Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Rapport 2007:12 Foto: Mats Pettersson

2

3 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Internationella enheten Referens Andreas Davelid Claes Renström Lars M Widell

4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Ländergrupper Tabellernas form och innehåll Import och export Disposition Förändringar av handelsstatistiken efter Handelsutveckling Sveriges exportutveckling under Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Export till olika ländergrupper Viktiga exportmarknader Olika produktgruppers exportutveckling Sveriges importutveckling under Perspektiv på svensk livsmedelsimport Import från olika ländergrupper Viktiga avsändningsländer Olika produkters importutveckling Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under Fördelning på ländergrupper och länder Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder Sveriges handel med EU Sveriges handel med EU:s nya medlemsländer Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland Sveriges handel med övriga OECD-länder Sveriges handel med övriga länder Fördelning på produktgrupper Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper Sveriges handel med levande djur (SITC 00) Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01)

6 4.4 Sveriges handel med mejeriprod. och ägg (SITC 02) Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03) Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04) Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05) Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06) Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07) Sveriges handel med djurfoder (SITC 08) Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09) Sveriges handel med drycker (SITC 11) Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12) Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22) Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4) Sveriges handel med levande växter Export av levande växter Import av levande växter Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror Export av bearbetade jordbruksvaror Import av bearbetade jordbruksvaror Valutakurspåverkan på svensk jordbruks- och livsmedelshandel Inledning Kort och lång sikt Teori Växelkursteori Real och nominell växelkurs Empiri Deskriptiv del Korrelationsanalys Slutsatser Referenser Appendix Bilaga 1. Indelning av statistiska nummer i produktgrupper Bilaga 2. Indelning av statistiska nummer i produktgrupper icke-bilaga I

7 Sammanfattning Rapporten syftar till att både på en övergripande och på en detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel När det gäller definitionen av jordbruksvaror och livsmedel utgår rapporten till övervägande del från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC. Under 2006 exporterade Sverige jordbruksvaror och livsmedel för drygt 39 miljarder kronor. Det är i löpande priser en värdeökning med nästan 4,4 miljarder kronor eller 12,7 % jämfört med Av ökningen svarade exporten av fisk och fiskprodukter för 2,7 miljarder kronor och exporten av frukt och grönsaker för 400 miljoner kronor. Ökningen av exporten av fisk och fiskprodukter kan till största delen förklaras med vidareexport av norsk fisk. Drygt 60 % av den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel gå till andra länder i EU-15, men den största ökningstakten visar exporten till EU:s nya medlemsländer. Förklaringen till denna ökning står främst att finna i vidareexport av norsk fisk till Polen. De största marknaderna för den svenska exporten är Danmark, Finland, Norge och USA. Danmark gick 2005 om USA som den viktigaste marknaden och 2006 har även Finland och Norge blivit viktigare marknader än USA. Värdet av exporten till de tre nordiska länderna har ökat med mellan 5 % (Finland) och 14 % (Danmark). Värdet av exporten till USA har istället minskat med 5 %. Det är framförallt exporten av förädlade livsmedel och frukt och grönsaker som ökat till Danmark, medan exporten av förädlade livsmedel och spannmålsvaror till USA har minskat. Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2006 till knappt 71 miljarder kronor. Detta är i löpande priser en värdeökning med 8,3 miljarder kronor eller 13,3 %. Importen av fisk och fiskprodukter, frukt och grönsaker, oljor och fetter samt kött och köttvaror svarade för 6,2 miljarder kronor av ökningen. När det gäller ökningen av import av fisk och fiskprodukter handlar det till övervägande del om norsk fisk som sedan vidareexporteras. Ungefär 65 % av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel kommer från EU-15. En del av denna import har emellertid inte sitt ursprung från EU-15 utan härstammar från tredje land men importeras till Sverige via ett annat EU-land. De viktigaste avsändningsländerna för jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2006 var Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland. Dessa länder svarade för nästan 57 % av importvärdet till Sverige. Importen från Norge ökade med 25 %. Importen från Norge utgörs till nio tiondelar av fisk och fiskprodukter och större delen och utgörs av fisk som sedan vidareexporteras från Sverige. I rapporten har också växelkursens effekt på exporten studerats och resultaten visar på att växelkursen inte verkar ha någon större effekt på exportvolymerna hos dom undersökta produkterna. Det finns flera möjliga förklaringar till varför vi inte finner någon större växelkurseffekt. En sådan förklaring är att det är svårt att finna ett samband mellan variabler där den ena är snabbrörlig (växelkursen) och den andra är mer trögrörlig (exportvolymen). En annan är den stigande världshandeln där både svensk export och import ökar i volym trots en något fluktuerande växelkurs. En tredje är att det är svårt att filtrera ut vad som är en växelkurseffekt på exportvolymen från andra påverkansfaktorer som vår ekonometriska modell inte tar hänsyn till. En fjärde förklaring kan vara datakvaliteten. Svensk utrikeshandelsdata brukar uppdateras med vissa intervall där det inte sällan brukar bli korrigeringar av tidigare publicerad data. 3

