Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (5) Datum 2019-01-16 Kommunstyrelsens lärandeutskott Tid 2019-01-23, kl. 13:00-17:00 Plats Dvärgbjörken Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 1 av 53

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (5) Datum 2019-01-16 Kommunstyrelsens lärandeutskott Ärendeförteckning 1 Kvalitetsgranskning av undervisningen i sex och samlevnad vid Lerums gymnasiesärskola 13:00-13:15 Göran Careborg 2 Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Förskola läsåret 2017/2018 13:15-14:45 Ann Blom 14:45-15:00 Fika 3 Styrning och ledning introduktion till nytt utskott 15:00-17:00 Christian Jerhov och Sara Gustafsson Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 2 av 53

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (5) Datum 2019-01-16 Kommunstyrelsens lärandeutskott 1 Kvalitetsgranskning av undervisningen i sex och samlevnad vid Lerums gymnasiesärskola KS17.981 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta svaret på återkoppling efter kvalitetsgranskning som sitt eget och ger förvaltningen i uppdrag att skicka svaret till Skolinspektionen. Sammanfattning Skolinspektionen genomförde under hösten 2017 en kvalitetsgranskning av sexoch samlevnadsundervisningen i grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Kvalitetsgranskningen kombinerade en bredare kartläggning i form av en enkätstudie av 450 skolor med en närmare granskning av 28 skolor inom aktuella skolformer. Lerums gymnasiesärskola var utvald för närmare granskning och besöktes av Skolinspektionen den 24 och 25 oktober 2017. Efter genomförd kvalitetsgranskning ger Skolinspektionen en skriftlig återkoppling till besökta skolor. Huvudmannen (Lerums kommun) ska senast 27 februari 2019 skriftligt redovisa till Skolinspektionen såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Skolinspektionen har bedömt att i syfte att höja Lerums gymnasiesärskolas kvalitet i sexoch samlevnadsundervisningen behöver utvecklingsarbete genomföras inom tre utpekade områden. Rektor på gymnasiesärskolan har tillsammans med personal på skolenheten påbörjat ett utvecklingsarbete utifrån Skolinspektionens rekommendationer. Utvecklingsarbetets inriktning redovisas i förslag till svar på återkopplingen. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse om kvalitetsgranskning av undervisningen i sex och samlevnad vid Lerums gymnasiesärskola Återkoppling kvalitetsgranskning av sexoch samlevnadsundervisning Lerums gymnasiesärskola Svar på återkoppling efter kvalitetsgranskning Expedieras till Elisabeth Westin Sektorschef Göran Careborg Verksamhetschef Sara Lundqvist Rektor Christian Jerhov - Verksamhetsutvecklare Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 3 av 53

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (5) Datum 2019-01-16 Kommunstyrelsens lärandeutskott 2 Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Förskola läsåret 2017/2018 KS18.1368 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra de i verksamhetsuppföljningen föreslagna strategierna. Sammanfattning I enlighet med Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Med utgångspunkt i de analyser av verksamhetens resultat och av tidigare beslutade strategier som framkommer i uppföljningen formuleras strategier för det framåtsyftande utvecklingsarbetet. De strategiska utvecklingsområden för verksamheten förskola som föreslås är i sammanfattning: - Fortsatt arbete med utveckling av ny förskolestruktur - Fortsatt arbete med utvecklade former för vårdnadshavarnas inflytande och forum för samråd - Fortsatt arbete med utveckling av likabehandlingsarbetet avseende diskriminering - Implementering av reviderad läroplan - Område för särskild uppföljning naturvetenskap kompletteras med målen för teknik Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse om Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Förskola läsåret 2017/2018 Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Förskola läsåret 2017/2018 Expedieras till Elisabeth Westin Sektorschef Ann Blom Verksamhetschef Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 4 av 53

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (5) Datum 2019-01-16 Kommunstyrelsens lärandeutskott 3 Styrning och ledning introduktion till nytt utskott Sammanfattning Sektor lärandes organisation, 15:00-15:30 - Christian Jerhov Sektor lärandes systematiska kvalitetsarbete, 15:30-16:30 - Christian Jerhov Ekonomi och elevpengen, 16:30-17:00 - Sara Gustafsson 15:00-17:00 Christian Jerhov och Sara Gustafsson Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 5 av 53

Kvalitetsgranskning av undervisningen i sex och samlevnad vid Lerums gymnasiesärskola KS17.981 Sida 6 av 53

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Datum Dnr 2019-01-10 KS17.981 Lärande Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare christian.jerhov@lerum.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om kvalitetsgranskning av undervisningen i sex och samlevnad vid Lerums gymnasiesärskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta svaret på återkoppling efter kvalitetsgranskning som sitt eget och ger förvaltningen i uppdrag att skicka svaret till Skolinspektionen. Sammanfattning Skolinspektionen genomförde under hösten 2017 en kvalitetsgranskning av sexoch samlevnadsundervisningen i grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Kvalitetsgranskningen kombinerade en bredare kartläggning i form av en enkätstudie av 450 skolor med en närmare granskning av 28 skolor inom aktuella skolformer. Lerums gymnasiesärskola var utvald för närmare granskning och besöktes av Skolinspektionen den 24 och 25 oktober 2017. Efter genomförd kvalitetsgranskning ger Skolinspektionen en skriftlig återkoppling till besökta skolor. Huvudmannen (Lerums kommun) ska senast 27 februari 2019 skriftligt redovisa till Skolinspektionen såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Skolinspektionen har bedömt att i syfte att höja Lerums gymnasiesärskolas kvalitet i sexoch samlevnadsundervisningen behöver utvecklingsarbete genomföras inom tre utpekade områden. Rektor på gymnasiesärskolan har tillsammans med personal på skolenheten påbörjat ett utvecklingsarbete utifrån Skolinspektionens rekommendationer. Utvecklingsarbetets inriktning redovisas i förslag till svar på återkopplingen. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 7 av 53

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (4) Datum Dnr 2019-01-10 KS17.981 Bakgrund Skolinspektionen genomförde under hösten 2017 en kvalitetsgranskning av sexoch samlevnadsundervisningen i grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Syftet med granskningen är att undersöka om elever får en undervisning i sex och samlevnad av god kvalitet. För att ta ställning till det undersökte granskningen dels hur rektor genom sin styrning skapar förutsättningar för en god undervisning i sex och samlevnad, dels sexoch samlevnadsundervisningens innehåll och genomförande. Kvalitetsgranskningen kombinerade en bredare kartläggning i form av en enkätstudie av 450 skolor med en närmare granskning av 28 skolor inom aktuella skolformer. Lerums gymnasiesärskola var utvald för närmare granskning och besöktes av Skolinspektionen den 24 och 25 oktober 2017. Efter genomförd kvalitetsgranskning ger Skolinspektionen en skriftlig återkoppling till besökta skolor. I återkopplingen presenteras de enkätresultat och utvecklingsområden som Skolinspektionen bedömer är relevanta för Lerums gymnasieskola arbete med sexoch samlevnadsundervisningen. Denna återkoppling syftar till att vara ett stöd för hur skolan kan utveckla sitt arbete vad gäller rektorns styrning och undervisningens genomförande. Utifrån vad som har framkommit i granskningen genomför Skolinspektionen en uppföljning av hur skolan utvecklar sitt arbete med sexoch samlevnadsundervisningen. Huvudmannen (Lerums kommun) skulle senast 2018-07-11 skriftligt redovisat till Skolinspektionen såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Den skriftliga återkopplingen från Skolinspektionen är daterad 2018-01-11 men inkom inte till Lerums kommun denna dag. Beroende på ett administrativt förbiseende på Skolinspektionen expedierades inte beslutet enligt planerat. Istället expedierades beslutet 2018-08-27 och nytt datum för huvudmannens svar sattes till 2019-02-27. Efter genomförd kvalitetsgranskning har Skolinspektionen bedömt att i syfte att höja Lerums gymnasiesärskolas kvalitet i sexoch samlevnadsundervisningen behöver utvecklingsarbete genomföras inom följande prioriterade områden: - Rektor och lärare behöver utveckla och systematisera sexoch samlevnadsundervisningen. Det innebär bland annat att alla ansvariga lärare behöver vara medvetna om sitt uppdrag gällande sexoch samlevnadsundervisning. Vidare behöver mål i undervisningen formuleras och utgå från elevernas behov och förutsättningar. Sida 8 av 53

TJÄNSTESKRIVELSE 3 (4) Datum Dnr 2019-01-10 KS17.981 - Rektorn behöver ge elevhälsan ett uttalat ansvar att medverka i skolans arbete med sexoch samlevnadsundervisningen och att stödja lärarna i sitt arbete med sexoch samlevnadsfrågor. - Lärarna behöver säkerställa att eleverna får en allsidig sexoch samlevnadsundervisning. Det innebär klargörande av vad i ämnes- och ämnesområdesundervisningen som kan och ska relateras till kunskapsområdet sex och samlevnad. Rektor på gymnasiesärskolan har tillsammans med personal på skolenheten påbörjat ett utvecklingsarbete utifrån Skolinspektionens rekommendationer. Utvecklingsarbetets inriktning redovisas i förslag till svar på återkopplingen. Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Ja Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Nej Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Nej Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Bidrar till att målen uppfylls Området för kvalitetsgranskningen bedöms som viktigt ur flera aspekter, bland annat ur jämställdhetssynpunkt och det utvecklingsarbete som inletts bedöms kunna bidra till en utveckling i riktning mot kommunens jämställdhetsmål. Beslutsunderlag Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sexoch samlevnadsundervisning på Lerums gymnasium i Lerums kommun, dnr KS17.981-1 Tjänsteskrivelse om svar på kvalitetsgranskning av sexoch samlevnadsundervisning på Lerums gymnasiesärskola, dnr KS17.981-3 Svar på återkoppling efter kvalitetsgranskning, dnr KS17.981-2 Beslutet ska skickas till Elisabeth Westin Sektorschef Göran Careborg Verksamhetschef Sara Lundqvist Rektor Christian Jerhov - Verksamhetsutvecklare Sektor lärande Sida 9 av 53

