Konsekvensutredning av Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material och byggnadsmaterial

Dokumentstatus: Godkänt Konsekvensutredning Datum: 2017-07-06 Diarienr: SSM2017-3389 Ansvarig handläggare: Markos Koufakis Konsekvensutredning av Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material och byggnadsmaterial Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (12) Innehållsförteckning Beskrivning av problemet och vad Strålsäkerhetsmyndigheten vill uppnå... 3 Problembeskrivning... 3 Vad Strålsäkerhetsmyndigheten vill uppnå med regleringen... 4 Alternativa lösningar och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd 5 Nollalternativet... 5 Alternativ till bindande regler... 5 Alternativa utformningar av föreskrifterna... 5 Slutsatser om alternativen... 5 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen... 5 Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på... 6 Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför... 6 Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen... 7 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader... 8 Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen... 9 Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen... 10 Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen... 10 Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning... 10 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen... 10 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser... 11 Samråd... 11 Beröringspunkter med andra författningar... 12 Kontaktpersoner... 12

Sida 3 (12) Beskrivning av problemet och vad Strålsäkerhetsmyndigheten vill uppnå Problembeskrivning Radioaktiva ämnen har alltid funnits i vår jord och de utgör en naturlig del av den. Det handlar i huvudsak om uran och torium med respektive sönderfallsprodukter samt radioaktivt kalium. Material som innehåller dessa ämnen benämns med den generella termen NORM. Vissa industriella verksamheter som bearbetar stora volymer av till exempel jord, vatten eller olja kan anrika och koncentrera den naturliga halten av naturligt förekommande radioaktiva ämnen vilket kan leda till en ökad risk för exponering för strålning. I dessa verksamheter är aktivitetsansamlingen ofrivillig, företeelsen är inte önskvärd och verksamheterna har inte som syfte att utnyttja ämnenas radioaktiva, fissila eller fertila egenskaper. Förhöjda halter naturligt förekommande radioaktiva ämnen påträffas oftast i verksamhetsavfall och i restprodukter. Det har länge varit känt att vissa byggnadsmaterial kan avge gammastrålning från naturligt förekommande radioaktiva ämnen i sådan omfattning att det kan utgöra en onödigt stor exponering av enskilda personer ur allmänheten. Ämnena påträffas i mindre mängd i byggnadsmaterial men på grund av den långa exponeringstiden till följd av normal användning av till exempel en bostad så kan även halter som annars inte skulle innebära problem orsaka onödig exponering för strålning. Därför behöver hänsyn tas till en del byggnadsmaterial och byggprodukters påverkan på strålningsmiljön i den färdiga byggnaden och dessa kan inte undantas reglering. Rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 6 februari 2018. Strålsäkerhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen utrett hur direktivet ska genomföras i svensk lagstiftning och bland annat föreslagit en ny lag och förordning om strålskydd. Därutöver sker en omfattande översyn av myndighetens föreskrifter. Direktivet baseras på de tre grundläggande strålskyddsprinciperna om berättigande, optimering och dosbegränsning. Ytterligare en grundläggande princip i direktivet är den riskanpassade regleringen och tillsynen. En följd av den riskanpassade regleringen är att verksamheter framöver kommer att vara antingen anmälnings- eller tillståndspliktiga till skillnad från nuvarande strålskyddslag som enbart omfattar möjligheten att tillståndspröva verksamheter. NORM har tidigare inte reglerats genom några bindande rättsakter av EU men enligt rådets direktiv 2013/59/Euratom ska verksamheter som hanterar NORM behandlas som planerade exponeringssituationer vilket innebär att NORM-verksamheterna