8

9 1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel Rapporten innehåller också redogörelser av den kortsiktiga utvecklingen och mer långsiktiga trender. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistiken kan ha många användningsområden. Genom denna kan man följa importoch exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkat import och export. Det inledande avsnittet, rapportens upplägg, redogör för rapportens varuomfattning, vilka ländergrupper som använts, rapportens kapitelindelning m.m. I det andra avsnittet, Förändringar i handelsstatistiken sedan 1995, beskrivs de förändringar som medlemskapet i EU inneburit för insamlingen och redovisningen av handelsstatistiken. 1.1 Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som valts är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har den fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 1 Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmark statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41,42 och 43. 5

10 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbrukbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är levande växter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har levande växter inte inkluderats i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med levande växter redovisas istället i ett separat kapitel (kapitel 5). I kapitel 6 finns en separat redovisning av bearbetade jordbruksvaror. 3 Dessa livsmedel ingår i flera olika produktgrupper enligt SITC, men med tanke på att bearbetade jordbruksvaror har en hög förädlingsgrad och därmed ofta ett högre mervärde är det intressant att följa dessa produkter samlat. De bearbetade jordbruksvarorna är, bl.a. tack vare sin höga förädlingsgrad, särskilt intressanta för svensk livsmedelsindustri. För vilka produkter som definieras som bearbetade, se bilaga 2. Varuomfattningen i SITC-grupperna är stor. För att det ska vara möjligt att studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött osv. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen används beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga Ländergrupper Handeln redovisas för fem ländergrupper: EU-15, Nya medlemsländer, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder samt Övriga länder. EU-15 är de länder som utgjorde EU t.o.m. 30 april Nya medlemsländer är de tio länder som blev medlemmar i EU den 1 maj Till Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland räknas förutom Ryssland; Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Rumänien, Serbien, Ukraina och Vitryssland. De senaste medlemsländerna i EU, Bulgarien och Rumänien, räknas till denna grupp eftersom de först blev medlemmar i EU 1 januari I Övriga OECD-länder ingår Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA. I gruppen Övriga länder ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 3 Med bearbetade jordbruksvaror avses jordbruksvaror som inte ingår i bilaga I till EU-fördraget. Etanol (KN-nr 2207) ingår inte i bilaga I till fördraget men definieras inte som en bearbetad jordbruksvara i denna rapport. Anledningen till detta är dels att etanol inte finns inkluderat i kapitel 2-4 i denna rapport och dels att det i EU finns en särskild marknadsordning för etanol (om än inte omfattande). Vissa varor ur KN-nr 2208; bourbon whiskey, rom & Taffia, arrak, olika fruktspriter och odenaturerad etylalkohol ingår i EU-sammanhang egentligen inte i sektorn för bearbetade jordbruksvaror, men i denna rapport definierad hela KN-nr 2208 som bearbetade jordbruksvaror. Denna rapports definition av bearbetade jordbruksvaror är densamma som i Jordbruksverkets rapport 2006:13 marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke-bilaga 1). 6

11 1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabellerna redovisas värdet 4 av handeln i löpande priser. Som enhet används miljoner kronor (mkr). Kvantitetsuppgifterna redovisas bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och en summering av kvantiteterna blir därför inte meningsfull. I dessa fall redovisas följaktligen ingen kvantitet, vilket markeras med tecknet *. I de fall då kvantiteter redovisas är enheten ton. För levande djur och drycker används emellertid enheterna styck respektive 1000 liter. För starksprit är enheten 1000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värde/kvantitet är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2004 och 2005 redovisas definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2006 redovisas preliminär statistik Import och export I rapporten används begreppet import både för import från tredje land (länder utanför EU) och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avses med export både export till tredje land och utförsel till andra EU-länder Disposition Kapitel 2 beskriver utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, total varuhandel och Danmarks, Finland och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. I kapitel 3 presenteras Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisas en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ett stort antal länder och därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC, följd av en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under Vidare redovisas handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergrupperna EU-15 och Nya medlemsländer redovisas handeln med samtliga länder var för sig, medan enbart handeln med Sveriges viktigaste handelspartners redovisas för övriga grupper. I kapitel 4 redovisas Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-15, Nya medlemsländer, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. 4 Fr.o.m. januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, dvs. varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 7

