Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Relevanta dokument
Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Övningsuppgifter i Elektronik

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Elektroteknikens grunder Laboration 1

1.2 Två resistorer är märkta 220 ohm 0,5 W respektive 330 ohm 0,25 W. vilken är den största spänning som kan anslutas till:

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Laboration II Elektronik

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Tentamen i Digitalteknik 5p

Experiment med schmittrigger

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Laborationshandledning

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationshandledning

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Laborationshandledning för mätteknik

nmosfet och analoga kretsar

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i Digital Design

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Digital elektronik CL0090

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Tentamen i Elektronik fk 5hp

IE1204 Digital Design

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Grindar och transistorer

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

F5 Introduktion till digitalteknik

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

5 OP-förstärkare och filter

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Operationsförstärkarens grundkopplingar.

Laborationshandledning

Tentamen i Digitalteknik TSEA22

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Sekvensnät. William Sandqvist

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

Sekvensnät vippor, register och bussar

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Laboration - Va xelstro mskretsar

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Institutionen för elektrisk mätteknik

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Digital- och datorteknik

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Transkript:

Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. Svaren skall motiveras och beräkningar redovisas för att uppgiften skall ge full poäng.. Vilken är den högsta spänning som spänningen U kan anta då man vrider potentiometern? kohm 4,7 kohm 0 V kohm U 3,3 kohm Vrider man potentiometern till sitt översta läge får man den högsta spänningen. Då kan spänningen U beräknas med spänningsdelning. U 000 //8000 0 V 4,7V 000 // 8000 000 2. Diagrammet visar tvåpolens karaktäristik. eräkna R och R2. R I I [ ] 6 V R2 U Kortslutningsströmmen är. Detta ger R 6 - Ω 6 Ω 3 U [V] Tomgångsspänningen är 3 V. Det betyder att halva matningsspänningen ligger över R2. Då måste äve R2 vara 6 Ω. te-008.doc lec 0-08-28

3. Oscilloskopbilden för en spänning visas i figuren. Oscilloskopet är inställt på 2 mv/ruta i y-led och ms/ruta i x-led. Spänningen är noll mitt på oscilloskopskärmen. Spänningen mäts med en voltmeter. Vad visar voltmetern om den är inställd i läge a D b? a I läge D visar voltmetern spänningens medelvärde. Detta är i detta fall 0 V. 3 2 0 b I läge visar voltmetern spänningens effektivvärde. U V 4,24 mv 4. eräkna effektivvärdet av strömmen genom kretsen om spänningskällan har effektivvärdet 0 V och frekvensen khz. eff 2 3 0,2 µ F kohm 0,2 mh Effektivvärdet av strömmen genom kretsen är effektivvärdet av spänningen dividerat med beloppet av kretsens impedans. Kretsens impedans i komplex form: Z 3 000 j 2π 000 0,2 0 6 j 2π 000 0,2 0 eloppet av impedansen: Z 000 2 796 2 Ω 278 Ω Ω 000 j 796 Ω Strömmen genom kretsen: I 0 278 7,82 m te-008.doc lec0-08-28 2

5. I schemat för nätdelen i en förstärkare kan man se en stabilisator som ser ut som figuren. Stabilisatorn har inspänningen 33,6 V och utspänningen 4,8 V. Hur stor är den maximala ström som man kan ta ut från stabilisatorn? 820 ohm IN UT Genom resistorn går en konstant ström I R 33,6 4,8 22,9 m 820 Om vi antar att zenerdioden kräver minst 5 m för att fungera kan man maximalt ta ut 7,9 m från stabilisatorn. 6. En lysdiod skall ha ca 0 m för att lysa bra. I denna koppling är det tänkt att lysdioden skall lysa när brytaren är öppen. Kommer denna koppling att fungera som tänkt med dessa data? E 2 V R kohm R b Mohm h FE 200 U F lysdiod 2 V Rb Rc E Röd lysdiod 548 asströmmen när brytaren är öppen Detta ger kollektorströmmen I I I FE 2 0,7,3 µ 000000 h 2,2 m Vi ser att strömmen blir för liten för att dioden skall lysa bra. Transistorn är inte bottnad. te-008.doc lec0-08-28 3