TJÄNSTESKRIVELSE 4 (4) Datum Dnr 2019-01-10 KS17.981 Elisabeth Westin Sektorschef Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare Sida 10 av 53

rn jp Skolinspektionen Återkoppling 2018-01-11 Dnr 400-2016:11445 Lerums kommun kommun@lerum.se Rektor Joakim Ryttsen joakim.ryttsen@lerum.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sexoch samlevnadsundervisning på Lerums gymnasium i Lerums kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm Sida 11 av 53

2 Inledning I denna skriftliga återkoppling presenteras de enkätresultat och utvecklingsområden som Skolinspektionen bedömer är relevanta för Lerums gymnasieskola arbete med sexoch samlevnadsundervisningen. Denna återkoppling syftar till att vara ett stöd för hur skolan kan utveckla sitt arbete vad gäller rektorns styrning och undervisningens genomförande. Ett flertal bestämmelser i skollagen relaterar till sexoch samlevnadsundervisningen, till exempel syftet med utbildningen (1 kap. 4 och 5 ), ledningen av utbildning (2 kap. 9 ), reglerna om systematiskt kvalitetsarbete (4 kap.), kompetensutvecklingsbestämmelsen (2 kap. 34 ) och elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete (2 kap. 25 ). Dessutom har rektorn enligt läroplanerna ett särskilt ansvar för sex och samlevnad som ämnesövergripande kunskapsområde (gymnasiesärskola: SKOLFS 2013:148, avsnitt 2.6). Återkopplingen grundar sig på en webbenkät till rektor och lärare samt ett verksamhetsbesök där Skolinspektionen genomförde dokumentstudier och intervjuer med rektor, lärare, elevhälsans personal och elever i årskurserna 2-4 på programmet för administration, handel och varuhantering samt programmet fastighet, anläggning och byggnation. Granskningen omfattar gymnasiesärskolan. Intervjuerna genomfördes den 24 och 25 oktober 2017 av utredarna Gerd Pålsson Berg och Matilda Yvede. Fakta om Lerums gymnasium Lerums gymnasium är både en gymnasieskola och en gymnasiesärskola som är belägen i Lerums kommun. Gymnasiesärskolan har två program; Administration, handel och varuhantering samt Fastighet, anläggning och byggnation. Inom gymnasiesärskolan finns också individuella programmen. Samtliga funktioner i elevhälsan finns på skolenheten, men har en annan chef än skolenhetens rektor. På skolenheten går 16 elever och 7 undervisande personal. Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm Sida 12 av 53

3 Enkätresultat Nedan sammanfattas Lerums gymnasiesärskolas enkätresultat och jämförs med resultaten från den bredare kartläggningen av sexoch samlevnadsundervisningen på 450 slumpmässigt utvalda grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. På Lerums gymnasiesärskola dokumenterar skolan sitt arbete med sexoch samlevnadsundervisningen har skolan inte kartlagt vem som gör vad i sexoch samlevnadsundervisningen har skolan inte satt upp mål för arbetet med sexoch samlevnadsundervisningen används elevhälsan i planering av sexoch samlevnadsundervisningen används elevhälsan i genomförande av specifika sexoch samlevnadslektioner används elevhälsan i lärarnas kompetensförsörjning kring sex och samlevnad bedömer 8 % av lärarna att avsatt tid för samverkan räcker i hög utsträckning samtalar 59 % av lärarna med andra lärare om erfarenheter av sexoch samlevnadsundervisningen Kartläggningens resultat 42 % anger detta 36 % kartlägger 25 % sätter upp mål 59 Wo anger detta 45 % anger detta 45 0/0 anger detta 24% 62 % anger detta anger detta har lärarnas kompetens inom sex och samlevnad inte följts upp har lärarna erbjudits kompetensutveckling Inom sex och samlevnad anger rektorn att skolan har lärare som är utbildade i hbtq-frågor arbetar 42 % av lärarna med hbtq-frågor I sitt/sina ämnen låter 25 % av lärarna eleverna påverka sex och samlevnads innehåll!hög utsträckning låter 25 % av lärarna eleverna påverka sex och samlevnads arbetsmetoder i hög utsträckning låter 25 % av lärarna eleverna tycka till om sexoch samlevnadsundervisningen i hög utsträckning bedömer rektorn att sexoch samlevnadsundervisningens kvalitet på denna skola är hög 51 % bedömer 42 % av lärarna att sexoch samievnadsundervlsningens kvalitet är hög 52 % Resultaten i tabellen baseras på svar från 300 skolor av 450 slumpmässigt utvalda skolor (67 0/0) när det gäller och svar från 3982 lärare av 8084 registrerade lärare (49 0/0). Resultaten för Lerums gymnasiesärskola baseras rektorn i rektorsenkäten och svar från 12 av 18 registrerade lärare (67 0/0) i lärarenkäten. 22 % 39 % 58 % 36 % 35 % 27 % 45 % har följt upp anger detta anger detta anger detta anger detta anger detta anger detta anger detta anger detta rektorsenkäten på svar från Lerums gymnasiums arbete med sexoch samlevnadsundervisning Rektorns ansvar för att skolans sexoch samlevnadsundervisning är av god kvalitet Det framkommer av intervju med rektor och lärare att skolans arbete med sexoch samlevnadsfrågor främst sker på "Livskraft" där eleverna arbetar med frågor såsom allas lika värde, normer och värderingar och om att stå för sin åsikt. Lärare anger att "Livskraft" som äger rum varje vecka inte är kopplat till någon kurs utan är tid förlagd på mentorstid. En lärare planerar och genomför "Livskraft". Lärarna beskriver att flertalet av de delar som rör det centrala innehållet i sexoch samlevnadsundervisningen i läroplanen genomförs på "Livskraft". I intervju förklarar rektorn att "Livskraft" behöver organiseras på ett annat sätt än i dagsläget. Detta för att de lärare som ska bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kurserna behöver vara involverade. Rektorn säger att de tydligare behöver planera i förväg vilka delar som ska genomföras kopplat till centralt innehåll och vad det är som ska bedömas. Rektorn berättar att skolan inte har några egna uttalade mål för sitt arbete med sexoch samlevnadsundervisningen. Vidare berättar han att det är respektive lärares ansvar att undervisningen kopplad till det centrala innehållet ska komma eleverna till del och att den lärare som bedömer behöver ha underlag för den bedömningen. Rektor berättar att arbetslaget träffas minst en gång per vecka och då har möjlighet att samverka kring undervåning generellt. Av intervjuer med lärare framkommer det att vissa lärare undervisar mer på gymnasiesärskolan än andra vilket bidrar till att alla inte med samma intervall deltar i arbetslagsträffar. Av intervjuer med rektor, lärare och elevhälsa framkommer det att den planering av sexoch samlevnadsundervisning som skett Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm Sida 13 av 53

4 strukturerat har varit kopplad till det projekt som genomfördes under vårterminen 2017. Det planerades och genomfördes av några lärare och representanter från elevhälsan. Projektet som hade inslag av sexoch samlevnadsfrågor omfattade ämnena hem- och konsumentkunskap, handel, service och bemötande, samhällskunskap, religionskunskap och historia. Eleverna berättar att projektet handlade om sex och samlevnad och berörde bland annat normer, sexualitet och relationer. Projektet har utvärderats av medverkande personal och personalen är enig om att det bör genomföras igen. Lärarna berättar att de upplever att de har tillräcklig och aktuell kompetens för att undervisa i sex och samlevnad. Exempelvis har de haft kompetensutveckling av RFSL en halv dag som bland annat handlade om livsvillkor för HBTQI-personerl och hur personal kan prata med elever om sexualitet utifrån ett normkritiskt perspektiv. Rektorn säger att han inte vet vilken specifik kunskap var och en av lärarna har inom sex och samlevnad. Rektorn fortsätter förklara att lärarna är bra på att vara uppdaterade på aktuella frågor som exempelvis könsneutrala pronomen, men att det finns en risk att fokus blir på det läraren har intresse för och inte lika mycket på grundläggande kunskaper. Representanter från elevhälsan upplever att de har aktuell kompetens, bland annat genom att de får återkommande kompetensutveckling inom sex och samlevnad. Rektorn bekräftar att elevhälsan har kompetens på området men att de hittills inte har hållit i någon regelrätt kompetensutveckling för lärarna avseende sex och samlevnad. Representanter från elevhälsan säger att de ser att de kan vara ett stöd för lärare avseende planering av undervisning men också avseende att kompetensutveckla lärarna inom sex och samlevnad. Exempelvis har kuratorn bistått i att sprida arbetsmaterial till lärarna avseende sex och samlevnad. Under ett projekt som berörde sex och samlevnad under våren 2017 var representanter från elevhälsan delaktiga i dess planering och genomförande. Representanter från elevhälsan säger att "Livskraft" är en form av livskunskap, kuratorn är med där som en extra vuxen för att skapa en relation till eleverna. Elevernas möjligheter att utveckla kunskaper inom hela det område som ryms inom begreppet sex och samlevnad Av intervjuer med lärare som undervisar i ämnen som har sex och samlevnad i det centrala innehållet framgår att de i varierande omfattning undervisar i sex och samlevnad inom dessa ämnen. Det framgår dock inte av intervjuerna vad undervisningen innefattar, det är även otydligt vad som är faktisk undervisning om sex och samlevnad inom ämnet och vad som behandlas på mentorstiden under "Livskraft". Av intervjuer med lärare och elever framkommer det att den lärare som undervisar i sex och samlevnad inom ett ämne har berört exempelvis hur kroppen fungerar, pubertet, sex, mens, vad som är acceptabelt och inte i relation till varandra samt om preventivmedel. Detta ämne har eleverna under ett av de fyra år de studerar på gymnasiesärskolan. 1 Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck/identiteter samt intersex. Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm Sida 14 av 53

