Rättsavdelningen SR 63/2016

Bfd22 141107 1 (10) Rättsavdelningen 2016-12-29 SR 63/2016 Rättsligt ställningstagande angående upphörande av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA för utlänningar som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 utlänningslagen (2005:716) Sammanfattning När en utlänning beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av tillfälligt verkställighetshinder enligt 5 kap. 11 utlänningslagen upphör utlänningens rätt till bistånd enligt LMA i enlighet med 11 första stycket 1 LMA. En utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 utlänningslagen omfattas inte av lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, bosättningslagen och kan därmed inte komma i fråga för anvisning för bosättning. Undantaget i 8 andra stycket LMA, enligt vilket utlänningar som vistas på förläggning har rätt till bistånd även efter det att de har beviljats uppehållstillstånd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun är således inte tillämpligt. Rätten till bistånd enligt LMA för en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 utlänningslagen och som vistas på anläggningsboende upphör därmed när uppehållstillståndet beviljas. Migrationsverket ska fatta ett särskilt beslut om att rätten till bistånd enligt LMA har upphört. Detta beslut gäller omedelbart om det inte inhiberas av förvaltningsdomstol. Migrationsverket Rättsavdelningen Besöksadress Agnesfridsvägen 111 Postadress 200 22 Malmö Telefon 0771-235 235 E-post migrationsverket@migrationsverket.se Webbplats www.migrationsverket.se

2 (10) En utlänning som inte vistas på ett anläggningsboende har enligt undantaget i 8 tredje stycket LMA fortsatt rätt till bistånd under en månad från den dag han eller hon har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 utlänningslagen. Därefter upphör rätten till bistånd enligt LMA. Migrationsverket ska fatta ett särskilt beslut om att rätten till bistånd enligt LMA har upphört. Detta beslut gäller omedelbart om det inte inhiberas av förvaltningsdomstol. Bakgrund Fråga har uppkommit om när rätten till bistånd enligt LMA upphör för utlänningar som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av ett tillfälligt verkställighetshinder med stöd av 5 kap. 11 utlänningslagen (klassningskod T4). Huvudregeln i 11 första stycket 1 LMA är att en utlännings rätt till bistånd enligt LMA upphör när uppehållstillstånd ges. I 22 tredje stycket LMA anges att beslut i fråga om bistånd gäller omdedelbart. Om utlänningen överklagar kan en förvaltningsdomstol dock förordna att beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition). Sedan rätten till bistånd enligt LMA har upphört får utlänningen vända sig till kommunen i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Omfattningen av det bistånd enligt socialtjänstlagen som en utlänning, vars rätt till bistånd enligt LMA har upphört på grund av att uppehållstillstånd har beviljats, kan ha rätt till är det kommunens sak att pröva. Att den enskildes rätt till bistånd enligt LMA upphör på grund av att uppehållstillstånd ges innebär för kommunens del att rätten till statlig ersättning enligt bl.a. 7 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl., asylersättningsförordningen upphör. Kommunens rätt till statlig ersättning för utlänningar med uppehållstillstånd regleras huvudsakligen i förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, nyersättningsförordningen. Av 5 nyersättningsförordningen framgår att kommunen inte har någon rätt till statlig ersättning för utlänningar som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 utlänningslagen. Gällande rätt Se bilaga.

