Urbanitet och täthet URBANITET OC H TÄTHET 30 Stockholms malmar, söderut Bebyggelsen på Stockholms malmar har vuxit fram utifrån väldigt olika topografiska villkor, vilket har bidragit till en mångfald av lokala karaktärer. På Södermalm, Kungsholmen och i Vasastaden skiftar den för det centrala Stockholm så karaktäristiskt urbana atmosfären. Under historiens gång har även varierande stadsbyggnadsideal påverkat mångfalden. Vasastaden uppvisar en rik flora vad gäller topografiska förutsättningar, täthet och stadsbyggnadsideal. För att uppnå det urbana måste en medvetet gestaltad och tät fysisk struktur växa fram, en stark form där stadskvarteren adderas till en sammanhängande och spännande stad. En robust och trivsam struktur håller över tid och förblir intakt när ekonomiska och sociala villkor skiftar. Det är viktigt att strukturen kan tillgodose nya och växlande behov, att innehållet kan förändras över tid. Den urbana formen med dess offentlighet integrerar kulturellt och socialt, snarare än separerar, och stärker därigenom pluralism och demokratisk utveckling. Kontinuitet och täthet tillhör väsentliga egenskaper i en sådan stadsmässig bebyggelse. Förverkligandet av Norra Stationsområdet förutsätter en genomgripande förändring från det ödsliga industrilandskapet till en levande stadsmiljö. Norra Stationsområdets urbana dynamik bygger på upplevelsen av kontraster mellan lågt och högt, mellan trångt och öppet. Det småskaliga kvarterets intima atmosfär konfronteras med den storslagna parkens konvergerande former. I den sluttande terrängen förstärks ytterligare rörelsen mot både Vasastaden eller Hagaparken. Ett starkt arkitektoniskt tema i form av tätt placerade gavelmotiv löper genom hela området och tecknar dess specifika urbana kod. En arkitektonisk variation är en nödvändig förutsättning för området. Den täta stadens attraktionskraft och mening ligger i det urbana stadslivet. Med en blandning av bostäder och arbetsplatser kommer det mesta att finnas inom räckhåll. I den nya promenadstaden återfinns både kvarterskrogen runt hörnet och stadsdelens skola, den kvällsöppna matbutiken, liksom caféer och nöjen stadsbilden präglas av aktiviteter med folkliv och möten. Mångfald och blandning blir det nya Norra Stationsområdets signum. Tudor City New York 1923 Grant Park Chicago 1910 Flatiron Building New York 1903
Urbanitet och täthet Chicago State Street, 1910 31
Solstudier S O L / S K U G G A V Å R - O C H HÖ S T D A G J Ä M N I N G, 21 M A R S OC H 21 SE P T E M B E R KLOCKAN 9.00 KLOCKAN 12.00 KLOCKAN 15.00 KLOCKAN 17.00 N O R R TU LL S PA R K E N Parken är till mindre del solbelyst på förmiddagen. På eftermiddagen är området väster om Hälsingegatan till större delen solig. Öster om Hälsingegatan är den nordliga delen som är solbelyst. B O S TA D S G Å R DA R Bostadsgårdarnas marknivå är belysta till större delen eller delvis mellan klockan 9.00-11.00. Bostadsgårdarnas fasader är till delar solbelysta mellan klockan 8.30-13.00. Detta beror på det nordsyd riktade gårdarna med sina öppningar mot söder. 32 Rakt ovan Snett från söder FA S A D E R Sydvända fasader längs Norra Stationsgatan och i kvarteren norr om Norrtullsparken och öster om Hälsingegatan har sol på morgonen och fram till två- / tretiden på eftermiddagen. G A T U R U M Ingen förändring av bebyggelsen sker på Norra Stationsgatans södra sida varför dagens situation i stort sätt kvarstår. Hälsingegatan får sol under förmiddagen. Gatustrukturen är nord-sydlig riktning, varför solen tillfälligt belyser dessa under sin vandring från öst till väst.
Solstudier S O L / S K U G G A S O M M A R S O L S T Å N D E T, 21 JU N I KLOCKAN 9.00 KLOCKAN 12.00 KLOCKAN 15.00 KLOCKAN 17.00 N O R R TU LL S PA R K E N Parken ligger i sol i stort sett hela dagen, minst sol är det i den sydöstra delen som får sol en stund mitt på dagen. B O S TA D S G Å R DA R Solen kommer ned på gårdarna mitt på dagen. FA S A D E R Sydvända fasader längs Norra Stationsgatan och i kvarteren norr om Norrtullsparken och öster om Hälsingegatan har sol på morgonen och fram till två- / tretiden på eftermiddagen. Rakt ovan Snett från söder G A T U R U M Ingen förändring av bebyggelsen sker på Norra Stationsgatans södra sida varför dagens situation i stort sätt kvarstår. Hälsingegatan får sol under förmiddagen.gatustrukturen är nord-sydlig riktning, varför solen tillfälligt belyser dessa under sin vandring från öst till väst. 33
Markanvändning Bostäder Kontor / Hand el Kontor / Forskning Forskning / Allmänt änd amål Hotell och konferensanläggning M A R K A N VÄ N D N I N G 34 Under det senaste halvseklet har det svenska stadsbyggandet i huvudsak skett utanför stadskärnorna i de nya förorterna, medan innerstaden har präglats av både kontorisering och utglesning av boendet. Bostadens ytstandard har visserligen ökat, men stadslivets förutsättningar har väsentligt försämrats när antalet boende i innerstaden har halverats Under de tre senaste decennierna har stadsbyggnadsvisionen ändrats radikalt i Stockholm och inriktats på att återställa den urbana balansen genom en förtätning och ökning av exploateringsgraden. När innerstaden nu ska växa, öppnas ytterligare en möjlighet att i detta attraktiva läge förbättra förutsättningarna för det urbana livet. I zonen mellan de stora befintliga arbetsenklaverna längs Norra Stationsgatan och på Karolinska, kan boendet förstärkas och ge en bättre balans mellan bostäder och arbetsplatser. Bebyggelsen på Norra Station har en hög grad av flexibilitet för olika användningsområden. I området förutsätts generellt att den nedersta våningen i alla kvarter reserveras för kommersiella lokaler. En större koncentration av kommersiella aktiviteter i gatans nivå förväntas mot Norra Stationsgatan och Norrtullsparken. Våningen en trappa upp i de aktuella bostadskvarteren gestaltas för att kunna inhysa både bostäder och arbetsplatser efter behov. Detta kommer att återspeglas i bostadskvarterets fasad inom hela Norra Stationsområdet. Längs Solnavägen och på Norrtullsterrassen är kvarteren utsatta för bullerstörningar och lämpas därför för annan användning än bostäder. Bebyggelse i direkt anslutning till Norrtulls- och Hälsingeparken representerar de mest attraktiva lägena för bostadsändamål. Avsikten är att med en dominans av bostäder med kommersiella bottenvåningar skapa en jämn fördelning av småföretagande över hela stadsdelen och att höja det offentliga rummets attraktivitet. Längs kommungränsen föreslås kvartersbebyggelse avsedd för forskningsändamål, med nära kontakt till det nya universitetssjukhuset. Stadsdelens centrum har förlagts till Torsplan, där också den planerade tunnelbanan har sina stationsuppgångar. I mötet mellan Solnavägen och Norra Stationsgatan, kan områdets högsta byggnadsvolymer placeras. Det 145 meter höga tornparet blir områdets symbol och reserveras för hotell och lokaler för life-science. Ett särskilt kvarter i Norrtullsparkens fond bör i första hand reserveras för ändamål som understryker stadsdelens närhet till Karolinska Institutet och ges en tydlig offentlig karaktär. Den får gärna upplevas som Institutets nya entrébyggnad och en symbol för den gemensamma stadsdelen över kommungränsen.