Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad. Sammanträde den 28 februari 2013 på Regionens Hus i Uddevalla

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Sammanträde den 28 februari 2013 på Regionens Hus i Uddevalla

2 KALLELSE Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Uddevalla Referens Datum Maria Hessman HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN I TRESTAD Tid: Torsdag 28 februari 2013 kl Plats: Sammanträdesrum Tärnan i Regionens Hus, Uddevalla Ledamöter: Nicklas Attefjord (MP) ordförande Kenneth Borgmalm (S), förste vice ordförande Ulrik Hammar (FP), andre vice ordförande Anne-Lie Palm (S) Ann-Christin Holgersson (S) Bengt Andersson (S) Inger Gillberg-Carlsson (S) Kalle Blomgren (S) Mariana Ekberg (M) Henrik Josten (M) Angelica Bielinski (M) Ingela Ruthner (M) Åsa Olin (V) Marie Henriksen (KD) Bo Carlsson (C) Ersättare: Lennart Sandgren (S) Johanna Juntti (S) Maria Nyqvist (S) Anita Almén Björk (S) Fredrik Södersten (M) Emelie Carlbom (M) Berit af Geijerstam (FP) Lars Erik Strömbergson (MP) Maria Nilsson (KD) Pia Dahlén (C) Övriga: Regionråd Regionsekreterare Politiska sekreterare Fackliga organisationer Anmäl förhinder till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Maria Hessman tfn eller eller e-post maria.hessman@vgregion.se Beakta möjligheten att resa med buss eller tåg till sammanträdet. Ytterligare information om tider m.m finns på Västtrafiks hemsida. Handlingarna finns också på nämndens webbsida Maria Hessman Nämnd- och informationssekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Uddevalla Regionens Hus VÄNERSBORG Kilbäcksgatan 32 UDDEVALLA Växeln Direkt Mobil: maria.hessman@vgregion.se

3

4 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Uddevalla Referens Datum Maria Hessman FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad den 28 februari 2013 kl Lokal: Regionens Hus, Uddevalla ÄRENDEN 1. Upprop 2. Val av justerare och justeringsdag 3. Dagordning 4. Närvarorätt för fackliga organisationer F 5. Patientnämnden, årsredovisning 2012 Information kl 9:00 F 6. Uppföljningsrapport Västra Götalands Primärvård (VGPV) 2012 (Handlingar bifogas kallelsen) F 7. Kompletteringar/förtydliganden av Kravoch kvalitetsboken för VG Primärvård (KoK-boken) inför Dnr HSN (Handlingar bifogas kallelsen) Information Hälso- och sjukvårdnämnden i Trestad godkänner bifogade förslag till kompletteringar/ förtydligande av krav- och kvalitetsboken inför 2014 och översänder detsamma till hälsooch sjukvårdsutskottet. 8. Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare, hälsopolitiska råden, handikappråden, samordningsförbunden, samt deltagande i kurser/konferenser 9. Övriga rapporter/frågor 10. Delegationsbeslut - Anmälningsärenden (Handling bifogas) BESLUT F = Närvarorätt för fackliga organisationer

5 ÄRENDE 6

6 DNR: HSN Avtalsuppföljning VG Primärvård 2012 HSN3

7 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 2/18 Sammanfattning Den årliga uppföljningen av vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen som Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla (HSNK) gjort under 2012 har fokuserat på fyra angelägna områden; hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser, äldre, psykisk ohälsa samt läkemedel. Utöver detta beskrivs också i denna rapport vårdcentralernas arbete med BVC/familjecentraler, samverkan, telefontillgänglighet och bemanning. Generellt kan sägas att hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser och psykisk ohälsa är två områden där många vårdcentraler inte har hittat struktur och rutiner i önskad omfattning. Så är det även i HSN3, trots att vårdcentralerna här genomsnittligt sett ligger högre än i regionen. Detta indikerar att utvecklingsbehoven inom dessa två områden är stora så gott som överallt. I arbetet med äldre och läkemedelsavstämningar ligger vårdcentralerna i HSN3 något över det regionala snittet. Andelen hembesök till äldre över 75 år är däremot något färre. Vårdcentralerna i HSN3 förskriver mer antibiotika än regionsnittet, men är bra på att följa REK-listan för läkemedel. Arbetet med BVC har generellt sätt blivit bättre under året men fortfarande finns vårdcentraler som inte uppnår tillräckligt goda resultat vad gäller tidigt hembesök och föräldrastöd i grupp. Andelen av alla samtal som besvaras av vårdcentralerna samma dag är generellt sett hög, bara två vårdcentraler når inte upp till 95 % som är gränsen för den målrelaterade ersättningen. Resultatet för HSN3 visar att det finns stora variationer mellan vårdcentralerna. Resultaten ser också olika ut mellan de olika fokusområdena inom en och samma vårdcentral. Några vårdcentraler brister fortfarande i sina registreringsrutiner och resultaten blir därför något osäkra. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnderna tecknar kontrakt med vårdgivarna och skall följa upp dessa minst en gång per år. Syftet med uppföljningen är att kontrollera att vårdcentralen uppfyller de krav som Krav- och kvalitetsboken föreskriver. Den årliga uppföljningen görs av Hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Medicinsk rådgivare från den Medicinska revisionsenheten inom Vårdvalsenheten deltar vid behov. Metod och material Respektive lokalkontor inom HSNK har genomfört den årliga uppföljningen i dialog med verksamhetschef på vårdcentralen. Samtliga vårdcentraler har följts upp under periodaugusti till och med november Inom några nämndområden har ett antal vårdcentraler valt att ha en gemensam uppföljning med HSNK. Utgångspunkt för dialogen var en i förtid utskickad regiongemensam mall, som tagits fram av HSNK. Syftet med en gemensam mall var att den årliga uppföljningen skulle ha samma innehåll i hela regionen. Den gemensamma mallen utgick ifrån fyra angelägna frågeområden; hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser, äldre, psykisk ohälsa samt läkemedel. Tyngdpunkten i uppföljningen har varit utfallet av utvalda kvalitetsindikatorer, kopplade till ovan nämnda frågeområden, som vårdcentralen registrerar. Data till diagrammen är utplockad under november månad. Utfallet av indikatorerna återfinns i SPEAR som är uppföljningsverktyget där vårdgivarna kan följa sitt utfall av de uppföljningsindikatorer som finns specificerade i Krav- och

