Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister
Utbildningsnivån i befolkningen 15-74 år ökar Andel (%) 60 50 Gymnasial utbildning 40 Eftergymnasial utbildning 30 20 Förgymnasial utbildning 10 0 Forskarutbildning Källa: SCB
Befolkningens utbildningsnivå har ökat, men män halkar efter 100 Procent Män Procent 100 Kvinnor 90 90 80 70 uppgift saknas 80 70 60 50 eftergymnasial utbildning 60 50 40 gymnasial utbildning 40 30 20 10 förgymnasial utbildning 30 20 10 0 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 0 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år Källa: SCB
Föräldrar är positiva till skolan Föräldrar till barn i grundskolan har svarat på frågan: Vad tycker du om.....vad barnet får lära sig? 8% 8% 9%..barnets lärare? 8%..skolans normer och regler? 9% 10% Mycket eller ganska bra Mycket eller ganska dåligt 84% 83% 81% Varken bra eller dåligt Källa: Skolverket
Eleverna känner sig trygga och trivs bra i skolan 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever som svarat stämmer helt/ganska bra på nedanstående påståenden Jag känner mig trygg i skolan De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak Årskurs 5 Årskurs 9 Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev Andel elever som svarat att de trivs ganska bra eller mycket bra 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Trivs bra med andra elever (Årskurs 7-9) Trivs bra med lärarna (Årskurs 7-9) Trivs bra med lärarna (Årskurs 4-6) Källa: Skolverket.
Svenska 15-åringars resultat faller i PISA Genomsnittlig poäng 520 510 500 490 510 516 512 514 509 507 503 503 502 494 497 495 485 480 483 478 470 460 450 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 2000 2003 2006 2009 2012 Källa: OECD, PISA.
Allt större andel elever går ut årskurs 9 utan behörighet till gymnasieskolan Andel behöriga elever till gymnasieskolans nationella program Andel elever 92% 90% 88% 86% 84% 87,3% 85,6% 83,9% Flickor Totalt Pojkar 82% 80% Källa: Skolverket. 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 Avgångsår
Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända elever Andel elever 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% 89,1% 85,6% Totalt Exklusive nyanlända Källa: Skolverket. Avgångsår
Utrikesföddas ålder vid ankomsten till Sverige spelar en stor roll Andelen (%) behöriga till gymnasieskolan bland utrikesfödda 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Källa: SCB, s egna beräkningar. Antalet år eleven bott i Sverige vid grundskolans slut
Tre tydliga utmaningar Insatser kommer för sent Läraryrkets attraktivitet Ojämlikheten i skolan
Tidiga insatser
Föräldrar är nöjda med förskolan Är du/ni nöjda med den form av verksamhet som barnet hade? 5% Ja Nej 95% Källa: Skolverket (2012)
Föräldrar mindre nöjda med gruppstorleken i förskolan I vilken utsträckning tycker du/ni att verksamheten uppfyller de behov och önskemål som du/ni har utifrån gruppstorlek? 1% 26% Mycket eller ganska hög Varken eller Mycket eller ganska låg 56% Vet ej 17% Källa: Skolverket (2012)
Var femte avdelning i förskolan har fler än 20 barn Andel avdelningar med fler än 20 barn per grupp 2003-2013 Andel (%) avdelningar 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Källa: Skolverket. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Det särskilda stödet sätts in sent Andel elever med åtgärdsprogram 2013/2014 Andel elever 25% 20% 15% 10% Pojkar Totalt Flickor 5% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Årskurs Källa: Skolverket.
Deltagandet i stödundervisning har minskat i de lägre årskurserna Andel elever som deltagit i stödundervisning i årskurs 3 över tid Andel elever 30% 25% 20% 15% 10% 1992 1997 2002 2008 Källa: SCB
Lärare anser att elevernas möjlighet till att få särskilt stöd har försämrats Lärare i grundskolan har svarat på frågan: I vilken utsträckning anser du att din skola lyckas med att ge särskilt stöd till de elever som har svårigheter i skolarbetet? Andel (%) lärare 50 48 46 44 42 40 38 36 34 Källa: Skolverket -3% Ganska bra eller mycket bra +3% Ganska dåligt eller mycket dåligt 2009 2012
Antalet speciallärare och specialpedagoger har minskat Tillgången på speciallärare/specialpedagoger i grundskolan omräknat som heltidstjänster Antal heltidstjänster 9 600 9 400 9 200 9 000 8 800 8 600 8 400 8 200 8 000 7 800 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 Källa: Skolverket.