öster om Norrtull, strax utanför planområdet, har marken reserverats för skoländamål. Förskolor föreslås kunna inrymmas i stadskvarterens bottenvåningar kring Norrtullsparken. Sammanlagt rymmer Norra Stationsområdet totalt ca 3 100 nya bostäder, vilket motsvarar ca 6 000 boende. Inom hela området ryms dessutom totalt 300 000 m ² för kontor, handel och life-science, vilket motsvarar ca 15 000 sysselsatta. Inom det aktuella detaljplaneområdet ryms 2 300 bostäder, vilket motsvarar ca 4 500 boende. Utöver detta ryms 230 000 m ² för lokaler, vilket motsvarar 10 000 sysselsatta. Därav ca 38 000 m ² för hotellverksamhet som fördelas 16 000 m ² vid brofästet Norrtull och 22 000 m ² inom tvillingtornen vid Torsplan. I den första genomförandeetappen längs Norra Stationsgatan ryms 950 bostäder, vilket motsvarar ca 2 000 boende. Dessutom ryms ca 30 000 m ² lokaler. Kvarteren norr om Norrtullsparken, avsedda för forskningsändamål, rymmer sammanlagt 32 000 m ² lokalyta inom planområdet. Bebyggelsen på Norra Station har en hög grad av flexibilitet för olika användningsområden >>
35
Kommunal service & fritid Norrtullsparken kommer att bjuda på aktiviteter för alla åldersgrupper K O M M U N A L SE R V I C E OC H FR I T I D 36 Under de närmaste två decennierna kommer Norra Stationsområdet att växa fram successivt för att stå helt färdigt ca 2025. I fullbordat skick kommer den inflyttade befolkningen inom hela området att uppgå till ca 7 000 boende på Stockholms sida. Utöver dessa kommer antalet sysselsatta att utökas med ytterligare 15 000. Befolkningssituationen kommer att ställa stora krav på en genomtänkt etablering av nödvändig kommunal service i takt med att antalet nyinflyttade ökar. I den angränsande delen av Vasastaden finns för närvarande ingen överkapacitet vad gäller skolor och annan kommunal service. Exploateringen av Norra Station innebär därför att behovet av service i första hand måste tillgodoses inom det nya området eller i omedelbar närhet. Den utbyggda servicen kommer att omfatta ett flertal förskolor, en skola med integrerad fritidsverksamhet, samt en idrottsanläggning. Även äldreboende och olika former av gruppboende kommer att behövas F Ö R S K O L O R I den täta kvartersstaden på Norra Station är det svårt att tillskapa fristående lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Därför föreslås att, liksom i övriga innerstaden, förskoleprogrammet inryms i bostadsfastigheternas bottenvåningar på lämpliga ställen. Utemiljöns kvalitet kommer att styra den exakta placeringen i de aktuella kvarteren. Norrtullsparkens öppna rum i kombination med den intima gårdens kvalitet ska säkerställa behovet av utevistelse för barnverksamheten. Hagaparkens potential finns också inom räckhåll. Området består till största delen av lokalgator som är enkelriktade och med låga hastighetsbegränsningar. Mot Hagaparken anläggs dessutom ett planskilt gångstråk över Norrtull. Under framtagande av gestaltningsprogrammet har läget för förskolorna diskuterats med både Norrmalms stadsdelsförvaltning och markanvisade byggföretag. I samtliga bostadskvarter ska möjlighet finnas till förskola med minst tre avdelningar de första tio åren. S K O L O R I anslutning till den nya stadsdelen föreligger behov av en grundskola, varför särskild tomt har reserverats för nyetablering av en grundskola inom området. Vid gränszonen mellan Hagaparken och stenstaden, strax väster om Wenner-Gren Center, föreslås en ny byggnad som är lättillgänglig från både Vasastaden och Norra Stationsområdet genom planskilda förbindelser. Skoltomten kan kombineras med idrottsverksamhet. I D R O T T I Vasastaden föreligger i nuläget stor brist på idrottsanläggningar. Behovet av lämpliga ytor ökar ytterligare när stadsdelen får fler invånare på Norra Stationsområdet. I öster på den så kallade bensinstationstomten intill Hagaparken höjs marken till järnvägsbankens nivå så att en attraktiv utsiktspunkt över Brunnsviken skapas. Bensinstationstomten kan omvandlas till idrottspark och skoltomt som delvis kan underbyggas med en inomhusanläggning Ä L D R E B O E N D E Det finns stora möjligheter att integrera äldreboende med de nya bostadskvarteren. Det är i första hand lägen kring Norrtullsparken som lämpar sig för äldre och rörelsehindrade med tanke på närheten till det gröna parkrummet. Under projektets första etapp föreligger inte behov av vård- och omsorgslokaler. K U LT U R Bibliotek samt annan kultur- och fritidsverksamhet, främst riktad till barn och ungdom, kan förstärka stadsdelens attraktivitet. Möjlighet kan finnas att placera ett bibliotek i bottenvåningen till fondbyggnaden vid Norrtullsparkens västra sida, så att dess funktion som offentlig mötesplats stärks. De gamla tullhusen med sin miljö från 1700-talet skulle med fördel kunna kombineras med kulturella verksamheter. Vy från Hagaparken med Wenner-Gren Centrum och det nya Norra Stationsområdet i fonden >>
Trafikstruktur Norrtull Sjukhusparken Norrtull Sjukhusparken Norrtullsterrassen Norrtullsterrassen Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna So ln av ä ge n Karolinska plan Karolinska plan 0 /E2 E4 sgatan ad Van i at St ra Enkelriktat cykelfält Enkelriktad cykelbana Dubbelriktad separerad cykellänk Cykellänk i blandtrafik Plankorsning med större biltrafikflöde Planskildhet an lav sa p Up äg en Sjukhusparken So av ä kh Sju ge n tion Sta rra No a gat use ln ts Nya Sveavä ge Norrtullsplatsen Norrtullsterrassen Nya Karolinska Solna Norrtull Sjukhusparken t sga n Norrtullsterrassen an ré ent a gat Nya Karolinska Solna é ntr rra No ts e use kh Sju tan sga ion t a St HPL Karolinska plan HPL Sankt Erik sgatan 0 /E2 Sankt Erik 0 E4 Gäv leg ata n n ata Torsplan ANGÖRING och GATUPARKERING lag Da en väg s adi Van n ata /E2 geg E4 lsin Hä ata n g. Infartsgata Dubbelriktad gata Enkelriktad gata Bussgata med angöring till fastigheter s Tor 38 an leg an No g ns BILTRAFIK gat Gäv an at io at St rra la Da n ata geg lsin Hä Torsplan sgatan n ge an ä av ln gat So la Da Karolinska plan t sga Tor an en g isvä Torsplan gat r No leg ata n Gångstråk längs biltrafik Gångstråk fredat från biltrafik Plankorsning med större biltrafikflöde Planskildhet Trappor eller brant lutning s Tor an at sg on CYKELTRAFIK GÅNGTRAFIK gat Gäv la Da n ata Torsplan? Sankt Erik geg lsin Hä? Trolig angöring avbruten av övergångsställen, cykelöverfarter och garageutfarter
