Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 213-12-5 Fortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel De första tre kvartalen 213 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel med 8 respektive 6 % jämfört med motsvarande period under 212. En stor del av fiskprodukterna i den svenska utrikeshandelsstatistiken är vidareexport av norsk lax. Exkluderas fisk så ökade den värdemässiga exporten med knappt 4 % och importen med drygt 2 %. Underskottet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade under de första tre kvartalen 213 jämfört med motsvarande period under 212. Sveriges totala utrikeshandel under kvartal 1-3 år 213 jämfört med motsvarande period under 212, uttryckt i värde, hade en tydligt negativ tillväxt (-8 % för exporten och -9 % för importen). Detta återspeglar sig inte i utrikeshandeln med jordbruksvaror och livsmedel som fortsätter att öka. Värdet av den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med drygt 8 % till drygt 46 miljarder kronor under kvartal 1-3 år 213 jämfört med motsvarande period under 212. Under samma jämförelseperiod ökade värdet av importen av jordbruksvaror och livsmedel med strax över 6 % till knappt 81 miljarder kronor, se figur 1. Underskottet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade under kvartal 1-3 år 213 jämfört med motsvarande period 212 och uppgår till drygt 34 miljarder kronor. Exkluderas fisk uppgår handelsunderskottet till strax över 3 miljarder kronor, se figur 1. 1 8 6 4 2-2 -4 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Varuimport Varuexport Handelsbalans Handelsbalans exklusive fisk Figur 1. Handelsutveckling av jordbruksvaror och livsmedel kvartal 1-3 år 24-213 *Figuren baseras på bortfallsjusterade siffror.
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2(5) Det är till största del värdeökningen av produktgruppen fisk, kräft- och blötdjur men även mjölk och mejeriprodukter, djurfoder och diverse livsmedel som bidragit till att exporten ökat med drygt 8 %, se tabell 1. En tydlig värdemässig minskning kan dock noteras för produktgruppen frukt och grönsaker. Den värdemässiga exporten av fisk ökade med 18 % och är fortsatt den klart största produktgruppen med en andel på 36 % av den totala exporten. En stor del av detta är vidareexport av norsk lax. Om produktgruppen fisk, kräft- och blötdjur exkluderas från utrikeshandelsstatistiken så ökade den värdemässiga exporten endast med knappt 4 %. Tabell 1. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel kvartal 1-3 år 213 jämfört med kvartal 1-3 år 212, miljoner kronor SITC 212 kv 1-3 213 kv 1-3 Andel 213 kv 1-3, % Förändring, % levande djur 143 156 9 1 kött och köttvaror 1 396 1 373 3-2 2 mejeriprodukter och ägg 2 525 3 131 7 24 3 fisk, kräft- och blötdjur 14 18 16 775 36 18 4 spannmål och varor därav 4 95 4 96 11 5 frukt och grönsaker 2 397 2 156 5-1 6 socker, sockervaror och honung 883 94 2 6 7 kaffe, te, kakao, kryddor 2 78 2 761 6 2 8 djurfoder 1 61 1 354 3 28 9 diverse livsmedel 5 63 5 246 11 4 11 drycker 4 892 4 891 11 12 tobak och tobaksvaror 1 2 1 125 2 1 22 oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 149 188 26 4 oljor och fetter 1 339 1 25 3-7 SUMMA 42 76 46 34 1 8,4 *Tabellen baseras på bortfallsjusterade siffror. ** På grund av avrundningsregler kan produktgruppernas procentuella andelar variera något jämfört med totalen. Även på importsidan kan en stor värdeökning av produktgruppen fisk, kräft- och blötdjur noteras vilket till största del bidragit till den totala värdemässiga importökningen på strax över 6 %, se tabell 2. Även produktgrupperna frukt och grönsaker, socker, drycker, diverse livsmedel samt kött visar på tydliga ökningar medan kaffe, te, kakao och kryddor samt oljor och fetter vittnar om tydliga minskningar. Om produktgruppen fisk, kräft- och blötdjur exkluderas från utrikeshandelsstatistiken så ökade den värdemässiga importen endast med drygt 2 %.