5 Lärarna och representanter från elevhälsan säger att det är viktigt att sex och samlevnad fokuserar på att bygga elevens identitet men också att ge specifika kunskaper. En lärare säger att det lätt blir lite mer fokus på vad som är risker för eleverna, även om det är viktigt att fokusera på friskperspektivet. De andra lärarna säger att det är mest fokus på vad som är roligt och härligt. Elevernas beskrivningar bekräftar att sexoch samlevnadsundervisningen är primärt fokuserad vid friskperspektivet. Eleverna berättar dock att när de pratar om att chatta på nätet är lärarna tydliga med att det är svårt att vara säker på vem man chattar med och att den man chattar med kan luras. Eleverna säger att då kan lärarna ibland vara stränga. Eleverna berättar vidare att ibland verkar lärarna tycka att det är pinsamt att prata om sex och samlevnad, exempelvis att säga vissa ord som har med sex att göra. Läraren som undervisar i sex och samlevnad förklarar att planering av sexoch samlevnadsundervisningen sker så att arbetsmetoder och övningar i sig är utformade på ett sätt att de kan användas för både den elev som behöver repetition och den elev som behöver fördjupning. Representanter från elevhälsan berättar att under vårterminens projekt kunde de se en tydlig progression i elevernas lärande om sex och samlevnad, bland annat utifrån hur de samtalade om olika frågor. Några elever berättar att det finns innehåll de inte har fått undervisning i, exempelvis avseende jämställdhet i hemmet och arbetslivet. De berättar även att de skulle vilja lära sig mer om kroppen, sex, hjärnan och vänskap. Av intervjuer med elever, representanter från elevhälsa och lärare framkommer det att arbetet med sex och samlevnad genomförs på olika sätt. Det är exempelvis filmer, diskussioner och värderingsövningar. Eleverna har också fått bygga modeller av könsorgan, skriva dikter, arbete med bilder och gjort studiebesök. Eleverna berättar att de under vårterminens projekt bland annat har tittat på olika filmer som de pratade om efteråt. Av intervjuerna framgår det att vissa arbetsmetoder har använts i ämnesundervisning och andra vid tillfälle för "Livskraft". Både lärare och representanter från elevhälsan berättar att när de pratar med elever är det viktigt att ha ett inkluderande språk och att sträva efter att lyssna till varje elev. Det innebär bland annat att de eftersträvar att inte använda normativa begrepp kring exempelvis relationer och genus. Av intervjuer med lärare och elever framkommer det att eleverna återkommande ges möjligheter att diskutera normer, det kan röra exempelvis relationer och sexualitet. Elever och lärare säger att eleverna ges möjlighet att påverka sexoch samlevnadsundervisningen på olika sätt. Lärarna berättar att eleverna får frågan om hur de vill lära sig och om vad samt att lärarna utgår från de frågor eleverna ställer. Eleverna beskriver att de får möjlighet att önska eller välja på arbetssätt ibland. Utvecklingsområden I syfte att höja skolans kvalitet i sexoch samlevnadsundervisningen behöver ett utvecklingsarbete genomföras inom följande prioriterade områden: Rektor och lärare behöver utveckla och systematisera sexoch samlevnadsundervisningen. Det innebär bland annat att alla ansvariga lärare behöver vara medvetna om sitt uppdrag gällande sexoch samlevnadsundervisning. Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm Sida 15 av 53

6 Vidare behöver mål i undervisningen formuleras och utgå från elevernas behov och förutsättningar. - Rektorn behöver ge elevhälsan ett uttalat ansvar att medverka i skolans arbete med sexoch samlevnadsundervisningen och att stödja lärarna i sitt arbete med sexoch samlevnadsfrågor. - Lärarna behöver säkerställa att eleverna får en allsidig sexoch samlevnadsundervisning. Det innebär klargörande av vad i ämnes- och ämnesområdesundervisningen som kan och ska relateras till kunskapsområdet sex och samlevnad. Utifrån vad som har framkommit i granskningen av Lerums gymnasieskola arbete med sexoch samlevnadsundervisningen kommer Skolinspektionen att genomföra en uppföljning av hur skolan utvecklar sitt arbete med sexoch samlevnadsundervisningen. Huvudmannen ska senast 11 juli 2018 skriftligt redovisa till Skolinspektionen såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.goteborgoskolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (Dnr 400-2016:11445) i de handlingar som sänds in. Information om granskningen Skolinspektionen genomför under hösten 2017 en kvalitetsgranskning av sexoch samlevnadsundervisningen i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Syftet med granskningen är att undersöka om elever får en undervisning i sex och samlevnad av god kvalitet. För att ta ställning till det undersöker granskningen dels hur rektor genom sin styrning skapar förutsättningar för en god undervisning i sex och samlevnad, dels sexoch samlevnadsundervisningens innehåll och genomförande. Kvalitetsgranskningen kombinerar en bredare kartläggning i form av en enkätstudie av 450 skolor med en närmare granskning av 28 skolor inom aktuella skolformer. Granskningens slutrapport kommer att publiceras våren 2018. I bedömningen har även Stefanie Luthman deltagit. På Skolinspektionens vägnar X Gabriel Brandström X Matilda Yvede Enhetschef Signerat av: Gabriel Brandström Utredare Signerat av: Matilda Yvede Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm Sida 16 av 53

1 (2) Datum 2019-01-02 Lärande Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 christian.jerhov@lerum.se Svar på återkoppling efter kvalitetsgranskning av sexoch samlevnadsundervisning på Lerums gymnasium i Lerums kommun (Dnr 400-2016:11445) Följande är Lerums kommuns svar på de utvecklingsområden som identifierats i genomförd granskning. Utvecklingsområde 1: Rektor och lärare behöver utveckla och systematisera sexoch samlevnadsundervisningen. Det innebär bland annat att alla ansvariga lärare behöver vara medvetna om sitt uppdrag gällande sexoch samlevnadsundervisning. Under läsåret 2018/2019 genomför programarbetslaget en kartläggning av såväl läroplan som ämnesplaner och enskilda kursers centrala innehåll i syfte att utveckla mer kunskap om de skrivningar i styrdokumenten där uppdraget kring sexoch samlevnadsundervisning finns uttalat. Respektive lärare analyserar även styrdokumenten utifrån följande aspekt: Vilka av mina kurser tar upp aspekter på sexoch samlevnad, och hur planerar jag att ta mig an området i respektive kurs? Frågan om ett mer ämnesintegrerat arbete kring området kommer också att prioriteras, för att på så sätt ge eleverna möjlighet att reflektera utifrån flera olika perspektiv, såväl historiska, samhälls- och naturvetenskapliga som religions- och språkvetenskapliga. Utvecklingsområde 1 (forts.): Vidare behöver mål i undervisningen formuleras och utgå från elevernas behov och förutsättningar. LERUM2000, v3.0, 2017-05-09 Grundarbetet för målformuleringen är genomfört. Eleverna har fått formulera frågor utifrån sina egna respektive behov och förutsättningar. Vissa elever har ingen eller väldigt liten kunskap i ämnet medan andra har betydligt mer kunskap och därför ställer andra typer av frågor. Utifrån genomförd inventering planeras sedan relevanta mål för undervisningen för varje termin och läsår. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges Torg 0302-52 10 00 www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 17 av 53

2 (2) Datum 2019-01-02 Utvecklingsområde 2: Rektorn behöver ge elevhälsan ett uttalat ansvar att medverka i skolans arbete med sexoch samlevnadsundervisningen och att stödja lärarna i sitt arbete med sexoch samlevnadsfrågor. Elevhälsan har gjort en tydlig plan för när de träffar programarbetslaget och för vilka frågor som ska prioriteras på respektive möte. Elevhälsan har också fått reflektera och diskutera tillsammans om det uppdrag de har i relation till sexoch samlevnadsundervisningen. Det handlar dels om att stötta lärarna att utveckla ett relevant innehåll som kan komplettera undervisningen, men också att de kommer att delta vid planeringsmöten samt undervisningstillfällen och temadagar för att ytterligare tillföra kompetens inom området. Utvecklingsområde 3. Lärarna behöver säkerställa att eleverna får en allsidig sexoch samlevnadsundervisning. Det innebär klargörande av vad i ämnes- och ämnesområdesundervisningen som kan och ska relateras till kunskapsområdet sex och samlevnad. Utifrån kartläggningen som beskrivs i förhållande till utvecklingsområde 1 ovan, planeras vilka moment som gås igenom och i vilket sammanhang så att undervisningen i området blir relevant, tydligt och stringent. För att säkerställa allsidigheten i undervisningen används den triangel för Sexoch samlevnadsundervisning som återfinns i Skolverkets allmänna råd för sexoch samlevnadsundervisning i särskolan som utgångspunkt. Den innebär i korthet att man ser på undervisningen utifrån en triangels tre sidor; där huvuddelen av arbetet sker i ämnesundervisningen genom de samtal och moment som läraren leder i klassrummet, den andra delen kan vara enskilda lektioner eller dagar då man sätter fokus på frågeställningar kopplade till sex och samlevnad på olika sätt, samt en tredje del som innefattar vardagsarbetet i skolan, där man tar tillfället i akt och fångar frågan i flykten närhelst den dyker upp. (Allmänna råd; Sex- och samlevnadsundervisning i särskolan, Skolverket, 2014) LERUM2000, v3.0, 2017-05-09 Sida 18 av 53

Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Förskola läsåret 2017/2018 KS18.1368 Sida 19 av 53

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Dnr 2019-01-04 KS18.1368 Lärande Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare christian.jerhov@lerum.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Förskola läsåret 2017/2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra de i verksamhetsuppföljningen föreslagna strategierna. Sammanfattning I enlighet med Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Med utgångspunkt i de analyser av verksamhetens resultat och av tidigare beslutade strategier som framkommer i uppföljningen formuleras strategier för det framåtsyftande utvecklingsarbetet. De strategiska utvecklingsområden för verksamheten förskola som föreslås är i sammanfattning: - Fortsatt arbete med utveckling av ny förskolestruktur - Fortsatt arbete med utvecklade former för vårdnadshavarnas inflytande och forum för samråd - Fortsatt arbete med utveckling av likabehandlingsarbetet avseende diskriminering - Implementering av reviderad läroplan - Område för särskild uppföljning naturvetenskap kompletteras med målen för teknik Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 20 av 53

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Dnr 2019-01-04 KS18.1368 Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Ja Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Ja Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Ja Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Bidrar till att målen uppfylls Statistik och resultat som är möjliga att ta fram könsuppdelade är redovisade på detta sätt. Analyser av resultaten och de föreslagna strategierna innehåller ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Förskola läsåret 2017/2018 Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Förskola läsåret 2017/2018, dnr KS18.1368-1 Beslutet ska skickas till Elisabeth Westin Sektorschef Ann Blom Verksamhetschef Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare Sektor lärande Elisabeth Westin Sektorschef Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare Sida 21 av 53

Särskild verksamhetsuppföljning förskola 2019 Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet avseende läsåret 2017/2018 2019-01-04 Ann Blom Christian Jerhov 1 Sida 22 av 53