Trafikstruktur TR AFIKSTRUK TUR Området bedöms i sin helhet rymma ca 15 000 arbetande och ca 7 000 boende. Dessa siffror inkluderar även hela västra delen av Norra Stationsområdet, väster om Solnabron, d v s även delar som inte ligger inom detaljplanen. Norra Stationsområdet bedöms alstra drygt 20 000 fordon / vardagsdygn. Trafikprognoserna är gjorda med antagandet om att en ny tunnelbanelinje dras in i området från Odenplan och att Citybanan byggs och får en station med uppgångar vid Odenplan och Vanadisplan. G Å N G S T R Å K O C H C Y K E L S T R Å K Viktiga gångstråk kommer att leda i nord-sydlig riktning från Vanadisplan längs Gävlegatan, Hälsingegatan och Dalagatan samt längs Torsgatan-Solnabron. Viktiga gångstråk i östvästlig riktning kommer att ligga längs Norra Stationsgatan, längs parken och österut parallellt med Värtabanan samt längs universitetssjukhusets entrégata i gränsen mellan Stockholm och Solna. Tillgänglighet för funktionshindrade försvåras av nivåskillnaderna i området. Problem finns främst i nord-sydlig riktning. För att underlätta koppling till Solnas cykelstråk föreslås dubbelriktade cykelbanor längs Solnabron. Norrtullsplatsen kan passeras planskilt på bro både norr och söder om Värtabanan. Även över» Nya Sveavägen» planeras bro för gång- och cykeltrafik. KOLLEKTIVTR AFIK Ny pendeltågsuppgång planeras nära Vanadisplan och ny tunnelbanelinje planeras med uppgångar både vid Torsplan och Karolinska plan. Karolinska plan ligger öster om Solnavägen omedelbart söder om det nya sjukhusets huvudentré och delvis inom detaljplanens område delvis i Solna. Flera busslinjer kommer att ha hållplatser vid Karolinska plan. Torsgatan / Solnabron kommer att ha tät busstrafik. Om tunnelbana inte byggs kommer fler människor och fler kollektivtrafikfordon att röra sig i markplanet. Därmed ökar risken för trafikolyckor men också belastning i trafiknätet. Eftersom belastningen ligger på eller nära kapacitetsgränsen kan detta ge svårigheter för kollektivtrafiken att hålla tidtabellerna. BILTRAFIK Detaljplaneområdet har direkt kontakt med e4 / e20 genom två ramper söderut / söderifrån på Solnabron. Dessutom kan e4 / e20 nås både söderut och norrut från Norrtullsplatsen. Klarastrandsleden kan nås både från ramperna från Solnabron och Norrtullsplatsen. Större gator in mot området är Solnavägen och Uppsalavägen i norr samt Sankt Eriksgatan och Torsgatan i söder. I öst-västlig riktning leder Norra Stationsgatan och dess förlängning genom området. Gatan leder och fördelar trafik i området. Området kan även nås från norr via sjukhusets entrégata, som går i öst-västlig riktning, och från Solnavägen. Det största trafikflödet inom området kommer att gå på Solnabron, ca 35 000 fordon / dygn. Andra gator med stora trafikflöden är Norra stationsgatan, sjukhusets entrégata och Hälsingegatan. Dessa har som mest 10 000 fordon / dyg n. Va r betalstationerna placeras kan komma att påverka trafikflödet på gatorna i området. Om tunnelbana inte byggs ut bedöms antalet bilresor till och från området öka med ca 5 %. Samtidigt ökar antalet gående som behöver passera biltrafikströmmarna i markplanet och antalet kollektivfordon i gatan, vilket ger större olycksrisk och minskad framkomlighet. A N G Ö R I N G O C H PA R K E R I N G I markplanet kommer angöring och parkering att tillåtas på de flesta gatorna. Parkering till bostäder och verksamheter ska i huvudsak ordnas på tomtmark. Eftersom markytan är begränsad så kommer merparten av parkeringen att hänvisas under mark. På grund av e4 / e20: ans och Värtabanans tunnlar är det inte möjligt att nå garage under alla delar av området och parkeringen måste samordnas mellan olika kvarter. Parkering ska ordnas enligt de parkeringstal som anges i detaljplanen; 0,7 bilplatser per lägenhet, 15 bilplatser per 1000 kvm kontor och 40 bilplatser per 1000 kvm handel. U T R Y C K N I N G S- O C H O M L E D N I N G S VÄ G A R Norr om detaljplaneområdet planeras för ett nytt universitetssjukhus. En del av ambulanstrafiken till akuten kommer att passera genom detaljplanens område. Vid katastrofläge med olycka i tunnel kan det bli nödvändigt att leda ut trafik i det närliggande ytvägnätet. I så fall kommer, förutom de normalt högt trafikbelastade gatorna, även Norra Stationsgatan att belastas med stora trafikströmmar och stora fordon. Infarten till Stockholm, mot Norrtull 39
Miljö Gång - och cykelstråket västerut över Norrtull >> M I L J Ö 40 Stockholm har en långsiktig och samlad vision för tillväxt och utveckling mot en stad i världsklass Vision 2030.» År 2030 ska Stockholm vara en mångsidig och upplevelserik storstad. I regionen ska det finnas ett stort och brett utbud av arbeten, utbildningar, service, kultur och nöjen med stark internationell karaktär, som ger alla människor möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och ta tillvara allas potential. De unika stadsmiljöer som kombinerar storstadens puls med närhet till natur och vatten ska locka besökare från hela världen. Staden har ambitioner och mål för att minimera energiförbrukningen. År 2050 ska Stockholm vara fritt från fossila bränslen. Norra Stationsområdet ska präglas av energieffektiva lösningar och användning av förnyelsebara energislag. Staden planerar och bygger för att kunna möta ett varmare klimat med ökad och intensivare nederbörd. I Norra Stationsområdet anpassas byggnader och anläggningar för klimatet idag och i framtiden. Norra Station planeras och byggs för att främja en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Stadsdelen genomsyras av hållbar användning av material och resurser. Området får god tillgänglighet genom utbyggnad av kapacitetsstark kollektivtrafik i form av tunnelbana och Citybanans pendeltågsstation med uppgång vid Vanadisplan. Stadsdelen utformas för att uppmuntra till rörelse och vistelse utomhus. Förbindelser mellan större gröna områden i närheten ska vara attraktiva och sammanhängande. Norra Stationsområdet ska erbjuda en hälsosäker inne- och utemiljö. Miljöanpassning är en del i arbetsprocessen. I den fortsatta planeringen av Norra Stationsområdet kommer staden att samordna miljöambitionerna genom en målstyrd arbetsprocess för att klara effektiv och långsiktigt hållbar användning av mark och vatten. Ambitionen är att alla som arbetar med planering, projektering och produktion av anläggningar och byggnader i Norra Stationsområdet ska få en samlad miljövägledning. Det är viktigt att miljövisioner och övergripande miljömål tas om hand redan i planering och projektering. Norra Stationsområdet mot söder
Parker & torg - markbehandling PARKER OC H TORG - M ARKBEHAN DLING Marsfältet, Paris Place Dauphine, Paris Marsfältet, Paris 42
