Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter och livsmiljöer som är av gemenskapsintresse (inom EU). Uppnå gynnsam bevarandestatus för utpekade arter och naturtyper Skapa ett europeiskt ekologiskt nätverk, Natura 2000-områden
Bilagor (annex) I Habitat av gemenskapshetsintresse som kräver områdesskydd II Arter av gemenskapshetsintresse som kräver områdesskydd III Kriterier för utpekande av Natura 2000 områden IV Arter av gemenskapshetsintresse som kräver strikt skydd V Arter av gemenskapshetsintresse som utnyttjas och därmed kan bli föremål för förvaltningsåtgärder VI Förbjudna fångstmetoder av däggdjur och fisk
Biogeografiska regioner separata rapporter och uppföljning Alpin Boreal Marin Atlantisk Kontinental Marin Baltisk
Artikel 17-rapportering Vart 6:e år; 2007, 2013, 2019, Sverige 164 arter, 89 naturtyper Gräsmarker: 22 naturtyper (strandängar, betesmarker, slåttermarker, hällmarker, sandmarker) Icke gynnsam bevarandestatus åtgärder Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ansvariga ArtDatabanken levererar underlag och bedömningar 14/12
Projektledare Anna Westling Skog Håkan Berglund Gräsmarker, sandhabitat + kärlväxter Anders Jacobson Sötvatten och våtmark Eddie von Wachenfeldt Fjäll och substratmark Wenche Eide Hav Christina Halling Marin strand + kärlväxter Mora Aronsson Gräsmarker + kärlväxter Per Toräng Insekter Jonas Sandström Fiskar Ann-Britt Florin Hav Josefin Sagerman Limniska evertebrater Ulf Bjelke Mossor & lavar Niklas Lönnell Övriga ryggradsdjur Henrik Thurfjell Kärlväxter Sebastian Sundberg
Rapportering av naturtyper vad ska bedömas? UTBREDNING 4010 Fukthedar AREAL (Förekomst) STRUKTURER, FUNKTIONER & TYPISKA ARTER = kvalitet 4010 Fukthedar FRAMTIDSUTSIKTER SAMLAD BEDÖMNING
Status gräsmarker 2013
Status gräsmarker 2013
Status gräsmarker Överlag dålig situation. Bäst i högörtängar i alpin region och kalkhällmarker (alvar etc. ) i kontinental region (Stora Alvaret).
Orsaker till röda bedömningar Långt under referensvärdena för areal Dålig kvalitet på det som är kvar. Många arter kopplade till jordbrukslandskapet minskar och är hotade, t ex fåglar, fjärilar Flera påtagliga hot Negativa historiska och pågående trender, t ex nedläggning i glesbygd, betesdjur flyttas från biologiskt rika marker till f.d. åkermark, färre men större enheter, etc. Dåliga framtidsutsikter
Aktuella arealer gräsmarker metod Specialinventeringar Aktuell areal av naturtyperna Uppföljning RT totalareal hagmark (ca 350000 ha) Fördelas enligt andel i TUVA
Referensvärden Den areal naturtyp som behövs för att säkerställa gynnsam bevarandestatus. Bedömningar baserade på bästa tillgängliga kunskap. Vid rapporteringen 2007 och 2013, baserat på 1950-års areal. Nytt förslag - artfokus (jmf skog): 20 % av naturlig/ursprunglig areal behövs = den areal som arterna har anpassats till under lång tid - areal 1850.
Referensvärden År 1850: 9,4 milj ha betesmark och 2,9 milj ha slåttermark (Lennartsson & Westin, in prep.), nu totalt mindre än 400000 ha kvar. En del osäkerheter. Resultatet under utredning. Ger mycket högre referensvärden än tidigare (2,4 istället för 1,2 milj ha).
Förändringar sedan 2007 Inte mycket har hänt. Förändrade bedömningar beror till största delen på bättre kunskap. Ökat hot från invasiva arter på främst strandängar, alvarmarker och karsthällmarker. Förbättrad trend för trädklädd betesmark p g a restaureringar?
Finns något positivt? Stöden/ersättningarna har bromsat förlusten av jordbruksmark och förmodligen också nedläggningstakten i glesbygder Restaureringar (t ex LIFE-projekt och skötsel i skyddade områden) Ökad kunskap om tillståndet och hur det kan förbättras, större medvetenhet om vikten av ersättningsbiotoper, t ex vägkanter och kraftledningsgator Arbetet med grön infrastruktur Plan för odlingslandskapets biologiska mångfald
Orsaker till röda bedömningar Arealen hävdad slåttermark ökar ev. (areal med miljöersättningar) men från en extremt låg nivå. Kvalitén är osäker. Betesmarkernas areal har minskat de senaste decennierna men är numera förhållandevis stabil. Dock försämras kvalitén, bl a beroende på att de biologiskt rika markerna överges. Naturbetesmarker Bete på tidigare åker
1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Populationsindex Orsaker till röda bedömningar 120% Allt färre, allt större enheter 180 Fåglar i odlingslandskapet minskar 100% 150 80% 120 60% 90 40% 60 20% 30 0% Andel jordbruksföretag Andel åkermark Andel företag med nötkreatur Andel nötkreatur 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År Punktrutter Standardrutter