ska omfattas av samma övergripande krav som gäller för alla verksamheter med joniserande strålning. Med planerad exponeringssituation i detta fall menas en mänsklig situation som ändrar exponeringsvägar och därmed ger upphov till exponering eller potentiell exponering av människor eller miljö. Regleringen av exponering från byggnadsmaterial är också ny i direktivet. Direktivet ställer även krav på att medlemsländerna ska kartlägga och identifiera NORM-verksamheter vilket föreslås bli en uppgift för Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten reglerar i dag NORM genom Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2011:4) om naturligt förekommande radioaktivt material. Dessa föreskrifter utvecklades med hänsyn till att Sverige har en relativt hög bakgrundsstrålning som i många fall gav olyckliga konsekvenser vid tillämpningen av strålskyddslagen (1988:220) då en ohanterligt stor mängd verksamheter och privatpersoner omfattades av tillståndsplikt för bland annat innehav av NORM. Målsättningen när SSMFS 2011:4 togs fram var att ge en administrativ lättnad för verksamheter och för myndigheten vad gäller

Sida 4 (12) tillståndsplikt och friklassning av NORM samtidigt som strålskyddet inte skulle åsidosättas. Myndigheten medgav undantag från tillståndsplikt för en stor mängd NORMverksamheter. SSMFS 2011:4 syftar också till att styra strömmarna av NORM till en säker och resurseffektiv hantering genom att friklassa materialet under förutsättning att det förs till utpekade strömmar. De utpekade strömmarna är fortfarande aktuella. I Boverkets byggregler (BFS 2011:6) finns idag funktionskrav som ska uppfyllas för den färdiga byggnaden med bland annat gränsvärden för gammastrålning inomhus i rum där människor vistats mer än tillfälligt. I förslaget till lag om strålskydd föreslås en referensnivå på 1 millisievert effektiv dos per år från gammastrålning från byggnadsmaterial och i tillhörande förslag till förordning om strålskydd föreslås krav på att information om emission av strålning från byggnadsmaterialet ska finnas angivet. Det finns däremot ingen tydlig reglering eller vägledning för hur byggnadsmaterial kan användas för att uppfylla funktionskravet och undvika att referensnivån överskrids. Avsaknad av restriktioner av användandet av vissa material kan medföra att nya byggnader inte uppfyller de krav som ställs på den färdiga byggnaden då gammastrålningen från materialet inte har varit känd. Vad Strålsäkerhetsmyndigheten vill uppnå med regleringen Mot bakgrund av problem som redovisas i avsnittet ovan har Strålsäkerhetsmyndigheten gjort en översyn och komplettering av SSMFS 2011:4. Målet med översynen är att behålla huvuddelen av de befintliga bestämmelserna och att genomföra aktuella delar av rådets direktiv 2013/59/Euratom genom vissa justeringar och kompletteringar. Samtidigt syftar vissa ändringar till att skapa bättre överskådlighet och tydlighet. De ändringar som föreslås för att genomföra rådets direktiv 2013/59/Euratom är följande. Anmälningsplikt för NORM-verksamheter istället för tillståndsplikt. Gränsen för anmälningsplikt för NORM-verksamheter sänks till 1 kilobecquerel per kilogram (kbq/kg) jämfört med gränsen för tillståndsplikt i SSMFS 2011:4 som är 10 kbq/kg. Begränsning av undantaget från lagstiftningen för NORM som ska användas som byggnadsmaterial. Restriktion gällande användningen av vissa byggnadsmaterial med hänsyn till gammastrålning och den referensnivå som föreslås i lagen (20XX:YY) om strålskydd. När det gäller revidering av de tidigare bestämmelserna föreslås följande ändringar och förtydliganden. Definitionen av NORM har utökats med att materialets fissila och fertila egenskaper inte får utnyttjas. Bestämmelserna om undantag och friklassning har separerats för att åskådliggöra friklassningen. Bestämmelserna om friklassning genom omhändertagande av material gäller enbart material som har uppkommit i Sverige för att säkerställa att utländskt material, i strid med internationella åtaganden, deponeras i Sverige. De allmänna råden till bestämmelserna i SSMFS 2011:4 utgår och finns istället i vägledningen till föreskrifterna.