Fler anställda i lågstadiet Källa: Lärarnas nyheter och Gotlands tidningar
Regeringens svar Läsa-skriva-räkna-garanti Fler speciallärare/-pedagoger Fler anställda: Mer tid för eleverna i de tidiga åren Förskolepedagogik till alla barn
Ett attraktivt läraryrke
Svenska lärare anser inte att läraryrket värderas i samhället Andel lärare som anser att yrket värderas i samhället Andel (%) lärare 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: OECD, TALIS (2013) Slovak Republic France Sweden Spain Croatia Portugal Czech Republic Italy Brazil Estonia Poland Denmark Bulgaria Serbia Latvia Japan Norway x.international Chile United States Israel Romania England (United Australia Netherlands Flanders (Belgium) Alberta (Canada) Mexico Finland Abu Dhabi (United Korea Singapore Malaysia
23 Många lärare har lämnat yrket 12 24 64 Är kvar i yrket Har lämnat yrket av annan skäl än pension Har gått i pension Källa: Skolverket 2013. Utveckling läraryrket 2006/07-2011/12.
Behovet av lärare kommande år Totalt behov av lärare under tre femårsperioder i olika skol- och verksamhetsformer Antal heltidstjänster 90 000 80 000 70 000 60 000 Övriga verksamhetsformer* Speciallärare/specialpedagoger Gymnasieskola Grundskola 7-9 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Källa: Skolverket. 2015-2019 2020-2024 2025-2029 Grundskola 4-6 Grundskola 1-3 Förskoleklass Fritidshem Förskola
Fler sökande till lärarutbildningarna de senaste åren Behöriga förstahandssökande till lärarutbildningar HT95-HT14 Antal sökande 25000 20000 15000 10000 5000 0 Källa: Universitetskanslersämbetet
Fortfarande lågt söktryck till vissa lärarutbildningar Behöriga förstahandssökande per antagen student höstterminen 2014 Förskollärarexamen Grundlärarexamen Fritidshem Förskoleklass, Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärarexamen Årskurs 7-9 Gymnasieskolan Yrkeslärarexamen 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Kompletterande pedagogisk utbildning* *Visar behöriga sökande per antagen student 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Källa: Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet (uppgifter om KPU)
Många studenter på lärarprogrammet lämnar högskolan utan examen Uppföljning av nybörjare på lärarprogrammet nio år efter programstart Andel (%) 100 90 80 70 Kvinnor Andel (%) 100 90 80 70 Män 60 50 40 30 20 10 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 Nybörjarläsår Källa: Universitetskanslersämbetet och SCB. 60 50 40 30 20 10 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 Nybörjarläsår
Regeringens svar Nationell samling för läraryrket Lärarlönelyft Förstärkt lärarutbildning Skolforskningsinstitut Nationella skolutvecklingsprogram
En jämlik skola
Ojämlikheten i skolan ökar Gymnasiebehörighet efter föräldrarnas utbildningsbakgrund Andel (%) 100 95 90 85 80 75 70 65 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 60 55 Källa: Skolverket. 50 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Högutbildade föräldrar läser oftare för sina barn Andel föräldrar som uppgav att de ofta brukade läsa för sina barn innan skolstart uppdelat efter mammans utbildningsnivå Andel föräldrar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Grundskola Gymnasieskola Universitetsnivå Forskarnivå Källa: PIRLS (2011)
En allt större polarisering mellan skolor gällande elevernas resultat Andel elever i skolor med många respektive få elever med godkända betyg (minst G och från år 2013 minst E) i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk Andel elever 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Källa: Skolverket. 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Andel elever i skolor med minst 20 % ej godkända Andel elever i skolor med högst 1 % ej godkända
Fördelning av nyanlända elever Antal kommuner efter andelen nyanlända. Så stor andel av elevunderlaget utgörs av nyanlända Antal kommuner 90 80 70 60 50 År 2014 utgjorde nyanlända 5 procent av barn 7-18 år i Sverige. Med nyanlända menas att de varit 0-4 år i Sverige. Källa: SCB. 40 30 20 10 0 0-2% 2-4% 4-6% 6-8% 8-10% >10% Andel nyanlända
