2.4 Miljögifter: Miljögifter är ett samlingsnamn för ämnen som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa. Miljögifter behandlas i vattendirektivet både under kemisk status och ekologisk status. I kemisk status ingår prioriterade särskilt utpekade ämnen, bilaga X till vattendirektivet. Under ekologisk status behandlas övriga förorenande ämnen, så kallade särskilt förorenade ämnen (SFÄ). Kemisk status för ytvatten är att betrakta som gränsvärdesnorm (5 kap 2 p.1 miljöbalken), till skillnad från ekologisk eller kvantitativ status som utgör övrig norm (5 kap 2 p.4 miljöbalken). Kemisk status Kemisk status baseras på halter av ett antal prioriterade ämnen eller ämnesgrupper samt ytterligare åtta andra substanser. Dessa ämnen är gemensamma för medlemsländerna inom EU. De uppmätta halterna jämförs med EU:s gemensamma bedömningsgrunder, så kallade EQS värden. Dessa EQS värden är satta som halt i vatten och för ett urval ämnen biota.. Enskilda medlemsländer får även utgå från andra matriser (sediment eller biota) men då jämföra med nationellt framtagna bedömningsgrunder. Dessa nationella bedömningsgrunder måste innebära att minst samma skyddsnivå uppnås. Förteckningen över prioriterade ämnen skall revideras vart fjärde år. Förutom att halterna av de prioriterade ämnena inte får överskrida EQS, får halterna av ackumulerande substanser inte heller öka i sediment och/eller biota. Förutom att bedöma den nuvarande kemiska statusen i en vattenförekomst skall risken för att en vattenförekomst inte kommer att uppnå god kemisk status 2021 bedömas. Eftersom många vattenförekomster saknar mätningar av miljögifter genomförs riskbedömningutifrån en påverkansanalys. Detta är en viktig indikation på områden och vattenförekomster som bör prioriteras i det kommande åtgärdsarbetet. Ekologisk status Miljögifter ska beaktas även i samband med ekologisk statusklassning. Detta görs i form av så kallade särskilt förorenande ämnen (SFÄ). Biologiska bedömningsgrunder för att bedöma ekologisk status med avseende på miljögifter har hittills saknats. Bedömningsgrunder för SFÄ ska precis som för prioriterade ämnen även beakta risk för organismer som lever högt upp i näringskedjan (till exempel fåglar och däggdjur) och effekter på människor. SFÄ utgörs inte av en lista ämnen på samma sätt som de prioriterade substanserna, utan det är ämnen som släpps ut i betydande mängder och anses ha en effekt på ekologin i vattenförekomsten. Varje medlemsland ska ta fram egna bedömningsgrunder för SFÄ som man anser vara betydande för det egna landet. En klassning av SFÄ kan leda till att den ekologiska statusen sänks till lägst måttlig om den annars varit god eller hög. Kvicksilver (Hg) och polybromerade flamskyddsmedel (PBDE) Kemisk status delas upp i Kemisk status och Kemisk status exklusive överallt överskridande ämnen och miljöproblem miljögifter delas upp i Miljögifter och Miljögifter exklusive överallt överskridande ämnen. Detta eftersom i stort sett alla svenska vattenförekomster med det gränsvärde för kvicksilver (0,02 mg/kg i fisk) och det gällande för PBDE (0,0085 µg/kg i fisk) som tillämpas inom EU inte skulle klara god kemisk status. Sverige har därför beslutat att göra ett nationellt undantag för kvicksilver och PBDE, och man väljer oftast att redovisa den kemiska statusen exklusive dessa båda ämnen. I dagsläget finns inga möjliga åtgärder för att komma till rätta med det allmänt nationella överskidandet av EQS för kvicksilver och PBDE. Detta är något som Sverige kommer att behöva arbeta med på nationell nivå. Poängteras bör dock att lokala problem med kvicksilver kan förekomma och det är viktigt att inte glömma bort dessa i åtgärdsarbetet. De eventuella vattenförekomster som har lokala problem med kvicksilver på grund av påverkan av punktkällor behandlas därför i detta dokument.