12 Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisas vilka länder Sverige handlade mest med under Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, t.ex. vodka, benfritt nötkött eller potatis. Både värde och kvantitetsuppgifter redovisas. I vissa fall redovisas både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att importen redovisas i en c-tabell och exporten i en d- tabell. I kapitel 5 presenteras Sveriges handel med levande växter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisar handeln med bearbetade jordbruksvaror. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handelspartners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten av samtliga produktgrupper. I kapitel 7 studeras växelkursens påverkan på Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel utifrån ett urval av olika jordbruksprodukter och baserat på årsdata för perioden Förändringar av handelsstatistiken efter 1995 Det svenska EU-medlemskapet har inneburit stora förändringar för insamlingen av uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär i korthet att det fr.o.m inte finns någon heltäckande statistik över Sveriges handel med de övriga EU-länderna 5 samt att redovisningen av ursprungsland för importen har förändrats. Detta betyder att jämförelser av handelsstatistik före tiden för Sveriges medlemskap i EU med tiden efter inträdet blir osäkra. Före EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter som företagen lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav en i stort sätt heltäckande handelsstatistik. Idag samlas uppgifter till handelsstatistiken in på två olika sätt. Uppgifter om Sveriges handel med tredje land (utanför EU) hämtas som tidigare från tulldokument. För handeln med andra EUländer behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder överstigande 1,5 miljoner kronor ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, dvs. den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Detta beror dels på täckningsfel (alla företag som handlar med EU ingår inte i urvalet) och dels på ett svarsbortfall (alla företag i urvalet redovisar inte sin EU-handel). För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. 5 I kapitel 1.2 avses med EU-länder, där inget annat anges, EU-15 t.o.m. 30 april 2004, EU-25 mellan 1 maj 2004 och 31 december 2006 och EU-27 från och med 1 januari

13 SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 6. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2006 innebär detta att miljoner kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU-länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 3,6 % av det skattade totala värdet av jordbruksvaror och livsmedel från EU under För exporten uppgår värdet av korrigeringen till miljoner kronor, vilket motsvarar 3,7 % av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under Teoretiskt skulle t.ex. exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till miljoner kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den icke-länderfördelade handeln med andra EU-länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU-15. Detta gäller även handeln efter den 1 maj 2004 då EU utvidgades med tio nya medlemsländer och trots att den icke-länderfördelade handeln efter detta datum även omfattar handeln med de nya medlemsländerna. Effekten av detta blir att handeln med EU-15 blir något överskattad medan handeln med de nya medlemsländerna blir något underskattad. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisas avsändningsland för importen från andra EUländer medan ursprungsland redovisas för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till tredje land och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. Viss handel har inte fördelats på de olika ländergrupperna. Denna handel avser handel som inte är länderfördelad och som inte avser skattningen av den icke-länderfördelade EUhandeln. Denna handel anges i tabellerna 2.1.1, 2.2.1, 3.1a samt i tabellerna a i kapitel 4 som ej länderfördelad handel. När det gäller omfattningen av denna handel var värdet av exporten 5 miljoner kronor För importen och exporten var värdet 0 kr. 6 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 9

14

15 2 Handelsutveckling 2.1 Sveriges exportutveckling under 2006 Under 2006 exporterade Sverige jordbruksvaror och livsmedel för drygt 39 miljarder kronor, se tabell Detta är i löpande priser en värdeökning med 12,7 % eller 4,4 miljarder kronor jämfört med Exporten för alla produktgrupper enligt SITC ökade med undantag av oljor och fetter samt levande djur. Av ökningen stod fisk och fiskprodukter för 2,7 miljarder kronor och exporten av frukt och grönsaker för 400 miljoner kronor. Exkluderas exporten av fisk, där en stor del utgörs av vidareexport av norsk fisk, var exportökningen 6,7 %. Den totala varuexporten ökade under 2006 med 11,8 % så exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med mer än genomsnittet om exporten av fisk inkluderas. Exkluderas denna export var exportökningen betydligt lägre för jordbruksvaror och livsmedel än för den samlade varuexporten. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel utgör 3,6 % den totala varuexporten Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 157 miljarder kronor Detta kan ställas i relation till värdet av exporten som samma år var 31 miljarder kronor. Exportens värde kan alltså uppskattas till omkring 20 % av produktionsvärdet. År 1990 uppskattades exportens andel av produktionsvärdet inom livsmedelsindustrin till cirka 5 %. 8 Vid en jämförelse med Danmark, Finland och Norge ser man att Danmark och Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Värdet 2006 av den danska exporten var 119 miljarder kronor (SEK) 9, värdet av den norska exporten var 45 miljarder kronor och värdet av den finska exporten var knappt 11 miljarder kronor. Rensar man värdet av den norska exporten på fisk och fiskprodukter reduceras värdet av exporten till 5 miljarder kronor. Finland och Norge (i Norges fall om fiskexporten exkluderas) är små exportörer av jordbruksvaror och livsmedel, medan värdet av den danska exporten är betydande. Sverige hamnar i ett mellanläge. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel är inte alls lika viktig för Sverige som den är för Danmark, men är ändå flera gånger större än den finska och norska exporten (i Norges fall om fiskexporten exkluderas). Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas. 7 SCB nationalräkenskaperna, tillgång och användning per produkt 2004, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 8 Bearbetning av uppgifter från Förändringar i RÅK-systemet med anledning av den nya livsmedelspolitiken, Statens jordbruks nämnd, Rapport 1990:13 och Livsmedelsindustri och handel i ett EG-perspektiv, Jordbruksverkets rapport 1993:13. 9 Den danska exporten av fisk och fiskprodukter under 2006 uppgick till 21,1 miljarder kronor (SEK). 11