Parker & torg - markbehandling Hälsingegatan norrut 5,5 22,5 7 2 3 5 4 Angöring Hälsingeparken K P G G Blandtrafik Norrtullsparken 2,25 3,5 2 2,25 G K 10m gata, enkelriktad P G Norra Stationsgatan österut från Torsplan Norra Stationsgatan västerut från Torsplan 3 2 4 2 3 G P K P G 14 m gata, enkelriktad 4,5 2 2,25 6,5 2,25 2 varierar 3,5 2 2,5 G P C K C P K P G Solnavägen varierar 1,25 1,5 1,05 3,5 3,25 3,25 2 3,25 3,25 3,5 1,05 1,5 1,25 G C K K K K K K C 4,5 G 2 P varierar G 2 C 6,5 K 2 C 2 P 3 G 3 2 6 2 3 G P K P G 16 m gata, dubbelriktad 4 2 6 2 4 G P K P G 18 m gata, dubbelriktad 43
Parker & torg - markbehandling 44 N O R R TU LL S PA R K E N Norrtullsparken utformas som ett långsträckt sluttande grönt stadsrum från Karolinska Plan i väster till Norrtull i öster. Bebyggelsen i norr och söder ger parkrummet en stark rumslig form som ett» timglas». Längs bebyggelsen finns breda gångytor med träd och en smal gata för enkelriktad trafik och cykel. Ytmaterial är naturstenshällar och gatsten. Det centrala parkrummet utformas som en serie av öppna grästerrasser med lekytor, blomsterplanteringar, sittplatser och andra aktivitetsytor längs parkens kanter. Terrasserna ges olika karaktär och ger plats för intimitet och möten såväl som lek och spring för både barn och vuxna. Mot Karolinska Plan och Norrtull avslutas parken med en vattentrappa respektive plaskdamm. Längs gatan avgränsas parken med en tydlig kant som ges olika funktioner som t ex sittmöbel och trafikskydd för småbarnslek. Parkens» midja» utformas som ett urbant parktorg med vackra hårdgjorda ytor av mönstersatt natursten, vattenspel, sittplatser, blomsterplanteringar och plats för torghandel, marknader och mindre evenemang. Växtligheten i parken är varierad med träddungar bestående av olika arter, solitära buskar / buskträd samt perenner. All vegetation skall ha en skir och lätt karaktär som samspelar med förslagets formspråk samt förhåller sig till den bitvis smala parken. Norrtullsparken ska fungera både som kvarterspark och som stadsdelspark där intensivt utnyttjade kanter med en mängs funktioner, träd och blomprakt kompletteras med öppna gräsytor i parkens mitt för picknick, bollek, ljus och rymd. För de som arbetar i området blir parken ett viktigt andningshål och en plats för lunchrast. Det är viktigt att parken inte upplevs som ålderssegregerad, utan att lek och andra funktioner och upplevelser vänder sig till alla åldrar på olika sätt. Norrtullsparken blir i den större skalan även en del av en viktig grön förbindelse mellan Karlberg och Hagaparken. N O R R T U L L Gestaltningen av Norrtullsplatsen bygger på en enkel koppling mellan Hagaparken och Brunnsvikens parklandskap och Norrtullsplatsen. Brunnsvikens romantiska parklandskap vandrar in i ett möte med staden och stadsentrén. Det strama rummet formas av de trappade murarna i öster, väster och söder och Värtabanans bro i norr med sina tätt placerade stödpelare. Trafiksystemet med Uppsalavägen, Sankt Eriksgatan och Sveavägen inordnas i det öppna gräsbevuxna landskapsrummet med sina fria trädgrupper. Tullhusen i söder ges en enkel inramning med symmetriska trapplopp som kopplar platsen mot Norra Stationsgatan. Körytor beläggs med asfalt ramad av kansten av granit och det stora sammanhängande golvet består av klippt gräs. Terrassernas murar utformas med ljus granit och terrassplanen ges beläggning av gräs och stenmjöl med fria trädgrupper. Trädgrupperna består av olika arter av högvuxna parkträd som lind, lönn, kastanj och lärk. Norrtullsterrassen utformas som ett intimt halvoffentligt gårdsrum. Den värdefulla utblicken över Brunnsviken och Norrtullsplatsen accentueras genom en balustrad i öster. Gården planteras med en tät trädgrupp i en grusyta. Grusytan inramas av en bred fris av granithällar. Längs fasaden anläggs breda klippta häckar samt eventuellt klättervildvin vilket klär in fasaderna i kvarterets inre. N O R R A S T A T I O N S G A T A N Norra Stationsgatans norra sida gestaltas med gångbana med betongplattor och en sammanhängande trädrad. Den sammanhängande trädraden ger gaturummet en grön karaktär och skapar samtidigt en mer småskalig upplevelse för gående. Närmast kvarterens fasader finns en möbleringszon vilken ger plats för serveringar och viss försäljning utan att störa flödet av fotgängare. En yttre möbleringszon med gatsten ger plats för trädplantering, utrustning och cykelparkering. Längs den södra sidan finns gångbana utan träd. Mellan Dalagatan och Gävlegatan breddas gaturummet och skapar en långsträckt plats med torgkaraktär och beläggning av gatsten. Platsen skiljs mot gatan av en trädrad och en barriärmur med effektbelysning som ger karaktär och som även används för att ta upp nivåskillnader. Den långsträckta platsen avslutas mot Torsplan av en restaurangbyggnad ovanpå garagenedfart samt mot öster av en mindre cafébyggnad. H Ä L S I N G E PA R K E N Parken sträcker sig i nord - sydlig riktning genom Norra Stationsområdet. Gata och park stiger mot norr. Parken vänder sig mot söder och får därigenom gynnsamma ljusförhållanden. Parken består av en serie rektangulära terrasser där höjdskillnaden mellan terrasserna tas upp i stödmurar och sluttande ytor med gångytor, gräs, frodig låg grönska, blommande småträd och höga parkträd. Terrasserna har tydliga teman med olika karaktär och uttryck för att tillgodose olika behov. Lek för olika åldrar, platser för ungdomar, ytor för sport och rörelse, intima platser för möten, urbana trädgårdar och uteservering. I parkens mitt där Hälsingeparken möter Norrtullsparkens parktorg skapas en tydlig plats med ett vattenspel och sittplatser. Terrasserna får hårdgjorda ytor av stenmjöl och natursten och kanter av sten och stål. N O R D - S Y D L I G A G A T O R Gatorna som löper genom Norra Stationsområdet i nord-sydlig riktning är utformade med två trädrader och med parkering längs kantsten alternativt mellan träden. Körytor beläggs med asfalt, gångytor med betongplattor och parkeringsytor och trädytor med gatsten. Gatubredden varierar mellan 14, 16 och 18 meter. TO R S PL A N O C H S O L N A V Ä G E N Torsplan domineras av de två tornen. Ytorna runt omkring dessa ges en elegant och tilltalande utformning med relativt få gestaltningselement. Framför de två befintliga husen i söder anläggs en trädrad, norr om dessa finns angöringsytor till befintliga byggnader och de två tornen. Platsens golv består av en mönstersatt högklassig beläggning av granithällar med inslag av stål. Möblering utgöts av sittmöbler i enkla geometriska formen av sten, trä och stål. Solnavägens karaktär omvandlas från en landsväg till en stadsgata som ska förbinda Stockholms innerstad med Solna centrum. Mellan Torsplan och Karolinska Plan utformas trottoarer med naturstenshällar som kvalitetsmässigt binder samman de två torgen.