Innehåll 1 Inledning 4 2 Verksamhetens uppdrag förskolan 5 3 Vision 2025 6 3.1 Verksamhetens arbete mot visionen... 6 3.1.1 Hållbarhet... 6 3.1.2 Kreativitet... 7 3.1.3 Inflytande och forum för samråd... 7 3.1.4 Giftfri miljö strategi från tidigare år... 9 Verksamhetens förbättringshistoria 10 3.2 Sedan tidigare institutionaliserade strategier... 11 3.3 Övriga avslutade strategier... 11 4 Utvecklingsområden av övergripande karaktär 13 4.1 Personalens utbildning... 13 4.1.1 Andel anställda på olika befattningar... 13 4.1.2 Andel årsarbetare med förskollärarexamen... 13 4.2 Entreprenöriellt lärande... 14 4.3 IKT... 14 4.4 KKiK plats i förskola... 14 4.5 Förskolestruktur... 15 5 Barnkonsekvensanalyser (BKA) 18 5.1 Uppföljning BKA... 18 5.1.1 Barnkonsekvensanalyser i enskilda ärenden... 18 6 GR-gemensam enkät för vårdnadshavare 19 6.1 Genomförande och utformning... 19 6.2 Resultat 2017... 20 6.2.1 Resultat per fråga och frågeområde 2017 könsuppdelat... 21 6.3 Resultat på förskolenivå 2016 och 2017... 22 6.4 Sammanfattning av förskolornas analyser av enkätresultat 2017... 23 6.5 Resultat 2018... 24 6.5.1 Övergripande analys 2018 års enkätresultat... 24 7 Område för särskild uppföljning 25 7.1.1 Tillbakablick 2012 2017... 25 7.2 Område för särskild uppföljning 2018 Naturvetenskap... 26 7.2.1 Sammanfattning av förskolechefernas analyser... 26 7.2.2 Övergripande analys och bedömning av uppföljningen 201826 7.2.3 Strategier för vidare utveckling... 27 8 Sammanfattning av internkontroll likabehandling 28 8.1 Ändringar i diskrimineringslagen 2017... 28 8.1.1 Förändringar och internkontroll 2017... 28 8.2 Internkontroll 2018... 29 2 Sida 23 av 53

9 Synpunkter och klagomål 30 9.1 Synpunkter och klagomål inkomna till huvudmannen... 30 9.2 Synpunkter och klagomål inkomna till förskolorna... 30 10 Uppföljning av strategier för utveckling från föregående års särskilda verksamhetsuppföljning (2018), sammanfattning 31 10.1 Förskolestruktur... 31 10.2 Forum för samråd med vårdnadshavare... 31 10.3 Likabehandlingsarbetet... 31 10.4 Strategisk kommunikation... 31 10.5 Område för särskild uppföljning... 31 11 Strategier för utveckling 2019 sammanfattning 32 11.1 Fortsatt arbete med utvecklad förskolestruktur... 32 11.2 Fortsatt arbete med utvecklade former för vårdnadshavarnas inflytande och forum för samråd... 32 11.3 Fortsatt arbete med utveckling av likabehandlingsarbetet avseende diskriminering... 32 11.4 Implementering av reviderad läroplan... 32 11.5 Område för särskild uppföljning... 32 3 Sida 24 av 53

1 Inledning Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4 kap. 3 ). Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap. 5 ). Av andra föreskrifter är i första hand Läroplan för förskolan, reviderad 2010 (Lpfö 98) och Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan (Skolverket, 2017) aktuella. Enligt Skollagen (SFS 2010:800 4 kap. 6 ) ska det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras. Denna särskilda verksamhetsuppföljning utgör huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet inom förskolan. Samma kvalitetsarbete som bedrivs på huvudmannanivå ska även bedrivas på förskoleenhetsnivå (SFS 2010:800 4 kap. 4 ). Ansvarig för kvalitetsarbetet på förskoleenhetsnivå är förskolechefen. I denna särskilda verksamhetsuppföljning ingår samtliga förskolenheters dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet (enheternas kvalitetsrapporter) i underlaget för huvudmannens resultatanalyser och förslag till strategier för utveckling. Som underlag ingår också dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet inom pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola (SFS 2010:800 25 kap. 2 ) vilket bedrivs enligt samma modell som på förskoleenheterna. Underlaget till kvalitetsuppföljningen består av följande delar: Inledningsvis finns en uppföljning av arbetet mot Lerums kommuns vision och av utvecklingsområden av övergripande karaktär. Där finns även en sammanfattning av verksamhetens förbättringshistoria. Nästa del beskriver arbetet med barnkonsekvensanalyser (BKA). Sedan vidtar den del som tar sin utgångspunkt i de enkäter till vårdnadshavare som genomförts 2016, 2017 och 2018. Nästa del består av analyser av förskolechefernas rapporter om arbetet med det eller de områden för särskild uppföljning" som gällt för året. Efter det följer en sammanfattning av den internkontroll som genomförts av alla enheters likabehandlingsplaner (Skollagen SFS 2010:800 6 kap. 8 ). Denna särskilda verksamhetsuppföljning innehåller även en sammanfattande beskrivning av de synpunkter och klagomål som inkommit till huvudmannen och förskolorna under året. I slutet av verksamhetsuppföljningen sammanfattas resultaten av arbetet med föregående års strategier och de strategier som föreslås gälla för kommande års arbete. Denna särskilda verksamhetsuppföljning behandlar i huvudsak den verksamhet som bedrivits under läsåret 2017/2018. Framförallt gäller det de delar som består av analyser av förskolornas kvalitetsrapporter. Kvalitetsrapporterna färdigställs av förskolecheferna under september månad och behandlar föregående läsårs verksamhet. I de övergripande utvecklingsområdena, enkätresultaten och internkontrollen i denna verksamhetsuppföljning ingår även uppgifter från hösten 2018. 4 Sida 25 av 53

2 Verksamhetens uppdrag förskolan Sektor lärandes uppdrag är att i enlighet med Skollagen (SFS 2010:800) erbjuda en förskola som lägger grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara stimulerande, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska ha individens behov och intressen i fokus. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Beslut ska föregås av barnkonsekvensanalyser där huvudmannen eller förskolechefen bedömer vilka konsekvenser beslutet kan få för det enskilda barnet eller för en grupp av barn. Utifrån barnkonsekvensanalysen avgörs sedan vad som är bäst för barnet eller barnen. 5 Sida 26 av 53

3 Vision 2025 Lerums kommun har vision att bli Sveriges ledande miljökommun 2025 och att kommunen ska präglas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Ett hållbart samhälle innebär en utveckling av samhället som tillgodoser varje människas grundläggande behov, kulturellt, socialt och miljömässigt, utan att frånta kommande generationers möjlighet till detsamma. Men utvecklingen behöver också vara ekonomiskt hållbar. Tätorter måste leva i samklang med landsbygd och kretsloppssamhället är en förutsättning. Visionen Sveriges ledande miljökommun ställer krav på kreativitet för att den ska uppnås. Grundpelarna för kreativitet är kunskap och kompetens inom många olika områden och tillgång till platser där människor med olika bakgrund kan mötas. Ny teknik och utveckling gör stegen mot en ledande miljökommun möjliga. Att vara Sveriges ledande miljökommun innebär att värna medborgarnas möjlighet till inflytande och självbestämmande, samtidigt som man tar ansvar för det gemensamma. Det är den enskilda människan och hennes eller hans anhöriga, som bäst vet hur hon eller han vill utforma sitt liv. En viktig förutsättning för att nå visionen är att alla medverkar. Kommunen ska därför ge medborgare förutsättningar för inflytande och valfrihet så att det blir en naturlig del av alla kommunens verksamheter. 3.1 Verksamhetens arbete mot visionen Verksamheten förskola bedriver ett kontinuerligt arbete för att stödja utvecklingen mot visionen. Hållbarhet, kreativitet och inflytande är begrepp som genomsyrar förskolans pedagogiska arbete. 3.1.1 Hållbarhet Förskolan lägger stor vikt vid ett ekologiskt förhållningssätt vilket beskrivs tydligt i förskolans läroplan (Lpfö98). Barnen ska genom undervisningen tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin delaktighet i naturens kretslopp. Undervisningen berör hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö. 6 Sida 27 av 53

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö 98). Se även beskrivningar av arbetet med att skapa en giftfri miljö i förskolan i kapitel 3.1.4. I den reviderade läroplan som träder i kraft 2019-07-01 (Lpfö18) har begreppet hållbar utveckling tydligt förts in i läroplanen som en viktig fråga att behandla i undervisningen. I Skollagen (SFS 2010:800) framgår att all utbildning inom skolväsendet ska vara likvärdig oavsett av var den anordnas. Likvärdigheten är en av de viktigaste delarna i förskolans arbete för att skapa ett hållbart samhälle. Det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs inom Sektor lärande syftar till att ständigt utveckla kvaliteten i hela verksamheten så att likvärdigheten kan säkerställas. I förskolans läroplan (Lpfö98) tydliggörs att i förskolans uppdrag ingår att ständigt arbeta med barnens förståelse för de olikheter i bakgrund som olika människor har. I den sociala och kulturella mötesplats som förskolan ska vara ges möjligheter för barnen att utveckla sin förståelse för och att kunna leva sig in i andra människors olika villkor och förutsättningar. Ytterligare en viktig del i förskolans bidrag till den sociala hållbarheten är att erbjuda stimulerande lärmiljöer för alla barn. Detta för att alla barn ska ges möjligheter att lära och utvecklas på ett sätt som är oberoende av deras socioekonomiska förutsättningar. 3.1.2 Kreativitet I Sektor lärandes verksamhetsidé framgår att alla skolor och förskolor ska arbeta med entreprenöriellt lärande. I arbetet med det entreprenöriella lärandet är kreativiteten en avgörande del. Inom förskolan pågår ett större projekt inom området (kap. 4.2) och det entreprenöriella lärandet kopplat till de skapande uttrycksformerna var aktuellt som område för särskild uppföljning såväl 2016 som 2017. I förskolans läroplan (Lpfö98) beskrivs vikten av leken för barns utveckling och lärande. I leken stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. 3.1.3 Inflytande och forum för samråd Barns inflytande Arbetet med barns inflytande beskrivs utförligt i ett eget kapitel (2.3) i förskolans läroplan (Lpfö98). I kapitlet beskrivs vikten av att förskolan arbetar så att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation. Barnen ska även utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö samt utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barns inflytande var område för särskild uppföljning 2012 och är ett område som idag anses vara väl institutionaliserat i våra förskolor. Det är dock också ett område där det ständigt finns nya infallsvinklar som kan ge näring åt ytterligare utveckling. De senaste 7 Sida 28 av 53

