www.pwc.se Revisionsrapport Malin Kronmar Kristina Lindhe Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Torsås kommun
Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning...4 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten...4 3.1.1.2. Investeringsredovisning...5 3.1.1.3. Driftredovisning...5 3.1.2. Balanskrav...6 3.1.3. God ekonomisk hushållning...6 3.1.3.1. Finansiella mål...7 3.1.3.2. Mål för verksamheten...7 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag...7 3.2. Rättvisande räkenskaper...8 3.2.1. Resultaträkning... 8 3.2.2. Balansräkning...9 3.2.3. Kassaflödesanalys...9 3.2.4. Sammanställd redovisning...9 3.2.5. Tilläggsupplysningar...10
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de 34 verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige har angivit ska gälla för år 2013. Måluppfyllelsen bedöms utifrån nivåerna klart, på gång samt ej påbörjat. Vi noterar att några av målen samt där till kopplade nyckeltal behöver tydliggöras och konkretiseras för att fullmäktige ska ges möjlighet att bättre förstå och kunna bedöma måluppfyllelsen. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som svag då ett av två finansiella mål uppnås. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som svag då nio av 32 mål bedöms som klara. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Sedan föregående år har kommunen anpassat sig till följande normgivning: RKRs rekommendation nummer 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension. Numera framgår av notupplysning vilka sorters pensionsförmåner som pensionsavsättningen avser. RKRs rekommendation nummer 10.2 avsättningar. Kommunen har för år 2013 reserverat medel för sluttäckning av deponi i enlighet med framtagen beräkning. RKRs rekommendation nummer 20 delvis avseende upplysningar om finansiella skulder. Kommunen avviker i väsentlig mening från god redovisningssed vad beträffar tillläggsupplysningar enligt följande: RKRs rekommendation 20 avseende upplysningar om finansiella tillgångar. Avvikelsen redovisas inte öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. 1 av 10
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning 2 av 10
sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2014-03-25. Rapportens innehåll har sakgranskats av berörda tjänstemän. 3 av 10
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsens omvärldsanalys beskriver också kort hur ekonomin bedöms utvecklas de närmaste åren och en känslighetsanalys visar hur ekonomin påverkas av olika faktorer såsom befolkningsmängd och utdebitering. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltning. Under avsnittet finansiell analys och femårsöversikt beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Kopplingen till hur detta påverkar kommunens ekonomi bör tydliggöras. Förväntad utveckling Av årsredovisningen och nämndernas redogörelser framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. I förvaltningsberättelsen finns också en känslighetsanalys som visar hur kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av tabeller och verbal information. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med en matris med vissa upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen för att fullt ut uppfylla RKR 8.2. 4 av 10
Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Kommunen arbetar med en strategikarta sedan år 2012. Strategikartan har uppdaterats för år 2013. I förvaltningsberättelsen görs en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen samt hur kommunen har arbetet med målen. Där utöver görs en jämförelse mellan Torsås kommun och genomsnittet i landet med verktyget Kommunens kvalitet i korthet. Utöver ekonomiska nyckeltal innehåller nämndernas verksamhetsberättelser relevanta verksamhetsnyckeltal. I förvaltningsberättelsen beskrivs även att styrelsen har tagit fram en gemensam internkontrollplan samt att nämnderna har haft i uppdrag att ta fram egna kontrollplaner. Sammantaget bedömer vi att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv i allt väsentligt är tillräcklig. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Av investeringsredovisningen framgår att årets investeringar uppgår till 7,4 mnkr jämfört med budgeterade 15,3 mnkr. Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Avvikelse mot budget redovisas samt korta kommentarer i förvaltningsberättelsens avsnitt om investeringar. Vi rekommenderar att investeringsredovisningen utvecklas med ytterligare analys av årets investeringar och avvikelse mot budget samt jämförelse mot föregående år. 3.1.1.3. Driftredovisning Av driftsredovisningen framgår nämndernas avvikelser mot budget specificerat på intäkter, personalkostnader, övriga kostnader och kapitalkostnader. Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Driftsredovisningen bör utvecklas med en jämförelse mot föregående år samt ytterligare analys och kommentarer om avvikelser mot årets budget. Totalt sett visar driftsredovisningen en avvikelse mot budget med 2,8 mnkr (3,7 mnkr) vilket är en förbättring av budgetföljsamheten i jämförelse med föregående år. Budgetföljsamheten för respektive nämnd har generellt sett försämrats jämfört med föregående år. Störst avvikelse mot budget redovisar socialnämnden med -8,1 mnkr (-1,2 mnkr). Underskottet beror till största delen på att antalet hemtjänst- 5 av 10
timmar har varit för lågt budgeterade, ökad bemanning för nattpatrullen samt konsultkostnader inom IFO för vakanta tjänster. Kommunstyrelsen redovisar ett underskott mot budget med -1,4 mnkr (-0,4 mnkr) som till största delen beror på fastighetsrenoveringar samt kostander i samband med lokalutredning. Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 11,1 mnkr (5,4 mnkr). Överskottet beror främst på återbetalning av försäkringspremier från AFA samt lägre pensionskostnader än beräknat och justerat personalomkostnadspålägg. 3.1.2. Balanskrav Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 10,3 mnkr och det finns inga tidigare underskott att återställa. Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Upplysning om balanskravet lämnas i förvaltningsberättelsen under rubriken finansiell analys. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som svag. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Vi noterar att några av målen samt där till kopplade nyckeltal behöver tydliggöras och konkretiseras för att fullmäktige ska ges möjlighet att bättre förstå och kunna bedöma måluppfyllelsen. Årsredovisningen är upprättad utifrån kommunens strategikarta och utgår från perspektiven: Medborgare Miljö Ekonomi Utveckling Medarbetare Övergripande mål har satts upp av kommunfullmäktige. Nämnderna har sedan satt upp egna mål och delat ut uppdrag som syftar till att uppnå kommunfullmäktiges mål. Under perspektivet Ekonomi återfinns delvis de finansiella målen och uppföljningen av dessa. Perspektivet ekonomi innehåller även verksamhetsmål liksom övriga perspektiv och presenteras utifrån en uppföljning av de övergripande verksamhetsmålen som kommunfullmäktige fastställt. Målen bedöms utifrån tre nivåer, klart, på gång och ej påbörjat. 6 av 10
3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2013: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2013 Begränsa nettokostnaderna till högst 98 % av skatteintäkterna och kommunal utjämning över en konjunkturcykel. Självfinansiera de skattefinansierade investeringarna till 100 % över en konjunkturcykel. Utfall 2013 Nettokostnaderna för år 2013 uppgår till 99,2%. För att målet ska uppnås krävs en resultatnivå på ca 7 mnkr. Årets investeringar i den skattefinansierade verksamheten uppgår till 4,1 mnkr och självfinansieringsgraden uppgår därmed till 218 %. Måluppfyllelse, kommunens bedömning Målet är inte uppnått. Målet är uppnått. Vi bedömer att de finansiella målen inte uppnås i och med resultat- och ställning 2013 då ett av två mål bedöms vara uppfyllt. 3.1.3.2. Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens verksamhetsmässiga mål som fastställts i budget 2013. Kommunens verksamhetsmål redovisas under följande perspektiv medborgare, medarbetare, utveckling, miljö samt ekonomi. Medborgare Medarbetare Utveckling Miljö Ekonomi Summa Klart 2 1 2 1 3 9 På gång 3 4 6 5 2 20 Ej påbörjat 1-1 - 1 3 Summa 6 5 9 6 6 32 Vi bedömer att de verksamhetsmässiga målen inte uppnås i och med resultat- och ställning 2013 då endast 9 mål av totalt 32 mål bedöms vara uppfyllda. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi bedömer att nämndernas redovisningar innehåller redovisning av utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. 7 av 10