3 (10) Rättslig bedömning Från huvudregeln i 11 första stycket 1 LMA att rätten till bistånd enligt LMA upphör när uppehållstillstånd ges finns det, såvitt nu är i fråga, två undantag. Det första undantaget, som anges i 8 andra stycket LMA, avser utlänningar som uppbär bistånd i form av logi på anläggningsboende (ABO) enligt 14 LMA. Det andra undantaget, som anges i 8 tredje stycket LMA, avser utlänningar som inte uppbär bistånd i form av logi enligt 14 LMA. Detta undantag omfattar dels utlänningar som bor i eget boende (EBO), dels ensamkommande barn, för vilka kommunen har ansvar för bistånd i form av boende i enlighet med 3 andra stycket LMA. Utlänningar som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden I 8 andra stycket LMA anges att utlänningar som vistas på förläggning har rätt till bistånd även efter det att de har beviljats uppehållstillstånd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. Anvisning för bosättning regleras numera i bosättningslagen, vars målgrupp inte omfattar utlänningar som har beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 utlänningslagen. För utlänningar som inte alls kan bli föremål för anvisning eftersom de inte omfattas av personkretsen i bosättningslagen kan undantaget i 8 andra stycket LMA inte anses vara tillämpligt. Enligt den ursprungliga utformningen av lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl., LBA upphörde rätten till bistånd alltid vid beviljandet av uppehållstillstånd. I förarbetena uttalades i denna del följande. Den avgörande tidpunkten bör vara den då uppehållstillstånd beviljas. Om utlänningen därefter är kvar på förläggning får hans eller hennes behov av bistånd tillgodoses genom invandrarverkets interna regler. Det kan sålunda bli fråga om att tillämpa olika regler för bistånd åt utlänningar på förläggning beroende på om de fått uppehållstillstånd eller inte. De praktiska svårigheter som kan uppstå till följd av detta kan lösas genom förändringar av invandrarverkets interna rutiner och föreskrifter (jfr prop. 1987/88:80 s. 41). Redan år 1990 utvidgades dock rätten till bistånd enligt LBA till att omfatta även personer med uppehållstillstånd i avvaktan på anvisning (3 a LBA). I förarbetena till denna lagändring uttalades bl.a. följande. Utvecklingen har nu gått dit hän att utlänningar som fått uppehållstillstånd kan komma att vistas på förläggning under lång tid. Rätten till bistånd bör därför inte vara reglerad i myndighetsföreskrifter utan i lag. Socialnämnden i den kommun där flyktingförläggningen är belägen är i princip skyldig att vid behov betala ut bistånd enligt socialtjänstlagen till de utlänningar som fått uppehållstillstånd. Det säger sig självt att utlänningarnas försörjning under förläggningsvistelsen i stället bör lösas genom en typ av bistånd som särskilt skapats för personer i den här situationen (prop. 1989/90:105 s. 32 f). Bestämmelsen i 3 a LBA överfördes i denna del till 8 andra stycket LMA.

4 (10) Då frågan om bistånd till personer med uppehållstillstånd i anläggningsboende har lagreglerats är det inte längre möjligt att införa en annan ordning genom interna myndighetsföreskrifter på det sätt som nämns i förarbetena till LBA. Varken lagtextens ordalydelse eller förarbetena ger därmed utrymme för någon annan slutsats än att rätten till bistånd enligt LMA för utlänningar som bor i anläggningsboende upphör när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 utlänningslagen beviljas. Rätten till bistånd upphör vid tidpunkten för beslutet att bevilja uppehållstillstånd, oavsett om detta beslut överklagas. När rätten till bistånd enligt LMA upphör ska Migrationsverket fatta ett särskilt beslut härom. Ett sådant beslut gäller omedelbart så länge det inte har inhiberats av en förvaltningsdomstol. Utlänningar som inte bor i Migrationsverkets anläggningsboenden I 8 tredje stycket LMA anges att utlänningar som inte vistas på förläggning har rätt till bistånd även under en månad från den dag de har beviljats uppehållstillstånd. För utlänningar som har ordnat eget boende (EBO) samt för ensamkommande barn upphör rätten till bistånd således en månad från den dag de har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 utlänningslagen, oavsett om detta beslut överklagas. När rätten till bistånd enligt LMA upphör ska Migrationsverket fatta ett särskilt beslut härom. Ett sådant beslut gäller omedelbart så länge det inte har inhiberats av en förvaltningsdomstol. Detta rättsliga ställningstagande har beslutats av undertecknad tjf rättschef efter föredragning av verksjuristerna och. Tjf. rättschef

5 (10) Bilaga till SR 63/2016 Gällande rätt m.m. Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 1 I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande), 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader. Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd. En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 b utlänningslagen omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning. I 2 och 3 finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommande barn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande. 3 Utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 ska av Migrationsverket erbjudas plats på en förläggning. Första stycket gäller inte ensamkommande barn som avses i 1 första stycket 1 och 2. För dessa barn ska Migrationsverket i stället anvisa en kommun som ska ordna boendet. När Migrationsverket anvisat en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453).