16 2.1.2 Export till olika ländergrupper Exporten till EU-15 uppgick 2006 till 24 miljarder kronor, dvs. 63 % av det totala exportvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, se tabell Andelen av exporten som går till EU-15 är svagt ökande. En bidragande orsak till detta är att vidareexporten av norsk lax till andra EU-länder ökar. De största exportmarknaderna är Danmark, Finland och Frankrike. Värdeökningen av exporten under 2006 var nästan 18 %. Exporten ökade nominellt mest för fisk och fiskprodukter följt av frukt och grönsaker, spannmål och spannmålsvaror och diverse förädlade livsmedel 10. Exporten av oljor och fetter, tobak och tobaksvaror samt levande djur minskade. Exporten till de nya medlemsländerna 11 ökade med nästan 27 % under 2006, se tabell Nästan hela ökningen kan förklaras med att vidareexporten av norsk fisk och norska fiskprodukter, främst till Polen, har ökat. Exporten till de nya medlemsländerna uppgick under 2006 till 3 miljarder kronor, dvs. 7,7 % av den totala exporten av jordbruksvaror och livsmedel. Den i särklass viktigaste exportdestination är Polen 12, som ensamt svarar för 66 % av de nya medlemsländernas import av svenska jordbruksvaror och livsmedel, följt av Estland 9 % och Litauen 8 %. Tabell Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Export (mkr) EU-15 1) Nya medlemsländer Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder Ej länderfördelad handel SUMMA ) Exportvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna från och med ingår här. 10 Diverse förädlade livsmedel avser bl.a. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för mat samt färdigmat och halvfabrikat. 11 Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Cypern och Malta blev medlemmar i EU 1 maj Handeln med dessa länder efter inträdet i EU är något underskattad eftersom all ickeländerfördelad handel med andra EU-länder har behandlats som handel med EU % av exporten av jordbruksvaror och livsmedel till Polen utgörs av export, huvudsakligen vidareexport fån Norge, av fisk och fiskprodukter. 12

17 Exportvärdet till tredje land 13 var 11,6 miljarder kronor, se tabell 2.1.1, varav 33 % vardera utgjorde export till Norge respektive USA och 4 % export till Ryssland. Exporten till tredje land ökade endast med 1 % mellan 2005 och Exporten till Norge ökade med 6 % medan exporten till USA och Ryssland minskade med 5 % respektive 34 %. Frukt och grönsaker samt spannmål och spannmålsvaror är de produkter som svarade för den största exportökningen till Norge. Till både USA och Ryssland är det framförallt exporten av spannmål och spannmålsvaror samt diverse förädlade livsmedel som har minskat. Värdet av exporten av drycker till USA har däremot ökat något. Om man studerar exportutvecklingen mellan 2001 och 2006 finner man att den totala exportökningen är 57 %. Exporten till EU-15 har ökat med 71 %, exporten till de nya medlemsländerna har ökat med 179 % medan exporten till tredje land endast har ökat med 23 %. Figur 2.1a Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU, tredje land och nya medlemsländer (Mdr kr) EU15 Tredje land Nya medlemsländer Viktiga exportmarknader Under 2006 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Danmark, Finland, Norge och USA. Danmark gick förra året om USA och blev den viktigaste marknaden. I år har även Finland och Norge passerat USA. Värdet av exporten till Danmark ökade med 14 %, till Finland med 5 %, till Norge med 6 % medan exporten till USA minskade med 5 %. Det kan konstateras att exportökningen till Danmark var högre än den genomsnittliga exportökningen medan exportökningarna till Finland och Norge var lägre. Exportökningen till Danmark omfattar flera olika produktgrupper, men de som ökat mest är diverse förädlade livsmedel och frukt och grönsaker. Till Finland förklaras exportökningen främst med ökad export av socker och sockervaror samt av diverse förädlade livsmedel och till Norge, har som redan nämnts, exporten av spannmål och spannmålsvaror samt frukt och grönsaker gått bra. 13 Med tredje land avses i denna rapport alla länder som inte ingår i EU

