Digital IC konstruktion

Relevanta dokument
Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Grindar och transistorer

Transistorn en omkopplare utan rörliga delar

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

IE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

Vad är elektricitet?

Läsminne Read Only Memory ROM

F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p. Digital IC konstruktion. Integrerad krets. System. Algorithm - Architecture. Arithmetic X 2.

Vad är elektricitet?

Digital Design IE1204

Elektronik. MOS-transistorn. Översikt. Då och nu. MOS-teknologi. Lite historik nmosfet Arbetsområden pmosfet CMOS-inverterare NOR- och NAND-grindar

Digital Design IE1204

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Föreläsning 8. MOS transistorn. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT HT09/BM

Föreläsning 8. MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT VT11/BM

Elektronik Dataomvandlare

Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

Digital elektronik och inbyggda system

Digital- och datorteknik

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

nmosfet och analoga kretsar

Nanoelektronik. FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT Martin Magnusson.

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

Syftet idag ELEKTRONIK ESS010. Viktor Öwall. Men först ett exempel? Något ni känner igen?

Digital- och datorteknik, , Per Larsson-Edefors Sida 1

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

Digital elektronik CL0090

Elektronik Dataomvandlare

12. Kort om modern halvledarteknologi

12. Kort om modern halvledarteknologi

Fördröjningsminimering vid buffring. ON-resistansen. Energiåtgång och effektförbrukning i CMOS. RAM-minnet

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Elektronik. Dataomvandlare

Digital- och datorteknik

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Elektronik 2017 EITA35

IE1204 Digital Design

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Minnen. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 4

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya

Det finns en hemsida. Adressen är

CMOS-inverteraren. CMOS-logik. Parasitiska kapacitanser. CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL

12. Kort om modern halvledarteknologi

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

Föreläsning 11 Fälteffekttransistor II

Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III

( y) ( L) Beräkning av ström nmos: Lång kanal (L g >1µm) di dy. Oxid U GS U DS. Kanal. 0<U cs (y)<u DS. Lös med:

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

D0013E Introduktion till Digitalteknik

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Design av digitala kretsar

F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

F1 Introduktion och ingenjörsrollen

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Digital- och datorteknik

Översikt, kursinnehåll

Tenta i Digitalteknik

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

Digital- och datorteknik

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Digitala integrerade kretsar: teknologi och metod

Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

Digital- och datorteknik

Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Digital Design IE1204

Beskrivande uppgifter: I: Vad skiljer det linjära området och mättnadsområdet i termer av inversionskanal?

FÖRELÄSNING 8. Översikt på mikrochipsteknologi. I/O-kretsar. Mikrochipstillverkning. Föreläsning 8

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö Februari-2019

Tenta i Digitalteknik

LINCE. -vad kommer sedan? Linköpings Universitet

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

F5 Introduktion till digitalteknik

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

F5 Introduktion till digitalteknik

Transkript:

Digital IC konstruktion Viktor Öwall

Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground Energin måste tillföras från t.ex. ett spänningsaggregat.

Transistorn: en förstärkare Power Supply gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground Energin måste tillföras från t.ex. ett spänningsaggregat.

Analogt kontra digitalt Analogt få komponenter låg effekt verkliga signaler Digitalt Hög precision Komplexare algoritmer Lagringskapacitet CD/DVD, MP3, Digitalkamera, GSM, datorer, etc, etc

CMOS symboler drain NMOS PMOS gate source Vanligast Digitalt Bulken/Substratet förutsätts kopplat till GND/VDD om inget annat anges

Vad är en transistor? Source Gate Drain I d n + n + I D N-Channel p - Halvledarkomponent V DS [V] Elektriska förhållanden V GS Digitalt - Switchar gate Småsignalmodell drain source

NMOS som switch v in = hög sluten V GS =5V D v in G S I D V GS =4V v in = låg öppen V GS =3V 2 3 4 5 V DS [V]