Parker & torg - markbehandling Norrtullsparkens midja utformas som ett urbant parktorg med vattenspel och plats för torghandel och andra evenemang 45
Ljusplanering Ljusplan >> Nortullsparken västerut Parkesplanade L JUSPL ANERING 46 I N L E D N I N G Staden ansvarar för belysningsanläggningen på gator, torg, gång och cykelstråk samt i parker. Målsättningen är att belysningsanläggningen och byggnadsgestaltning ska samverka Utformningen av belysningen för park och gatunätet kommer i huvudsak att utföras i ett funktionellt och modernt formspråk. Armaturen har planglas och är väl avbländad. Den har en väl utvecklad gatureflektor som ger ett direktverkande ljus på körbanan eller marken. Stolpar och konsoler för belysningsarmaturen är speciellt framtagna för området. En gemensam standardfärg kommer att tas fram för parkarmaturer samt spänn- och belysningsstolpar. Norrtull, S:t Eriksgatan, Solnavägen och Torsplan ses som viktiga portar till Stockholms innerstad. Dessa platser och gator kommer att behandlas separat med en särskild ljusgestaltning, i en mer bearbetad klassisk stil som skiljer sig i från det övriga gatunätet. Val av belysning för port och entréer utemot allmän gata anpassas så att bästa möjliga samverkan uppnås. Det är av stor vikt att gångbanorna är väl belysta och enkla att orientera sig ut med. I vissa situationer kan belysningen behöva förstärkas eller utformas på ett speciellt sätt, för att tillgodose de synskadades behov. Dylika överväganden kommer att ske i den vidare detaljprojekteringen. Fastighetsägaren ansvarar för belysningen inom kvartersmark. Utformning av gårdarnas belysning kan göras friare. Eftersom kvartersmarken bildar länkar mellan Norra Stationsgatan och Timglaspark- en, ställs ändå vissa krav vad gäller inbördes samordning. ( Se gårdar ) T E K N I S K A K R A V Energieffektiva ljuskällor, dvs. ljuskällor med högt ljusutbyte som exempelvis keramisk metallhalogen, kompaktlysrör, lysrör eller led ska användas. I kvartersmiljöer, för gator och parker ställer staden krav på hög färgåtergivning motsvarande > ra index 80. Rekommenderade värden på ljuskällornas ljusfärg är 2700 3200 Kelvin vilket motsvarar en varmvit skala. Undantag från kraven kan göras av estetiska skäl, vad gäller specifik effektbelysning. Slutgiltigt val av armaturer och stolpar kommer att göras under detaljprojekteringen G Å R DA R Gårdarna öppnar sig mot Norra Stationsgatan och Norrtullsparken i nord sydlig riktning. Genom medveten ljussättning av tornbyggnadernas fasader in mot gårdarna, skapas en tydlig rytmisering av kvarteren. De belysta ytorna reflekterar ljusstrålarna och bidrar till en unicitet i stadsrummet. Ljussättningen av byggnaderna skall samordnas. Belysningsarmaturerna kan antingen placeras i mark eller på fasad för att ge ett släpljus ljus uppåt. Ljusnivån skall vara lågmäld och endast ge ett glödande uttryck mot den mörka natthimlen. Övrig ljussättning av gårdsmiljöer sker individuellt utan krav på inbördes samordning. Däremot föreligger det varje byggherre att uppfylla de programkrav som ställs angående kvalité på belysning Belysning på gårdar bör vara väl avbländad för att inte rikta generande ljusstrålar in i bostäderna. Dessa rekommendationer gäller även för portar, uteplatser och balkonger. Gårdarna utrustas med en orienterande belysning på marken för att uppnå kraven på god synbarhet. För tillgängligheten är det viktigt att trappor och avsatser är väl belysta. Ur säkerhet och trygghetssynpunkt bör gårdarna dessutom vara lätta att överblicka även sett inifrån bostäderna. De smala gårdsrummen kräver inte några högre ljuspunkthöjder. Belysning kan ske med pollararmaturer eller från lägre placerade armaturer i socklar eller murar. De indragna portarna skall vara väl markerade med ljus. En belysning som är integrerad i undertak och som ger ett direktljus uppifrån är att föredra utifrån visuell komfort. Ytterligare komplettering av belysning för kodlås kan behövas. En fast invändig belysning bakom de glasade dörrpartierna bidrar till att entréerna upplevs som trygga och välkomnande. Sopnedkast och eventuella cykelförråd som placeras på gården skall vara väl belysta. En kompletterande belysning för daghemsverksamhet bör förberedas. Denna belysning kan styras med ett separat tidrelä och vara släckt nattetid L O K A L G A T O R I N O R D - S Y D L I G R I K T N I N G Eftersom lokalgatorna har relativt trånga sektioner sker gatubelysning med linspända armaturer. Armaturerna med asymmetrisk optik placeras på båda sidor om gatan, i gränslinjen mellan gångbana och parkeringszonen. Gångbanorna utmed fasaderna blir väl belysta, utan att ge störande ljus in i bostäderna För lokalgatornas länkar genom Norrtullsparken sker belysning med lägre armaturer. Pollare med ett avbländat, nedåtriktat ljus placeras framför häckarna, strax innanför gatans kantsten. Ljuset funktion är att vägleda och bidra till en god orientering. Därför kommer armaturerna att få en oregelbunden placering, med koncentration vid gångstråkens öppningar i häckarna. N O R R TU LL S PA R K E N Parken är omsluten av höga byggnader. Tornhusens fasader som vänder sig in mot gårdarna kommer att få en lågmäld ljussättning. (Se gårdar) Utmed lokalgatorna på Norrtullsparkens norra och södra sidor sker belysningen med parkarmaturer. För den övergripande och funktionella belysningen utmed gång och cykelbanor används en väl avbländad, traditionell parkarmatur. Ett direktverkande ljus på marken skapar god orientering, synbarhet och tillgänglighet för de som rör sig utmed gatan I Norrtullsparkens mittparti kommer belysningen få en friare och mer lekfull utformning. På terrasserna och övriga specifika platser sker en mer platsorienterad ljussättning. De behandlas med individuell utformning och ljusgestaltning utifrån olika behov. Aktivitetsytorna kommer att ljussättas såsom enskilda öar av ljus. I ett helhetsperspektiv bildar de»lysande pärlor i ett pärlband». Tanken är att de ska upplevas som tydliga orienteringspunkter som är lätta att överblicka. Platser ska framför allt upplevas som trygga och tilldragande mötesplatser även efter mörkrets inbrott. Trädklungor och tätare