Sida 5 (12) Alternativa lösningar och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd SSMFS 2011:4 trädde i kraft i januari 2012. Föreskrifterna innehåller undantag från lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen samt bestämmelser för hur vissa material får omhändertas. Nollalternativet Om någon ändring inte skulle göras av föreskrifterna skulle vissa delar av rådets direktiv 2013/59/Euratom om NORM och byggnadsmaterial inte komma att genomföras. Genom att inte göra någon förändring av föreskrifterna skulle till exempel verksamheter som hanterar NORM med aktivitetskoncentrationer över 10 kbq/kg fortfarande vara tillståndspliktiga vilket inte stämmer helt överens med direktivets riskanpassade tillsyn. Sverige skulle även undanta byggnadsmaterial från reglering på ett sätt som inte stämmer överens med direktivet. Alternativ till bindande regler Andra alternativa lösningar till bindande regler som möjligen skulle kunna diskuteras är en strategi som innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten anordnar utbildningsinsatser, workshops, seminarier och särskilda informationsinsatser i syfte att påverka verksamhetsutövarnas strålskyddsarbete i olika avseenden. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att en sådan strategi endast kan användas i begränsad omfattning för vissa verksamheter, och då i kombination med andra regleringsstrategier. Ett alternativ till restriktioner i användandet av vissa byggnadsmaterial skulle vara att endast ge ut en vägledning i hur bland annat den information som kommer att anges på byggnadsmaterial ska tolkas för att referensnivån på 1 millisievert årlig effektiv dos inte ska överskridas. Men utan krav på att planera användningen av vissa material som ska beaktas från strålskyddspunkt finns det en risk att byggnader byggs på sådant sätt att människor utsätts för onödig exponering för joniserande strålning. Med en strategi utan bindande regler skulle Sverige inte leva upp till krav som följer av EU-direktiv, internationella konventioner och förväntningar i övrigt på strålskyddsregleringen och den kan därför inte ses som ett egentligt alternativ. Alternativa utformningar av föreskrifterna NORM i form av torvaskor regleras i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad aska. Ett möjligt alternativ är att slå samman dessa föreskrifter med SSMFS 2011:4. Detta har dock i nuläget inte bedömts genomförbart. Slutsatser om alternativen Förslaget har utgått från SSMFS 2011:4 vilket är ett medvetet val från myndighetens sida. Med utgångspunkt i de överväganden som redovisats ovan och mot bakgrund av det ökande harmoniseringsarbetet som sker i Europa genom rådets direktiv 2013/59/Euratom, ser Strålsäkerhetsmyndigheten inga användbara och internationellt accepterade alternativa lösningar till den nu planerade och föreslagna regleringen. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som i huvudsak berörs av regleringen är industriella verksamheter som bearbetar eller på annat sätt hanterar NORM inklusive verksamheter som utvecklar, producerar och

Sida 6 (12) marknadsför olika typer av byggnadsmaterial. Verksamheterna är privata medelstora eller små företag eller drivs i kommunal regi. Vissa delar av SSMFS 2011:4 berör privatpersoner. Dessa bestämmelser är dock oförändrade. Regleringen om byggnadsmaterial påverkar, utöver producenter, även byggherrar. En byggherre behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet. Även myndigheter som ska ge råd och besvara frågor om gammastrålning från byggnadsmaterial kommer att påverkas. Exempel på myndigheter som kan komma att beröras är Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och kommunala byggnadsnämnder. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Med beaktande av nu gällande lagstiftning tas bestämmelserna fram med stöd av 4, 7 och 8 strålskyddsförordningen (1988:293) och 15 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Motsvarande bemyndigande i det förslag till ny förordning om strålskydd som Strålsäkerhetsmyndigheten har lämnat till regeringen finns i 2 kap. 10 och 11, 5 kap. 14, 6 kap. 13 och 7 kap. 3. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför Nedan redovisas en samlad bedömning av kostnader och andra konsekvenser som kan uppkomma med anledning av de föreslagna ändringarna i SSMFS 2011:4. Mer detaljerad redovisning av konsekvenserna framgår i avsnitt längre fram. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att de föreslagna ändringarna i SSMFS 2011:4 för NORM-verksamheter inte kommer att leda till några påtagliga kostnadsmässiga konsekvenser för berörda verksamheter. Det kommer att bli fler verksamheter som omfattas av anmälningsplikt än som tidigare var tillståndspliktiga. Anmälan kommer dock att kunna göras via ett webbformulär som tillhandahålls av Strålsäkerhetsmyndigheten. Reglering av byggnadsmaterial kan orsaka konsekvenser för branschen. Det kan till exempel medföra en förändring av efterfrågan på vissa material och därmed möjliga prisförändringar. Liknande reglering som den som nu föreslås fanns tidigare i Svensk Byggnorm SBN 1980 (avsnitt 31:143) som utgavs av Statens Planverk år 1980. I dagsläget finns det fortfarande arbetssätt som till viss del följer denna äldre reglering varför konsekvenserna för en del verksamheter inte innebär någon påtaglig förändring. Det bör också påpekas att den huvudsakliga regleringen av strålning från byggnadsmaterial finns dels i förslaget till ny lag om strålskydd genom referensnivån för gammastrålning, dels i förslaget till ny förordning om strålskydd genom att det för byggnadsmaterial som är av betydelse från strålskyddssynpunkt ska anges aktivitetskoncentrationer för radium-226, torium-232 och kalium-40 samt aktivitetsindex. De föreslagna föreskrifterna bedöms leda till ett ökat skydd mot skadlig verkan av joniserande strålning genom att begränsa användandet av vissa material samt höja och utvidga de berörda verksamheternas uppmärksamhet och kunskap om NORM.

Sida 7 (12) Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen I bilagan VI till rådets direktiv 2013/59/Euratom listas industrisektorer som ska beaktas med hänsyn till NORM. I Sverige finns endast en del av dessa verksamheter, men samtidigt vissa andra verksamheter som inte finns med i direktivets lista. Förbränning av torv är en sådan verksamhet och som regleras i särskild ordning genom SSMFS 2012:3. I enlighet med listan berörs följande svenska branscher primärt av de föreslagna föreskrifterna. Vissa uppgifter är hämtade från konsekvensutredningen för SSMFS 2011:4. Brytning av annan malm än uranmalm med tillhörande sekundära processer, 16 gruvor 1. Cementproduktion, underhåll av klinkerugnar, ca 5 anläggningar. Koleldade kraftverk, underhåll av pannor, eventuellt ett fåtal anläggningar. Primär järnproduktion med sekundära processer, 7 anläggningar. Smältning av tenn/bly/koppar med sekundära processer, ett fåtal anläggningar. Filtreringsanläggningar för grundvatten, år 2011 uppskattades 7 kommunala filtreringsanläggningar vara berörda. Geotermisk energiproduktion, 1 anläggning. Några andra branscher och situationer som inte finns i listan men där NORM kan förekomma och därmed eventuellt kan omfattas av föreskrifterna är: Massa- och pappersindustri, ca 50 anläggningar 2. Stenindustri och byggnadsstenindustri. Infrastruktur såsom exempelvis vid tunnelbyggen. Glasindustri. Metallåtervinningsindustri, Strålsäkerhetsmyndigheten har genom åren varit i kontakt med ca 5 företag som fått in metallskrot med NORMavlagringar på sina anläggningar. Prospektering av grundämnen, Strålsäkerhetsmyndigheten har beviljat 6 tillstånd för prospektering. Användning av zirkonsand för gjutning av gods, år 2011 uppskattades 100 användare av zirkonsand finnas. Huvuddelen av företagen som påverkas av bestämmelserna om NORM bedöms vara medelstora företag, medan en mindre del bedöms vara små företag. Det är svårt att uppskatta vilka företag som berörs av föreskrifterna eftersom tillämpningen av föreskrifterna är beroende av aktivitetskoncentrationen i material. I dagsläget har Strålsäkerhetsmyndigheten tillståndsprövat sex bolag som utför prospekteringsarbeten och ett bolag som anrikat NORM med höga koncentrationer av naturligt förekommande radioaktiva ämnen enligt SSMFS 2011:4. Det kan finnas ett antal verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt 2011:4, men dessa är sannolikt inte medvetna om att de hanterar material som omfattas av bestämmelserna trots att myndigheten bedrivit uppsökande verksamhet. 