PMOS transistor as a switch V DS [V] v in = hög öppen V DD v in G S D V GS v in = låg sluten V GS V GS I D

Digitala kretsar CMOS Inverteraren

CMOS Inverteraren med transistorn som switch V DD hög in " NMOS sluten PMOS öppen Ut kopplad till GND låg GND

CMOS Inverteraren med transistorn som switch V DD I D GND

CMOS Inverteraren med transistorn som switch V DD låg in " NMOS öppen PMOS sluten Ut kopplad till VDD hög GND

CMOS Inverteraren med transistorn som switch V DD GND

CMOS Inverteraren Ideal Verklig

P-Channel N-Well P-Substrate N-Channel

Logiska grindar, NAND V DD A B Truth Table A B OUT A B OUT GND

Logiska grindar, NAND V DD A B Sanningstabell A B OUT A OUT B GND

Logiska grindar, NAND V DD Sanningstabell A B A B UT A UT B GND

Logiska grindar, NAND V DD Sanningstabell A B A B UT A UT B GND

Logiska grindar, NAND V DD Sanningstabell A B A B UT A UT B GND

Logiska grindar, NAND V DD Sanningstabell A B A B UT A UT B GND

Logiska grindar A A B V DD f NAND f AND B GND NAND + Inverter AND Amerikansk & Europeisk A B NAND AND

NAND Two Input NAND/ AND Inverter.8 µm CMOS

Logisk Funktion? V DD Sanningstabell A B UT A B UT A B GND

Logisk Funktion: NOR V DD Sanningstabell A B UT A B UT A B GND Amerikansk Europeisk

...och nu en adderare msb = most signifcant bit a cout msb msb b msb S msb cin msb a i+ b lsb = least signifcant bit i+ S i+ cout i a i b i S i cin i minnessiffra eller carry A B Cin S Cout

...och nu en adderare msb = most signifcant bit a cout msb msb b msb S msb cin msb a i+ b lsb = least signifcant bit i+ S i+ cout i a i b i S i cin i minnessiffra eller carry A B Cin S Cout

...och nu en adderare msb = most signifcant bit a cout msb msb b msb S msb cin msb a i+ b lsb = least signifcant bit i+ S i+ cout i a i b i S i cin i minnessiffra eller carry A B Cin S Cout

Heladderare i CMOS, bit A B UT XOR A B Cout Cin S

Exempel på Heladderare i CMOS, bit B V DD A C B V DD A A C C B A A C o B C C S V DD S A B B A B C B A V DD C o Mer i Digitaltekniken!

4 bitars adderare

Integrerade kretsar av olika komplexitet AND-Gate 6 Transistorer Filter - Transistorer FFT - Million Transistorer

Och sen går vi bara vidare! Intel Pentium 4 (2) 42 million transistors.8µm /.5GHz

Antalet transistorer per chip dubbleras var år. (965) Moores Lag Ändrar 975 till vartannat år. Gordon Moore En av Intels grundare

Moores lag 27 ca 5 milliarder transistor idag 35

Så vad är problemet? Fysiken Hastigheten Effektförbrukningen Det är L som anger processen, t.ex. 45nm

Hastigheten om Minskad kapacitans ger snabbare krets vilket kommer med ny process. Högre matningsspänning ger snabbare kretsar men transistorerna brinner upp och...

Effektförbrukningen (dynamisk) V DD Charge Discharge Kvadraten gör att vi speciellt vill sänka V DD långsammare kretsar

Så vad är problemet? Fysiken Hastigheten Effektförbrukningen Det är L som anger processen, t.ex. 45nm Mer i Digitaltekniken!

Klockning av processorer! Intel Pentium 4 (2) 42 million transistors.8µm /.5GHz Hur ser den ut här? Om jag skickar in en klocka här. Kanske så här. Och hur bra funkar datorn då? Ofta mer än 5% av effekten i att fixa till klockan.