Miljöproblem miljögifter Om prioriterade ämnen förekommer i miljön i halter som överskrider miljökvalitetsnormen (EQS) eller om höga halter av SFÄ uppmätts bedöms miljögifter att vara ett miljöproblem. Det var utgångspunkten i den senaste statusklassificeringen 2014. Miljögifter ansågs tidigare även vara ett miljöproblem om en vattenförekomst blivit utpekad som påverkad i en påverkansanalys och detta kommer att vara gällande vid nästföljande statusklassificering. I detta dokument behandlas de vattenförekomster som bedöms ha miljöproblem miljögifter exklusive kvicksilver och PBDE, det vill säga de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status exklusive överallt överskridande ämnen, eller har miljöproblem miljögifter på grund av höga halter av SFÄ. Inga vattenförekomster med lokala problem med kvicksilver har identifierats i Bruatorpsån. Kriteriet för detta har varit haltgränsen 0,5 mghg/kgts i ytligt sediment. Riskbedömning I en påverkansanalys identifieras de vattenförekomster som är i riskzonen att inte uppnå god kemisk status. I nästa cykel, 3, kommer en förnyad påverkansanalys att genomföras med en bedömning om vattenförekomsten är i risk att inte uppnå god status och därmed anses ha miljöproblem miljögifter. Bedömningen grundas på kartläggning av potentiella påverkanskällor. Tillstånd Bruatorpsåns åtgärdsområde domineras av jordbruk Övrig förekommande industri i avrinningsområdet är sågverk och verkstäder med metallbearbetning och ytbehandling. Torsås kommun driver reningsverk i Bergkvara, Biadlite och Gullabo och en numera nedlagd avfallsanläggning i Hallagärde. Det är ont om sjöar som kan fungera som fällor för föroreningar. I fördämningsdammar kan det i stället förväntas finnas ansamlingar av transporterade föroreningar. Av de 16 definierade ytvattenförekomsterna i Bruatorpsåns åtgärdsområde är det en vattenförekomst som har miljöproblem miljögifter exklusive kvicksilver och PBDE. Det är vattenförekomsten Torsåsån: Applerumsån Tjärekullaån där förhöjda halter av tributyltenn förekommit vid screening av miljögifter i ytvatten. Under 2016 har uppföljande mätningar gjorts i sedimentprover. (se Länsstyrelsen 2017). Vid den screening i Torsåsån som genomfördes 2010 och 2011 påträffades inga andra prioämnen över de gällande gränsvärdena. (se Länsstyrelsen 2014) Det ska dock sägas att rapporteringsgränserna från laboratorierna ibland är högre än gränsvärdena. Alla vattenförekomster därutöver uppnår god kemisk status eller saknar klassning (utom överallt överskridande ämnen). Se figur 1, och tabell 1 nedan. Underlaget för att bestämma den kemiska statusen är dock bristfällig och åtgärdsarbetet kommer till stor del att fokuseras på att ta fram bättre underlag till kommande statusklassning. År 2005 genomfördes en sedimentkartering i kustvatten inom Torsås kommun. Resultaten har inte använts vid senaste statusklassning, men där identifierades några miljöproblem för miljögifter. Undersökningarna omfattade miljögifter och en semikvantitativ GC-screening av organiska föroreningar. Slutsatser som drogs var att metallhalterna genomgående var låga medan det förekommer förhöjda halter av PAH vid några av de åtta platserna och att källan troligen är användning av båtmotorer. (Svenska Miljömanegement 2006).
Bedömningen 2009 var utifrån regional miljöövervakning i biota att påverkan skulle vara tydlig m a p bly och kadmium. Numera finns gränsvärde för halter av metallerna bly och kadmium samt PAH-erna fluranten och antracen i sediment. Nu pågår dock inte längre någon miljöövervakning av sediment i aktuellt kustavsnitt. När det gäller de nya PRIO-ämnena PFOS, dioxiner, Cypermetrin och Irgarol m fl. saknas mätningar till stor del. Bara enstaka provtagningar har gjorts på PFOS vilket gör att underlag för klassning saknas. För PFOS och dioxiner var värdena under gränsvärde i abborre och strömming vid nationell screening i en provlokal utemd Torsåskusten. Analys av muskel från lax saknas, där de högsta halterna av dioxiner annars kan förväntas. När det gäller tributyltenn finns som sagts numera gränsvärde även för halter i sediment. Gränsvärdet är så lågt satt, 1.6 µg/kgts, att det är troligt att flertalet av länets kustvattenförekomster har halter av TBT i sediment som överskrider gränsvärdet. För kustavsnittet Torsås saknas mätningar av TBT i sediment. Alla vattenförekomster inom Bruatorpsåns åtgärdsområde har troligen problem med förhöjda kvicksilverhalter och i dagsläget finns inga potentiella åtgärder för att hantera detta problem. Lokala problem med höga kvicksilverhalter i sediment har inte identifierats i någon av vattenförekomsterna. Det finns dock en potentiell källa till kvicksilverförorening i form av en nedlagd avloppsanläggning i Söderåkra. I biodammen finns höga halter kvicksilver men någon påverkan har ännu inte påvisats i recipienten Torsåsån. Figur 1. Vattenförekomster i Bruatorpsåns-Grisbäcks åtgärdsområde. Den markerade har miljöproblem miljögifter exklusive kvicksilver. Källa: VISS. Tabell 1. Vattenförekomster som har bedömts ha problem med miljögifter. Vattenförekomst-ID Vattenförekomst Tillstånd Grund till bedömning SE562050-160820 SE625342-151175 M v s Kalmarsunds kustvatten Torsåsån: Applerumsån Tjärekullaån Risk att inte uppnå god kemisk status (exkl. Hg) (bedömning 2009) Ej god kemisk status Påverkan av Cd, Ni, Pb och Hg i sediment och biota. Risk även för påverkan av TBT Konstaterat förhöjda halter av TBT i ytvatten. Uppföljande analys av sediment har dock visat på halter under gränsvärde.