årens arbete med utveckling av användningen av barnkonsekvensanalyser är ett exempel på detta. Vårdnadshavarnas inflytande och forum för samråd bakgrund Även vårdnadshavarnas inflytande ska tas till vara. Varje förskoleenhet ska ha ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavare. Där ska frågor som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna behandlas (SFS 2010:800 kap. 4. 13). Vårdnadshavarnas inflytande är också ett område för utveckling som identifierats utifrån resultaten i den s.k. SCB-enkäten som genomförts tidigare år och många utvecklingsinsatser har genomförts med anledning av detta. Även den nya GR-gemensamma enkät som genomfördes första gången hösten 2016 pekade på att det var ett område där fortsatt utveckling bedöms behövas. Resultaten i enkäten 2017 visade på en viss förbättring rörande frågan om vårdnadshavarnas möjlighet att vara med och påverka arbetet i förskolan. I enkäten som genomfördes 2018 syns samma resultat på frågan om vårdnadshavarnas möjlighet att påverka som i enkäten 2017. Resultatet på frågan är det resultat i undersökningen, tillsammans med ytterligare en fråga, där Lerums kommun har störst positiv skillnad mot det samlade resultatet för hela GR. Inom utvecklingsområdet vårdnadshavarnas inflytande och forum för samråd har ett antal olika modeller för att organisera för vårdnadshavarnas formella inflytande utvecklats på olika förskolor under de senaste åren. Flera enheter rapporterade svårigheter att få tillräckligt med vårdnadshavare att engagera sig i de formella forumen för samråd. En tämligen allmän uppfattning är att vårdnadshavare idag låter sitt engagemang ta sig andra uttryck. 2016 bedömdes det vara rimligt att överväga om de mer traditionella och formaliserade formerna för vårdnadshavarnas inflytande och möjligheter till samråd ska lämnas helt och hållet och att istället utveckla de alternativa former för detta som vuxit fram allteftersom. I den särskilda verksamhetsuppföljningen 2017 beskrevs det strategiska arbetet med att utveckla de forum för samråd som Skollagen (SFS 2010:800) ålägger förskolorna och förskolecheferna att organisera på följande sätt: Efter årets uppföljningar inom området görs bedömningen att ett gemensamt strategiskt arbete inom området startas. På grund av olikheter i förskolornas förutsättningar, nuvarande arbetssätt och resultat av nuvarande arbetssätt inom området kommer arbetet att bedrivas på respektive enhet med förskolechefen som ansvarig. Ett gemensamt arbete med spridning av kunskaper och goda exempel inom området kommer att genomföras på verksamhetsnivå (Särskild verksamhetsuppföljning förskola 2017). Vårdnadshavarnas forum för samråd analys av arbetet 2018 Utvecklingsarbeten inom det strategiska området vårdnadshavarnas forum för samråd pågår på samtliga förskolor. Arbetet ser ut på olika sätt på olika förskolor, helt i linje med beslutad strategi, och nya former för forum för samråd utvecklas. Samtidigt finns det exempel på hur utvecklingsarbete inom sedan tidigare vedertagna modeller för samråd gör att även dessa kan utvecklas till att fungera bättre än tidigare. Det forum för samråd som finns på samtliga förskolor är föräldramötet. Föräldramöten genomförs regelbundet men innehållet och organisationen av dem kan se delvis olika ut 8 Sida 29 av 53

på olika förskolor. Utvecklingsinsatser kring föräldramötenas genomförande pågår på förskolorna. Skollagen (SFS 2010:800) beskriver inte i detalj hur de stipulerade forumen för samråd ska organiseras vilket ger bedömningen att i och med det faktum att föräldramöten genomförs på samtliga förskolor är lagstiftningens krav på att forum för samråd ska finnas uppfyllt. I och med detta finns en stor frihet för förskolornas att arbeta med att utveckla nya och mer ändamålsenliga forum för samråd, utöver föräldramötena. Som beskrivits ovan pågår utvecklingsarbete på samtliga förskolor inom området. Utöver arbetet med forum för samråd pågår mycket omfattande utvecklingsarbete på samtliga förskolor rörande information till vårdnadshavare och med inflytande på individuell nivå för vårdnadshavare. Sammantaget framtonar detta område som ett av de största strategiska områdena för utveckling som bedrivs på förskolenivå. 3.1.4 Giftfri miljö strategi från tidigare år Handlingsplanen för giftfria förskolor som syftar till att minska gifterna som barn utsätts för på förskolorna har följts upp under hösten 2018. Handlingsplanen utgår från det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och Naturskyddsföreningens projekt om giftfri förskola. Handlingsplanen är en del i arbetet med kommunfullmäktiges framtidsbilder 2018 som bland annat säger att År 2018 har vi en giftfri miljö i våra verksamheter, till gagn för nuvarande och kommande generationer. För att minska gifterna listas flera åtgärder i handlingsplanen. Åtgärderna rör bortrensning av gammal elektronik, rensa bland leksaker, se över möbler och inredning, krav i upphandlingar och inköp, matlagning, hygien, städning, byggnader och utemiljö. Uppföljningen 2018 visar att åtgärderna i handlingsplanen till stora delar har genomförts. Det är framförallt utbyte av möbler och fastighetsåtgärder som är kvar att genomföra. Handlingsplanen upplevs vara förankrad och levande i organisationen. Det vidare arbetet med giftfri förskola bedöms inte behöva följas upp kommande år via förskolans särskilda verksamhetsuppföljning. 9 Sida 30 av 53

Verksamhetens förbättringshistoria I Sektor lärandes modell för det systematiska kvalitetsarbetet ingår att varje enhet och verksamhet dokumenterar och följer upp sin egen förbättringshistoria. Förbättringshistorian är en del i systematiken i att följa upp att genomförda förbättringar institutionaliseras i verksamheterna (i Sektor lärandes modell för systematiskt kvalitetsarbete; de beslutade strategierna ). Denna beståndsdel i kvalitetsarbetet är hämtad från Ulf Blossing och boken Kompetens för samspelande skolor (2008) och ingår i alla enheternas kvalitetsrapporter och i de särskilda verksamhetsuppföljningarna. Ett förändringsarbete bedrivs i olika faser. De tre första faserna är initiering, implementering och institutionalisering. Initieringen sker när de nya idéerna (strategierna) presenteras och genomförandet beslutas. Implementering innebär att strategierna genomförs i praktiken. Institutionalisering innebär att de nya handlingar som följt av implementeringen av strategierna blivit rutin och en del av verksamhetens vardag. Den fjärde fasen kallas spridning. De institutionaliserade strategierna sprids inom och utanför organisationen. Fasen spridning används inte i förbättringshistorian nedan. Att följa en enhets eller verksamhets förbättringshistoria innebär att det går att se hur väl förändringsarbetet fungerar i de olika faserna genom att följa hur strategierna utvecklas mot institutionalisering. Förbättringshistorian nedan beskriver strategier som beslutats inom det systematiska kvalitetsarbetet, följaktligen startar förbättringshistorian 2011. De områden som bedömts varit institutionaliserade tidigare år beskrivs nu i ett eget kapitel (3.2) nedan. Strategier som initierats men som bedöms inte kommer att slutföras eller av annan anledning inte längre bedömts som aktuella har tagits bort. Strategi/ förbättringsområde: Initierad /beslutad i SKA år: Befinner sig 2018 i följande fas: Personalens utbildning 2013 Implementering pågår (målet är 70 % förskollärare). Se kapitel 4.1 Giftfri förskola 2014 Planen sträcker sig fram till och med 2018. Arbetet enligt planen bedöms som institutionaliserat. Se kapitel 3.1.4 Entreprenöriellt lärande 2014 Implementering pågår, projektet sträcker sig till 2019. Se kapitel 4.2 IKT 2015 Implementering pågår. Se kapitel 4.3 Förskolestruktur 2017 Implementering pågår. Se kapitel 4.5 Forum för samråd med vårdnadshavare 2018 Implementering pågår. Se kap. 3.1.3 10 Sida 31 av 53

Likabehandlingsarbetet 2018 Implementering pågår. Se kap. 8 och 10.3 Strategisk kommunikation 2018 Initierat. Se kap. 10.4 Naturvetenskap 2018 Implementering/delvis institutionaliserat. Se kap. 7.2.1 och 7.2.2 3.2 Sedan tidigare institutionaliserade strategier Det systematiska kvalitetsarbetet Initierat 2011 institutionaliserat 2015 Barns inflytande Initierat 2012 institutionaliserat 2015 Förskolemiljön Initierat 2012 institutionaliserat 2015 Kulturell identitet 2013 Initierat 2013 institutionaliserat 2015 Årlig plan i likabehandlingsplanerna Initierat 2013 institutionaliserat 2015 Pedagogiskt ledarskap 2014 Initierat 2014 institutionaliserat 2015 Översyn av resursfördelningsmodellen Initierat 2014 institutionaliserat 2016 Språkutveckling Initierat 2014 institutionaliserat 2016 Barnkonsekvensanalyser Initierat 2014 institutionaliserat 2016 Införande av en ny enkät till vårdnadshavare Initierat 2016 institutionaliserat 2016 Väntetid på förskoleplats (KKiK) Initierat 2015 institutionaliserat 2018 3.3 Övriga avslutade strategier Personalens sjukfrånvaro Initierat 2013 avslutat 2017 Arbetet följs sedan 2017 upp inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 11 Sida 32 av 53