18 I övrigt kan man konstatera att exporten till Frankrike, Storbritannien och Polen har ökat kraftigt, se tabell I Frankrikes och Polens fall kan en stor del av ökningen förklaras med en ökning av exporten av fisk och fiskprodukter. När det gäller ökningen av exporten till Storbritannien är en ökad export av fisk och fiskprodukter huvudorsaken, men även exporten av drycker har ökat kraftigt. Efter att exporten till Italien minskat under ett par år ökade den igen under Även här är orsaken en ökning av fiskexporten. Tabell Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2005 och 2006 Bestämmelseland: Export (mkr) Förändring mellan ) ) 2005 och 2006 insamlat insamlat % 1Danmark Danmark ,3 2 USA Finland ,4 3Finland Norge ,3 4Norge USA ,8 5Tyskland Frankrike ,5 6 Frankrike Tyskland ,6 7 Storbritannien Storbritannien ,8 8 Polen Polen ,9 9Spanien Spanien ,7 10 Italien Italien ,7 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var 677 mkr 2005 och 1018 mkr Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell framgår de olika produktgruppernas exportutveckling. Nominellt har exporten ökat mest för fisk och fiskprodukter (+2,7 miljarder kronor), frukt och grönsaker (400 miljoner kronor), spannmål och spannmålsvaror (250 miljoner kronor) samt diverse förädlade livsmedel (250 miljoner kronor). I procent var exportökningen störst för den marginella produktgruppen oljefrön och oljeaktiga nötter, socker och sockervaror samt fisk och fisk och fiskprodukter. För två produktgrupper; oljor och fetter samt levande djur minskade exporten. Exportökningen av fisk och fiskprodukter motsvaras av en nästa lika stor importökning av fisk från Norge och kan alltså till största delen förklaras med ökad vidareexport av norsk fisk. Ökningen av exporten av frukt och grönsaker kan till vissa delar tillskrivas en ökad export av potatis till Norge och Finland samt en ökad export av beredda potatisprodukter till Finland och Danmark. Även när det gäller ökningen av exporten av diverse förädlade livsmedel kan den till stor del förklaras med en ökning av exporten till Danmark och Finland. Sett över en lägre tidsperiod, , har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper. De största ökningarna nominellt såväl som procentuellt har varit för produktgrupperna fisk och fiskprodukter och drycker. De värdemässigt största varugrupperna, när det gäller exporten 2006, var fisk och fiskeprodukter, drycker, diverse förädlade livsmedel och spannmål och spannmålsvaror, se figur 2.1b. Tillsammans svarade dessa grupper för 26 miljarder kronor eller 67 % av exporten. Exporten (till övervägande del vidareexport av norsk fisk) av fisk och fiskprodukter svarade ensam för 29 %. 14

19 Tabell Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper enligt SITC: Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- o. blötdjur m.m Spannmål och varor därav Frukt och grönsaker Socker, sockervaror m.m Kaffe, te, kakao m.m Djurfoder Diverse livsmedel Drycker Tobak och tobaksvaror Oljefrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA ) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. Exporten till EU-15 dominerades av fisk och fiskprodukter (38 %), följt av spannmål och spannmålsprodukter (11 %) och diverse förädlade livsmedel (11 %). I exporten till de nya medlemsländerna dominerade exporten av fisk och fiskprodukter (61 %), följt av diverse förädlade livsmedel (8 %) och oljor och fetter (7 %). I exporten till tredje land är den viktigaste produktgruppen drycker (34 %), följt av diverse förädlade livsmedel (16 %) och spannmål och spannmålsprodukter (13 %), se vidare kapitel 3. Figur 2.1b Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2006 fördelad på produktgrupper enligt SITC 4% Kött och köttvaror 10% 6% Frukt och grönsaker 7% Mejeriprod. och ägg Övriga varor** 29% Fisk, kräft- och blötdjur 7% Kaffe, te, kakao m.m. 11% Spannmål och varor därav 12% Diverse livsmedel* 14% Drycker *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,4 %), socker och sockervaror (3 %), djurfoder (1 %), tobak och tobaksvaror (1 %), oljefrön och oljehaltiga nötter (0,3 %) och oljor och fetter (4 %). 15