1 https://www.sgu.se/bergsstaten/gruvor/gruvor-i-sverige-2/ 2 http://www.skogsindustrierna.se/om-oss/na.se/om-oss/

Sida 8 (12) De analyser som Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort av aktivitetskoncentrationerna i NORM från ett cementföretag och en geotermianläggning har visat på värden under 1 kbq/kg medan analyser på NORM från ett kopparsmältverk och ett företag med gruvdrift har visat på värden över 1 kbq/kg. Smältverket är redan tillståndspliktigt enligt SSMFS 2011:4. Tillstånd enligt SSMFS 2011:4 krävs inte för företaget som bedriver gruvdrift, som däremot kan komma att bli anmälningspliktigt enligt de föreslagna föreskrifterna. Tidigare analyser av radioaktiva ämnen i byggnadsmaterial som tegel, betong, gipsplattor, m.m., har visat att aktivitetskoncentrationerna med god marginal underskrider 1 kbq/kg, utom för alunskifferbaserade material. 3 Alunskiffer används inte idag vid framställning av byggnadsmaterial. Företag som kan påverkas av reglering om byggnadsmaterial är följande. producenter av byggnadsmaterial från bergmaterial, företag som för in och saluför byggmaterial i Sverige, företag som uppför byggnader. Svensk Betong är en branschorganisation för produktion av byggnadsmaterial. Organisationen har ett 60-tal medlemsföretag som representerar både företag som tillverkar betong och företag som tillverkar betongprodukter eller monterar sådana produkter. SBMI är branschorganisationen för producenter och leverantörer av bergmaterial samt för de företag som på annat sätt arbetar i byggbranschen. Antalet medlemmar i SBMI är ca 70 producenter och ca 80 leverantörer och konsulter. De fem största producenterna i Sverige är medelstora företag som tillsammans svarar för ca 50 60 procent av den svenska produktionen av bergmaterial. Hur mycket av bergmaterialet som används som byggnadsmaterial är dock inte känt. När det gäller byggföretag har Sveriges Byggindustrier (byggindustrins bransch- och arbetsgivarorganisation) ca 3 400 medlemsföretag i form av bygg-, anläggnings- och specialföretag. Samtliga dessa företag kommer dock inte beröras, men det är svårt att uppskatta antalet berörda eftersom alla byggföretag som berörs heller inte är medlemsföretag. Det finns upp emot 60 kända medelstora företag som berörs av regleringen. 4 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Till skillnad från SSMFS 2011:4 där material med en viss aktivitetskoncentration är tillståndspliktig kommer detta framöver istället att vara anmälningspliktigt. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att ta fram formulär som kan användas för anmälan och därigenom blir det tydligt vilken information som företagen behöver lämna i sin anmälan. Detta kommer att underlätta anmälningsförfarandet och därmed minska företagens administrativa kostnader. Uppskattningsvis kommer en sådan anmälan att ta upp till två timmar att fylla i. De uppgifter som kommer att efterfrågas, till exempel typ av material, är sådana att de redan bör finnas tillgängliga inom verksamheten. Anmälan kommer att behöva förnyas med ett antal års intervall. Samtidigt kommer gränsen för anmälningsplikt att vara lägre än gränsen för tillståndsplikt vilket innebär att fler företag kommer att omfattas av de nya bestämmelserna och behöva 3 SSI-rapport 85-08, Hans Möre: Radioaktiva ämnen i byggnadsmaterial. 4 De 50 största bygg- och anläggningsföretagen i Sverige efter omsättning 2015, Sveriges Byggindustrier 2015.