Ljusplanering Solnavägen Den nya stadsfronten vid Norrtull partier av buskar kan också vara föremål för en del av parkens ljussättning Forskningscentrat utgör ett betydelsefullt fondmotiv i den västra delen av parken. Byggnaden nedre våning kommer att ljussättas så att den tecknar sig tydligt i ett längre perspektiv. Enligt programmet föreslås en dämpad utvändig och invändig ljussättning som gör att byggnaden känns levande på natten efter stängning. De övre våningarna kommer endast ha en funktionell belysning som är släckt nattetid, för att ge plats åt Tornhusen på Torsplan G Ä V L E G A T A N Gävlegatan får linspänd belysning enligt lokalgatans belysningsprincip. Mellan Forskningscentrat och Norrtullsparken kommer dubbelriktad gata med busstrafik med hållplatser. Från Solnavägen sker därför en avvikelse med gatubelysningen från högre stolpar med armaturer på arm H Ä L S I N G E PA R K E N Hälsingegatan gestaltas som en esplanad med en bred park i mitten. Gatan som är bred, med dubbelriktad och parkering på båda sidor, får linspänd belysning med dubbla armaturer, enligt lokalgatans princip. Utmed parkens allé placeras spännstolpar, i samma centrumlinje som träden. På motsatta sidan spänns linan in i fasaderna Längs med angöringsgatan placeras parkarmaturer i trädradens centrumlinje. Armaturerna ger ett direktverkande ljus på marken utan att ge ett generande ljus in i intilliggande bostäder, enligt samma princip som utmed Norrtullsparkens gator I Hälsingeparken behandlas ljussättningen något stramare än i Norrtullsparken. Trappor och de låga murarna som skiljer terrasserna åt, förses med en lägre orienterande belysning. Pollare med huvudsakligen nedåtriktat ljus placerade så att de stärker orienteringen mot trappor och öppningar. I skärningspunkten mellan Norrtullsparken och Hälsingeparken intensifieras belysningen med en platsspecifik ljusinstallation av t ex vattenspel S O L N A V Ä G E N Solnavägen utgör en port till Stockholms Stad. Gatan utformas som en paradgata med Torsplan och höga tornbyggnader som fondmotiv. Gatan får därför en annorlunda ljusgestaltning med specifika armaturer i en klassisk stil, på höga monumentala stolpar med arm. Detta bidrar till att skapa en särskild atmosfär som förstärker gatans riktning i ett perspektiv K ARO LI NSK A P L A N Närmast Forskarcentrat sker belysningen med parkstolpar. En kompletterande belysning för gångbanan närmast de kommersiella byggnaderna i kvarter 1 och 35, kan med fördel ske från skärmtakens belysning TO R S PL A N De två tornbyggnaderna kommer att ljussättas och bilda ett tydligt landmärke på håll och skapa fondmotiv för omgivande gator Torget framstår i en för platsen specifik ljussättning med ljussatta vattenspeglar, trädgrupper och möbler. Lägre stolparmaturer i kombination med väggarmaturer och pollare skapar väl belysta stråk över ytorna. N O R R TU LL STE R R A SSE N De två tornhusens östra fasader mot Norrtull och Hagaparken, kommer att ljussättas i en mjuk i en glödande ton, så att de framträder mot natthimlen även från håll. Framför byggnaderna kommer terrassens trädplanteringar att få ljus. Övrig belysning kommer att bli lågmäld och väl avbländad. Trappan, mellan Norrtull och Norrtullssparken får en integrerad belysning, med lågt placerade armaturer i trappsidorna. Muren vid Värtabanans tunnelrör och Norra Länken mynning bildar ett viktigt fondmotiv. Den kommer att ljussättas med släpljus som framhäver murens färg och struktur. Parken nedanför terrassen får en mer traditionell parkbelysning utmed gångvägarna. N O R R TU LL SPL ATSE N De två tullhusen kommer att få en fasadbelysning, så att de framträder efter mörkrets inbrott. Stor vikt läggs på att hitta lämpliga armaturer för att markera byggnadernas entréer och skapa en inbjudande känsla. Platsens övriga belysning sker med parkarmaturer med en klassisk utformning. I murarna kan en lägre orienterande belysning placeras för att markera nivåskillnader N O R R T U L L I N F A R T S T O C K H O L M Den långsträckta Värtabanans bro bildar en tydlig portal vid Norrtull som förstärks med en ljussättning. En koncentrerad ljussättning av de tätt placerade stödpelare, vid de portar som bildas i bron för biltrafiken, får även undersida att framträda. Runt pelarnas bas placeras armaturer i en sockel ovan mark som ger ett uppåtriktat ljus. Ringar av ljus på brons undersida kan variera i sin intensitet och utbredning. På håll kommer ljuskäglorna att smälta samman och upplevas som en helhet. Med ett starkare ljus på tullhusens norra fasader kommer de att framträda tydligare igenom bron och rondellen. Vägbanans belysning integreras i brons undersida för att få ett direktverkande nedåtriktat ljus på körbanan. Övrig gatubelysning anordnas med diskreta stolpar och armaturer som ger ett avskärmat ljus på körbanan. Stor vikt läggs på att reducera antalet synliga stolpar framförallt i perspektivet in mot stadsfronten Gång och cykelbanan ovanpå bron kommer att belysas med en längsgående ljusramp som integreras i räcket. Belysning ger ett funktionellt direktverkande ljus på marken. Ljusstrålarna reflekteras mot den ljusa markbeläggningen, så att de medmänniskor man möter blir tydligt avläsbara. På håll kommer ljusrampen att bilda en horisontell linje som förstärker upplevelsen av bron mot den mörka natthimlen N O R R A S T A T I O N S G A T A N Norra Stationsgatan behandlas i sin helhet som en traditionell innerstadsgata med genomfartstrafik. Utmed Norra Stationsgatan gatan, som sträcker sig från Karlbergsvägen i Väster till Sveavägen i öster, finns platsbildningar av betydelse för de tvärgående stråken. Dessa platser kommer att behandlas separat med särskilda accenter. Det finns ett särskilt gestaltningsprogram framarbetat för Norra Stationsgatan G AT U B E LY S N I N G Belysningen utmed Norra Stationsgatan sker enligt programmet med linspänd belysning. Gatan får en speciellt framtagen typ av fackverksstolpe med en genomsiktlighet, vilket bidrar ett lättare uttryck. Vissa stolpar kommer även att utrustas med en mindre strålkastare som ger ett invändigt ljus. För att samordna gatans innehåll kommer stolparna utformas så att det även går att applicera trafikskyltar Stolpar placeras mellan de planerade träden, i trädradens centrumlinje. Avstånd mellan stolparna är anpassat utifrån trädens rytmisering. Ljuspunktshöjden för gatubelysning kommer att vara + 8m För belysning av gångbanan på Norra Stationsgatans norra sida föreslås en mindre typ av väggmonterad gatuarmatur. Armaturernas placering samordnas med fasadernas utformning, med anpassning till portar. Undantag sker där det finns belysning i skärmtak eller undertak. På Norra Stationsgatans södra sida sker gångbanans belysning delvis från gatubelysningen och delvis från parkarmaturer eller väggmonterad belysning. Mellan Karlbergsgatan och Torsgatan, finns bostadshus från varierade tidsepoker. I en strävan att skapa en bättre helhet, sänka skalan och förstärka belysning utmed gångbanan, föreslås en väl anpassade väggmonterade armaturer. Platsbildningar, lekplatser och ramper utmed Norra Stationsgatan kommer att behandlas separat under detaljprojekteringen. 47
