1 Årsrapport för 2015 Namn: Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation Sverige ek. för. Typ: Fiske Identifieringskod: SWE 716442-2375 Säte: Varberg Verksamhetsområde NUTS: SE22, SE23 Antal medlemmar 31 december 2015: 55 fartyg Total omsättning kronor År POs medlemmar PO egen omsättning 2013 30 miljoner kr 2014 32 miljoner kr 2015 45 miljoner kr Fångstvolym för väsentliga arter (minst 5 ton fångst eller stort värde) Fångstvolym - kilo Värde av fångst - kronor Arter 2013 2014 2015 2013 2014 2015 Torsk 710258 665211 1192290 9000000 7529000 11671070 Havskräfta 182370 205000 220200 16000000 19500000 26230000 Vitling 4839 11600 31637 60000 170000 393800 Rödspotta 27041 33100 68085 210000 550000 1147900 Äkta tunga 25393 5950 4156 1700000 600000 400000 Makrill 21640 14720 23214 450000 380000 552500 Räka 77000 7315000
2 1. Produktion - fångade arter för fiskeåret Total fångst fiskeåret 2015 Art Uppnådd fångst Planerad produktion Torsk 1135 ton 1100 ton Kräfta 188 ton 210 ton Räka 82 ton 115 ton Uppnådd fångst år 2015 i ton Art jan feb mars apr maj juni Juli aug sep okt nov dec Torsk 72 81 104 133 218 154 8 45 100 96 74 50 Kräfta 6 11 8 6 9 26 30 32 20 18 7 15 Räka 0 1 1 0 1 1 6 15 8 21 16 12 2 Beskrivning av fiskeåret 2015 Den planerade produktionen för året stämde ganska väl med de slutliga fångsterna totalt under året. Räkan var mer osäker att spå om eftersom nya medlemmar kom in successivt under hösten. Fisket per månad kom i några perioder att skilja sig från det förväntade. Förutom väderleken som förhindrat ett fiske så är det under året naturliga variationer i förekomsten av fisk och skaldjur. Våra medlemmar har inte haft några stora svårigheter med avsättningen av vare sig fisk eller skaldjur 2015. Marknadsstörningar har resulterat i prisfluktuationer och inte i osåld vara. Torsk Priserna har stigit något under året, bortsett från den mindre torsken på 35-38 cm (under tidigare minimimått) vilken tvärtom har sjunkit i pris. Eftersom mindre torsk inte statistiskt särskiljs utan ingår i storlek torsk nr 5 så ger det inte en rättvisande bild av prisutvecklingen vid jämförelse
3 bakåt i tiden. Kvaliteten på torsken har sedan drygt ett år så sakta blivit bättre (fetare fisk = finare filéer = bättre utfall). Samtidigt verkar Norge ha bromsat upp något på sin produktion för att istället ta ut ett högre pris. Båda faktorer som har varit viktiga för den högre prisnivån på östersjötorsken. I maj månad sjönk priserna med 30-40%, ett normalt mönster på våren, fast vanligen startar prisfallet redan i april. Påskveckan förekom inget fiske från vår sida och även bland andra fiskare var det mer återhållsamt, något som förmodligen bidrog till förskjutningen av prisfallet. Alla helger, fiskerimässor m m, som förekommer på våren minskar efterfrågan och på beredningsindustrins kapacitet till att processa fisken. Fångsterna av torsk var dessutom ovanligt bra under maj månad. All torsk under MRB har försålts till minkfoder. Havskräfta Stigande priser har också varit fallet för havskräftan. Snittpriset under året har för våra medlemmar ökat med cirka 25 %. Bättre avsättning på den svenska marknaden och därigenom en minskad export (som betalar sig sämre) är en viktig del i den goda utvecklingen. Räka Vi har ingen jämförbar statistik över prisutvecklingen för nordhavsräkan beträffande våra medlemmar, men rent allmänt har räkan sjunkit i pris. Mycket p.g.a. rödlistningen från WWF vilket särskilt minskade på försäljningen i det viktiga stockholmsområdet. Också den möjlighet som HaV öppnade upp för i februari 2015, att tillåta en fiskebåt hyra in räkransoner och på så vis kunna fånga och landa mer under en fiskeresa, har bidragit till prispressen. Nordhavsräkan MSC-certifierades i slutet av året och därmed tog WWF bort rödlistningen. Torsken i Kattegatt HKPO har hitills inte propsat på en kvot för att öppna upp för ett riktat fiske efter torsk i Kattegatt, men vi har varit mycket angelägna om få till en höjning av bifångskvoten. Förekomsten av torsk i Kattegatt har ökat mycket de senaste åren och det blir allt svårare för fiskaren att undvika fånga oönskad torsk. Frågan har varit prioriterad för oss och glädjande nog kom besked i december om en höjd bifångstkvot för 2016 (Tack ND för hjälpen). För svensk del ökades kvoten från 37 till 137 ton, något som avsevärt kommer att underlätta vardagen för våra fiskare.