Sida 9 (12) anmälas. En anmälan kommer att vara förknippad med en anmälningsavgift som fastställs av regeringen i avgiftsförordningen. Strålsäkerhetsmyndigheten har redan i dag möjlighet att ta ut avgifter för tillstånd med verksamhet med joniserande strålning och bedömer att anmälningsavgifterna kommer att motsvara dagens avgifter. Uppskattningsvis kommer avgiften att ligga på ett par tusen kronor. Bestämmelserna om byggnadsmaterial kan för hanteringen av vissa material innebära en ökad tidsåtgång då beräkningar som visar att materialet används på ett lämpligt sätt kan behöva göras. Detta kan skapa fördröjningar i vissa skeden i byggnadsprocessen och kan medföra en ökad kostnad på uppskattningsvis ca 3 5 kr per ton för vissa byggnadsmaterial. Detta baseras på uppgifter från branschen 5. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Även om reglering av byggnadsmaterial inte direkt ändrar vilka material som används kan det ske en förändring av vilka material som marknaden föredrar. Detta kan medföra prisförändringar där vissa produkter kan minska i pris medan andra kan förväntas öka. Det kan även medföra en förändring i efterfrågan av produkter. Kostnader som kan komma att påverkas är till exempel ökade förvaringskostnader med separering av material och transportkostnader. Exakta förändringar kan vara svårt att förutse men en uppskattning av kostanden för ballast och betong är i storleksordningen 10 15 kr per ton. Detta är enligt uppgifter från branschen 5. I denna kostnad ingår även mätning och redovisning av aktivitetskoncentrationer, men det är en kostnad företagen ändå måste ta för vissa byggprodukter när emission av strålning kommer att ingå i produktens harmoniserade standard. Jämställdhet och tillgänglighet Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att förslaget inte har någon påverkan på jämställdhet och tillgänglighet. Påverkan på miljö och tredje person Om naturgrus i betongens ballast ersätts med krossat bergmaterial vid produktion av en del byggnadsmaterial ökar troligen aktivitetsindex för betongen till mellan 80 och 85 procent av bergmaterialets aktivitetsindex. Detta gör att målet att minska naturgrusanvändningen, som är en precisering i miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, kan bli svårt att nå om det skulle uppstå en efterfrågan av enbart bergmaterial med aktivitetsindex mindre än 1. Effekter för kommuner och landsting Hanteringen av det kommunala dricksvattnet sköts av kommunerna runt om i landet. Vid vissa reningsanläggningar används filter för att ta bort ämnen ur vattnet och som samtidigt kan ansamla naturligt förekommande radionuklider. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att det finns ett antal anläggningar som kommer att bli anmälningspliktiga enligt förslaget. I övrigt bör några andra effekter inte uppkomma för dessa. 5 MinFo, Föreningen Mineralteknisk Forskning

Sida 10 (12) Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Regleringen bedöms inte få några effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. De nya föreskrifterna bedöms heller inte ha någon påverkan på konkurrensförhållandena inom EU. Föreskrifterna genomför nödvändiga delar av rådets direktiv 2013/59/Euratom som bland annat syftar till att uppnå en likvärdig skyddsnivå över hela gemenskapen. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Kravet på att med beräkningar visa hur byggnadsmaterial som omfattas av restriktioner i denna föreskrift kan användas på ett lämpligt sätt kan leda till att konsulter anlitas. Regleringen kan på så sätt ge fler och nya uppdrag för konsulter och andra som kan utföra sådana beräkningar. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Kraven i föreslagna föreskrifter berör såväl medelstora som små företag som hanterar NORM. Utöver föreskriftskraven kommer verksamheterna att bedömas enligt riskanpassad tillämpning, det vill säga att tillsynen kommer att anpassas efter verksamhetens art och påverkan på människor och miljö. Särskilda hänsyn ska därför inte behöva tas till småföretag vid reglernas utformning. De administrativa kostnaderna kan innebära att små konstruktionsbolag och enskilda privata byggherrar inte har möjlighet att välja vissa byggnadsmaterial eftersom de kan sakna nödvändiga kunskaper som krävas vid användande av dessa material. Med hänsyn till att bestämmelsen syftar till att kontrollera och säkerställa att referensnivån för gammastrålning i byggnadsmaterial inte överskrids kan dock ingen anpassning till små företag göras vid reglernas utformning. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning är att de föreslagna föreskrifterna överensstämmer med rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning. De föreslagna föreskrifterna bedöms inte heller stå i strid med den Europeiska unionens regler om den fria rörligheten av produkter och tjänster. Den avgränsning som görs i föreskrifterna genom att material som kommer från utlandet inte får friklassas genom föreskrifterna ställer inte upp några hinder mot den fria rörligheten. Det framgår sedan tidigare av bindande rättsakter inom EU 6 och internationella överenskommelser 7 att varje land ska ta hand om det radioaktiva avfall som uppkommer 6 Rådets direktiv 2013/59/Euratom om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. 7 1997 års gemensamma konvention om säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle och säkerhet vid hantering av radioaktivt avfall, SÖ 1999:60.