3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning 2013-12-31 Utfall 2013 Utfall Föreg. år Ökning/ minskn. Verksamhetens intäkter 98 289 87 967 10 322 Jämförelsestörande post, AFA försäkring 6 267 6 449-182 Verksamhetens kostnader -433 731-423 609-10 122 Avskrivningar -6 173-4 934-1 239 Verksamhetens nettokostnader -335 348-334 127-1 221 Skatteintäkter 245 051 238 568 6 483 Generella statsbidrag 94 203 98 891-4 688 Summa skatter och statsbidrag 339 254 337 459 1 795 Finansiella intäkter 4 390 6 084-1 694 Finansiella kostnader -4 521-3 292-1 229 Jämförelsestörande post ränta pension -918 - -918 Årets resultat 2 857 6 124-3 267 En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Skatteintäkterna och generella statsbidrag har ökat med 1,8 mnkr jämfört med föregående år. Verksamhetens intäkter har ökat med 10,3 mnkr beroende på ökat bidrag från migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn med 8,1 mnkr. Verksamhetens intäkter har för 2013 påverkats av en återbetalning av premier avseende AFA pensionsförsäkring med 6,3 mnkr från åren 2005 och 2006. Posten redovisas som jämförelsestörande post i resultaträkningen. Verksamhetens kostnader har ökat med 10,1 mnkr beroende på ökade personalkostnader. Antalet årsarbetare har ökat med 16 anställda. De finansiella intäkterna har minskat med 1,7 mnkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på lägre ränteintäkter på lån till TFAB och Torsås Fjärrvärmenät AB eftersom reverslånen är inlösta under år 2013. De finansiella kostnaderna har ökat med 2,1 mnkr (inklusive jämförelse störande post) jämfört med föregående år. Förändringen beror på en nedskrivning av finansiella omsättningstillgångar som avser orealiserade förluster för värdepapper i KLP med 3,6 mnkr samt en förändring av RIPS-räntan med 1 8 av 10
mnkr. Dessutom har räntekostnaderna minskat med 2,6 mnkr eftersom samtliga lån har amorterats. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Följande poster kommenteras: Exploateringsmark ska värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen. Vår bedömning från föregående år kvarstår dvs. vi rekommenderar att en prövning av det bokförda värdet sker regelbundet, minst i samband med årsbokslut. I balansposten korta skulder ingår ett flertal projekt som löper över flera år. Vi anser att en genomgång av projekten bör göras för att avsluta dem där projekttiden löpt ut och intäkten tillgodogöras verksamheten. Beloppen är inte väsentliga och påverkar därmed inte den rättvisande bilden. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi bedömer även att noter finns i tillräcklig omfattning. Överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer även att konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt och att olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivits samt att effekten framgår. Vi bedömer att KRLs krav uppfyllts såväl avseende 8.1 som 8.2. Det saknas vissa upplysningar enligt rekommendationen 8.2 från Rådet för kommunal redovisning där det framgår att särskilda upplysningar ska lämnas som ska ge en samlad bild av de ekonomiska engagemangen i koncernföretagen, gärna i form av en matris. 9 av 10
3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Delvis Upplysning saknas om i vilket tillgångsslag som förvaltade pensionsmedel har placerats i och vilken avkastning som uppnåtts. Upplysning ska också lämnas om utfallet i förhållande till placeringsreglementets fastställda mål. RKR 8.2 Sammanställd redovisning Delvis Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om försäljning och inköp, skulder och fordringar, koncernbidrag och tillskott mellan kommunen och bolagen, gärna i form av en matris. RKR 18.1 Redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljning RKR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Delvis Huvudsakligen inte Kommunen redovisar anslutningsavgifter avseende VA enligt reglerna i RKR 18.1. Grunderna för intäktsföring för olika poster, dvs. över vilken tid och enligt vilket mönster som inkomsten inkommer saknas. Kommunen bör komplettera sin redovisning av finansiella tillgångar i årsredovisningen såsom exempelvis kommentarer kring kreditrisker och ränterisker i samband med utlåning av medel till bolag och förbund. 2014-04-07 Malin Kronmar Revisionskonsult Caroline Liljebjörn Uppdragsledare 10 av 10