8 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 3/18 kvalitetsboken. Alla vårdcentraler har tillgång till samma information och kan därmed jämföra sitt eget resultat med andras. HSNK följer kontinuerligt vårdcentralernas värden och uppnådda resultat i SPEAR. I rapporten beskrivs varje område utifrån ett antal utvalda indikatorer. Resultat från uppföljningen redovisas i diagram såväl som i text. Diagrammen belyser tre aspekter; spridning mellan vårdcentraler inom nämndområdet, utvecklingen över tid, samt spridning mellan regionens nämnder. Följande indikatorer har särskilt diskuteras i uppföljningen: Motiverande samtal Antal FaR utskrivna per listade Audit vid samtal om alkoholvanor Andel listade >=75 år där läkemedelsavstämning har genomförts Andel hembesök/hemsjukvårdsbesök individer 75 år eller äldre Antal listade personer med depression som erhållit psykosociala/-terapeutiska insatser Förskrivning av antibiotika Följsamhet till REK-listan Vårdcentralerna har även under dialogmötet redogjort för aktuell bemanning, aktualitet i Tillgänglighetsdatabasen (TD) samt hur samverkan sker i de grupperingar där vårdgivarna ska medverka, bland annat enligt Närområdesplanen. Målrelaterad ersättning för kvalitet För 40 av totalt 140 stycken indikatorer ges en ersättning vid uppnått mål. Nedanstående tabell visar hur vårdcentralerna i HSN3 når möjlig målrelaterad ersättning. Vårdcentralerna registrerar i allt högre grad vilket ger en ökad ersättning. Av de indikatorer som särskild följts upp är tre ersättningsberättigade. Det är Audit vid samtal om alkoholvanor, Fysisk aktivitet på recept samt Läkemedelsavstämning för äldre patienter. HSN Kr/poäng Maj Kr/poäng Nov Förändring nov/maj Andel av möjligt utfall nov 1 15,08 15,76 4% 63% 2 14,98 15,26 2% 61% 3 14,25 14,28 0% 57% Utfallet per poäng i genomsnitt för vårdcentralerna i respektive nämndområde. Vårdcentraler i nämndområdet I nämndområde Trestad finns 19 vårdcentraler. Storlek och driftsform framgår av nedanstående tabell: Antal Genomsnittlig listning ( ) Vårdcentraler varav privata varav offentliga

9 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 4/18 För listning per vårdcentral samt utvecklingen avseende listning under perioden se bilaga. Resultat av uppföljningen Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta eget ansvar för sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att råd om levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Insatserna ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. Motiverande samtal Detta arbetssätt utgår från metoden Motiverande Intervju (MI). Metoden används av flera yrkesgrupper på vårdcentralen och har visat sig vara en framgångsrik metod när det gäller att påverka bland annat levnadsvanor. Resultat Motiverande samtal visar låga siffror i Spear och det är en stor spridning mellan vårdcentralerna. Vårdcentralen Skogslyckan registrerar flest samtal, knappt 10% och Primapraktiken lägst på drygt 1 %. Medianvärdet är ca 3,5 %. Det genomsnittliga värdet för vårdcentralerna i HSN3 ligger strax över snittet i regionen. En anledning till det låga resultatet kan vara att det varit en osäkerhet om när motiverande samtal ska registreras. Det har också funnits en osäkerhet om vad som räknas som ett motiverande samtal. Vissa vårdcentraler arbetar inte med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på ett strukturerat sätt. Så gott som alla vårdcentraler har någon eller några av personalen som gått utbildning i MI. Figur 1: Diagrammet visar andelen listade personer som har fått motiverande samtal. Resultatet visar på en spridning mellan vårdcentralerna med ett maxvärde på 9,75% och ett minvärde på 1,37%. Medelvärdet är 4,48% och medianvärdet är 3,66% vilket antyder att det ligger en tyngd på extrema observationer med relativt höga värden som drar upp medelvärdet.

10 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 5/18 Figur 2: Vid jämförande av utvecklingen av andel listade personer som har fått hälsofrämjande motiverande samtal ser vi att Trestad ligger något över regionens snitt. Båda områdena har liknande stagnerande utveckling. Figur 3: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Trestads medelvärde ligger i det övre skiktet vid jämförelse med övriga nämnder. Fysisk aktivitet på recept (FaR) Fysisk aktivitet på recept startade år 2000 som en del i kampanjen Sätt Sverige i rörelse och var hälso- och sjukvårdens bidrag till detta. FAR används idag som hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärd men även som ett komplement till läkemedel eller istället för läkemedel. Resultat Det är stor spridning mellan vårdcentralerna trots att resultaten är låga. Vårdcentralen Källstorp skriver ut flest FAR, knappt 3 % och Vårdcentralen Granngården minst, endast 0,15 %. Medianvärdet är knappt 1,2 %. Gränsen för den målrelaterade ersättningen är 1% och det är 11 av vårdcentralen i HSN3 som når upp till det resultatet. HSN3 ligger något under det regionala genomsnittsvärdet. Utvecklingen visar på en ökning av antalet recept både i regionen och i HSN3 men nivån är fortfarande låg. Flera verksamhetschefer beskrev att personalen motiverar och följer upp fysisk aktivitet i patientbesöket men utan att skriva recept. Det råder också en osäkerhet om hur man skriver ut recept.

11 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 6/18 Figur 4: Diagrammet visar andel listade personer som ordinerats fysisk aktivitet på recept vid vårdcentraler i Trestad. Resultatet visar på spridning mellan vårdcentralerna med maxvärde på 2,67% och minvärde på 0,15%. Medelvärdet är 1,24% och medianvärdet är 1,17%, vilket indikerar få extrema observationer och liten snedvridning av medelvärdet. Figur 5: Till vänster ser vi utvecklingen av andel listade personer som ordinerats fysisk aktivitet på recept.. Trestad ligger precis under regionsnittet men följer en liknande positiv trend. Figur 6: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Trestads medelvärde ligger i mittskiktet vid jämförelse med övriga nämnder.

12 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 7/18 Audit vid samtal om alkoholvanor Audit är ett hjälpmedel i att identifiera patienter som har riskbruk, skadligt bruk eller är beroende av alkohol. Att använda Audit är bara ett första steg i syfte att hjälpa patienter att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och risker. Resultat En målrelaterad ersättning utgår till vårdcentraler där minst 1 % av alla listade över 19 år har fyllt i en Audit. I HSN3 når 14 av vårdcentralerna upp till det resultatet. Vårdcentralen Dalaberg har det högsta resultatet med ca 7,5 % och Vårdcentralen Vänerparken det lägsta med 0.1 %. Medianvärdet är ca 2%. Det genomsnittliga resultatet ligger över det regionala snittet och utvecklingen har varit positiv. Snittvärdet har ökat från ca 1,4 % till ca 2,4 % under året. Totalt sett används Audit i liten omfattning och få vårdcentraler gör det strukturerat. Många av vårdcentralerna anser att det är svårt att använda verktyget och känner sig obekväma med metoden. Att fråga patienter om alkoholvanor upplevs som känsligt. Figur 7: Diagrammet visar andel listade personer som har fyllt i Audit vid samtal om alkoholvanor. Spridningen är stor med ett maxvärde på 7,51% och ett minvärde på 0,1%. Medelvärdet är 2,39% och medianvärdet är 2,1%, vilket vi kan tolka som att spridningen är jämnt fördelad. Figur 8: Diagrammet visar utvecklingen av andelen listade personer som har fyllt i Audit vid samtal om alkoholvanor. Trestad ligger på en högre nivå än regionsnittet och de båda följer i stort samma positiva trend.