Sida 11 (12) inom landet. Det är således inte önskvärt att utländskt avfall kontaminerat med naturligt förekommande radioaktiva ämnen förs in till Sverige för deponering som ett alternativ för omhändertagande i det egna landet. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De föreslagna föreskrifterna är planerade att träda i kraft senast den 6 februari 2018 vilket är slutdatum för när rådets direktiv 2013/59/Euratom ska vara genomfört i respektive medlemslands lagstiftning. Förslaget till ny lag och förordning för strålskydd planeras att träda i kraft vid samma tidpunkt. För att uppfylla kraven om egenskapsredovisning av strålning för byggnadsmaterial på ett vederhäftigt sätt, behövs att mätningar och beräkningar utförs enligt en standardiserad metod. Sådana mät- och beräkningsmetoder är under utveckling i arbetsgrupper i European Committee for Standardization, CEN. Dessa kommer inte att vara publicerade som EN-standarder innan de föreslagna föreskrifterna träder i kraft. Det kommer dock att finnas metoder under utveckling inom CEN eller nationella standarder som kan användas under en övergångsperiod. För byggnadsmaterial kommer det behövas riktad information till byggherrar och producenter bland annat om hur material som omfattas av restriktionerna i föreskrifterna kan användas på ett lämpligt sätt. En viktig informationskälla är de vägledningsdokument som Strålsäkerhetsmyndigheten tar fram parallellt med föreskriftsförslagen. Dessa vägledningsdokument innehåller bland annat uppgifter om syftet med bestämmelserna, där det inte direkt framgår, tillämpning av bestämmelserna, med exempel på tillämpningar, bakgrund och överväganden, med information om varför bestämmelserna har utformats som de har, äldre bestämmelser, med upplysningar om dessa och om eller hur rättsläget eventuellt har förändrats (en kravskärpning, kravlättnad eller ändrad tillämpning), och referenser, med upplysning om det är en del av rådets direktiv som genomförs eller om t.ex. någon IAEA-standard har beaktats vid utformningen av bestämmelserna. Dessa vägledningsdokument kommer att spridas till berörda verksamheter samt läggas upp på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats tillsammans med föreskrifterna. Samråd Under framtagning av föreskrifterna har samråd genomförts dels genom intern remiss eller avstämningar inom Strålsäkerhetsmyndigheten, kommunikation med Boverket och Sveriges geologiska undersökning i fråga om byggnadsmaterial, kommunikation och inhämtande av underlag till konsekvensutredningen från branschorganisationer för byggmaterialindustrin, och extern remiss till direkt och indirekt berörda företag och myndigheter.

Sida 12 (12) Beröringspunkter med andra författningar Förutom bestämmelserna i de föreslagna föreskrifterna omfattas de som berörs av föreskrifterna även av lagen (20XX:YY) om strålskydd, förordningen (20XX:YY) om strålskydd, byggproduktförordningen (305/2011), plan- och bygglagen (2010:900), och Boverkets byggregler (BFS 2011:6) Kontaktpersoner Markos Koufakis, markos.koufakis@ssm.se Cathrin Tolinsson, cathrin.tolinsson@ssm.se för de delar som rör byggnadsmaterial.