6 (10) En utlänning som avses i 1 första stycket 1 och 2 och som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning ska ändå registreras vid en sådan. Alla ensamkommande barn som avses i 1 första stycket 1 och 2 ska registreras vid en förläggning. Migrationsverket svarar sedan för att bistånd lämnas enligt denna lag. För utlänningar som avses i 1 första stycket 3 ska biståndet lämnas av socialnämnden i den kommun där utlänningen vistas. 8 Bistånd enligt 13 19 lämnas till utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 under förutsättning att de är registrerade vid en förläggning. Utlänningar som vistas på förläggning har rätt till bistånd även efter det att de har beviljats uppehållstillstånd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. Utlänningar som inte vistas på förläggning har rätt till bistånd även under en månad från den dag de har beviljats uppehållstillstånd. Bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag får inte betalas ut för tid då etableringsersättning lämnas till en utlänning som deltar i aktiviteter enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 11 Rätten till bistånd upphör 1. när uppehållstillstånd ges utom i fall som avses i 1 första stycket 2 samt 8 andra och tredje stycket, eller 2. när utlänningen lämnar landet. För en vuxen utlänning som inte bor tillsammans med ett eget barn under 18 år eller ett barn under 18 år för vilket han eller hon får anses ha trätt i föräldrarnas ställe upphör rätten till bistånd, om det inte är uppenbart oskäligt, också 1. när utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 första stycket utlänningslagen (2005:716) löper ut, eller 2. när beslutet om avvisning eller utvisning får laga kraft, om beslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa. Rätten till bistånd upphör dock inte när den tidsfrist som anges i andra stycket 1 löper ut om beslutet om avvisning eller utvisning då inte får verkställas till följd av att Migrationsverket eller en domstol har beslutat om inhibition eller har beviljat ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. Rätten till bistånd upphör då, om det inte är uppenbart oskäligt, i stället en vecka efter det att beslutet om avvisning eller utvisning på nytt blir verkställbart. 14 Utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 och som inte själva ordnar bostad har rätt till logi på en förläggning.

7 (10) 22 Migrationsverkets eller socialnämndens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Migrationsverkets beslut om anvisning av ensamkommande barn får dock inte överklagas. Migrationsverkets beslut får överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets utlänningen vistades när beslutet fattades. Beslut i fråga om bistånd enligt denna lag gäller omedelbart. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Utlänningslag (2005:716) 5 kap. Uppehållstillstånd 11 Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas om det finns ett hinder, som inte är bestående, mot att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs. Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning 1 Denna lag innehåller bestämmelser om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning genom anvisning till en kommun. 2 Lagen gäller en nyanländ som har beviljats ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring, om det har beviljats enligt 1. 5 kap. 1, 2, 4 eller 6 utlänningslagen (2005:716), 2. 12 kap. 18 utlänningslagen, eller 3. 21 eller 22 kap. utlänningslagen. 3 Lagen gäller även en nyanländ som har 1. beviljats ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 2, och 2. ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person som den nyanlände har anknytning till först togs emot i en kommun. Första stycket gäller inte om den person som den nyanlände har anknytning till var svensk medborgare vid tidpunkten för den nyanländes ansökan om uppehållstillstånd. 4 Lagen gäller dock inte barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige var skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommande barn), om inte barnet har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 utlänningslagen (2005:716).