Många skolenheter saknar tillgång till bemannade bibliotek Har tillgång till skolbibliotek Har EJ tillgång till skolbibliotet 29% 71% 46% Bemannat och öppet för alla Bemannat och öppet för enskilda Källa: Kungliga bibliotekets skolbiblioteksundersökning 2012. 14% 29% 10% Obemannat och öppet för alla Obemannat och öppet för enskilda Hej EJ tillgång till skolbibliotet
Regeringens svar Resurser till skolor efter behov Likvärdigt mottagande av nyanlända elever Samverkan för bästa skola Arbete för nya karriärmönster fler erfarna lärare på skolor med tuffa utmaningar Stark pedagogisk infrastruktur Elevhälsa Förlängd undervisningstid genom lovskola eller skolarbete utanför schemat Upprustning av skollokaler Skolbibliotek Fritidshem Skapande skola IT-strategi
Gemensamt ansvar
Skolor med bättre resultat tar oftare del av specialdestinerade statsbidrag Sannolikheten för skolor med lågt respektive högt genomsnittligt slutbetyg i årskurs 9 att ta del av specialdestinerat statsbidrag Sannolikhet 60% 50% 40% 30% 20% Lågpresterande skolor (25:e percentilen) Högpresterande skolor (75:e percentilen) 10% 0% Källa: Riksrevisionen Matematiklyftet Lärarlyftet II Karriärtjänster
Rektorerna använder tiden till rutinadministration Rutinadministration Personalvård Möte med huvudmannen Akuta problem Elevhälsoteam Strategisk administration Pedagogiskt ledarskap/grupp Övrigt Andra möten Reflektion Kompetensutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogiskt ledarskap/individ Möte barn Kontakter med föräldrar Verksamhetsobservationer 0 100 200 300 400 500 Källa: Sou 2015:22 Rektorn och styrkedjan Antal minuter per arbetsuppgift under en arbetsvecka
60 50 40 30 20 10 0 Svenska rektorer ägnar mycket tid åt administration Netherlands Källa: OECD Talis Andelen arbetstid som rektorer ägnar åt administration Andel (%) tid Sweden Denmark Czech Republic Finland Estonia Australia Flanders (Belgium) Portugal Slovak Republic Bulgaria Singapore England (United Kingdom) Poland Average France Malaysia Iceland Latvia Alberta (Canada) Serbia Mexico Croatia Romania Italy Spain Japan Korea Israel Abu Dhabi (United Arab Brazil Chile
Andel (%) 70 Rektorer har mindre tid att leda det pedagogiska arbetet Har din tid att leda det pedagogiska arbetet förändrats? 60 50 40 30 20 10 0 Nej Jag har mer tid Jag har mindre tid Vet ej Källa: Lärarförbundet 2014
Var femte lärare obehörig men lärarlyftet inte fullt utnyttjat Andel lärare med legitimation* augusti 2015 Gymansieskola Grundskola Kommunal vuxenutbildning Förskoleklass Utbildning i svenska för invandrare Specialskola Särskild utbildning för vuxna Fyra av tio kurser inom Lärarlyftet ställdes in våren 2015. Grundsärskola Gymnasiesärskola 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 *Behöriga i minst ett av sina undervisningsämnen Källa: Skolverket
OECD understryker i sin granskning av svensk skola att bristen på gemensamt ansvarstagande och en tydlig ansvarsfördelning är ett problem. Den höga tillit som historiskt präglat svensk skola har under de senaste åren successivt urholkats. OECD konstaterar att det växt fram en kultur där lärare och rektorer hela tiden försöker anpassa sig till de senaste politiska reformerna, istället för att som tidigare känna ett gemensamt ägarskap och ansvar för skolans utveckling. OECD 2015, Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective
Regeringens svar Samverkan för bästa skola Dialog med Sveriges kommuner och huvudmän Skolkommission
Diskussionen runt vårt bord tog en annan väg, en väg som idag har lett till en lovande samverkan mellan förvaltning, fack och politik. Svar på frågan: Hur kan ni i er kommun använda regeringens investeringar? Större valfrihet på dessa investeringar än tidigare. [ ]Dessa investeringar är bättre anpassade till våra förutsättningar. Vi ser att regeringens satsning bidrar till fortsatt utveckling för de yngre eleverna Ser möjligheter i Samverkan för bästa skola för våra olika skolor, då vi idag tydligt kan se att skillnad i förutsättning mellan skolor kan vara stor Citat från regionala träffar 2015 med skolhuvudmän och fack
Sammanfattning 1. Tidiga insatser 2. Ett attraktivt läraryrke 3. Jämlik skola 4. Gemensamt ansvar
Skolpolitiska läget Foto: Folio Bildbyrå och Scanpix