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 3(5) Tabell 2 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel kvartal 1-3 år 213 jämfört med kvartal 1-3 år 212, miljoner kronor SITC 212 kv 1-3 213 kv 1-3 Andel 213 kv 1-3, % Förändring, % levande djur 16 13-3 1 kött och köttvaror 8 76 9 17 11 4 2 mejeriprodukter och ägg 5 88 6 13 8 4 3 fisk, kräft- och blötdjur 17 749 2 938 26 18 4 spannmål och varor därav 4 46 4 125 5 2 5 frukt och grönsaker 12 777 13 411 17 5 6 socker, sockervaror och honung 1 492 1 888 2 26 7 kaffe, te, kakao, kryddor 6 345 5 426 7-14 8 djurfoder 2 569 2 86 3 9 9 diverse livsmedel 4 826 5 197 6 8 11 drycker 6 471 6 865 9 6 12 tobak och tobaksvaror 793 1 8 1 27 22 oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 697 677 1-3 4 oljor och fetter 3 516 2 95 4-16 SUMMA 76 27 8 632 1 6,1 *Tabellen baseras på bortfallsjusterade siffror. ** På grund av avrundningsregler kan produktgruppernas procentuella andelar variera något jämfört med totalen. För att få en korrektare bild av vilka länder som är viktiga för den svenska exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel så exkluderar vi produktgruppen fisk i följande resonemang, eftersom den till stor del består av vidarexport av norsk lax. De viktigaste marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel, uttryckt i värde, är Norge, Danmark, Finland, Tyskland och USA, se figur 2. Exporten till det största avsättningslandet Norge har ökat med 12 %, från 5,4 till 6, miljarder kronor. De produktgrupper som ökat tydligast till Norge är diverse livsmedel och djurfoder men även grupperna kaffe, te, kakao och kryddor, drycker samt tobak och tobaksvaror har starkt bidragit till den värdemässiga exportökningen. Exporten till Danmark har ökat med 3 %, från 4,2 till 4,3 miljarder kronor. Produktgrupper med tydliga ökningar till Danmark är främst djurfoder, socker, mjölk och mejeriprodukter, diverse livsmedel samt levande djur medan tydliga minskningar har skett för grupperna oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter samt spannmål. Avslutningsvis har exporten till Finland minskat med 2 % från 3,2 till 3,1 miljarder kronor. För Finlands del kan tydliga ökningar noteras för produktgrupperna diverse livsmedel samt kaffe, te, kakao och kryddor medan tydliga minskningar kan noteras för grupperna frukt och grönsaker, spannmål och djurfoder.
Miljarder kronor Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 4(5) 7 6 5 4 3 2 1 Kv 1-3 212 Kv 1-3 213 Norge Danmark Finland Tyskland USA Figur 2 De fem största marknaderna för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel kvartal 1-3 år 213 jämfört med kvartal 1-3 år 212, miljarder kronor *Figuren baseras på ej bortfallsjusterade siffror. De viktigaste avsändarländerna till Sverige av jordbruksvaror och livsmedel, uttryckt i värde, är Danmark, Tyskland, Nederländerna, Italien och Frankrike se figur 3. Importen från det största avsändarlandet Danmark har minskat med 1 %, från 9,4 till 9,3 miljarder kronor. En tydlig ökning från Danmark har skett för produktgruppen frukt och grönsaker medan en lika tydlig minskning har skett för produktgruppen mjölk och mejeriprodukter. Importen från Tyskland har ökat med 6 % från 8,2 till 8,6 miljarder kronor. Från Tyskland har tydliga ökningar skett för produktgrupperna mjölk och mejeriprodukter, kött och drycker medan tydliga minskningar skett för produktgrupperna oljor och fetter samt kaffe, te, kakao och kryddor. Avslutningsvis har importen från Nederländerna ökat med 4 % från 8, till 8,3 miljarder kronor. Från Nederländerna kan tydliga ökningar noteras för produktgrupperna frukt och grönsaker, kött, diverse livsmedel samt mjölk och mejeriprodukter medan en tydlig minskning kan noteras för produktgruppen drycker. 1 8 Kv 1-3 212 Kv 1-3 213 6 4 2 Danmark Tyskland Nederländerna Italien Frankrike Figur 3 De fem främsta avsändarländerna för svensk import av jordbruksvaror och livsmedel kvartal 1-3 år 213 jämfört med kvartal 1-3 år 212, miljarder kronor *Figuren baseras på ej bortfallsjusterade siffror.
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 5(5) Uppgifternas precision Uppgifter om utrikeshandel samlas in av SCB genom en enkätundersökning och tulldokument. Uppgifterna revideras efterhand som fler uppgifter blir tillgängliga. Precisionen är givetvis lägst i uppgifterna för 213. En analys av de revideringar som gjorts för tidigare år visar att förändringarna blivit små. Detta innebär att det finns goda förutsättningar för att de övergripande slutsatser som har dragits kan bli bestående. Kontaktpersoner Lars-Anders Strandberg 36-15 5 97 Anne Hansson 36-15 5 77