7. I denna koppling skall strömmen genom transistorn styras med brytaren. a Går det ström genom transistorn då brytaren är öppen eller när den är sluten? b Vilken uppgift har resistorn 0 Mohm? E Rb Uin 0 Mohm F245 Uut a När brytaren är öppen blir U GS 0 V och detta gör att det går ström genom transistorn. För att strypa transistorn krävs att Uin är negativ och brytaren sluten. b Om inte resistorn fanns skulle gate bli frisvävande när brytaren är öppen och då tar gate upp alla störningar som finns i omgivningen. Resistorn är en " pull down". 8. Kopplingen nedan visar en "icke inverterande förstärkare" med en ideal operationsförstärkare. I kopplingen gäller att R 0 kohm och R2 kohm. Konstruera en "inverterande förstärkare" som har exakt samma förstärkning frånsett inverteringen. te-008.doc lec0-08-28 4

te-008.doc lec0-08-28 5 9. Inom digitaltekniken används digitala koder. Två av dessa är D-kod och GRY-kod. eskriv dessa koder och ange vad de används till. D-kod är en kod där varje siffra i ett decimalt tal kodas i binär form. Den används när man skickar tal till en sifferdisplay. GRY-koden är uppbyggd så att mellan två närliggande tal är det bara en bit som ändrats. Koden används i digitala vinkelgivare. 0. Förenkla de logiska uttrycken så långt som möjligt. a f b f a 0 0 0 f b f. Förenkla denna funktion med hjälp av Karnaugh-diagram. D D D f D\ 00 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Görs maximala hoptagningar får man D D f

2. Idag är de flesta digitala kretsar byggda med MOS-teknik. Den enklaste av dessa kretsar är inverteraren. Rita en figur och beskriv hur MOS-inverteraren är uppbyggd och fungerar. 5 V Uin Uut MOS-inverteraren är uppbyggda av en PMOS- och en NMOS-transistor. i MOS står för complementary. Vid hög inspänning stryps den övre transistorn och den nedre bottnar. Detta ger en nolla ut. Vid låg inspänning sker det motsatta. 3. Figuren visar ett utdrag ur databladet för en kombinatorisk krets. a Namngiv kretsen. b Gör en funktionstabell för kretsen. te-008.doc lec0-08-28 6

a vkodare eller demultiplexer b E 0 Q 0 Q Q 2 Q 3 H X X H H H H L L L L H H H L L H H L H H L H L H H L H L H H H H H L 4 Visa med ett tidsdiagram hur utsignalen Y kommer att se ut då kopplingen nedan utsätts för insignalen enligt tidsdiagrammet. Y 00 ns Komponenterna har följande typiska data: Inverteraren: XNOR-grinden: tplh 7 ns, tphl 5 ns tplh ns, tphl 8 ns Förklara tidsdiagrammets utseende, exakta tider behöver ej anges. te-008.doc lec0-08-28 7

5. D-vippan och D-latchen är två grundläggande komponenter/funktioner i sekvenskretsar. Förklara funktionen för dessa och ge exempel på användning. 6. I figuren påverkas den rörliga kontaktarmen så att signalerna U och U5 spänningarna på stift resp 5 uppstår. Rita ett tidsdiagram för utsignalerna U3 och U6 när insignalerna U och U5 varierar enligt figuren. I tidsdiagrammet ska signalerna U,U5, U3 och U6 finnas med, redovisa på separat papper. Förklara också funktionen för de två kohms-motstånden. U k 74H00 3 2 & U3 U5 4 5 & 6 U6 te-008.doc lec0-08-28 8

7. Vid en av laborationerna användes en PLD av typen PLE22V0. Förklara kortfattat hur kretsen är uppbyggd och speciellt vad "22V0" innebär. te-008.doc lec0-08-28 9

8. Figuren nedan visar blockschemat för en L onfigurable Logic lock till en programmerbar grindmatris från Xilinx. L:en är ritad så att alla insignaler är anslutna på den vänstra sidan av blockschemat och alla utsignaler på den högra. Signalerna..4 är kontrollsignaler, G..G4 och F..F4 är normala booleska insignaler och K är klockingången. Till D-vipporna i blockschemat finns fem olika ingångar. Ställ upp funktionstabellen för en D-vippa av den typ som finns i L:en. Ingången E är Enable lock, SD och RD är asynkrona ingångar.. te-008.doc lec0-08-28 0

9. En prescaler är en elektronisk koppling som har den trevliga egenskapen att den kan dela en inkommande klocksignal med ett valbart värde. Det valbara värdet är ofta av typen 2 n, dvs den inkommande klocksignalen kan delas med värdena 2, 4, 8, 6,...256,... Konstruera en prescaler med en ingång LK och en utgång LKDIV med funktion enligt ovan och som styrs med tre insignaler så att: 000 ger LKDIV LK/2 00 ger LKDIV LK/4... ger LKDIV LK/256 Valfria logiska kretsfunktioner och grindar får användas men en 8 bitars binärräknare och en MUX 8- kan lösa konstruktionen på ett enkelt sätt. te-008.doc lec0-08-28

20. För ett digitalt systems behövs en klocksignal med 4 faser, P..P4, enligt figuren. LK T P P2 P3 P4 a. Visa hur signalen T kan genereras med en enkel koppling med valfria komponenter. b. Konstruera ett tillståndsdiagram av Moore typ som genererar den önskade klocksignalen. Signalen T får användas som insignal oavsett om a-uppgiften är löst. te-008.doc lec0-08-28 2