Särskilt stöd och elevhälsa Initierat 2014 avslutat 2017 Arbetet har pågått under flera år och bedöms behöva fortsätta även framgent. Arbetet drivs vidare av enheten för elevhälsa och utveckling, vilka också ansvarar för att följa upp och utveckla detta arbete inom ramen för sin enhets systematiska kvalitetsarbete. Bemötande och föräldrars inflytande och delaktighet Initierat 2013 avslutat 2017 Avslutas i och med att ett nytt strategiskt utvecklingsarbete inom området vårdnadshavarnas forum för samråd startat 2018. Utvecklingssamtalen Initierat 2015 avslutat 2017 Alla förskolechefer har infört eller planerar att införa system för uppföljning av att alla barns vårdnadshavare genomför utvecklingssamtal. Riktlinjer för modersmålsstöd Initierat 2013 avslutat 2018 Uppföljning av arbetet görs från och med 2018 i SVU Social hållbarhet. Skapande aktiviteter 2016 avslutat 2018 Ingen verksamhetsgemensam uppföljning genomförs 2018. Enheterna arbetar vidare med sina egna identifierade utvecklingsområden. Ökad samverkan med externa aktörer 2016 avslutat 2018 Arbetet inom denna strategi bedrivs inom ramen för verksamheten Social hållbarhet och följs upp i SVU Social hållbarhet. 12 Sida 33 av 53

4 Utvecklingsområden av övergripande karaktär 4.1 Personalens utbildning 4.1.1 Andel anställda på olika befattningar Av totala antalet anställda som verksamhetspersonal i förskolan 2018 2017 2016 2015 2014 Källa: Andel förskollärare 52,6% 54,5% 58,3%.... Egen statistik Andel barnskötare 43,9% 42,5% 38,7%.... Egen statistik Andel övriga personalkategorier 3,5% 2,9% 3,0%.... Egen statistik Resultatet visar att av personer anställda som verksamhetspersonal i förskolan utgör de som är anställda som förskollärare i oktober 2018 52,6 %. Beräkningen görs på ett annat sätt än tidigare år. Förändringen har genomförts då omräkningar av tidigare års resultat visat sig ge andra resultat än vad som tidigare redovisats. Skillnaderna beror troligtvis på att beräkningarna gjorts på delvis olika sätt olika år. I tabellen ovan är resultaten för alla tre åren beräknade på samma sätt. Under treårsperioden sjunker andelen förskollärare medan andelen barnskötare ökar. Minskningen av andelen förskollärare bedöms bero på rekryteringssvårigheter. Det syns också en liten ökning av andelen personal som tillhör gruppen övriga personalkategorier. I gruppen finns främst personer med en annan lärarutbildning än förskollärarutbildning samt specialpedagoger. Den övervägande majoriteten i kategorin övriga personalkategorier är 2018 sålunda pedagogiskt utbildad personal. 4.1.2 Andel årsarbetare med förskollärarexamen 2018 2017 2016 2015 2014 Källa: Andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen - LERUM.. 51% 49% 48% 49% Skolverket Andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen - RIKET.. 43% 42% 45% 46% Skolverket Nationellt jämförs kommuner utifrån ett annat mått än ovan och det är andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen. Andelen i Lerums kommunala förskolor var 2017 51 %. Detta resultat är tydligt bättre än riket. Statistik för 2018 har ännu inte publicerats. Måttet skiljer sig från det som beskrivs i kap. 4.1.1 ovan då det utgår från antal årsarbetare, alltså antalet anställda omräknat till heltidsanställningar och att det avser de som faktiskt arbetade på förskolorna vid mättillfället. Måttet i kap. 4.1.1 ovan är beräknat som en andel av de personer som är anställda. Ytterligare en skillnad är att en person kan vara tidsbegränsat anställd (enligt Skollagen SFS 2010:800 2 kap. 18 ) som förskollärare utan att ha en förskollärarexamen. 13 Sida 34 av 53

Sektor lärande arbetar aktivt med att utveckla sin attraktivitet som arbetsgivare och med strategisk personalförsörjning. Med utgångspunkt i ovanstående uppföljning synes den utmaning rörande brist på förskollärare som beskrivits nationellt börja synas även i Lerums kommuns förskolor, även om bedömningen är att rekryteringsläget fortfarande är relativt gott. Resultatet på måttet andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen för 2018 är, som nämns ovan, ännu inte publicerat men en rimlig bedömning är att det kan komma att visa en minskning av andelen årsarbetare med förskollärarexamen. Arbetet med strategisk personalförsörjning till förskolan behöver fortsätta. Sedan tidigare har målet varit att 70 % av verksamhetspersonalen ska vara förskollärare. Målet bedöms inte längre som realistiskt och istället behöver arbetet inriktas mot att finna arbets- och organisationsformer som ger möjlighet att bedriva en utbildning och undervisning av god kvalitet även med lägre andel förskollärare. 4.2 Entreprenöriellt lärande Det verksamhetsövergripande projektet med professor Gunilla Dahlberg fortgår. Förskolechef tillsammans med två pedagoger från respektive enhet ingår i projektet. Syftet med satsningen är att förskolor ska mötas med sina erfarenheter kring hur man utvecklar barns kompetenser och entreprenöriella förmågor och att fördjupa förståelsen för den pedagogiska dokumentationen av barns lärande. Pedagogerna som deltar har tillsammans med förskolechef ansvar för att sprida arbetet på enheten. Projektet pågår under en fyraårsperiod. Innan projektet avslutas 2019 kommer förskolorna att gemensamt arbeta fram hur den pedagogiska dokumentationen ska utformas. Detta för att skapa likvärdighet i hur förskolorna får fatt i barns lärande. Förskolecheferna kommer att vara processledare i framtagandet av dokument som ska stödja arbetet i förskolan. 4.3 IKT I linje med Digitaliseringsstrategin för skolväsendet har en rad olika insatser påbörjats före och under 2018. Skolor och förskolor har under våren 2018 gjort en självskattning med SKL:s verktyg LIKA som mäter en skolas eller förskolas övergripande digitaliseringsarbete kring Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning (LIKA). Utifrån resultaten tillhandahåller verktyget en handlingsplan kopplat till olika aktiviteter och mål. Förskoleenheterna har kunnat använda skattningen i sitt lokala kvalitetsarbete utifrån aktuella behov. I samverkan med GR har förskolor erbjudits processledning kring programmering och digitalt berättande med konceptet lärlådor. Förskolorna har fått låna analogt och digitalt material och samtidigt fått stöd och processledning i det kollegiala lärandet. Konceptet har under senhösten 2018 även erbjudits till skolor då förskolorna varit mycket positiva till arbetet med lärlådor. 4.4 KKiK plats i förskola Sedan 2014 deltar Lerums kommun i ett jämförelseprojekt som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som heter Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). 14 Sida 35 av 53

Jämförelser mellan de kommuner som deltar görs inom en rad olika områden, bland annat rörande tillgången till plats i förskola. Önskat placeringsdatum är det datum som vårdnadshavarna önskar få en plats på förskolan för sitt barn. Erbjudet placeringsdatum är det datum då barnet enligt erbjudandet kan börja på förskolan, oavsett om vårdnadshavarna tackar ja eller inte. Resultatet har förbättrats 2018 i jämförelse med tidigare år vad gäller plats på önskat placeringsdatum och genomsnittlig väntetid. Den genomsnittliga väntetiden ökade dock något under 2017 jämfört med 2016. Platserbjudandet sker sedan 2017 via en digital e-tjänst vilket gjort att processen snabbats upp avsevärt från erbjudande om plats till att vårdnadshavare inkommer med svar på erbjudandet och underlättar därmed det fortsatta placeringsarbetet. Exempelvis fås snabbare information i de fall vårdnadshavare tackar nej till platsen som då kan erbjudas annat barn. E-tjänsten i sig innebär dock ingen större påverkan på väntetiden eftersom det är förskolan som bestämmer vilket datum plats ska erbjudas. Förskolorna tillämpar tämligen ofta ett inskolningssystem där flera barn inskolas samtidigt. Bakgrunden är att detta sätt bedöms ge goda möjligheter till en inskolning av god kvalitet. Beslut om detaljerna i varje barns inskolning fattas i samråd med vårdnadshavarna. 4.5 Förskolestruktur I kommunfullmäktiges budget 2017 fanns ett uppdrag till kommunstyrelsen om att barngrupperna ska minska i storlek. Nya förskolor ska byggas och mer personal ska anställas. I verksamhetsplan 2017 konkretiserades detta uppdrag av kommunstyrelsen och där framgick följande önskade inriktning på arbetet: Den genomsnittliga storleken på barngrupperna ska minska under året. I detta arbete ingår ett fortsatt arbete med barnkonsekvensanalyser för att förändringarna ska få bästa möjliga effekt. De nya nationella riktlinjer som finns för barngruppernas storlek ska beaktas i det vidare arbetet och en översyn av strukturen för förskoleverksamheten i hela kommunen ska genomföras. I syfte att förverkliga det politiska målet om minskade barngrupper och kunna uppnå förväntade kvalitetsförbättringar påbörjades ett samlat arbete med en utvecklad förskolestruktur. I verksamhetsplan 2018 fanns följande uppdrag till förvaltningen: Utveckla arbetssätt för att barnen i förskolan ska få vistas i mindre barngrupper. 15 Sida 36 av 53