Förbättringsbehov för att nå god status Ursprunget till de förhöjda halterna av tungmetaller i kustvattnet har ingen enkel förklaring och därför behöver möjliga källor utredas dels i åsystemen, dels i kustområdet. Se även tabell 2. I vattenförekomsterna finns det bristfälligt underlag för att bedöma status och risk med avseende på miljögifter. Bedömningen grundar sig därför i de flesta fall på en bedömning av påverkanskällorna i vattenförekomstens avrinningsområde. Områden med många förorenade områden, miljöfarlig verksamhet, jordbruk, infrastruktur, enskilda avlopp eller hårdgjorda ytor kan innebära att vattenförekomsten är påverkad av miljögifter. För att kunna specificera förbättringsbehovet för respektive vattenförekomst måste först påverkan från dessa källor utvärderas. Ett första steg i arbetet mot god kemisk status är således verifierande undersökningar. Se också tabell 3. Tabell 2. Förbättringsbehov för de vattenförekomster där bedömningen grundas på uppmätta halter av prioriterade ämnen eller SFÄ Vattenförekomst Vattenförekomst -ID Bedömning M v s Kalmarsunds kustvatten SE562050-160820 Miljöproblem p g a bedömd påverkan av Cd, Ni, Pb och Hg i sediment och biota Torsåsån: Applerumsån - Tjärekullaån SE625342-151175 Ej god kemisk status m a p TBT Uppmätt halt/ mängd 5,7 mgcd/kg vv och 4,7 mgpb/kg vv i blåmussla. För esdimenthalt er finns inga moderna data. 1,0 ng/l. 0,3 µg/kgts Förbättrings behov Bakgrundshalter för blåmussla är 4 mgcd/kg och 2 mgpb/kg 0,8µg/l då gränsvärdet är 0,2 ngl. Uppmätta halter i sediment visar inte på något förbättringsbehov (gränsvärde 1,6 µg/kgts) Tabell 3. Vattenförekomster där bedömningen grundar sig på en påverkansanalys vilket innebär att verifierande undersökningar krävs för att kunna specificera förbättrings- och åtgärdsbehovet. Vattenförekomst Påverkansanalyserna 2009 visar på låg risk för påverkan för alla vattenförekomster Vattenförekomst- ID Bedömningsgrund Förbättrings behov
Källor till påverkan Bruatorpsåns åtgärdsområde påverkas av diffusa utsläpp från framförallt jordbruk, skogsbruk och lufttransporterade föroreningar. Utöver detta sker en påverkan även från bl a enskilda avlopp, avfallsupplag samt dagvatten från vägar och samhällen. Potentiella källor till spridning av miljögifter i Bruatorpsåns avrinningsområde visas i tabell 2.4.4 och i figur 2-4. Tabell 4. Källor till påverkan och potentiella ämnen som kan spridas från respektive källa i Bruatorpsåns mfl avrinningsområde (från MG SÖ med tillägg bl.a. från MG NÖ) Källa Verksamheter/Bransch kod (antal) Potentiella ämnen Referens Tillståndspliktiga verksamheter: A-anläggningar: 0 st B-anläggningar: 4 st C-och övriga anläggningar: 4 st Reningsverk utgående vatten: Atmosfärisk deposition Sågverk, 1 st Ytbehandling, 1st Verkstadsindustri, 1 st Hamnar, 1 st C-anläggningar och övriga: biltvätt, handelsträdgård, sågverk/timmerbevattni ng, avfallsanläggning Bergkvara ARV (ca 4 000 pe), Bidalite ARA, Gullabo ARA Cd, Pb, Ni, Hg, TBT, Nonylfenol, oktylfenol, PAH, PBDE SFÄ: Zn, Cr, Co, PFAS, Bisfenol A, PCB, MCPA, Triclosan Klorfenoler, dioxin, PAH Bly, kadmium, kvicksilver, nickel, nonylfenol, oktylfenol, TBT, kloralkaner, DEHP, triklorbensen, PFAS SFÄ: Krom, zink, koppar, triclosan, PCB, bisfenol A, nonylfenoletoxilater Övriga: Läkemedel, silver, estradiol Antrazen, fluoranten (ofullständig förbränning) PBDE, HCBD, HCH (lindan) kadmium, kloralkaner, kvicksilver, naftalen, pentaklorbensen Enskilda avlopp Ca 2100 st Se ämnen under reningsverk ovan. Förorenade områden Riskklass 1: Bilaga 2. Operativ övervakning av miljögifter Potentiella ämnen:. Miljörapport 2011 Även bilaga 2 i Operativ övervakning av miljögifter Potentiella ämnen: Potentiella ämnen: Se underlag om täthet för enskilda avlopp i figur på s. 20.