4 3. Samtal om nytt fiskesystem Under det första halvåret 2015 pågick diskussioner om förändringar av nuvarande fiskesystem för att klara av landningsskyldigheten (LS). EDF, en internationell miljöorganisation, hade poppat upp under hösten 2014 och erbjudit sig att bekosta sammankomster och leda mötena för att få motstridiga viljor inom näringen till att börja tala med varandra. Samtalen organiserades i olika grupper, räka, kräfta, fisk och östersjön. I HFPO valdes representanter i de olika grupperna efter interna rådslag och vår PO behöll under hela tiden en levande diskussion i föreningen. Flera andra organisationer som saknade en demokratisk uppbyggd verksamhet hanterade saken annorlunda. I alla möten deltog observatörer från HaV i en mer passiv roll. Efterhand blev uppenbart för oss att samtalen styrdes inte främst emot det förespeglade målet att hjälpa fisket till att hantera LS, utan framförallt gick ut på att dela upp fisket på ett sätt som bäddade för att i nästa steg enkelt kunna införa köp- och säljbara kvoter (ITQ). En ambition som finns som en grundpelare internationellt i EDF:s arbete, men som de hade mörkat i Sverige. Målsättningen var för övrigt helt i linje med SFR:s envisa kampanjartiklar under hela 2014 i tidningen Yrkesfiskaren vilka lovordade ITQ-systemet som fiskenäringens frälsning. Så som samtalen kom att utvecklas föranledde det oss i HFPO att utforma en skrivelse inför de sista gruppmötena som skulle äga rum i slutet av maj. I kallelsen uttrycktes att säcken skulle knytas ihop. Avsikten var att ta fram skarpa förslag som kunde genomföras från 1 januari 2016. Vi ville med vår skrivelse påpeka det uppenbara, att oavsett ståndpunkt hade varken näring eller myndighet vid tidpunkten tillräcklig kunskap om de framtida förutsättningarna för att kunna besluta om för fisket långtgående förändringar: Inför systemgruppernas möte i Träslövsläge den 29 maj. Vid diskussioner om ett nytt fiskesystem ligger det i sakens natur att det snart uppstår en fokusering på teknikaliteter kring hur just en fördelning skall kunna utformas. Nu tror vi det är dags att fisket ställer sig den viktiga frågan om det förnuftiga i att hasta iväg omfattande förslag till HaV, när både fiskerinäring och myndigheter saknar den nödvändiga kunskapen om framtida förutsättningar för fiskets bedrivande. En viktig invändning mot att nu genomföra en uppdelning av fisket, är givetvis att det är ett särskilt illa valt tillfälle, med historiskt små eller inga kvoter, samtidigt som fisken är starkt tillbaka i västerhavet och fortsätter att öka. De fiskare som under en lång tid bedrivit ett
5 selektivt ristfiske, eller varit förhindrade till att bedriva ett fiske efter fisk, har i praktiken hjälpt till att spara på fisken, för andra att nyttja. De riskerar nu att bli de stora förlorarna. Utöver detta kommer landningsskyldigheten (LS) som innebär en rejäl omvälvning av fiskets bedrivande. Även LS är en välgrundad anledning till att nu dra ner på takten i systemarbetet: Hur blir det med undantag för överlevnad, t e x för havskräfta? Vilka andra undantag från landningsskyldigheten kommer att gälla? Hur blir det med ändrat minimimått för havskräftan? Vilka kvoter kommer att skrivas upp p.g.a. LS, med hur mycket? Vilka andra kvoter kan komma att höjas p.g.a. den ökande fiskförekomsten? Vilka skall äga dessa tillkommande kvoter? För fisket i Kattegatt är situationen extra besvärlig med en begränsad historik av fisk för perioden, 2010-2014. Även om en positiv tilldelning av kvoter möjligen skulle kunna ske, så är det ändå baserat utifrån en historiskt låg nivå. En osäkerhetsfaktor, som också behöver läggas in i kalkylen är, i vilken utsträckning Havs- och vattenmyndigheten kommer att ta hänsyn till systemgruppernas olika förslag. Ett annat bekymmer med systemarbetet är att förslagen inte är ordentligt genomlysta och konsekvenserna tillräckligt väl beskrivna och räknade på. Tiden har inte räckt till för att göra en god analys. En dålig grund att stå på, när det nu är tänkt att det skall röstas om avancerade förslag. Dessutom, förslagen i en grupp påverkar även andra fisken, något som vi mer behöver diskutera effekterna av. Eftersom landningsobligatoriet i västerhavet nästa år föreslås starta med kräfta, räka, tunga