20 På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk var den största exportprodukten till EU-15 under Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. De största mottagarna av fisk och fiskprodukter i EU-15 var Frankrike, Storbritannien och Portugal. Andra viktiga exportprodukter till EU-15 var förädlade livsmedel, bakverk och bröd samt vodka. Exporten till de nya medlemsländerna bestod till drygt hälften av export av hel laxfisk. Den största exportprodukten till tredje land var vodka. Därefter följer diverse förädlade livsmedel, bakverk och bröd samt flytande margarin m.m. Tabell Stora svenska exportprodukter till EU, nya medlemsländer och tredje land Stora exportprodukter ) ) (mkr) (mkr) Till EU Till EU Hel laxfisk Hel laxfisk Torkad, saltad och rökt fisk m.m Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övriga bakverk och bröd 889 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 849 Övriga bakverk och bröd 936 Vodka 694 Övriga fiskfiléer och fiskkött 854 Övriga fiskfiléer och fiskkött 577 Vodka 676 Övriga oljor och fetter 515 2) Övrig hel fisk 581 Övrig hel fisk 418 Hårdost m.m. 455 Hårdost m.m. 400 Vete 428 Bananer (färska, torkade) 369 Smör 416 Nya medlemsländer 3 Nya medlemsländer 3 Hel laxfisk Hel laxfisk Flytande margarin och andra beredningar av fett 177 Övriga fiskfiléer och fiskkött 197 Övriga fiskfiléer och fiskkött 168 Flytande margarin och andra beredningar av fett 177 Övriga oljor och fetter 126 2) Övriga oljor och fetter 132 2) Vodka 111 Vodka 117 Rostat kaffe 95 Rostat kaffe 70 Vete 48 Helt eller delvis slipat ris 67 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 44 Palmolja 48 Chokladberedningar 40 4) Övrigt, saltat torkat eller rökt griskött 36 Styckat fjäderfäkött 38 Chokladberedningar 35 4) Till tredje land Till tredje land Vodka Vodka Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) Flytande margarin och andra beredningar av fett 578 Övriga bakverk, bröd m.m. 480 Övriga bakverk och bröd 430 Flytande margarin och andra beredningar av fett 461 Mjölk- och gräddpulver 381 Mjölk- och gräddpulver 400 Malt 359 Rostat kaffe 337 Rostat kaffe 309 Varor av choklad och chokladkonfekt 281 4) Varor av choklad och chokladkonfekt 258 4) Övriga oljor och fetter 250 2) Korn 246 Malt 243 Vitt socker, även färgat 187 Söta kex, småkakor, rån m.m ) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2) Här ingår diverse vegetabiliska oljor och fetter som helt eller delvis hydrerats, omförestrats eller elaidiniserats. 3) De nya medlemsländerna blev medlemmar i EU 1/ ) Choklad- och chokladbereedningar är indelad i fyra undergrupper vilket innebär att vikten av exporten av choklad och chokladberedningar inte framgår av tabellen. 16

21 2.2 Sveriges importutveckling under 2006 Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2006 till knappt 71 miljarder kronor, vilket i löpande priser innebär en ökning med 13,3 % sedan 2005, se tabell Detta är en något starkare utveckling än för den totala varuimporten som ökade med drygt 12,3 %. Andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten ökade därmed något och uppgår till 7,6 %. Nominellt uppgick ökningen av importen av jordbruksvaror och livsmedel till 8,3 miljarder kronor. Importen av fisk och fiskprodukter, frukt och grönsaker, oljor och fetter samt kött och köttvaror svarade för 6,2 miljarder kronor av importökningen Perspektiv på svensk livsmedelsimport Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 157 miljarder kronor Detta kan ställas i relation till importen av jordbruksvaror och livsmedel som samma år uppgick till 57 miljarder kronor. Vid en jämförelse med Danmark, Finland och Norge finnar man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär jämnstor medan Norges och Finlands import är mindre. År 2006 var värdet av den danska importen 70 miljarder kronor (SEK), värdet av den norska importen var 31 miljarder kronor (SEK) och värdet av den finska importen var 24 miljarder kronor (SEK). Framförallt den finska importen utmärker sig genom att vid en jämförelse vara liten om man tar hänsyn till landets folkmängd. Att den danska importen per capita är betydligt högre än den svenska kan bero på att delar av importen vidareexporteras eller ingår som råvaror i produkter som sedan vidareexporteras Import från olika ländergrupper Importen från EU-15 uppgick 2006 till 46,3 miljarder kronor eller 65 % av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell Värt att observera är att all import från EU-15 inte har sitt ursprung i EU-15. Anledningen till detta är att en del varor importeras till Sverige via ett annat EU-land. Ett exempel på detta är frukt och grönsaker som ofta kan ha sitt ursprung i tredje land men importeras till Sverige via Nederländerna. De viktigaste avsändningsländerna är Danmark, Nederländerna och Tyskland. Värdeökningen av importen från EU-15 var 10 % under Nominellt ökade importen av frukt och grönsaker och oljor och fetter mest medan importen minskade av tobak och tobaksvaror. Importen från de nya medlemsländerna ökade med 25 % till 2 miljarder kronor 15, se tabell Importen från de nya medlemsländerna utgör därmed 2,8 % av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel. Det är framförallt importen av kött och köttvaror som ökat kraftigt under Det viktigaste avsändningslandet, för jordbruksvaror och livsmedel, är Polen som ensamt svarar för 54 % av importvärdet, följt av Ungern (13 %), Litauen (9 %) och Tjeckien (9 %). De tre baltiska länderna svarar tillsammans för 18 % av importvärdet. 14 SCB nationalräkenskaperna. Tillgång och användning per produkt 2004, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 15 De nya medlemsländerna blev medlemmar i EU 1/ Handeln med dessa länder är något underskattad eftersom all icke-länderfördelad handel med andra EU-länder har behandlats som handel med EU