Riskklass 2:6 st Riskklass 3:13 st Riskklass 4: 2 st i.u.: 179 st Jordbruk B-verksamhet: C-verksamhet: Transport o infrastruktur (Vägar och järnvägar) Avloppsreningsverk, Sågverk med doppning, Ytbehandling, och anläggning för farligt avfall är branscher i riskklass 2. Grundvatten Emnabo. Ingen B-anläggning Inga C-anläggningar är med i underlaget!! E22 genomkorsar avrinningsområdet Pentaklorfenol, dioxin, Halogenerade lösningsmedel kvicksilver, krom, bly PFAS, klorerade bekämpningsmedel mm. Atrazin, trifluralin, simazin (tidigare besprutning), klorfenvinfos, isoproturon Diuron (tidigare besprutning), PAH:er, bly Potentiella ämnen: från branschkartläggningen och EBH-stödet Potentiella ämnen: B-verksamheter: utdrag Miljöreda C-verksamheter: Potentiella ämnen: Övriga punktkällor hamnanläggningar, flygplatser Övriga punktkällor värmeverk, avfallsanläggningar/ avfallsförbränning, deponier: Övriga punktkällor Bensinmackar och verkstadsindustri: Antal objekt Skogsbruk Hårdgjorda ytor - antal tätorter Industri (IPPC/ej IPPC) Diffus spridning via varor Hamn, se B-anl. ovan Hallagärde avfallsanläggning Omfattande framförallt i de övre delarna. Torsås, Bergkvara bensen, PBDE, kadmium, kloralkaner, dikloretan, diklormetan, DEHP, HCB, HCBD, bly, naftalen, nickel, oktylfenol, pentaklorbensen, pentaklorfenol, PAH:er, triklorbensen, PFAS atrazin (tidigare besprutning), kadmium, kvicksilver Tätorter m påverkan Klorpyrifos, DEHP Klorpyrifos (virkesupplag), endosulfan (tidigare anv. vid virkesupplag) dikloretan, diklormetan, DEHP, HCB, HCBD, bly, nickel, nonylfenol, oktylfenol, TBT, triklormetan DEHP, endosulfan, bly, kvicksilver, nonylfenol, oktylfenol, pentaklorfenol (textilier), TBT, PFAS Potentiella ämnen:
Figur 2. Miljöfarlig verksamhet (A-, B- och C-verksamheter) och andra punktkällor i Bruatorpsåns åtgärdsområde samt förorenade områden i riskklass 1-3.
Figur 3. Påverkanskällor för de vattenförekomster som fått flest poäng (>8) i påverkansanalysen. En vattenförekomst bedömdes 2006 riskera att inte uppnå god kemisk status 2015. Bedömningen har sedan dess ändrats och vattenförekomsternas indelning är också ändrad. Påverkanskällorna har delats upp i sex kategorier: Hårdgjord yta, EMIR (miljöfarlig verksamhet), MIFO (förorenade områden), vägar, avlopp samt jordbruk (Källa: påverkansanalys cykel 1). Vattenförekomster som inte uppnår god status: Torsåsån: Applerumsån - Tjärekullaån är klassad med ej god kemisk status. Vattenförekomst i Bruatorpsåns åtgärdsområde som bedömdes vara i riskzonen 2009: M v s Kalmarsunds kustvatten.