13 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 8/18 Figur 9: Vid jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Trestads medelvärde ligger i det övre skiktet vid jämförelse med övriga nämnder. Äldre Enligt Krav-och Kvalitetsboken ska vårdcentralsverksamheten organiseras så att behov av hälsooch sjukvård hos äldre, patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt kan tillgodoses. Vårdcentralen ska särskilt beakta att god tillgänglighet och kontinuitet tillförsäkras dessa målgrupper. Läkemedelsavstämning Enligt Krav-och kvalitetsboken ska läkemedelsavstämning översyn av patientens läkemedelsbehandling - genomföras minst en gång per år för patienter som är 75 år eller äldre, för att säkerställa god kvalité i äldres läkemedelsterapi. Läkemedelsavstämning ska även utföras för patienter, oavsett ålder, med många läkemedel. Antalet läkemedelsrelaterade problem ökar med antalet läkemedel. Regionens strategi för läkemedelsbehandling för äldre finns beskriven i Regional handlingsplan för äldre och läkemedel, där det övergripande målet är: Högsta möjliga livskvalitet genom en ändamålsenlig, dokumenterad och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling i samsyn mellan patient och förskrivare. Resultat Det är en stor spridning mellan vårdcentralerna i HSN3. Vårdcentralen Skogslyckan gör flest läkemedelsavstämningar med drygt 93 % och Achima Care Trollhättan ligger lägst med knappt 26 %. Medianvärdet är på knappt 42 %. Vårdcentralerna i HSN3 ligger över det regionala snittet men skillnaden har minskat under året. Några av vårdcentralerna med lågt resultat anger att de inte registrerat avstämningarna på rätt sätt. Läkemedelsavstämning finns som krav i Krav- och Kvalitetsboken och det utgår målrelaterad ersättning för de som når ett resultat över 30 %. I HSN3 är det bara Achima Care Trollhättan och Vårdcentralen Granngården som inte når det resultatet.

14 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 9/18 Figur 10: När vi studerar resultatet för andelen listade äldre som besökt sin vårdcentral och fått läkemedelsavstämning genomförd ser vi att det existerar en relativt stor spridning mellan vårdcentralerna. Maxvärde är 93,33% och minvärde är 25,8 %, vilket genererar ett brett spann. Medelvärdet är 51,2% och medianvärdet är 41,83%. Detta antyder att det finns en övervikt på höga extrema observationer som drar upp och snedvrider medelvärdet Figur 11:När vi jämför utvecklingen av andelen listade äldre som fått läkemedelsavstämning genomförd vid besök på sin vårdcentral ser vi att trestad ligger över regionens snitt. Dock har differensen minskat mellan oktober 2011 och oktober 2012 eftersom Trestad har upplevt en negativ trend medan Västra Götalandsregionen har upplevt en positiv trend. Figur 12: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Trestads medelvärde ligger i mittskiktet vid jämförelse med övriga nämnder.

15 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 10/18 Andel hembesök/hemsjukvårdsbesök individer 75 år eller äldre Enligt Krav-och kvalitetsboken ska vårdcentralen erbjuda hembesök om den enskilde patientens sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdcentralen. Utifrån Spear har HSNK följt upp andel individer med minst ett hembesök/hemsjukvårdsbesök, alla personalkategorier. Resultat Det är en stor spridning mellan vårdcentralerna. Snittet i HSN3 har varit relativt oförändrat under året, mellan 10 och 11 %. Vårdcentralen Granngården gör flest besök, drygt 24 % och Primapraktiken gör minst, knappt 3 %. I jämförelse med snittet i regionen är resultatet lågt. Många vårdcentraler uppger att de inte registrerat hembesök på ett korrekt sätt och att äldre sjuksköterskors hembesök i vissa fall inte har blivit registrerade alls. I Uddevalla finns en mobilläkare som gör hembesök för nästan alla vårdcentralers räkning och dessa har inte heller blivit registrerade på ett korrekt sätt. Vårdcentraler med många särskilda boenden ligger ofta högre i statistiken. Från 2013 kommer ersättningen för hembesök att öka i och med att ett hembesök för sjukvård uppräknas till tre i täckningsgraden. Detta kommer förmodligen resultera i en ökad registrering av hembesök till äldre. Figur 13: Diagrammet visar andelen listade personer, 75 år och äldre, som fått hembesök. Resultatet visar på en relativt stor spridning bland vårdcentralerna i Trestad med ett maxvärde på 24,37% och ett minvärde på 2,91%. Medelvärdet är 10,75% och medianvärdet är 10,32%, vilket antyder en relativt jämnt fördelad spridning med få extrema observationer och liten snedvridning av medelvärdet. Spear) Figur 14: Diagrammet visar utvecklingen av andel listade personer, 75 år och äldre, som fått hembesök. Trestad ligger under regionsnittet.

16 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 11/18 Figur 15: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Trestad har det näst lägsta medelvärdet vid jämförelse med övriga nämnder. Psykisk ohälsa Enligt Världshälsoorganisationen WHO är psykisk ohälsa ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen. Framför allt gäller det depressioner och ångestsjukdomar. I de regionala medicinska riktlinjerna Ansvarsfördelning och konsultationer mellan specialistpsykiatri och primärvård framgår att första linjens vård har huvudansvaret för personer som lider av lätta till medelsvåra depressioner. Socialstyrelsen har rekommenderat psykologisk behandling, framför allt KBT, vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom. Huvudskälet till detta är att KBT har god till mycket god effekt på symtom och funktionsnivå, både på kort och på lång sikt. I Krav- och kvalitetsboken står att psykoterapeutiska behandlingar av korttidskaraktär ska erbjudas vid behov i enlighet med nationella/regionala riktlinjer. I SPEAR finns en indikator som visar antalet personer med diagnosen depression som erhållit psykosociala och/eller psykoterapeutiska insatser. Resultat Andelen personer med diagnosen depression som erhållit psykosociala/terapeutiska insatser i HSN3 varierar mellan ca 27 % (Medpro Clinic Torpa Vårdcentral) och ca 9 % ( Vårdcentralen Källstorp). Medianvärdet är drygt 18 %. Den genomsnittliga nivån har minskat från ca 18 % till ca 17 % under 2012 vilket ändå ligger något över det regionala snittet. Samtidigt har förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökat. Antalet besök hos personal med psykosocial kompetens (oavsett diagnos) är varierande, mellan 6 och 34 besök per vecka och per listade. Medelvärdet är ca 19 besök per vecka vilket blir mellan tre och fyra besök per listade och dag. Statistiken inkluderar även besök som kan ha genererats utanför VG PV uppdraget som till exempel olika former av stadsbidrag gällande den psykiska ohälsan. I bilagan med besöksstatistiken, kan man se att det emellanåt är stora skillnader i antalet besök från månad till månad, vilket av verksamhetscheferna oftast förklaras av sjukskrivningar, föräldraledigheter och vakanser. Det ska också nämnas att siffrorna som rör hur stor andel av personer med diagnosen depression som har fått psykosociala/terapeutiska insatser inte säger något om omfattningen av insatserna, det kan alltså röra sig om enstaka besök eller en hel behandlingsserie. Andelen visar heller inte om insatserna består av KBT-behandling eller ej.