22 Tabell Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Import (mkr)* EU-15 1) Nya medlemsländer Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder Ej länderfördelad handel SUMMA ) Importvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna ingår här. * Importen från EU redovisas efter varornas avsändningsland och inte efter varornas ursprungsland. Detta beror på att uppgift om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU. Det betyder att importststistiken ger en bristfällig bild av olika Importvärdet från tredje land var 22,7 miljarder kronor, varav 55 % utgjordes av fiskimport företrädesvis från Norge. Norge är också det i särklass viktigaste avsändningslandet. Över hälften (56 %) av importen av jordbruksvaror och livsmedel från tredje land kommer därifrån. Näst viktigaste avsändningsland var Brasilien (8 %) och på tredje plats kommer USA (5 %). Importen från Brasilien består främst av kaffe, kött och köttvaror samt djurfoder. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker. Figur 2.2a Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-15, tredje land och nya medlemsländer (Mdr kr) EU-15 Tredje land Nya medlemsländer Viktiga avsändningsländer De viktigaste avsändningsländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2006 var Norge (12,8 Mdr kr), Danmark (11,5 Mdr kr), Nederländerna (8,4 Mdr kr) och Tyskland (7,6 Mdr kr). Dessa fyra länder svarade för nästan 57 % av importvärdet. 18

23 Jämfört med 2005 ökade importen från Norge med 25 %. Norge har därmed blivit det viktigaste avsändningslandet till Sverige. Importen från Norge utgjordes till nästan nio tiondelar av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EUländer. Värdet av importen från Danmark ökade med 8 %, värdet av importen från Nederländerna ökade med 12 % och värdet av importen från Tyskland ökade med 7 %. Från Danmark är det främst importen av mjölk och mejerivaror och oljor och fetter som har ökat. När det gäller Nederländerna kan ökningen av importen främst förklaras med en ökad import av frukt och grönsaker samt oljor och fetter. Från Tyskland har också importen av oljor och fetter ökat tillsammans med importen av kött och köttvaror och mjölk och mejeriprodukter. Värdet av importen från Polen, det största avsändningslandet bland de nya medlemsländerna, uppgick till 1,1 miljarder kronor. Värdet av importen därifrån ökade med 29 % under Det är framförallt importen av kött och köttvaror som har ökat. De största avsändningsländerna utanför Europa under 2006 var Brasilien, USA, Malaysia, Kina och Sydafrika. Importen ökade från alla dessa länder med undantag av Brasilien. Den viktigaste importvaran från Malaysia är oljor och fetter, från Kina är den viktigaste importvaran fisk och fiskprodukter och från Sydafrika dominerar importen av vin. Tabell Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC * Produktgrupper enligt SITC: Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter o. ägg Fisk, kräft- o. blötdjur mm Spannmål o. varor därav Frukt o. grönsaker Socker, sockervaror mm Kaffe, te, kakao, mm Djurfoder Div. livsmedel Drycker Tobak o. tobaksvaror Oljefrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA ) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU. Det betyder att importstatistiken ger en något bristfällig bild av olika länders betydelse för svensk import. 19