8 (10) 5 En kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. 5 En kommun eller ett landsting har rätt till ersättning för kostnader för utbildning för barn till sådana utlänningar som avses i 1 första stycket samt 8 andra och tredje styckena lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. samt för barn som vistas här enligt ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 utlänningslagen (2005:716). Ersättning får betalas för barn som vistas på en mottagningsenhet eller i en kommun och som enligt 29 kap. 2 andra stycket 1 eller 2 skollagen (2010:800) ska anses som bosatta här vid tillämpningen av nämnda lag och som därför har rätt till utbildning i förskola enligt 8 kap. 4 skollagen, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola och, under de förutsättningar som anges i 29 kap. 3 skollagen, gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Ersättning enligt första och andra styckena betalas med - 60 800 kronor per år för ett barn i förskola enligt 8 kap. 4 skollagen, - 49 700 kronor per år för en elev i förskoleklass, - 97 500 kronor per år för en elev i grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola, och - 110 800 kronor per år för en elev i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. För ett barn i förskola eller en elev som inte genomgår utbildning under ett helt år betalas ersättning med ett belopp som för varje påbörjad fyraveckorsperiod utgör en tiondel av det belopp som anges i tredje stycket. Efter särskild prövning får Migrationsverket betala ersättning till en kommun eller ett landsting för extra kostnader för barn i förskola eller elever med behov av särskilt stöd och för andra extraordinära kostnader för utbildningsverksamhet. 7 En kommun har rätt till ersättning för kostnader för vård av barn under 18 år i ett annat hem än barnets eget, om barnet omfattas av 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Ersättning lämnas för vård som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga under den tid som barnets ansökan om uppehållstillstånd prövas. Om ansökan om uppehållstillstånd avslås och ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas lämnas ersättning också för vård under tiden fram till dess barnet lämnar landet. Ersättning lämnas också för vård av den som har fyllt 18 men inte 21 år, om vården påbörjats före 18 års ålder.

9 (10) För barn som vårdas med stöd av socialtjänstlagen i ett hem för vård eller boende eller i ett stödboende och som anvisats till en kommun enligt 3 andra stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. har en kommun rätt till ersättning med 1 900 kronor per barn och dygn om barnet vårdas i ett hem för vård eller boende, och 1 000 kronor per barn och dygn om barnet vårdas i ett stödboende. Ett stödboende får inte ingå i sådana överenskomna platser för boende för ensamkommande barn som ger rätt till ersättning enligt 7 b. 8 En kommun har rätt till ersättning för kostnader för god man till ensamkommande barn som omfattas av 1 första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 11 Utöver ersättning enligt 3 9 får Migrationsverket lämna ersättning till kommuner som haft betydande extraordinära kostnader för personer som avses i 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Sådan ersättning betalas efter ansökan. Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar 2 En kommun har rätt till en årlig grundersättning enligt 9 för mottagande av utlänningar som avses i 5 och 5 a. 3 En kommun som tagit emot skyddsbehövande eller vissa andra utlänningar för bosättning har rätt till schablonersättning enligt 10 14, ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd enligt 15 17, ersättning för ekonomiskt bistånd, stöd och service samt hälso- och sjukvård enligt 18 27, ersättning för mottagande av ensamkommande barn enligt 28 31, och ersättning för vissa hyreskostnader enligt 32 a. 4 Landsting har rätt till ersättning enligt 33 35 för vissa hälso- och sjukvårdskostnader för skyddsbehövande och vissa andra utlänningar. 5 Ersättning enligt 3 och 4 lämnas för utlänningar som har beviljats ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring, om uppehållstillståndet har beviljats enligt 5 kap. 1, 2, 4 eller 6 utlänningslagen (2005:716), 12 kap. 18 utlänningslagen, eller 21 eller 22 kap. utlänningslagen. 5 a Ersättning enligt 3 och 4 lämnas för utlänningar som har beviljats ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av de bestämmelser som anges i 5.

10 (10) Ersättning enligt 3 och 4 lämnas även för en utlänning som är ett ogift barn och som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring på grund av anknytning till en person som i sin tur har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 första stycket 4 utlänningslagen (2005:716) på grund av anknytning till en person som avses i 5. Ersättning enligt första eller andra stycket lämnas under förutsättning att 1. utlänningen har ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person som utlänningen har anknytning till först togs emot i en kommun, och 2. den person som utlänningen har anknytning till inte var svensk medborgare vid tidpunkten för utlänningens ansökan om uppehållstillstånd.