17 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 12/18 Den sammanvägda bilden visar att många vårdcentraler inte erbjuder patienter med diagnosen depression psykoterapeutiska behandlingar i den omfattning som de nationella riktlinjerna för behandling av depression och ångestsyndrom rekommenderar. Antalet besök till personal med psykosocial kompetens är genomsnittligt få. Detta är ett område med stort utvecklingsbehov. Under 2013 kommer ett regionuppdrag för implementering av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom, vilket kan öka vårdenheternas kunskaper kring riktlinjerna och på sikt även öka följsamheten till Krav- och Kvalitetsboken. Förskrivningen av bensodiazepiner (lugnande läkemedel som är beroendeframkallande) är fortsatt hög i HSN3 i jämförelse med genomnittet i regionen även om avståndet har minskat. Spridningen mellan vårdcentralerna är stor där Vårdcentralen Herrestad har den lägsta förskrivningen och Vårdcentralen Källstorp har den högsta. Under våren 2013 kommer ett regionalt arbete med att minska förskrivningen av bensodiazepiner både inom länssjukvård och primärvård att ske. Figur 16: Diagrammet visar andelen listade med diagnos depression som erhållit psykosociala eller terapeutiska insatser. Även här kan vi notera spridning mellan vårdcentraler i Trestad med ett maxvärde på 26,56% och ett minvärde på 8,74%. Medelvärdet är 17,08% och medianvärdet är 18,22%, vilket indikerar en viss tyngdpunkt på observationer med låga värden som drar ner medelvärdet något. Figur 17: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Trestads medelvärde ligger i mittskiktet vid jämförelse med övriga nämnder.

18 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 13/18 Figur 18: Diagrammet visar utvecklingen av andel listade personer med depression som fått psykosociala eller terapeutiska insatser. Trestad har en mer negativ trend jämfört med regionen som helhet och har därför närmat sig regionsnittet allt mer under den senaste perioden. Figur 19: Diagrammet visar genomsnittligt värde för antal besök hos personal med psykosocial kompetens per vecka och listade under januari till november Spridningen är relativt stor från 6 till 34 besök per vecka. Medelvärdet är 19 besök per vecka och medianvärdet är 18 besök per vecka. Detta tyder på en jämnt fördelad spridning med en koncentration kring låga värden för vårdcentralerna i Trestad. Figur 20: Diagrammet visar månadsgenomsnittet för förskrivningen av antidepressiva medel vid vårdcentraler i Trestad, mätt i antalet dygnsdoser per listad med diagnos depression. Vi kan se en stor spridning mellan vårdcentralerna med ett maxvärde på 87 DDD per listad med depression och ett minvärde på 38 DDD per listad med depression. Medelvärdet är 53 DDD per listad och medianvärdet är 54 DDD per listad med depression, vilket indikerar en jämnt fördelad spridning.

19 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 14/18 Figur 21: Diagrammet visar utvecklingen av månadsgenomsnittet för förskrivningen av antidepressiva medel under en treårsperiod. Vi kan se att Trestads snitt ligger över regionens och ökar mer än regionen. Figur 22: Diagrammet visar månadsgenomsnittet för förskrivningen av bensodiazepinderivat vid vårdcentraler i Trestad, mätt i antalet dygnsdoser per 1000 listade. Vi kan se en stor spridning mellan vårdcentralerna med ett maxvärde på 624 DDD per 1000 listad och ett minvärde på 118DDD per 1000 listad. Medelvärdet är 397 DDD per 1000 listad och medianvärdet är 373 DDD per 1000 listad. Figur 23: Diagrammet visar utvecklingen av månadsgenomsnittet för förskrivningen av bensodiazepinderivat under en treårsperiod. Vi kan se att Trestads snitt ligger över regionens, men att det minskar.

20 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 15/18 Läkemedel Inom läkemedelsområdet har fokus varit vårdcentralernas förskrivning av antibiotika. Förskrivning av antibiotika är ett område som under hösten även uppmärksammats av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Förskrivning av antibiotika I samband med uppföljningsarbetet har HSNK samverkat med Strama, som under hösten genomfört en särskild satsning för att lyfta fram hotet från den tilltagande antibiotikaresistensen. HSNK har till vårdgivarna förmedlat information om Stramas fortbildningsinsatser för personal i form av inbokade vårdcentralsbesök, annonskampanjer till allmänhet och informationsmaterial till patienter om antibiotika och infektioner. Många vårdcentraler hade hörsammat Stramas utbildningsinsatser. Vårdgivarna förmedlar också en ökad medvetenhet hos befolkningen när det gäller restriktivitet vid förskrivning av antibiotika. I ett regionalt perspektiv är primärvården den vårdnivå som står för den mesta förskrivningen av antibiotika med en överförskrivning vid halsfluss, luftrörskatarr, öron- och bihåleinflammationer. År 2013 ska vårdcentralerna ha en utsedd kontaktläkare till Strama. Utifrån SPEAR har HSNK följt upp vårdcentralernas förskrivningar av antibiotika. Resultat Diagrammen visar en stor spridning mellan vårdcentralernas förskrivning där Vårdcentralen Källstorp ligger lägst och Medpro Clinic Brålanda Vårdcentral ligger högst. HSN3 förskrivning är något högre än regiongenomsnittet vid mättillfället i november. Statistik från Strama visar dock att förskrivningen av antibiotika minskar i hela regionen. Figur 24: I diagrammet visas totalförskrivningen av antibiotika, mätt som antal varurader per 100 listade, i Trestad. Spridningen är i detta fall relativt jämn. Detta blir tydligt genom maxvärdet som är 7,8 och minvärdet som är 4,1 och genom jämförande av medelvärdet som är 5,9 och medianvärdet som är 5,8.