24 2.2.4 Olika produkters importutveckling Av tabell framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan 2005 och 2006 ökade importen mest av fisk och fiskprodukter (+ 2,9 Mdr kr), frukt och grönsaker (+1,4 Mdr kr), Oljor och fetter (+1,1 Mdr kr), samt kött och köttvaror (+0,8 Mdr kr). Procentuellt var ökningen störst för levande djur (+61 %), oljor och fetter (+50 %) och fisk och fiskprodukter (+ 24 %). Den enda produktgrupp för vilken importen minskade var tobak och tobaksvaror. Figur 2.2a Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2006 fördelad på produktgrupper enligt SITC 13% Övriga varor** 5% Spannmål och varor därav 6% Mejeriprodukter och ägg 21% Frukt och grönsaker 7% Diverse livsmedel* 7% Kaffe, te, kakao m.m. 9% Drycker 11% Kött och köttvaror 21% Fisk, kräft- och blötdjur m.m. *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för mat, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,2 %), socker och sockervaror (3 %), djurfoder (3 %), tobak och tobaksvaror (2 %), oljefrön och oljehaltiga nötter (1 %) och oljor och fetter (5 %). Sett över en längre tidsperiod, , har importvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper enligt SITC med undantag av oljefrön och oljehaltiga nötter. De största nominella ökningarna har varit för produktgrupperna fisk- och fiskprodukter, frukt och grönsaker samt kött och köttvaror. Fisk och fiskprodukter och kött och köttvaror har också tillsammans med mjölk och mejeriprodukter ökat mest i procent. De värdemässigt största produktgrupperna för importen under 2006 var frukt och grönsaker, fisk och fiskeprodukter, kött och köttvaror samt drycker, se figur 2.2a. Tillsammans utgjorde dessa produkter 62 % av importen. På mer detaljerad nivå, se tabell 2.2.3, ser man att de största importvarorna var hel laxfisk och vin. Framförallt ökade värdet av den svenska laximporten kraftigt och orsaken står att finna både i ökad importerad kvantitet och höjda priser. Även värdet av importen av fiskfiléer och fiskkött samt diverse förädlade livsmedel har ökat kraftigt. 20

25 Tabell Stora produkter i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel Stora importprodukter ) ) (mkr) (mkr) Hel laxfisk Hel laxfisk Vin Vin Benfritt nötkött Övr. fiskfiléer och fiskkött Övr. fiskfiléer och fiskkött Övr. livsmedel (bla. smörblandningar) Orostat kaffe Benfritt nötkött Övr. livsmedel (bla. smörblandningar) Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övrigt styckat griskött Orostat kaffe Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övrigt styckat griskött Bananer (färska, torkade) Bananer (färska, torkade) Övriga bakverk och bröd Övriga bakverk och bröd ) Endast insamlat värde kan redovisas för importen från EU-länder. Detta innebär att all faktisk import inte redovisas i tabellen. 2.3 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige är en nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2006 uppgick handelsunderskottet till 31,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3,9 miljarder kronor jämfört med Underskottet har ökat varje år sedan 1998, med undantag för år 2000, och den totala ökningen sedan 1998 är 11,1 miljarder kronor. Relationen mellan exporten och importen har däremot förändrats till fördel för exporten. År 1998 var importvärdet 2,1 gånger större än exportvärdet, vilket kan jämföras med år 2006 då importvärdet var 1,8 gånger större än exportvärdet. Orsaken till detta är att ökningstakten för exportvärdet (111 %) har varit högre än ökningstakten för importvärdet (81 %). Sverige hade under 2006 endast överskott i handeln med produktgruppen spannmål och spannmålsvaror. I handeln med diverse förädlade livsmedel var exporten och importen ungefär jämnstor. Det i särklass största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker (- 12,5 Mdr kr). Stora underskott finns också i handeln med kött och köttvaror, fisk och fiskprodukter samt kaffe, te, kakao m.m. Värt att notera är att över- och underskotten diskuteras på aggregerade nivåer. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen i dess helhet är negativ. Exempel på sådana produkter är vodka, rostat kaffe, smör, mjölk och gräddpulver, sill och strömming, beredningar av kakao, frysta ärter och frysta blåbär. Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel kan främst förklaras med underskott i handeln med övriga EU-15 och Norge. Under 2006 var underskottet i handeln med övriga EU-15 drygt 21,8 miljarder kronor, en ökning med 300 miljoner kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till 9 miljarder kronor och detta är en ökning med 2,4 miljarder kronor sedan Orsaken både till det ökande underskottet i handeln med Norge och att underskottet med övriga EU-15 endast ökade marginellt står att finna i en ökad import av norsk fisk som vidareexporteras till andra EU-länder. När det gäller importen från övriga EU-15 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung i tredje land (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-15 skulle vara mindre och underskottet i handeln med tredje land större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. 21