Damminventering inom Avasund

Relevanta dokument
Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Restaurering Ramsan 2017

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Inventering Ullisbäcken 2016

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Ranån Rapport över gjorda åtgärder

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Förslag till teknisk beskrivning

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Elfisken Vojmån 2010

Påverkan på befintliga broar över Mölndalsån för översvämningsbegränsande åtgärder i Mölnlycke

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

Vägtrummor som vandringshinder

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Naturvårdsprojektet Stångån

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Biotopinventering av Albäcken 2003

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Medbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Miljöåtgärder i Öjungsån

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård


Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Allmänt om Tidanöringen

Samtliga inventerade vattendrag

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Svärkefors i Brandstorp

Murån Koord: X: / Y:

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Restaurering av Imälven

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Inventering av bäver i Nacka kommun

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

MAXMEP Umeälven. Bilaga 3. Innehåll: Storuman till och med Överuman. Åsa Widén

Transkript:

2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord

Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar varit ansvariga för många av de kvarvarande dammarna men efter att dessa föreningar allt eftersom försvinner uppstår frågan om vem som är ansvarig för att dammarna antingen hålls i bra skick eller rivs ut. Fallfärdiga dammar kan medföra risker för både människor och djur samtidigt som de oftast fortfarande utgör vandringshinder för fisk i vattendraget. Inventering De tre kvarvarande flottningsdammarna som ligger inom Avasunds fiskecamps område har visuellt inventerats på uppdrag av Leif Öhgren, Avasunds fiskecamp, för att undersöka vilket skick dessa dammar är i samt ge förslag till eventuella åtgärder. Inventeringarna genomfördes 2007-08-01 och 2007-08-02. Figur 1. Karta över de inventerade dammarna.

Resultat Damm Sarvträskkalven Dammen nedströms Sarvträskkalven är i bra skick och utgör ett totalt vandringshinder för fisk. Dammen ligger placerad ca 15 meter uppströms en järnvägsbro (se bild 1). Bild 1. Skiss över dammen nedströms Sarvträsket. Dammen är 4,3 meter bred och består av trä med sidor av betong samt överdel av stålvalsar. Nedströms dammen finns tre träskibord i trappstegsformation som alla är i gott skick. Fallhöjden från vattenytan ner till översta skibordet är 80 cm och vattendjupet på ovansidan dammen är ca 65 cm. De tre skiborden har en total längd på ca 14 meter och en fallhöjd på uppskattningsvis ca 50 cm, varav 15 cm från sista skibordet och ner. Det är inte anlagt någon bro eller annan överfart över dammen. Bild 2 a och b. Sarvträskdammen med skibord.

Bild 3a och b. Sarvträskdammen med skibord, fotoriktning uppströms respektive nedströms dammen. Stenfundamenten som syns i bild b är järnvägsbron. Damm Rackokalven Dammen nedströms Rackokalven är i bra skick och utgör dessutom ett totalt vandringshinder för fisk. Dammen är liksom vid Sarvträsket 4,3 meter bred och består av trä med sidor av betong samt överdel av stålvalsar. Till skillnad från i Sarvträsket finns dock dessutom en nytillverkad bro över själva dammen. Nedströms dammen finns ett träskibord som övergår i en lång timmerränna om minst 200-250 meter. Vattnet rinner dock endast 21,5 meter i rännan vartefter det kommer ett stort hål med en fallhöjd på ca 45 cm ner till själva bäcken. Under rännan är bäcken helt opåverkad av flottledsrensning (se bild 5b). Fallhöjden vid själva dammen är 90 cm och vattendjupet precis ovanför är ca 95cm. Fallhöjden från översidan av hålet i rännan och upp till vattenytan ovan dammen uppskattades till 60 cm. Bild 4 a och b. Dammen vid Rackokalven med skibord och ränna.

Bild 5 a och b. Dammen vid Rackokalven med bro samt rännan ca 200 meter nedströms dammen. Damm Byssträsket Dammen nedströms Byssträsket är sedan tidigare utriven. Både uppströms och nedströms nacken där den tidigare dammen stod finns det mycket fina lekbottnar för öring. Fallhöjden är dock något stor och vattenhastigheten för hög för att fiskvandring lätt skall kunna ske förbi strömnacken. Fallhöjden mellan det nedre lekgrusområdet som ligger precis nedanför det högra brofästet i bild 7a och sjöytan är ca 1,1 meter, varav ca 60-70 cm i själva fallet. Bild 6. Skiss över forsnacken där dammen nedströms Byssträsket tidigare har stått. Den nuvarande nacken är 3 meter bred på smalaste stället. Från det gamla dammfundamentet och över till andra sidan är det dock hela 6,5 meter. För att underlätta fiskvandring förbi fallet bör en mindre justering av blockens placering utföras. En del av de upplagda blocken som tränger ihop vattenfåran bör istället läggas något nedanför fallet för att förlänga forssträckan och därmed minska lutningen i forsen/fallet. Samtidigt kan då även bredden på nacken ökas för att ytterligare minska vattenhastigheten. Dessa åtgärder bör utföras utan att påverka de fina lekbottnarna som finns precis uppströms samt nedströms nacken.

Bild 7 a och b. Foto över strömnacken vid den gamla dammen. Bild 8. Foto av ovansidan av strömnacken vid Byssträsket. Utöver att forsnacken försvårar fiskvandring så finns ytterligare ett problem vid Byssträskets utlopp. Bron över bäcken har på den södra sidan blivit underminerad så att stöttorna tappat sitt fäste vilket gör att bron lutar och kommer att rasa (se bild 7 b). Diskussion och slutsatser De två dammarna nedströms Sarvträskkalven och Rackokalven är båda i bra skick. Dessa två dammar vill Leif Ögren därför behålla i bra skick så att de skall kunna fortsätta fungera som vandringshinder för att förhindra att det kommer in oönskade fiskarter i vattensystemet. Under senare år har abborre tillkommit till Rackosjön och Leif vill inte att bl.a. denna art ska vandra vidare upp till Sarvträskkalven. Leif vill däremot att det skall föras fram till diskussion om vem som är ansvarig för att hålla dessa två dammar i bra skick även i framtiden. Vid Byssträsket bör en mindre justering av fallhöjden i utloppet, vid den gamla dammen, utföras genom omflyttning av ett mindre antal block. Blockarmen som sticker ut från dammfundamentet styr för tillfället ihop vattenfåran, ökar fallhöjden och ökar därmed även vattenhastigheten i forsnacken. Arbetet bör kunna utföras under våren-sommaren 2008 vid lågvatten om tillstånd söks under vintern 2007-2008. (Eventuellt bör även själva bron åtgärdas om det inte faller på markägarens ansvar.)