och kolja, så är det möjligt att invänta slutliga regler och andra förutsättningar som kommer att finnas när landningsskyldigheten efterhand införs. I vart fall, under 2016, måste ett enklare system införas. Charles förslag gällande västerhavet anser vi kan ligga till grund för detta, och bör diskuteras på allvar i de olika grupperna. Slutligen, det arbete som har lagts ned under systemdiskussionerna är inte förgäves och är till nytta för näringen, men fordrar ytterligare tid för diskussion och eftertanke. Fiskerinäringen behöver även få till sig en bättre kunskap om de villkor som kommer att gälla för fisket de närmsta åren. Vid mötena den 29 maj bör främsta prioritet i systemarbetet vara att försöka möjliggöra ett fortsatt fiske för alla, trots införandet av landningsobligatoriet. Träslövsläge 27 maj 2015 Hallandsfiskarnas Producentorganisation På det sista samlade stormötet för dagen meddelade HaV plötsligt att myndigheten inser svårigheterna med att i nuvarande skede ta fram ett nytt system och därför kommer att titta på enklare lösningar för att klara
6 landningsskyldigheten 2016. Uttalandet var naturligtvis en besvikelse för de krafter som arbetat för att få till stånd en snabb uppdelning av fisket. Facit kom att visa sig i slutet av året när kvotuppräkningarna för äkta tunga, kräfta, räka och torsk presenterades, något som starkt minskade på behovet av stora förändringar i gällande fiskesystem. Redan tidigare under året i juni hade HaV meddelat myndighetens avsikt till att nu istället ta ett större helhetsgrepp inför 2017. Senare efter sommaren konkretiserat i en så kallad inriktningsskrivelse om en utredning gällande fördelning av fiskemöjligheter under en landningsskyldighet. 4. Redovisning av åtgärd för att säkerställa våra medlemmars framtida rätt till msc-märkningen på havskräfta och östersjötorsk. Vår beskrivning av åtgärden och vad den syftar till: Fiskbranschens Riksförbund har lämnat ifrån sig ägandeskapet till MSC-certifieringen av torsk i östra Östersjön. Ny ägaren är Sveriges Fiskares PO, en organisation som inte omfattar alla fiskare vilka tidigare haft rätt till märkningen. En ny MSC-certifiering 2015 som avser havskräftan hanteras av Sveriges Fiskares Riksförbund. Den oroliga och polariserade organisationsprocessen inom fisket gör det angeläget för HFPO att säkerställa medlemmarnas tillgång till en fortsatt MSC-märkning av östersjötorsken och även till den nya märkningen av havskräftan. Vi avser att arbeta efter följande plan för att uppnå målet: Skrivelse till Fiskbranschens Riksförbund för att visa på organisationens ansvar då de överlämnat msc-certifieringen av torsk till en enskild organisation (SFPO). Förhoppningen är att därigenom sätta press på nuvarande ägare av märkningen. Fiskbranschens medlemsföretag, där även torsk-industrin ingår, kan ju inte vara nöjda med att msc-märkningen riskerar att omfatta färre fiskefartyg än vad nu är fallet. Möte med företrädare för Sveriges Fiskares Riksförbund angående certifieringen av havskräfta. Slutligen, upprätta avtal med respektive organisation och Hallandsfiskarnas PO. Båda dessa organisationers status, SFR och SFPO, är högst osäker i dagsläget. Var certifieringarna slutligen hamnar är därför oklart. Det kan krävas ytterligare möten och skrivelser om det sker förändringar i ägandeskapet. För att få igång processen och involvera berörda organisationer samt klargöra vår inställning i frågan sände vi i början av januari ut följande brev:
7
8 Svaret från Fiskbranschen Riksförbund var att de menade sig vara utan skuld, då de hade meddelat SFR att de inte längre ville stå kvar som huvudman. När sedan varken SFR eller STPO enligt FR visade på något intresse för frågan så erbjöds SFPO att ta över certifieringen. Något märkligt kan tyckas då SFPO var en organisation som hanterades från SFR, inte var funktionell, starkt ifrågasatt av många fiskare och dessutom hade förlorat föreningens godkännande som PO. Kanske något överflödigt att här nämna att Hallandsfiskarnas PO, trots att vi hade medlemmar som var högst berörda, inte ens fick en möjlighet till att lämna synpunkter i ärendet. I januari 2015 blev det klart med Havskräftans MSC-certifiering, då med SFR som ägare. Också den certifieringen kom under våren och fram till