Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring?

Relevanta dokument
Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

3. Bara naturlig försurning

Nytt från Naturvårdsverket

Knowledge grows. Skogsgödsling

GROT är ett biobränsle

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

Snytbaggeskador i Norrland

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Tillförsel av aska på dikad torvmark

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Markförsurning utveckling och status

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

TILLVÄXTEFFEKTER AV ASKTILLFÖRSEL PÅ SKOGSMARK MED VARIERANDE BÖRDIGHET

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

ASKANS VÄRDE I SKOGEN

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Hänsyn vid uttag av grot

Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Referensgruppsmöte JordSkog

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Skötselmetoder för intensivodling av skog

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Gödsling ett effektivt och lönsamt sätt att öka produktionen

Åtgärder för ett uthålligt brukande av skogsmarken

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordar i Sverige

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Effekter av skogsbränsleuttag på markförsurning, näringsbalanser och tillväxt

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Resultat från Krondroppsnätet

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

GROT-uttag och Askåterföring -tillvägagångssätt, rekommendationer, effekter

Yttrande över remiss från Skogsstyrelsen angående regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder (dnr.

Underlag askåterföring

Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Ståndorts-/beståndsanpassning av askkvalitet på fastmark en analys

Biobränslen från skogen

SeedPAD. - ny föryngringsmetod för tall. Plantans dagar Jonas Öhlund - SweTree Nutrition AB

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

MAGGÅS 25:6 ID Vålarna Östra ORSA. Avverkning

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Sammanställning över fastigheten

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Efterbehandling av torvtäkter

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

MEDDELANDE Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Contortatallen i Sverige

Presidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen

Sammanställning över fastigheten

Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr Asktillförsel och dess påverkan på trädens tillväxt och näringsstatus Revision av sex fältförsök

Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk

RAPPORT. Långsiktiga effekter av askåterföring på mark- och markvattenkemi i skog

Transkript:

Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring? Gustaf Egnell KSLA 13 november 2012

Södras argument Södras näringsåterföring sluter kretsloppet Genom att sprida bioaska i skogen återförs de näringsämnen som förts bort vid uttag av grot (grenar och toppar) Därmed säkras markens långsiktiga produktionsförmåga Bioaskan innehåller också en hel del kalcium och motverkar därmed försurningen i marken Kväve behöver däremot inte tillföras. På hyggen och i plantskog finns det redan kväve i tillräcklig mängd

Sikström et al 2009. ORIENTERINGSRAPPORT Långtidseffekter på skogsproduktion efter askåterföring och kalkning - Preliminära resultat från en pilotstudie. Värmeforsk, Miljöriktig användning av askor 1107. Enligt denna pilotstudie med preliminära resultat påvisades trender i försöksmaterialet som indikerade att tillförsel av aska eller kalk i barrskog på mineraljord kan leda till minskad stamtillväxt på mark med låg bonitet, oförändrad stamtillväxt på medelproduktiv mark, medan stamtillväxten kan öka på marker med hög bonitet. Den mest sannolika förklaringen till tillväxtförändringarna är att kalkverkan påverkar nettomineraliseringen av kväve och därmed utbudet av växttillgängligt kväve

Samband mellan bonitet och relativ tillväxteffekt av kalk och aska under 5 15 år efter behandling (kalk 9 14 år; aska 5 15 år). Efter Sikström et al. 2009. Rela%v'volym%llväxt' 14 12 10 8 6 4 2 2" 4" 6" 8" 1 12" 14" 16" Bonitet'(m3sk/ha,'år)'

Liebigs minimilag (Carl Sprengel, 1828; Liebig 1840, 1955) Tillväxten begränsas av det näringsämne som är minst tillgängligt i förhållande till plantans behov inte av den totala mängden näringgsresurser

The Redfield ratio Redfield, A.C. 1958. The biological control of chemical factors in the environment. Am. Sci. 46:205 221.Tree Physiology 24: 447-460 Redfield visade att C, N and P innehållet i marina fytoplankton var snarlika mellan olika arter i ett förhållande motsvarande 568:100:14 baserat på vikt.

Detta har men använt sig av i skogsproduktionsforskingen - Har vi något att lära av den?

Har vi något att lära från skogsproduktionsforskningen? Stående volym (m 3 /ha) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Småland (28 år) Västerbotten (38 år) Obehandlad Bevattnad Fullgödslad Fullgödslad + bevattnad Bara kväve

Data from Knecht & Göransson 2004 N:P:K:Ca = 100:8:30:2 P"(mg"g &1 )" 14" 12" 1 8" 6" 4" 2" 8"%" Herbaceous" Deciduous" Coniferous" 2 4 6 N"(mg"g &1 )" Knecht MS & Göransson A (2004) Terrestrial plants require nutrients in similar proportions. Tree Physiology 24: 447-460.

Data from Knecht & Göransson 2004 N:P:K:Ca = 100:8:30:2 K"(mg"g &1 )" 7 6 5 4 3 2 1 3%" Herbaceous" Deciduous" Coniferous" 2 4 6 N"(mg"g &1 )"

Data from Knecht & Göransson 2004 N:P:K:Ca = 100:8:30:2 6 5 Ca#(mg#g '1 )# 4 3 2 1 2 4 6 N#(mg#g '1 )# 2"%" Herbaceous" Deciduous" Coniferous"

Näringsinnehåll i 1-årsbarr från 37 tall- och 48 granbestånd från norra till södra Sverige P"(mg"g &1 )" 2" 1.5" 1" 8"%" K"(mg"g &1 )" 7" 6" 5" 4" 3" 3%" 0.5" 2" 1" 5" 1 15" 2 25" N"(mg"g &1 )" 5" 1 15" 2 25" N"(mg"g &1 )" 16" 14" 12" Ca#(mg#g '1 )# 1 8" 6" 4" 2" 2"%" 5" 1 15" 2 25" N#(mg#g '1 )#

Halter (%) av några näringsämnen i trädbränsleaska 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Ca#(mg#g '1 )# 16" 14" 12" 1 8" 6" 4" 2" 5" 1 15" 2 25" N#(mg#g '1 )# 2"%" 0 N P K Ca

Nedfall#av#kväve#198812010## (öppet#fält)# 12" 1 kg#n/ha# 8" 6" 4" 2" Götaland" Svealand" Norrland" Riket" 201 2008" 2006" 2004" 2002" 200 1998" 1996" 1994" 1992" 199 1988"

Mina förutsägelser rörande näring och långsiktig skogsproduktion på fastmark Begränsas i första hand av tillgången på kväve och fosfor Kommer inte storskaligt att begränsas av något annat ämne, även om andra näringsämnen kan begränsa tillväxten lokalt (bor). Kommer knappast någonstans att begränsas av tillgången på kalcium Näringsinnehåll i trädbiomassa speglar inte nödvändigtvis trädens behov Vilket gör att vedaskans näringsinnehåll inte speglar trädens behov Men skogsträdens lyxupptag av bland annat kalcium ökar den naturliga markförsurningen, vilket kanske kan påverka grundvatten och ytvatten i en oönskad riktning?