21 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 16/18 Figur 25: Här visas utvecklingen av totalförskrivningen av antibiotika. Trestad har under året haft en uppgång och ökat differensen gentemot regionen, men har under den senaste tiden närmat sig regionens snitt allt mer. Figur 26: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Trestads medelvärde ligger i mittskiktet vid jämförelse med övriga nämnder. Följsamhet till REK-listan REK-listan tas fram årligen på uppdrag av läkemedelskomittén i VGR och innehåller rekommenderade läkemedel och terapiråd. En av indikatorerna i SPEAR mäter hur följsamma vårdcentralerna är till REK-listan i sin förskrivning. Resultat Följsamheten till REK-listan är ganska jämn hos vårdcentralerna i HSN3. Det högsta värdet är 67 %, Medpro Clinic Torpa Vårdcentral och det lägsta är 58,5 % Maria Alberts vårdcentral.

22 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 17/18 Figur 27: Diagrammet visar andelen uthämtade DDD från rekommenderade läkemedel som förskrivits från vårdcentralerna. Maxvärdet är 66,8% och minvärdet är 58,5%. Medelvärdet är 62% och medianvärdet är 61,9%, vilket indikerar en jämnt fördelad spridning. Figur 28: Diagrammet visar utvecklingen av andelen uthämtade DDD från rekommenderade varunummer. Trestad har en positiv trend och ligger strax över regionsnittet. Figur 29: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Trestads medelvärde ligger i mittskiktet vid jämförelse med övriga nämnder.

23 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård 18/18 Övrigt BVC/Familjecentral Familjecentral finns i Uddevalla och i Lilla Edets kommun. I Vänersborg har vårdcentralerna och kommunen ännu inte kommit överens om hur man ska bemanna Familjecentralen Sirius, men arbete pågår för att lösa frågan. I Trollhättan har vårdcentralerna gemensamt anställt en sjuksköterska på Familjecentrum. Familjecentrum är ingen komplett familjecentral men har till uppdrag att ge föräldrar riktat och generellt stöd i sin föräldraroll. Arbetet med BVC har generellt sätt blivit bättre under året i HSN3 men vårdcentralerna Vänerparken, Brålanda, Torpa, Dagson och Primapraktiken har relativt låg bemanning i förhållande till uppdraget. Resultaten vad gäller tidigt hembesök och föräldrastöd i grupp är därför, enligt Centrala Barnhälsovårdsteamet, låga. På Vårdcentralen Granngården har föräldrarna inte erbjudits någon föräldrastöds grupp alls under Samverkan Vårdcentralerna anser att samverkan vårdcentralerna emellan fungerar bra. Man anser också att samverkan med kommunerna i stort sett fungerar bra. I Närsjukvårdsgrupperna finns representanter från både de privata och de offentliga vårdcentralerna och man upplever att samarbetet där fungerar bra. Bemanning Alla vårdcentraler har bemannat på det sätt som krävs enligt Krav- och kvalitetsboken. Det kan dock tillfälligt uppstå brister då man inte alltid ersätter personal som är ledig eller sjuk under en längre period. Patientnämnden Enligt Patientnämnden i Fyrbodal är det ingen vårdcentral som utmärker sig med speciellt många anmälningar. Det har varit 236 anmälningar totalt i Fyrbodal under Tillgänglighet Andelen av alla samtal som besvaras av vårdcentralerna samma dag är hög. Bara Vårdcentralen Vänerparken och Vårdcentralen Granngården når inte upp till 95 % som är gränsen för den målrelaterade ersättningen. Tillgänglighetsdatabasen (TD) TD är en databas som erbjuder information om olika verksamheters fysiska tillgänglighet. Vårdcentralerna ska enligt Krav- och kvalitetsboken hålla databasen uppdaterad. TD har under 2012 uppgraderats och vårdcentralerna har därför inte kunnat uppdatera sina uppgifter. Utbildning i det nya systemet kommer att erbjudas alla vårdcentraler under 2013.

24 Bilaga Del 1 Utveckling av antal listade Utveckling av antal listade personer Procentuell förändring Trestad totalt ,1% Achima Care Trollhättan vårdcentral ,8% Achima Care Uddevalla vårdcentral Maria Alberts Vårdcentral ,0% Medpro Clinic Brålanda Vårdcentral ,5% Medpro Clinic Lilla Edet Vårdcentral Medpro Clinic Torpa Vårdcentral Primapraktiken ,4% Stavre Vårdcentral ,4% Vårdcentralen Dagson ,9% Vårdcentralen Dalaberg ,0% Vårdcentralen Granngården ,5% Vårdcentralen Herrestad ,2% Vårdcentralen Källstorp ,3% Vårdcentralen Ljungskile ,1% Vårdcentralen Nordstan ,8% Vårdcentralen Silentzvägen ,9% Vårdcentralen Skogslyckan ,1% Vårdcentralen Vargön ,0% Vårdcentralen Vänerparken ,5% Del 2 Utveckling av förskrivning av antidepressiva Månadsgenomsnitt för förskrivningen av antidepressiva medel DDD/ listad med diagnos depression Procentuell förändring Medpro Clinic Torpa Vårdcentral Achima Care Trollhättan vårdcentral ,6% Vårdcentralen Stavre ,1% Maria Alberts Vårdcentral ,1% Vårdcentralen Primapraktiken ,6% Vårdcentralen Granngården ,8% Vårdcentralen Källstorp ,6% Vårdcentralen Ljungskile ,0% Silentzvägens Vårdcentral ,3% Vårdcentralen Herrestad ,7% Vårdcentralen Dalaberg ,3% Vårdcentralen Skogslyckan ,9% Vårdcentralen Dagson ,1% Medpro Clinic Brålanda Vårdcentral ,3% Vårdcentralen Nordstan ,4% Vårdcentralen Vänerparken ,3% Vårdcentralen Vargön ,1% Achima Care Uddevalla vårdcentral Medpro Clinic Lilla Edet Vårdcentral

25 Del 3 Helhetsintryck vårdcentraler Patientenkätundersökning Del 4 Utveckling av besök och utbetalning per vårdcentral Läkare Sjuksköterska Undersköterska m.fl. Psykolog Sjukgymnast Kurator Fotvårdsspecialist Dietist Sjukvårdsbiträde Legitimerad terapeut - ej läkare Annan vårdgivare Arbetsterapeut