För att arbeta med uppdraget formulerades följande strategi: Det arbete med ny förskolestruktur som pågår syftar både till att ge barnen större möjligheter att vistas i mindre barngrupper och till att utveckla lärandet i förskolan. Arbetet med att genomföra uppdraget har genomförts med samma utgångspunkter för en ny förskolestruktur som beslutades 2017. Nedan följer en uppföljning av arbetet. Behovet av utbyggnad av nya förskolor utifrån såväl den förväntade befolkningsökningen som uppdraget om att minska barngruppernas storlek. Under 2018 har utbyggnaden av nya förskolor fortsatt. Torpstugans förskola har byggts ut för att skapa ytterligare en avdelning för yngre barn. Antal barn är något fler under hösten 2018 jämfört hösten 2017 vilket har medfört att det genomsnittliga antalet barn per avdelning stiger något. Under 2018 har projektering genomförts och start av byggnation påbörjats av Öxeryds förskola. Öxeryds förskola är en av de förskolor som kommer att byggas inom ramen för genomförd partneringupphandling av fyra förskolor. Nästa förskola som ska byggas inom ramen för genomförd upphandling förväntas bli Kring Alles förskola i Hallsås. Beroende på detaljplanefrågor är det fortfarande osäkert vilka ytterligare två förskolor som kommer att ingå. Sektor lärande har lämnat en beställning av förstudie för utbyggnad av Björkhyddans förskola i Sjövik med ytterligare en avdelning. Behovet av en utvecklad syn på avdelnings- och barngruppsbegreppen. De barn som finns placerade på en avdelning utgör inte med automatik den barngrupp varinom undervisning bedrivs. Synen på hur barnen grupperas på olika sätt under dagen och hur detta avspeglas i den statistik som upprättas angående barngruppernas storlek behöver tydliggöras och utvecklas. Arbetet med utveckling inom detta område är centralt i arbetet med ny förskolstruktur. På de allra flesta förskolorna är arbetssättet att dela in barnen i mindre grupper under delar av dagen implementerat. På några förskolor är arbetet fortfarande i initieringsstadiet men det bedöms som tämligen nära förestående att arbetssättet används på samtliga förskolor. Med denna utveckling följer ganska många och omfattande förändringar i enheternas inre organisationer. Det kan röra förutsättningar för personalens scheman, rollfördelning mellan olika personalkategorier, införande av nya befattningar och ändrade mötesstrukturer. I den GR-gemensamma enkäten till vårdnadshavare (kap. 6.) finns en fråga som lyder: Barnen har möjlighet att ingå i mindre och större grupper. 2016 hade Lerums kommuns förskolor resultatet 5,7 på en sjugradig skala. Det samlade resultatet i GR var 5,5. 2017 var resultaten samma; 5,7 i Lerum och 5,5 i GR. Det syns dock variationer i utvecklingen av detta resultat mellan förskolorna, vilket är naturligt och stämmer överens med bedömningen att olika förskolor kommit olika långt i arbetet. I 2018 års enkät ligger resultatet fortsatt kvar på 5,7. I uppföljningen av 2017 års enkät på förskolenivå har resultaten på denna fråga analyserats särskilt av förskolecheferna. Den bild som framtonar ur analyserna är att det kvarstår en hel del arbete med att informera vårdnadshavare, att föra dialog om 16 Sida 37 av 53

arbetssättet och att därigenom skapa en samsyn mellan förskolechef, förskolornas personal och vårdnadshavarna kring detta sätt att organisera undervisningen. De riktmärken för barngrupperna som finns i de Allmänna råden för förskolan ska vara styrande för planeringen. Under de delar av dagen då undervisningen bedrivs i mindre grupper är dessa riktmärken styrande för planeringen. Med utgångspunkt i ovanstående behöver nya styrande idéer kring förskolornas fysiska utformning och enheternas inre organisation tas fram. I det funktionsprogram som fungerar som styrdokument vid ny-, om- och tillbyggnationer är detta perspektiv beaktat. I samband med förändringar utifrån ovanstående är det viktigt att även utveckla synen på förskollärarens roll som ansvarig för den undervisning som bedrivs. Samtidigt behöver övriga personalkategoriers (främst barnskötare) ansvar förtydligas på samma sätt och ett eventuellt behov av nya personalkategorier utredas. Förskollärare och barnskötare har både gemensamma och särskilda uppdrag. Förskollärarna skall bedriva det pedagogiska utvecklingsarbetet, ansvara för pedagogisk dokumentation och bedriva undervisning utifrån ett lärandeperspektiv. Barnskötarna är en viktig del i arbetslagen och tar olika ansvar utifrån olika utbildningsbakgrund, olika erfarenhet och förmågor. Införande av nya personalkategorier för att kunna utveckla den inre organisationen så att den stödjer arbetet med att utveckla arbetssätt som gör att barnen får vistas i mindre barngrupper under delar av dagen pågår på flera enheter. Allt ovanstående ska göras utifrån ett tydligt barnperspektiv och i alla led ska barnkonsekvensanalyser genomföras. Resultaten av dessa ska vara styrande för arbetet. Arbete med barnkonsekvensanalyser har bedömts som institutionaliserat i verksamheten och genomförs som en naturlig del i arbetet med ny förskolestruktur. De analyser och strategier för utveckling som framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet ska kontinuerligt beaktas i arbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet är institutionaliserat i verksamheten och på enheterna och de strategier som beslutas inom detta arbete utgör en naturlig del i arbetet med ny förskolestruktur, i den mån det finns direkta kopplingar. 17 Sida 38 av 53

5 Barnkonsekvensanalyser (BKA) I Skolverkets allmänna råd för måluppfyllelse i förskolan (2017) beskrivs att såväl huvudmannen som förskolechefen inför beslut som påverkar barnen i den befintliga barngruppen ska genomföra barnkonsekvensanalyser. Samma beskrivning återfanns även i de föregående allmänna råden; Skolverkets allmänna råd om förskolan (2013). Syftet är att bedöma vilka konsekvenser ett beslut får för det enskilda barnet eller för en grupp av barn. Barnkonsekvensanalyser är tänkta att vara en del av det ordinarie arbetet. Det är viktigt att beakta resultat från barnkonsekvensanalyser för att säkerställa att barnets bästa utgör utgångspunkten för utbildningen. (Skolverkets Allmänna råd för måluppfyllelse i förskolan, 2017, s. 14) 5.1 Uppföljning BKA Följande bedömning gjordes i SVU-förskola 2017: På övergripande nivå anses arbetssättet nu vara institutionaliserat och särskilda uppföljningar inom området behöver inte längre ingå som en strategi inom kvalitetsarbetet. En årlig rapportering av arbetet framförallt med barnkonsekvensanalyser i enskilda ärenden kommer dock att ingå även i kommande års särskilda verksamhetsuppföljningar. 5.1.1 Barnkonsekvensanalyser i enskilda ärenden BKA i enskilda ärenden genomförs och dokumenteras lokalt på förskolorna. Följande är en sammanfattning av vilka typer av ärenden som föranlett att BKA genomförts: Förändringar av enhetens inre organisation Barngruppernas sammansättning och placering av barn Barn i behov av särskilt stöd De typer av ärenden som beskrivits 2018 liknar till stor del de som beskrivits tidigare år vilket bedöms visa att modellen tillämpas i enlighet med riktlinjerna, utifrån vilken typ av beslut som föregåtts av barnkonsekvensanalyser. Arbetet med barnkonsekvensanalyser bedöms sammantaget bedrivas i enlighet med de allmänna råden. 18 Sida 39 av 53

6 GR-gemensam enkät för vårdnadshavare 6.1 Genomförande och utformning 2016 genomfördes för första gången en GR-gemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg. Undersökningen vänder sig till vårdnadshavare som har sitt barn i förskola/pedagogisk omsorg. I undersökningen och totalresultaten ingår även fristående förskolor. Vårdnadshavarna bedömer i enkäten sitt/sina barns förskola/pedagogiska omsorg på 14 frågor hämtade från förskolans läroplan (Lpfö98). Bedömningen görs på en sjugradig skala där 1 betyder Otillräcklig och 7 betyder Utmärkt. Varje område har också beskrivningar av vad som ska vara uppfyllt för att t.ex. betyget Utmärkt ska ges. Det går också att svara Vet ej på frågorna. Följande är de frågor och frågeområden som ingår i enkäten: Enkäten besvaras via en webbenkät. De vårdnadshavare som inte har e-post eller där det inte funnits tillgång till e-postadresser har fått en pappersenkät via post. Det har bara varit möjligt för en vårdnadshavare per barn att kunna svara. Svarsfrekvensen var 2017 77,1 % vilket var något lägre än 2016, men fortfarande hade Lerums kommun högst svarsfrekvens av samtliga deltagande kommuner. 2018 var svarsfrekvensen 82,2 %, vilket var den högsta i GR, för tredje året i rad. Enkäten genomförs vid en tidpunkt på året som inte stämmer helt överens med den årsplanering som tillämpas i förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Enkäten genomförs under hösten och resultaten blir klara strax före årsskiftet. Tidplanen för genomförandet av enkäten beslutas i samverkan inom GR. Sammanställningen av dokumentationen av förskolornas systematiska kvalitetsarbete i den årliga kvalitetsrapporten görs till största delen strax före och direkt efter sommaren. 19 Sida 40 av 53

Enkätresultaten som analyseras med utgångspunkt i förskolornas kvalitetsrapporter i denna verksamhetsuppföljning är därför ca ett år gamla. Som en följd av detta redovisas först utvecklingen av resultaten mellan 2016 och 2017, vilket är det underlag som ingår i förskolornas kvalitetsrapporter och sedan redovisas resultaten kortfattat även för 2018. 2018 års resultat har ännu inte analyserats av förskolorna. 6.2 Resultat 2017 Sammanställningen av enkätresultaten görs först per frågeområde där svaren på frågor som analytiskt hör ihop redovisas sammanslagna. Resultaten för Lerums kommun har förbättrats mellan 2016 och 2017, om än ganska marginellt. Samtidigt har resultaten för hela GR sjunkit något, vilket gör att skillnaden i indexvärdena mellan Lerums kommun och GR per frågeområde är något större 2017 än 2016. Förbättrade resultat (från 5,7 2016 till 5,8 2017) på frågeområdesnivå syns inom området Pedagogik. Resultaten finns även tillgängliga per fråga och förbättrade resultat på frågenivå syns på följande fyra frågor: Föräldrar får möjlighet att vara med och påverka arbetet i förskolan Barnen har möjlighet att utveckla språket Barnen har möjlighet att utveckla förståelse för matematik Barnen får möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap En viss minskning av antalet vårdnadshavare som svarat vet ej på dessa frågor syns också. De strategier som beslutats på enhetsnivå inom området information till vårdnadshavarna kan ligga bakom denna förändring, men det är svårt att säga helt säkert. Både 2016 och 2017 har Lerums kommun högre resultat på samtliga frågor i enkäten än GR som helhet 2017. Även i resultaten 2018 syns samma mönster. Lerums kommun har fortsatt högre resultat på samtliga frågor i enkäten. 20 Sida 41 av 53

6.2.1 Resultat per fråga och frågeområde 2017 könsuppdelat Skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar har minskat något mellan 2017 och 2016. Inom områdena Information och inflytande, Pedagogik och Kontinuitet är skillnaderna små eller obefintliga. Störst skillnad mellan flickor och pojkar syns inom områdena Trygghet och gemenskap och Förutsättningar. 21 Sida 42 av 53