Färgsättning 48 RIK TLINJER FÖR Y T TRE FÄRGSÄT TNING HISTORISK B A K G R U N D Ända sedan 1700-talet har husfasaderna i Stockholms»stenstad» huvudsakligen haft olika dämpade gula, beiga och bruna kulörer, kulörer åstadkomna av billiga och hållbara jordpigment som ockror, umbror och terror. Med tidens stilideal har sedan fasadernas ljushet och mättnad varierat. Under 1800-talets första hälft med nyklassisistiska ideal var de flesta putsfasaderna mycket ljusa, medan de mot slutet av 1800-talet blev modernt med mörkare, stenefterliknande kulörer. Under 1900-talets första decennium då arkitekturen var influerad av Jugendstilen blev fasaderna återigen ljusa, medan de typiska fasaderna från 1910- och 20-talen hade mörka tegelfasader respektive mättade jordfärger. På 30-talet slog den ljusa funktionalismen igenom, men fasaderna i Stockholm blev aldrig så renodlat vita, som förebilderna på kontinenten, utan den gula traditionen fanns till stor del kvar. På 40-talet återkom en mörkare och mustigare kulörskala medan fasaderna på 50- och 60-talet blev ljusare och mer neutrala. Trots dessa variationer i fasadernas ljushet och mättnad så har kulörerna hela tiden varit präglade av den dämpade skala, som kan åstadkommas med billiga och hållbara jord- och mineralpigment. Resultatet av dessa variationer i fasadkulörer har blivit de för Stockholm karaktäristiska»årsringar» som är avläsbara i stadsbilden mellan områden och byggnader från olika epoker. A L L M Ä N N A RIKTLINJER Den nya bebyggelsen på Norra Stationsområdet blir Stockolms innerstads nya front mot norr. I den yttre färgsättningen ska man känna igen den typiska kulörskala som är karaktäristisk för stora delar av Stockholms putsfasader, samtidigt som kulörerna ska särskilja sig från kontorsbyggnaderna söder om och institutionsbyggnaderna norr om området. Den utvändiga färgsättningen ska underordna sig kvarterens kraftfulla arkitektur. Fasadytorna ska ges ljusa kulörer i varma toner, som skiljer sig från de huvudsakligen mörka fasaderna på de befintliga kontorshusen utefter Norra Stationsgatan och de tegelröda institutionsbyggnaderna i Solna. Förebild ska vara färgskalan hos Vasastadens ljusa jugendfasader eller den svenska funktionalismen som t.ex. nedre Gärdet och Norr Mälarstrand. Starkt kulörta fasadkulörer och stora kontraster mellan angränsande huskroppar ska undvikas. KULÖR ANGIVELSER Rekommenderade kulörområden anges med hjälp av ncs-beteckningar, t.ex. 1505-y30r, där det första sifferparet ( 15 ) anger kulörens visuella svarthet i en skala mellan 0 och 100. Följande sifferpar anger kulörens styrka ( kulörthet ) i en skala mellan 0 och 100, medan bokstavs- / sifferkombinationen efter bindestrecket ( y30r ) anger kulörens ton d v s förhållandet mellan de två kulörta egenskaperna y( gulhet ) och r ( rödhet ) i en skala från 01-99 ( 0 betyder att kulören enbart har gulhet vilket anges med bara y och 100 betyder att kulören enbart har rödhet Norra Station, etapp 1 Fasadutsnitt mot söder vilket anges med bara r ). Beteckningen 1505-y30r betyder således en ljust varmgrå / gråbeige kulör med en rödaktigt gul ton. F A S A D Y T O R 2009-10-19 / ÅS Kulörskala Fasaderna, som har ett ytskikt av puts eller bearbetad genomfärgad betong, ska ha ljusa kulörer från ljust grå i toner mellan y och y50r, varmgrå, beige, ljust ockragula och ljusbruna kulörer i toner mellan y20r och y30r. För vissa delar av Norra Stationsområdet kompletteras denna kulörskala med ett begränsat antal grågröna kulörer med en ton mellan g90y och y. För andra områden kompletteras med varmare / mer rödaktiga kulörer mellan y40r och y60r. Fasadkulörerna bör huvudsakligen ligga mellan 06 och 30 i svarthet och 02 och 20 i kulörthet. Rödaktiga kulörer kan vara något mörkare och kulörtare för att inte uppfattas som rosa. Fördelning av fasadkulörer I de långa smala bostadskvarteren ska tornbyggnaderna mot parken och Norra Stationsgatan ha olika kulörer inom samma
Färgsättning kvarter. De fyra trapphusenheterna mot gränderna ges olika kulörer. De lägre delarna mot gårdarna ges de ljusaste kulörerna, som kan vara lika för hela gården. I kvarteren som gränsar mot Norra Stationsgatan kompletteras den dominerande varmgrå / beige / ockragula kulörskalan med grågröna kulörer. I bostadskvarteren norr om parken kompletteras i stället den dominerande skalan med mer rödaktiga toner. Institutionsbyggnaderna närmast nya Karolinska samt byggnaderna på Norrtullsterrassen ( närmast gamla Karolinska ) ges fasadkulörer ur den lite mörkare och rödare delen av områdets palett gärna med inslag av tegelfasader eller tegelröda putsfasader. I de små bostadskvarteren mellan S:t Eriksgatan och Vennergrens Center ges fasaderna de ljusaste kulörerna ur den varmgrå / beige / ockragula kulörskalan. I övrigt är avsikten att fasadkulörena inom den begränsade paletten ska väljas så att det uppstår en»spontan» variation, som är typisk för Stockholms innerstad. För att uppnå detta krävs en samordning mellan byggherrar / arkitekter inom samma kvarter och mellan intilliggande kvarter, så att väl avvägda kulörskillnader mellan byggnaderna åstadkommes. S O C K E LVÅ N I N G A R som mot Norra Stationsgatan och parken ofta är i två plan ska särskiljas från övrig fasad med avvikande kulör och / eller material (t ex natursten). B A L K O N G R Ä C K E N Räcken i plåt, betong eller annat ogenomsiktligt material ska ges en kulör snarlik fasaden eller fönstersnickerierna. Pinnräcken ska vara svarta, mörkgrå eller eventuellt i fönsterkulör. Räcken i glas eller plexiglas ska vara ofärgade eller endast diskret tonade. F Ö N S T E R I FA S A D, B A L K O N G D Ö R R A R Ges kulörer som är mörkare än fasaderna. Klassiska kulörer som grått, grågrönt och brunt bör användas. Starka accentkulörer ska undvikas. ENTRÉPARTIER, D Ö R R A R TILL B U T I K E R O C H L O K A L E R, S K Y LT F Ö N S T E R Dessa partier i byggnadernas bottenvåning ges en högre materialkvalitet än övriga fönster och dörrar, t ex ek, teak, rostfritt stål eller koppar. P L Å T PÅ TA K O C H S K Ä R M TA K, S T U P R Ö R ges neutrala kulörer som svart, mörkgrått eller»zinkgrått». Koppar kan också vara ett alternativ. Taklandskapet som blir högst påtagligt för alla som bor i de höga husen får gärna variera mellan dessa kulörer inom och mellan kvarteren. Norra Station, etapp 1 Fasadutsnitt mot norr 2009-10-19 / ÅS Texten kompletteras med en färglagd plan, som illustrerar tänkbara fasadkulörer och hur de kan / bör fördelas, fasaduppställningar med kvarteren i etapp 1 mot timglasparken och Norra Stationsgatan samt en palett med prover på ett urval lämpliga fasadkulörer ( inklusive ncs-beteckningar ) enligt riktlinjerna. 49
Färgsättning NORR A STATI ON RIK TLINJER FÖR Y T TRE FÄRGSÄT TNING 50 fasadfärger för nybebyggelse illustreras riktlinjernas princip när det gäller färgpalett och fördelning, för angränsande befintlig bebyggelse visas befintliga fasadfärger 2009-10-16 / å s Norra Station Färgpalett för fasadkulörer, 2009-10-19 / Å S
51