26 Vårdcentralen Ljungskile Achima Care Trollhättan Achima Care Uddevalla vårdcentral

27 Stavre vårdcentral Maria Alberts vårdcentral Silentzvägens vårdcentral

28 Primapraktiken Vårdcentralen Nordstan Vårdcentralen Vänerparken

29 Vårdcentralen Granngården Vårdcentralen Herrestad Vårdcentralen Dalaberg

30 Vårdcentralen Vargön Vårdcentralen Källstorp Vårdcentralen Skogslyckan

31 Vårdcentralen Dagson Medpro Clinic Brålanda vårdcentral Medpro Clinic Torpa vårdcentral

32 Medpro Clinic Lilla Edet vårdcentral

33 DNR: HSN Avtalsuppföljning VG Primärvård 2012 Regiongemensam rapport

34 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 2/16 Sammanfattning Den årliga uppföljningen av vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen som Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) gjort under 2012 har fokuserat på fyra angelägna områden; hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser, äldre, psykisk ohälsa samt läkemedel. Resultatet visar att det finns stora variationer, både mellan vårdcentralerna och mellan nämndsområdena inom alla fokusområden. Många vårdcentraler brister fortfarande i sina registreringsrutiner och resultaten blir därför något osäkra. Tydligt är ändå att arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder fortfarande inte prioriteras i tillfredställande omfattning, även om vi kan se en viss uppåtgående trend. Resultaten för området äldre och psykisk ohälsa ligger lågt i förhållande till Krav- och kvalitetsbokens krav. Här finns en klar utvecklingspotential framför allt när det gäller den psykiska ohälsan. I samband med uppföljningsarbetet har HSNK samverkat med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens), som under hösten genomfört en särskild satsning för att lyfta fram hotet från den tilltagande antibiotika resistensen. Enligt Strama minskar förskrivningen av antibiotika i hela regionen. Vi kan ännu inte se något märkbart resultat av detta i SPEAR, men vi förväntar oss en nedgång av förskrivningen under Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnderna tecknar kontrakt med vårdgivarna och skall följa upp dessa minst en gång per år. Syftet med uppföljningen är att kontrollera att vårdcentralen uppfyller de krav som Krav- och kvalitetsboken föreskriver. Den årliga uppföljningen görs av Hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Medicinsk rådgivare från den Medicinska revisionsenheten inom Vårdvalsenheten deltar vid behov. Metod och material Respektive lokalkontor inom HSNK har genomfört den årliga uppföljningen i dialog med verksamhetschef på vårdcentralen. Samtliga vårdcentraler har följts upp under perioden augusti till och med november Inom några nämndområden har ett antal vårdcentraler valt att ha en gemensam uppföljning med HSNK. Utgångspunkt för dialogen var en i förtid utskickad regiongemensam mall, som tagits fram av HSNK. Syftet med en gemensam mall var att den årliga uppföljningen skulle ha samma innehåll i hela regionen. Den gemensamma mallen utgick ifrån fyra angelägna frågeområden; hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser, äldre, psykisk ohälsa samt läkemedel. Tyngdpunkten i uppföljningen har varit utfallet av utvalda kvalitetsindikatorer, kopplade till ovan nämnda frågeområden, som vårdcentralen registrerar. Data till diagrammen är utplockad under november månad. Utfallet av indikatorerna återfinns i SPEAR som är uppföljningsverktyget där vårdgivarna kan följa sitt utfall av de uppföljningsindikatorer som finns specificerade i Krav- och kvalitetsboken. Alla vårdcentraler har tillgång till samma information och kan därmed jämföra sitt eget resultat med andras. HSNK följer kontinuerligt vårdcentralernas värden och uppnådda resultat i SPEAR. I rapporten beskrivs varje område utifrån ett antal utvalda indikatorer. Resultat från uppföljningen redovisas i diagram såväl som i text. Diagrammen belyser tre aspekter;

35 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 3/16 spridning mellan vårdcentraler, regional utveckling över tid, samt spridning mellan regionens nämnder. I diagrammen för vårdcentralernas resultat har vårdcentralsnamnen tagits bort på grund av redaktionella skäl. Följande indikatorer skulle särskilt diskuteras i uppföljningen: Motiverande samtal Antal FaR utskrivna per listade Andel listade >=75 år där läkemedelsavstämning har genomförts Andel hembesök/hemsjukvårdsbesök individer 75 år eller äldre Antal listade personer med depression som erhållit psykosociala/-terapeutiska insatser Audit vid samtal om alkoholvanor Förskrivning av antibiotika Vårdcentralerna har även under dialogmötet redogjort för aktuell bemanning, aktualitet i Tillgänglighetsdatabasen (TD) samt hur samverkan sker i de grupperingar där vårdgivarna ska medverka, bland annat enligt Närområdesplanen. Målrelaterad ersättning för kvalitet För 40 av totalt 140 stycken indikatorer ges en ersättning vid uppnått mål. Nedanstående tabell visar hur vårdcentralerna i respektive område når möjlig målrelaterad ersättning. Vårdcentralerna registrerar i allt högre grad vilket ger en ökad ersättning. Av de indikatorer som särskild följts upp är tre ersättningsberättigade. Det är Audit vid samtal om alkoholvanor, Fysisk aktivitet på recept samt Läkemedelsavstämning för äldre patienter. Maj Nov 25,2 Område Kr/poäng Kr/poäng Förändring nov/maj Andel av möjligt utfall (avser nov) 1 15,08 15,76 4% 63% 2 14,98 15,26 2% 61% 3 14,25 14,28 0% 57% 4 14,91 15,22 2% 60% 5 12,78 13,43 5% 53% 6 13,56 13,44-1% 53% 7 14,73 15,32 4% 61% 8 14,16 14,73 4% 58% 9 11,98 12,63 5% 50% 10 12,15 12,69 4% 50% 11 16,12 17,01 6% 68% 12 14,27 15,48 8% 61% Tabell 1 Utfallet av målrelaterad ersättning per listningspoäng i genomsnitt för vårdcentralerna i respektive nämndområde. Avser utbetalning i maj och november. Möjlig ersättning är 25,20 kronor per listningspoäng.

36 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 4/16 Vårdcentraler i regionen I Västra Götalandsregionen finns 201 vårdcentraler. Storlek och driftsform framgår av nedanstående tabell. Antal Genomsnittlig listning ( ) Antal vårdcentraler varav privata varav offentliga Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta eget ansvar för sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att råd om levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Insatserna ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. Motiverande samtal Detta arbetssätt utgår från metoden Motiverande Intervju (MI). Metoden används av flera yrkesgrupper på vårdcentralen och har visat sig vara en framgångsrik metod när det gäller att påverka bland annat levnadsvanor. Resultat Motiverande samtal visar låga siffror i Spear och det är en stor spridning mellan vårdcentralerna. En anledning till det låga resultatet kan vara att det varit en osäkerhet när motiverande samtal ska registreras. Det har också funnits en osäkerhet vad som räknas som ett motiverande samtal. Figur 1: Diagrammet visar andel listade personer som fått motiverande samtal vid respektive vårdcentral. Spridningen är stor inom regionen med ett maxvärde på 19,12% och ett minvärde på 0,06%. Medelvärdet är 3,92% och medianvärdet är 3,64%, vilket antyder att det finns relativt få extrema observationer som snedvrider medelvärdet. Figur 2: Diagrammet visar utvecklingen av andel listade personer som fått motiverande samtal inom VGPV. Trenden verkar vara stabil och något ökande, dock är nivån fortfarande relativt låg.