hösten att användas i deras organisationsprocess som ett medel för att försöka mota in fiskaren i SFR/SFPO. Vi deltog i flera samtal med fiskets organisationer under 2015 avseende omstöpning av SFR till en samorganisation för PO. Under dessa samtal tog vi konsekvent upp MSC-frågan, som vi menade först måste lösas om vi över huvud taget skall få ett förtroende för en framtida samordning. Vårt krav på en MSC-märkning öppen för alla, framfördes även i andra sammanhang och mer officiellt på HFPO:s webbsida. Brevet och våra andra inspel renderade i ett kort töväder där plötsligt dåvarande ordföranden och vice ordföranden för SFR önskade ett möte med representanter för HFPO i Träslövsläge. Mötet ägde rum i februari månad. De uttalade då att SFR hade slopat kravet på medlemskap i SFR eller SFPO för att omfattas av certifieringarna. En som det snart skulle visa sig vara en tillfällig omvändelse som efter några veckor återgick till den tidigare positionen. Under sommaren tog vi fram kostnader och annan information om MSCcertifiering av havskräfta. Avsikten var då främst att sätta större press på SFR/SFPO men också att förbereda för en egen certifiering. Ett mejl om våra planer med angiven tidsgräns skickades till SFR. Vi fick då ett svar om att saken skulle få en lösning. På höstkanten 2015 stod det alltmer klart för SFR/SFPO att strategien hade misslyckats. De hade inte lyckats med att slå in en kil i vårt PO och skapa splittring. Det taffliga agerandet hade dessutom medfört att många andra kräftfiskare avstod från msc-märkningen. Ofta var det bara halva utbudet av kräfta på auktionen som var MSC. Något som handlarna givetvis inte gjorde vågen för.
9 SFR/SFPO gav upp till sist. Alla berörda fiskare som så önskar har nu rätt till MSC-märkningen på havskräfta och östersjötorsk utan krav på särskild organisationstillhörighet. 5. Redovisning av åtgärd för att uppnå målen artikel 7 i förordningen 1379/2013. Beskrivning av åtgärden och vad den syftar till. Almy West har bedrivit provfiske i Östersjön i ett pilotprojekt för utprovning av trålredskap. Målsättningen är att ta fram en trål som bättre kan selektera ut oönskad fångst (småtorsk, plattfisk), samtidigt som den minskar på bränsleåtgången. Projektet, som är till fullo finansierat av EU och svenska staten, skall vara färdigt i maj 2015. Projektet kom att ta betydligt längre tid i anspråk och kunde inte slutföras till sommaren så som förväntats. Avsikten är nu att driva projektet vidare under 2016. En del av svårigheten är att förutsättningarna för att uppnå en god selektering förändras hela tiden, beroende av vind, strömmar, mycket fisk, lite fisk, fisk på olika djup, osv. Ett bra selektivt redskap måste kunna fungera under många olika förhållanden för att vara användbart. En sammanfattning av projektet så här långt är gjord av skepparen på Almy West, den båt som används i utvecklingsarbetet: Projektet "Utveckling av en ekologisk selektiv torsktrål för Östersjön" är ett utpräglat utvecklingsprojekt som genomförts av en projektgrupp på fyra personer i samarbete med Öckerö Maritime Center som projektansvarig. Vår ansökan, som beviljades av Jordbruksverket, har tack vare en 100 % finansiering gjort att projektet kunnat genomföras. Enligt Jordbruksverkets beslut erhölls halva stödet från Europeiska Fiskerifonden och den andra halvan från Sveriges Havsmiljöanslag. Syftet med projektet har varit att skapa en trål för torskfiske som lägger grunden för ett verkligt långsiktigt hållbart fiske, ett fiske där man fångar fisken på ett ekologiskt sätt och som samtidigt upprätthåller fiskarens ekonomi på en anständig nivå. Trålen måste även göra det möjligt för fiskaren att överleva med den landningsskyldighet som infördes för Östersjön den 1 januari 2015. Det är vår övertygelse att det bästa sättet att möta de pålagor som EU beslutar om sker genom förbättrade redskap. För att uppnå denna förbättring har vi i projektet konstruerat en ur selektionssynpunkt multifunktionell trål, det vill säga en trål som har flera innovativa selektionsenheter. Det har under arbetets gång visat sig att det inte räcker med en selektionskonstruktion utan det behövs flera enheter för att uppnå en selektion som reducerar bifångsten till den nivå som krävs för en hållbar framtid.