6.3 Resultat på förskolenivå 2016 och 2017 TRYGGHET OCH GEMEN- SKAP FÖRUTSÄT -TNINGAR PEDAGOG -IK INFORMA -TION OCH INFLYT- ANDE KONTINU- ITET 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Lerums kommuns förskolor 5,9 5,9 5,5 5,5 5,8 5,8 5,7 5,8 5,8 5,8 Almekärrs förskolor 5,8 5,7 5,5 5,5 5,6 5,6 5,5 5,6 5,7 5,4 Bygrindens förskola 5,9 5,3 5,4 5,0 6,0 5,3 5,7 5,4 5,5 4,5 Ekeredsvägens förskola 5,7 5,7 5,8 5,9 5,7 5,5 5,5 5,4 5,8 5,1 Ekollonvägens förskola 5,9 6,0 5,6 6,0 5,9 6,2 5,6 6,0 5,7 6,2 Rydsbergs förskola 5,6 5,3 5,4 5,2 5,4 5,3 5,4 5,3 5,4 4,9 Timmeråsens förskola 5,8 5,9 5,4 5,5 5,6 5,8 5,4 5,8 5,8 5,8 Aspenäs förskolor 6,0 6,1 5,7 5,8 5,9 6,0 5,7 6,0 5,7 5,8 Riddarstens förskola 6,2 6,2 5,9 6,2 6,1 6,2 5,8 6,3 5,6 6,0 Seatons Allé förskola 5,7 5,8 5,4 5,3 5,7 5,7 5,4 5,6 5,5 5,2 Åtorps förskola 6,3 6,3 5,7 6,0 5,9 6,1 6,0 6,0 6,2 6,3 Berghults förskolor 6,2 6,0 5,7 5,7 6,0 6,0 5,9 5,9 6,0 5,9 Berghults förskola 6,0 6,0 5,5 5,6 5,9 5,9 5,8 5,7 5,9 5,7 Nordåsens förskola 6,3 6,1 6,0 5,8 6,2 6,0 6,0 6,0 6,2 6,1 Enhet Centrals förskolor 5,8 5,9 5,3 5,4 5,4 5,7 5,7 5,8 5,8 6,0 Centralskolans förskola 5,7 5,7 5,1 5,1 5,6 5,6 5,8 5,5 5,7 5,8 Violens förskola 5,8 6,3 5,5 5,8 5,2 5,9 5,5 6,3 6,1 6,3 Dagbarnvårdare 6,1 6,3 5,1 5,5 6,3 6,2 6,1 5,9 6,2 6,8 Gråbo förskolor 5,9 5,9 5,4 5,5 5,9 5,9 5,7 5,7 5,8 5,7 Bäckamadens förskola 6,0 5,9 5,6 5,7 6,0 5,9 5,8 5,7 5,5 5,3 Fågelkärrs förskola 5,3 5,6 4,8 5,1 5,4 5,8 5,2 5,1 5,8 5,9 Ljungviks förskola 6,1 5,9 5,9 5,5 6,2 5,9 6,1 5,9 5,6 5,7 Olstorps förskola 5,9 5,9 5,3 5,5 6,0 5,9 5,6 5,8 5,8 5,9 Parasollens förskola 5,8 5,6 5,0 5,0 5,5 5,7 5,4 5,2 5,9 4,7 Rösekullens förskola 5,9 5,9 5,4 5,7 6,0 6,1 5,8 5,9 6,1 6,0 Hallsås Förskola 5,6 5,7 5,0 5,2 5,4 5,4 5,6 5,6 5,1 5,5 Hulans förskolor 6,0 6,2 5,6 5,8 5,8 6 5,6 5,9 5,9 6,1 Bråtastugans förskola 6,4 6,4 6,2 5,9 6,1 6,2 5,9 6,1 6,2 6,1 Hulans förskola 5,9 6,1 5,3 5,8 5,8 6,0 5,6 5,9 5,8 6,0 Hulantäppans förskola 5,9 6,1 5,4 5,6 5,6 5,9 5,3 5,8 5,9 6,3 Hästhagen Uddared 5,9 5,8 5,4 5,5 5,7 5,6 5,6 5,4 5,9 5,8 Blåsippans förskola 5,8 5,6 5,3 5,1 5,5 5,4 5,4 5,0 5,8 5,6 Hästhagens förskola 6,0 6,0 5,8 5,7 5,9 5,9 5,7 5,6 6,1 6,0 Smörblommans förskola 5,6 5,8 5,1 5,4 5,6 5,6 5,5 5,5 5,5 5,6 Vitsippans förskola 6,3 5,9 5,9 5,9 5,9 5,6 5,7 5,4 6,7 6,2 Knappekulla förskolor 5,7 5,8 5,0 5,2 5,4 5,6 5,3 5,6 5,7 5,8 Höjdens förskola 5,6 5,7 5,0 5,1 5,3 5,6 5,3 5,5 5,8 6,2 Torpstugans förskola 5,7 5,9 5,1 5,2 5,5 5,7 5,3 5,6 5,6 5,6 Stenkulans förskolor 6,0 5,8 5,6 5,2 5,8 5,8 5,7 5,7 6,1 5,7 Stenkulans förskola 5,9 5,7 5,8 5,6 5,9 Åkerslätt förskola 5,6 4,9 5,6 5,5 5,4 Ölslanda förskola 6,0 6,0 5,5 5,6 5,9 6,1 5,8 6,0 6,2 6,1 Tollereds förskola 5,3 5,7 4,8 5,2 5,0 5,5 5,1 5,6 5,2 5,2 Östads förskolor 6,4 6,3 5,9 5,8 6,2 6,2 6,1 6,1 6,3 6,1 Björkhyddans förskola 6,4 6,2 5,9 5,8 6,2 6,1 6,0 6,1 6,2 6,2 Björnens förskola 6,3 6,4 5,9 5,9 6,2 6,4 6,2 6,3 6,3 6,0 Den största spridningen i resultat mellan förskolorna inom olika frågeområden finns inom området Kontinuitet. I området ingår bara en fråga, vilket gör att området skiljer sig från de andra områdena som innehåller tre eller flera frågor (se kap. 6.1). Skillnaden i antalet frågor gör att resultatet inom området kontinuitet kan förväntas variera mer än övriga områden. Den relativt stora spridningen bör dock ändå iakttas som en risk för försämrad kvalitet och likvärdighet. Frågan/påståendet lyder Barnen ska möta personal 22 Sida 43 av 53

som de känner. Låga resultat på frågan tyder på en bristande kontinuitet vilken i sin tur kan bero på högre personalomsättning. 6.4 Sammanfattning av förskolornas analyser av enkätresultat 2017 Förskolorna beskriver liknande utvecklingsområden som efter 2016 års enkät. I förskolornas kvalitetsrapporter framtonar arbetet med information till vårdnadshavarna och med att utveckla formerna för vårdnadshavarnas delaktighet som extra viktiga områden för förskolorna för att utveckla utbildningen ytterligare och därmed höja enkätresultaten. Det tydliga fokus som läggs på information till vårdnadshavarna och på vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet kan självklart komma sig av att det är en enkät som mäter vårdnadshavarnas uppfattning av förskolorna och att det är dessa resultat som analyseras. Vårdnadshavarna besvarar enkäten med utgångspunkt i sin bild och sin uppfattning av förskolornas arbete vilka kan grunda sig i brist på heltäckande information och insyn i det dagliga arbetet på förskolorna. Analyserna av enkätresultaten visar dock på en stark vilja att involvera barnens vårdnadshavare i förskolornas arbete och verksamhet. Denna vilja syns även i det omfattande arbetet med vårdnadshavarnas forum för samråd (se kap. 3.1.3). Det finns även andra delar i kvalitetsarbetet, men som inte beskrivs i denna verksamhetsuppföljning, som pekar i samma riktning. Samarbetet med barnens vårdnadshavare är en stor fråga på förskolorna och det är därmed också en viktig del i kvalitetsarbetet. En risk som tonar fram i förskolornas analyser av enkätresultaten är svårigheten att upprätthålla kvaliteten, arbetsmiljön och samarbetet med vårdnadshavarna vid högre personalomsättning. Denna risk syns också vid analysen av spridningen i resultat mellan förskolor som beskrivs i kap. 6.3 ovan. I kapitel 4.1 uppmärksammades en minskning av andelen förskollärare i organisationen, vilken bedöms bero på rekryteringssvårigheter avseende förskollärare. Dessa iakttagelser, kombinerade med arbetet med förskolestrukturen och med förtydligandet av förskollärarens uppdrag i den reviderade läroplanen (Lpfö18) för förskolan som träder i kraft 2019-07-01, visar att arbetet med förskolornas inre organisation kommer att bli allt viktigare. För att alla förskolor långsiktigt ska kunna genomföra undervisning av god kvalitet bedriven av legitimerade förskollärare krävs fortsatt aktivt utvecklingsarbete inom områdena förskolestruktur och strategisk personalförsörjning. 23 Sida 44 av 53

6.5 Resultat 2018 Resultaten för Lerum stiger 2018 en tiondel på området kontinuitet medan det sjunker lika mycket inom området pedagogik. Sammantaget placerar sig Lerum bland de kommuner som har högst resultat i GR. Det finns inget sammanvägt värde i enkäten, men Lerum är i topp inom samtliga frågeområden. Inom området pedagogik, som varit ett särskilt utpekat område i budget och verksamhetsplan 2018, har Lerum, trots att resultatet sjönk en tiondel 2018, högst resultat i GR, tillsammans med ytterligare en kommun. Skillnaderna i svaren beroende på om barnet är flicka eller pojke uppvisar 2018 ett liknande mönster som 2017. 6.5.1 Övergripande analys 2018 års enkätresultat Resultaten förändras endast marginellt mellan olika år på kommunnivå. Lerums resultat står sig bra i jämförelse med övriga GR-kommuner och har gjort så under de tre år som enkäten genomförts. En sammanfattande slutsats är att resultaten är stabila och visar att vårdnadshavare till barn i förskolor och pedagogisk omsorg i Lerum i genomsnitt är mer nöjda med förskolorna och den pedagogiska omsorgen än i de flesta andra kommunerna i GR. Resultaten på förskolenivå varierar mer, vilket är naturligt då resultaten bygger på betydligt färre personers svar. Förskolorna kommer under våren 2018 använda de senaste enkätresultaten i sitt systematiska kvalitetsarbete. 24 Sida 45 av 53