37 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 5/16 Figur 3: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) Fysisk aktivitet på recept startade år 2000 som en del i kampanjen Sätt Sverige i rörelse och var hälso- och sjukvårdens bidrag till detta. FAR används idag som hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärd men även som ett komplement till läkemedel eller istället för läkemedel. Resultat Det är stor spridning mellan vårdcentralerna och nämndområdena. Utvecklingen visar på en ökning av antalet recept men nivån är fortfarande låg. Flera verksamhetschefer beskrev att personalen motiverar och följer upp fysisk aktivitet i patientbesöket men utan att skriva recept. Figur 4: Diagrammet visar andel av alla listade vid respektive vårdcentral som ordinerats fysisk aktivitet på recept. Spridningen är relativt stor mellan vårdcentralerna inom regionen, med ett maxvärde 7,01% och ett minvärde på 0,01%. Medelvärdet är 1,32% och medianvärdet är 1,09%, vilket antyder att några få höga observationer höjer medelvärdet. (Spear)

38 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 6/16 Figur 5: Diagrammet visar utvecklingen över andelen listade som ordinerats FaR inom hela VGPV. Vi kan se en positiv trend, dock är nivån fortfarande relativt låg.(spear) Figur 6: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Audit vid samtal om alkoholvanor Audit är ett hjälpmedel i att identifiera patienter som har riskbruk, skadligt bruk eller är beroende av alkohol. Att använda Audit är bara ett första steg i syfte att hjälpa patienter att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och risker. Resultat I regionen används Audit av vårdcentralerna i varierande grad, från 0.1% till ca 21 %. Medianvärdet är lågt enbart ca 1 %. Utvecklingen har ändå varit positiv under året och snittvärdet har ökat från ca 0,5 % till knappt 2 %. En målrelaterad ersättning utgår till vårdcentraler där minst 1 % av alla listade över 19 år har fyllt i en Audit. Totalt sett används Audit i liten omfattning och få vårdcentraler gör det strukturerat. Många av vårdcentralerna anser att det är svårt att använda verktyget och känner sig obekväma med metoden. Att fråga patienter om alkoholvanor upplevs som känsligt. Det här är ett område som behöver utvecklas.

39 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 7/16 Figur 7: Diagrammet visar andel listade personer, 19 år och äldre, som fyllt i Audit vid samtal om alkoholvanor för respektive vårdcentral inom VGPV. Stor spridning inom regionen med ett maxvärde på 22,73% och ett minvärde på 0,01%. Medelvärdet är 2,04% och medianvärdet är 1,13%, vilket indikerar att några enstaka observationer drar upp medelvärdet något. (Spear) Figur 8: Diagrammet visar utvecklingen av andel listade personer, 19 år och äldre, som fyllt i Audit vid samtal om alkoholvanor inom hela VGPV. Trenden är positiv även om nivån fortfarande är låg. (Spear) Figur 9: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen.

40 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 8/16 Äldre Enligt Krav-och Kvalitetsboken ska vårdcentralsverksamheten organiseras så att behov av hälso- och sjukvård hos äldre, patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt kan tillgodoses. Vårdcentralen ska särskilt beakta att god tillgänglighet och kontinuitet tillförsäkras dessa målgrupper. Läkemedelsavstämning Enligt Krav-och kvalitetsboken ska läkemedelsavstämning översyn av patientens läkemedelsbehandling - genomföras minst en gång per år för patienter som är 75 år eller äldre, för att säkerställa god kvalité i äldres läkemedelsterapi. Läkemedelsavstämning ska även utföras för patienter, oavsett ålder, med många läkemedel. Antalet läkemedelsrelaterade problem ökar med antalet läkemedel. Utifrån Spear har HSNK också följt upp vårdcentralernas förskrivning av sömnmedel för patienter 75 år eller äldre, tio eller fler läkemedel bland äldre och läkemedelsinteraktion bland äldre. Regionens strategi för läkemedelsbehandling för äldre finns beskriven i Regional handlingsplan för äldre och läkemedel, där det övergripande målet är: Högsta möjliga livskvalitet genom en ändamålsenlig, dokumenterad och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling i samsyn mellan patient och förskrivare. Resultat Under året har det regionala snittet ökat från 42,2% till 47,9%. Det är en stor spridning mellan vårdcentralerna. Många av vårdcentralerna med dåligt resultat anger att de inte registrerat på rätt sätt. Regionsnittet är lågt med tanke på att läkemedelsavstämning finns som krav i Krav- och Kvalitetsboken samt att det även utgår målrelaterad ersättning. Figur 10: Diagrammet visar andel listade personer som besökt respektive vårdcentral och fått läkemedelsavstämning genomförd inom hela VGPV. Spridningen är stor inom regionen med ett maxvärde på 93,33% och ett minvärde på 3,97%. Medelvärdet är 47,91% och medianvärdet är 49,16%, vilket indikerar få extrema observationer och liten snedvridning av medelvärdet. (Spear)

41 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 9/16 Figur 11: Diagrammet visar andel listade, 75 år och äldre, som besökt sin vårdcentral och fått läkemedelsavstämning genomförd över tid. Vi kan se en ökande positiv trend. Figur 12: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Andel hembesök/hemsjukvårdsbesök individer 75 år eller äldre Enligt Krav-och kvalitetsboken ska vårdcentralen erbjuda hembesök om den enskilde patientens sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdcentralen. Utifrån Spear har HSNK följt upp andel individer med minst ett hembesök/hemsjukvårdsbesök, alla personalkategorier. Resultat Det regionala snittet har varit relativt oförändrat under året, från 12,9 till 12,8. Det är en stor spridning mellan vårdcentralerna. Många vårdcentraler uppger att de inte registrerat hembesök på ett korrekt sätt. Från 2013 kommer ersättningen för hembesök att öka i och med att ett hembesök för sjukvård uppräknas till tre i täckningsgraden. Detta kommer förmodligen resultera i en ökad registrering av hembesök till äldre.