Arkitektonisk samordning ARKITEK TONISK SA MORDNING M Å L O C H M E D E L 52 Norra Stationsområdet omfattar ett mycket stort område, en hel årsring om ca 30 ha kommer här att växa fram under lång tid. Den aktuella första detaljplanen är därför flexibel och reglerar i huvudsak markens användning och högsta tillåtna byggnadshöjd. Inför bygglov och genomförande ska gårdsrummens storlek och form, material, färg, volymer, höjder, avstånd mellan hus samt nödvändiga öppningar mot norr och söder mm definieras slutgiltigt i gestaltnings- och kvalitetsprogram för respektive kvarter. Detta program med stadsbyggnadsmässiga mål skall godkännas av byggnadsnämnden inför bygglov och genomförande av respektive kvarter. Programmet är styrande och utgör del av planhandlingen. Utformning av allmänna platser ska följa gestaltningsprogrammets principer och riktlinjer. Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet ingår som en del av överenskommelsen mellan staden och byggföretagen i samband med exploatering. Det kommer också att ge stöd och vägledning vid upprättande av arbetshandlingar och i samband med den långsiktiga förvaltningen av området. Byggföretag och arkitektkonsulter medverkar i framtagandet av återstående delar i Gestaltningsoch kvalitetsprogrammet, vilket ger dem möjlighet att följa varandras projekt redan på ritbordet. Därigenom kommer den arkitektoniska uppbyggnaden av området att kunna samordnas kontinuerligt. Programmet kommer således att uttrycka en för staden och byggföretagen gemensam ambitionsnivå under genomförandet. Det första Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet omfattar redan markanvisade kvarter längs Norra Stationsgatan, mellan Solnavägen och Hälsingegatan. Här börjar utbyggnaden av Norra Stationsområdet. I dessa kvarter har stadsplanestrukturen för hela området testats utifrån flera synvinklar, som belyser dess boendekvalitet, miljömässiga potential och ekonomiska bärighet. Resultatet föreligger nu i form av det första Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet, i vilket fem bostadsföretag redovisar lägenhetslösningar, gårdsmiljöer och fasadgestaltning för sina respektive kvarter. Avsikten är även att försäkra sig om stadsstrukturens andra viktiga egenskaper, exempelvis dess variationsförmåga under stadsdelens långa genomförandetid. Den föreliggande redovisningen visar att det inom ramen för en enhetlig kvartersstruktur, går att skapa individuella lösningar som bidar till nödvändig variation och som berikar helheten. Det allra första kvarteret, som ska inleda genomförandeprocessen, innehåller områdets nya stadsdelscentrum med galleria och kontor vid Torsplan. I detta pulserande läge möjliggörs även för den nya tunnelbanans uppgångar i korsningen mellan Solnavägen och Norra Stationsgatan. S A M O R D N I N G A V BYGGNADSELEMENT» Så kommer turen till de byggande. Det är deras ofrånkomliga skyldighet att tillse att husen ej stå och svära mot varandra, lika lite som dem får förfalla till fantasilös enformighet. De skola taga hänsyn till hvarandra, till stil, form och material, anpassa sig efter sina grannar. Idealet är att husen vid gatan skola vara som de olika medlemmarna i just den gatans stora husfamilj, utvecklade med individuell frihet, men dock sammanbundna af ett visst omisskännligt släkttycke» Arkitekt Sven Wallander 1915, H S B: s grundare Stenstadens arkitektoniska huvudtema har formulerats av ett enkelt och hållbart språk som har tillåtits att förnyas successivt, grundad på stenstadens gestaltningsprinciper där den arkitektoniska förnyelsen sker på kvartersnivå i den enskilda fastigheten Norra Stationsområdet har gestaltats med en tydlig fysisk avgränsning av det offentliga rummet. Gränserna mellan det offentliga och privata har dragits i husfasaden och ligger på sådant sätt att det offentliga lätt kan uttolkas av alla. De privata gårdarna exponeras visuellt, trots en fysisk gräns, mot det offentliga för att berika upplevelsen av stadsrummet. Den tillämpade principen innebär alltså ett arkitektoniskt samspel mellan de båda sfärerna, utan att tydligheten i stadens offentlighet går förlorad. Stadsdelen är utformad som en ensemble där det offentliga rummet gestaltats till en arkitektonisk helhet, genom samverkan mellan byggnaderna och områdets markbehandling. En generell attityd är att den privata fasaden på samma gång ska varieras och underordnas det offentliga rummet. Fasaden är i den meningen i lika hög grad en offentlig som en privat angelägenhet. Detta förhållningssätt har varit en självklar utgångspunkt genom hela projektet, då den bygger på en lång humanistisk stadsbyggnadstradition. På Norra Station strävas efter att ge gatufasaderna en offentlig karaktär. Det innebär en enhetlig stram fasadkomposition som både utgår från en god bostadsfunktion och ett sammanhållet utryck mot det offentliga rummet. Norra Stationsområdets generella gestaltningsprincip följer den traditionella stadens urbana kod där den enskilda trapphusenheten artikuleras inom ramen för huvudtemat. För att åstadkomma en indelning av kvarteret enligt en urban ordning betonas dem enskilda trapphusenheterna. Detta sker antingen genom en förskjutning i höjdled eller i en medveten rytmisering om fönsteröppningarna kring entréerna. Bottenvåningen och våningen 1 trappa upp ges ett särskilt uttryck i fasadschemat som markerar den offentliga karaktären. Fasaderna i området har givits en stram komposition med reslighet och en homogent bearbetad yta. Den murade väggen dominerar och fönstersättningen, som utmärks av en enhetlig rytm, har utformats i samklang med innerstadens urbana kod. Högresta, franska fönster ute i fasadlivet är en beprövad lösning för att åstadkomma en lugn ytverkan och maximera ljusintaget. Med hänsyn till innerstadens karaktär ska den stora utanpåliggande balkongen konsekvent undvikas till fördel för inglasade loggior. Mot det offentliga rummet är variationen en viktig förutsättning. Den skall ske inom ramen för ett gemensamt arkitektoniskt tema. Det gäller både fasadens komposition och materialval. Ytskiktets förmåga att reflektera ljuset bör utnyttjas medvetet i synnerhet mot de trånga gårdsrummen. Fönstrets utformning och placering ansluter till traditionen på Malmarna, vilket innebär att en stor enhetlighet bör eftersträvas inom en och samma trapphusenhet med så få fönstertyper som möjligt. Fönstrens dimensionering ska ges särskild uppmärksamhet med tanke på den ovanligt höga exploateringsgraden och för att säkerställa god belysning i bostäderna. Balansen mellan den slutna ytterväggen och fönsteröppningen är av stor betydelse för upplevelsen av det offentliga rummet. Fönstren placeras i huslivet och snickerierna ska vara gracila för att uppnå maximal belysningseffekt. Entréporten är bärare av viktiga symbolvärden och bidrar till en ombonad atmosfär. En förhöjd port i fasaden framhäver entréerna i gaturummet och minskar upplevelsen av byggnadens höjdskala. Entréportarna ska genomgående vara indragna från huslivet. Dörrsnickerier ska vara av ek som ger en skön känsla att se och ta på samt är lätta att reparera. Snickerierna bör variera inom området för respektive fastighet. Stora balkonger förekommer enbart som inglasade verandor inom husvolymen. Utanpåliggande balkonger är små till formatet och placerade med hänsyn till fasadkompositionen. Balkongräcke samt betongplatta bör gestaltas med stor omsorg och variation. Balkongen ska inte dominera över husfasaden. Områdets taklandskap är exponerat i stadsbilden, i synnerhet längs Norrtullsparken och Norrtull. Det är angeläget att takformerna inte deformeras av storskaliga genombrott. Mindre takgenomföringar för tekniska anläggningar samlas till gestaltade volymer som är medvetet placerade i taklandskapet. Områdets takbeläggningsmaterial väljs medvetet med tanke på utsikten från områdets tornbyggnader.
Michigan Avenue, Chicago 53