CPU power consumption Pentium IV chip area.3 cm 2 (i 3 nm technology) Detta ger ca. W/cm 2 som måste transporteras bort, dvs säga kylning. Jämförelse: Den här ger ca W/cm 2. www.xbitlabs.com 4

Klockfrekvensen ökar inte längre http://www.tomshardware.com/reviews/ http://www.linuxjournal.com/article/936 Vad gör vi? Vi går till multipla kärnor!

From Intel presentation ISSCC, Feb 9 985 28 From: The New Era of Scaling in an SoC World, ISSCC 29 Mark Bohr, Senior Fellow, Intel, Hillsboro, OR 43

Några Multi-core processorer Intel SandyBridge Ca 5M trans. IBM/Sony/Toshiba Cell ISSCC 5, 234M trans. Fujitsu FR-V, 25, 83M trans. Multi-core processorer där vi ökar beräkningskapaciteten utan att öka klockfrekvensen.

Och så lite om minnen. Oerhört viktig del i de flesta applikationer! Stora minne blir långsamma " I datorer har vi ofta en minneshirarki som möjliggör både Stor lagringsvolymm och Snabb access Snabbare SSD - Solid State Drives CPU Registers + Cache L Cache L2 Main memory RAM? Hard drive/disc/disk Vanligtvis flera nivåer cache Transistor minnen Större 26--6 Viktor Öwall, Inst. för Elektro- och ETI Informations 25 - Föreläsning Teknologi, Lunds Universitet, www.eit.lth.se 45

Utvecklingen av massminnen 26--6 ETI 25 - Föreläsning 46

Utvecklingen av massminnen 5GB-997 4GB US$99 7MB-99 2 GB US$79 Siffror från 26 26--6 ETI 25 - Föreläsning 47

Vad är ett Flashminne? Halvledarminnen: ROM Read Only Memory RAM Random Access Memory FLASH 48

Vad är ett Flashminne? Halvledarminnen: ROM Read Only Memory data är statisk finns kvar när strömmen slås ifrån RAM Random Access Memory data kan både läsas och skrivas försvinner när strömmen slås ifrån FLASH data kan både läsas och skrivas finns kvar när strömmen slås ifrån

ROM V DD Pull Up word word GND word2 word3 bit bit bit2 bit3 GND Placeringen av transistorer bestämmer minnesinnehållet!

MOS transistorn Source Gate Drain Gate-oxid (isolerande) n + n + p - substrat WAFER 27-9-3 ESS - Konsumentelektronik: Överblick 5

Flash minnen floating gate transistors Floating gate Control gate WL BL n + n + I ett Flash-minne har vi en speciell transistor. Alla platser i minnet har en transistor men vi kan elektriskt kontrollera funktionaliteten av minnescellen. EPROM, EEPROM och Flash har olika sätt att styra transistorn. 27-9-3 ESS - Konsumentelektronik: Överblick 52

ROM 2 N words V DD Pull Up word GND Addressavkodning word word2 word3 GND addr addr bit bit bit2 bit3 N address bits

ROM V DD Pull Up Addressavkodning???? GND GND

ROM Addressavkodning???? V DD Pull Up GND GND

ROM Addressavkodning V DD Pull Up GND GND

Flash minnen Floating gate transistors Floating gate Control gate WL BL n + n + Floating gate är inte kontakterda Om vi laddar floating gate mycket negativt Ingen kanal Ingen transistor Om ingen laddning Kanal Transistor

FLASH stucture V DD Pull Up word word GND word2 word3 GND Floating gate transistors everywhere!

FLASH write, e.g. trap charge V DD Pull Up word word GND word2 word3 GND = trapped charge. Transitor is always off Same content as ROM.

Så vart är vi på väg?

Wrap-Gate FETs Wrap-gates Device layout Nanowire Transistor µm Drain Wrap-gate Source

Mer om allt detta i EIT2 Digitalteknik och senare i ETI3 Digital IC konstruktion