42 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 10/16 Figur 13: Diagrammet visar andel listade personer, 75 år och äldre, som fått hembesök från enheter inom VGPV. Spridningen är stor med ett minvärde på 0,59% och ett maxvärde på 49,56%. Medelvärdet är12,84% och medianvärdet är 11,99%. Denna skillnad är relativt liten och indikerar en jämn spridning med få extrema observationer och liten snedvridning av medelvärdet. Figur 14: Till vänster ser vi utveckling av andel listade äldre som fått hembesök inom VGPV. Vi ser en jämn trend över året med en mycket liten minskning. Figur 15: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen.

43 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 11/16 Psykisk ohälsa Enligt Världshälsoorganisationen WHO är psykisk ohälsa ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen. Framför allt gäller det depressioner och ångestsjukdomar. I de regionala medicinska riktlinjerna Ansvarsfördelning och konsultationer mellan specialistpsykiatri och primärvård framgår att första linjens vård har huvudansvaret för personer som lider av lätta till medelsvåra depressioner. Socialstyrelsen har rekommenderat psykologisk behandling, framför allt KBT, vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom. Huvudskälet till detta är att KBT har god till mycket god effekt på symtom och funktionsnivå, både på kort och på lång sikt. I Krav- och kvalitetsboken står att psykoterapeutiska behandlingar av korttidskaraktär ska erbjudas vid behov i enlighet med nationella/regionala riktlinjer. I SPEAR finns en indikator som visar antalet personer med diagnosen depression som erhållit psykosociala och/eller psykoterapeutiska insatser. Resultat Andelen personer med diagnosen depression som erhållit psykosociala/terapeutiska insatser varierar mellan ca 0,1 % till ca 56 % i regionen. Den genomsnittliga nivån har varit stabilt låg, ca 16 %, under Antalet besök hos personal med psykosocial kompetens är varierande, mellan 0 och 47 besök per vecka och per listade. Medelvärdet är ca 17 besök per vecka vilket blir mellan tre och fyra besök per listade och dag. Den sammanvägda bilden visar att många vårdcentraler inte erbjuder patienter med diagnosen depression psykoterapeutiska behandlingar i den omfattning som de nationella riktlinjerna för behandling av depression och ångestsyndrom rekommenderar. Antalet besök till personal med psykosocial kompetens är genomsnittligt få. Detta är ett område med stort utvecklingsbehov. Under 2013 kommer ett regionuppdrag för implementering av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom, vilket kan öka vårdenheternas kunskaper kring riktlinjerna och på sikt även öka följsamheten till Krav- och Kvalitetsboken. Figur 16: Diagrammet illusterar andel listade personer med diagnos depression som har erhållit psykosociala/terapeutiska insatser för varje vårdcentral inom Västra Götalandsregionen. Spridningen är stor med ett maxvärde på 55,56% och ett minvärde på 0,08%. Medianvärdet ligger på cirka 15,77% och medelvärdet ligger på 16,1%. (Spear)

44 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 12/16 Figur 17: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Figur 18: Diagrammet visar utvecklingen av andelen listade personer med depression som erhållit psykosociala eller terapeutiska insatser sedan juni Resultatet har varierat under året, men ligger generellt på en stabil, låg nivå. Figur 19: Diagrammet visar genomsnittligt värde för antal besök per vecka hos personal med psykosocial kompetens under januari till november Spridningen är stor från 0 till 47 besök per vecka och per listade. Medelvärdet är 17 besök och medianvärdet är även det 17 besök. Detta tyder på en jämn spridning med en koncentration kring låga värden för vårdcentralerna i regionen.

45 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 13/16 Läkemedel Inom läkemedelsområdet har fokus varit vårdcentralernas förskrivning av antibiotika. Förskrivning av antibiotika är ett område som under hösten även uppmärksammats av Strama. Förskrivning av antibiotika I samband med uppföljningsarbetet har HSNK samverkat med Strama, som under hösten genomfört en särskild satsning för att lyfta fram hotet från den tilltagande antibiotikaresistensen. HSNK har till vårdgivarna förmedlat information om Stramas fortbildningsinsatser för personal i form av inbokade vårdcentralsbesök, annonskampanjer till allmänhet och informationsmaterial till patienter om antibiotika och infektioner. Många vårdcentraler hade hörsammat Stramas utbildningsinsatser. Vårdgivarna förmedlar också en ökad medvetenhet hos befolkningen när det gäller restriktivitet vid förskrivning av antibiotika. I ett regionalt perspektiv är primärvården den vårdnivå som står för den mesta förskrivningen av antibiotika med en överförskrivning vid halsfluss, luftrörskatarr, öron- och bihåleinflammationer. År 2013 ska vårdcentralerna ha en utsedd kontaktläkare till Strama. Resultat Utifrån SPEAR har HSNK följt upp vårdcentralernas förskrivningar av antibiotika. Diagrammen visar en stor spridning mellan vårdcentralernas förskrivning och mellan nämndområdena. Figur 21 speglar utfallet över tid. Den ökade förskrivningen i november är förväntad med tanke på årstiden. Statistik från Strama visar dock att förskrivningen av antibiotika minskar i hela regionen. Figur 20: Diagrammet visar spridningen mellan vårdcentraler inom regionen vad gäller totalförskrivningen av antibiotika, mätt som antal varurader per 100 listade, under november Vi kan notera en relativt stor spridning mellan olika vårdcentraler med ett maxvärde på 13,7 och ett minvärde på 0. Medelvärdet är 5,5 och medianvärdet är 5,1, vilket tyder på en relativt jämn spridning.

46 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 14/16 Figur 21: Diagrammet visar Totalförskrivningen av antibiotika,,mätt som antal varurader per 100 listade, inom VGPV. Totalförskrivningen av antibiotika har legat på en relativt jämn nivå sedan november Förskrivningen steg inledningsvis för att sedan sjunka tillbaka. Figur 22: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Val av antbiotika Utöver den totala förskrivningen av antibiotika följer Regionen vårdgivarnas följsamhet till rekommenderade preparat när antibiotika ska förskrivas till barn och vuxna. Förskrivningen åskådliggörs i nedanstående diagram. Resultat Förskrivningen till barn följer i högre utstäckning rekommenderade läkemedel jämfört med förskrivningen till vuxna. Generellt kan sägas att det finns utrymme för förbättrad följsamhet.

47 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 15/16 Figur 23: Diagrammet visar andel PcV av totalförskrivningen avluftvägsantibiotika till barn inom VGPV. Vi kan notera en positiv trend och en ökad följsamhet till riktlinjerna sedan november Figur 24: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen. Figur 25: Diagrammet visar andel PcV av totalförskrivningen avluftvägsantibiotika till vuxna inom VGPV. Vi kan notera en något negativ trend och en minskad följsamhet till riktlinjerna sedan november 2011.

48 Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Regiongem. 16/16 Figur 26: Vid en jämförelse av Västra Götalandsregionens olika nämnders medelvärden ser vi att det finns skillnader inom regionen.