M v s Kalmarsunds kustvatten Figur 4. Vattenförekomst M v s Kalmarsunds kustvatten är i riskzonen att inte uppnå god kemisk status exklusive Hg (markerat i rött). Miljöfarlig verksamhet (A- och B-verksamheter) och förorenande områden är utmärkta på kartan.
Tillstånd Status: Uppnår god kemisk status exklusive kvicksilver Risk: I risk att inte uppnå god kemisk status exklusive kvicksilver 2015 Påverkan har bedömts finnas baserat på uppmätta halter av tungmetaller i blåstång blåmussla och sediment.. Punktkällor i form av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden visas på karta. Påverkan bedöms även ske från hårdgjorda ytor, vägar och järnväg m m. Förbättringsbehov Halterna av tungmetaller i biota och sediment är förhöjda och behöver bli lägre. Se tabell 2. Indikationer finns att även påverkan av PAH förekommer. Påverkanskällor Påverkan från hela Bruatorpsån Grisbäck och Brömsebäckens avrinningsområden och tillkommande kustavsnitt kan befaras. Se tab 4. Genomförda och pågående åtgärder i Bruatorpsåns åtgärdsområde Här redovisas de åtgärder som genomförts sedan förra förvaltningscykeln och de åtgärder som pågår eller planerade åtgärder som är beslutade. Även genomförda åtgärder där effekten förväntas bli tydlig efter en längre tid redovisas. I tabell 6 redovisas planerade och genomförda verifierande undersökningar. Tabell 5. Genomförda och pågående åtgärder. Vattenförekomst ID (alt. DARO) Åtgärd Ansvarig myndighet Kostnad kr Skattad effekt Årtal Torsåsån: Applerumsån Tjärekullaån. Grisbäcken Efterbehandlin g av förorenad mark. Vid f d Torsmaskiners anläggning har 118 ton förorenade massor grävts bort. Föroeningen bestod av alifater, aromater och metaller Våtmark för dagvattenoch lakvatten till Grisbäck Torsås kommun kommunen En möjlig källa till föroreningsbelastning på Torsåsån har avlägsnats Mindre belastning från dagvatten utsläpp och lakvattenpåverkan 2011 2013?
Tabell 6. Verifierande undersökningar Vattenförekomst ID (alt. DARO) Undersökning Ansvarig myndighet Kostnad kr Årtal Torsåsån: Applerumsån Tjärekullaån. Torsåsån: Applerumsån Tjärekullaån Grisbäcken Torsmaskiner. Sedimentprovtagning Uppföljande mätningar av TBT i Torsåsån Kontrollprogram Emnabo klorerade bekämpningsmedel kommun 2011 länsstyrelsen <10 000 2016 kommun 2016-2026 Potentiella åtgärder i Bruatorpsåns åtgärdsområde Här redovisas vilka ytterligare åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att nå god status med avseende på miljögifter. I tabell 7 ges förslag på möjliga åtgärder. Tabell 7. Potentiella åtgärder. Vattenförekomst ID (alt. DARO) Åtgärd Ansvarig myndighet Kostnad kr Skattad effekt Årtal Torsåsån: Glasholmsån - Applerumsån Torsåsån: Applerumsån - Tjärekullaån Söderåkra biodamm, åtgärd av kvicksilverförorenat sediment Utredning av möjlig påverkanskälla till TBT förorening i Torsåsån Kommun Kommun/Länsst yrelse Referenser: Miljömanagement Svenska AB Sedimentundersökning i Kalmarsund, Torsås kommun.. 2006. Länsstyrelsen Kalmar län. Meddelande 2002:22. Henricson. C. En utredning av föroreningssituationen i Söderåkra biodamm. 2002 Länsstyrelsen Kalmar län. Johannison, J, Kemakta, Aqualog. Huvudstudie Emnabo. Bekämpningsmedel i grundvatten, Torsås kommun. 2004-12-15 DGE. Uppdaterad provtagning av grundvatten i Emnabo 2012
DGE. Riskklassning Emnabo grundvattenförorening. 2016 Länsstyrelsen Kalmar län. Svensson A. Uppföljande undersökning av TBT i Torsåsån. 2017 Länsstyrelsen Kalmar län. Svensson A.Rapportering av Prioämnesprojektet i Kalmar län 2009 2011. 2014. MIFO-blankett F0821-0031 fas 2. Torsmaskiner. Torsås kommun 2012-02-23 NRM Naturhistoriska riksmuséet. Contaminants in fish from potentially polluted sites along the Swedisch coast with the national monitoring programme as reference. Report 8:2014.