10 Vi har lagt upp projektarbetet i två steg där det första steget har inneburit fokus på selektionsförmågan i en traditionell trål och det andra steget har varit att bygga en ny trål med en harmonisk kombination av ökad effektivitet och ökad selektionsförmåga. För oss är det självklart att effektivitet och selektivitet går hand i hand för ju effektivare trålen är desto mer kan man selektera ut och därmed uppnå den nollvision vi har satt upp i projektet. Under arbetet har vi genomfört ett flertal tester i SINTEFS provtank i Hirtshals dels med olika modellkonstruktioner, dels med ringar i full skala och erfarenheterna härifrån har sedan omsatts och provats under fältmässiga förhållanden i Östersjön. Provfisket, på drygt 350 hal, har ägt rum i södra Östersjön i områdena 24-26 under september 2013 till och med juni 2015 med båten Almy West KA 250 och beroende på fångstresultaten har förändringar gjorts fortlöpande för att hela tiden försöka optimera resultaten. På grund av att projektet måste avslutas tidigare än planerat hann vi aldrig provfiska med den nya trålen och därmed inte heller genomföra någon vetenskaplig analys av fångsten. Däremot fick vi strax innan projektet stängdes hjälp av två observatörer från H-lab med en stickprovsanalys av fångster i en jämförelse mellan Bacoma och våra selektionsenheter i den traditionella trålen. Det visade sig att bifångsterna i vår trål var mindre än hälften så stora som i Bacomatrålen och tar man sedan hänsyn till ytselekteringen blir skillnaden ännu mycket större. Slutsatsen är således att vi i steg 1 i projektet kommit en bra bit på väg med arbetet att märkbart minska bifångsterna jämfört med det som används idag dvs Bacoma, T90 och diagonalmaskan. Steg 2 som innebär att tillämpa våra hittills uppnådda selektionskunskaper i en nykonstruerad trål, som redan har tillverkats i projektet, har tyvärr inte kunnat påbörjas. Detta steg skulle göra det möjligt för oss att uppnå ett ännu bättre resultat. 6. Övrigt Under verksamhetsåret har Hallandsfiskarnas PO ändrat namn till Havsoch Kustfiskarnas PO som bättre avspeglar sammansättningen av våra medlemmar, med fiskare som bedriver fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön, till havs och kustnära. HKPO har 2015 deltagit i ett flertal möten rörande omorganisationen av SFR till att bli en samarbetsorganisation för PO:ar. Något som vi till sist valde att stå utanför. Vi har också medverkat vid många samråd och informationsmöten på Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Näringsdepartementet. Föreningen är medlem i NSAC och är aktiva i arbetsgruppen för Skagerrak och Kattegatt. Prioriterade frågor för oss har varit de stängda
11 områdena i Kattegatt och situationen för torsken. Båda är frågor som väcker en del känslor och som tycks ha fått en symbolisk betydelse för vissa aktörer som vill begränsa fisket. HKPO är medlem i Leader Halland (LLU) och deltar i beredningsgruppen för fiske, tillsammans med sportfisket, insjöfisket och vattenbruket. Vidare är HKPO medlem i Kattegatts kustvattenråd, en sammanslutning av kustkommuner, föreningar och andra skilda intressen. Tyvärr har delar av föreningen redan från start visat på en avog inställning till yrkesfisket, något som resulterade i en skrivelse från kustvattenrådet till närings- och miljödepartementen, vari bl a bottentrålning som fiskemetod angreps. Den alltmer krympande fiskerinäringen tycks hos många tyckare vara ett större hot mot miljön i havet än alla miljöförändringar som orsakas av den landbaserade verksamheten, vilket resulterat i döda bottnar utefter kusten med förlorade uppväxtområden som tidigare har gett skydd åt småfisk - bottnar där aldrig en trål dragits fram. Träslövsläge den 8 februari 2016 Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation Sverige ek. för. Tommy Lang ordförande