ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar

Relevanta dokument
ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

ALHVA hembaserad, verksamhetsövergripande behandling

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Att uppmärksamma det späda barnets behov

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

ALHVA - Hembaserat, verksamhetsövergripande arbete riktat till späda och små barn och deras föräldrar. En forskningsrapport

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Barns psykosociala ohälsa

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Nka:s arbete med Barn som anhöriga

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Praktiska anvisningar

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Insatser från Barnhälsovården

Systematisk uppföljning av placerade barn

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Föräldrastöd och föräldraförberedelse


Vad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt

ALHVA hembaserad behandling för riskutsatta spädbarn och deras föräldrar

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Nka:s arbete med Barn som anhöriga

Konsultation med förskola

Jenni Niska och Elisabet Olofsson

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Tvärprofessionella samverkansteam

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Syftet men handlingsplanen

Psykisk ohälsa under graviditet

Tjänsteskrivelse. Slutrapport- Projekt Barn Blir

Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län

Stöd till föräldrar med utvecklingsstörning - ett delprojekt inom Föräldrastödsprojektet de tre F:en

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Målgruppsinventeringar inom barn och unga

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

ACT i Malmö Workshop G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Att uppmärksamma våld i nära relationer

BHV-programmet i Sverige

Frågor för reflektion och diskussion

Våld i barnavårdsutredningar Att utreda olika TINA MATTSSON SOCIALHÖGSKOLAN LUNDS UNIVERSITET

Oro för barn och unga

Utvärdering Gröna Kortet. Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Herrgårdens förskola

Rutin gällande tandvård för barn som riskerar att fara illa. Syfte och omfattning Att hantera barn som riskerar fara illa på säkert sätt i tandvården.

Spädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet

Hem för vård eller boende för barn med föräldrar

Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Beslut efter kvalitetsgranskning

Utlåtande från hälso- och sjukvården

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (5)

Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

Det är ju inte alltid sålätt. Hur kan vi tänka om oron? På vilka grunder.? Kunskap som ökar vår oro. Grad av oro för barnets utveckling

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

Förskoleundersökning, Timbro Resultatrapport

Transkript:

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar Every Child has the Right to second International Young Carers Conference Malmö, Sweden 2017 Birthe Hagström fil dr i pedagogik birthe.hagstrom@telia.com Annelie Lindberg, teamledare ALHVA, utvecklingsledare ALMA annelie.lindberg@malmo.se

Bakgrund ALMAs konsultationer Mödrahälsovård Socialtjänst Barnpsykiatri Vuxenhabilitering Vuxenpsykiatri Barnhälsovård

Syfte och mål Syfte - är att undersöka om behandlingen påverkar barnets utveckling och familjens situation utifrån målsättningen Mål att förändra barnets situation från en risksituation till en situation som är tillräckligt bra för en positiv utveckling för barnet

Vilka familjer vänder sig ALHVA till? Föräldrar med långvariga psykisk ohälsa/sjukdom och överlappande svårigheter som missbruk/våld och socioekonomiska problem. Föräldrarna har behov av att verksamheter gemensamt tar ett helhetsgrepp. Föräldrarna har ofta en bristande mentaliseringsförmåga. Föräldrarna och deras barn är i behov av långsiktigt stöd.

Ramar Personal Ansvarig chef Teamledare 70% Två familjebehandlare 100% Socialsekreterare utreder och beviljar ett bistånd. Åtta familjer är pågående samtidigt i ALHVA. Familjerna aktualiseras via ALMAs konsultationsteam eller via direktkontakt med teamet. Föräldrarna tillfrågas om medgivande till att samverka med vårdgivare och myndigheter i syfte att hjälpa familjen.

Innehåll i ALHVA Om möjligt etablera kontakt i slutet av graviditeten. Arbete i hemmet minst två gånger i veckan med fokus på kontakt och samspel mellan barn och förälder. Familjegrupp en gång varje vecka. Samverka med andra verksamheter kring stödjande nätverk och familjens socioekonomiska situation. Förbereda för förskola där barnets behov av trygga relationer tillgodoses. Behandlingen pågår till barnet är inskolat på förskola och det fungerar för familjen

Samverkan med socialsekreterare Kontakt under behandlingen samt vid akuta situationer. Bedöma, informera och samverka om familjens ekonomiska situation. Ordna för familjen så att basen i form av hyra, mat och kläder finns. Teamet tar ansvar för att basen fungerar

Samverkan med MHV och BHV MHV Tillsammans med familjen planera för MHV besöken, förlossningen och tiden på BB. I samråd med föräldern bestämma BVC och knyta kontakt. BVC Tillsammans med familjen planera för BVC besöken. Tätare och längre besökstider. Journalföra för framtiden.

Samverkan med vuxenpsykiatrin Trots långvariga psykiska svårigheter inte självklart att en bedömning gjorts inom specialistpsykiatrin Hjälpa förälder i kontakt med akutpsykiatri, öppenvård och heldygnsvård. Se till att kontakten bibehålls och rätt hjälp erbjuds. Skapa tillgänglighet och kontinuitet - varje allmänpsykiatrisk mottagning i Malmö har en läkare som arbetar med ALHVAs föräldrar.

Arbete i kontakt och sampel Bedömning av föräldern, barnet och av kontakt och samspel. Hjälpa föräldern att se och förstå sitt barns signaler och svara på dem så att barnet känner sig förstått. Skapa positiva möten mellan föräldrar och barn och öva på att vara en tillgänglig förälder. Sufflera barnet. Fylla på förälder och barn.

Samverkan med förskolan Samarbeta med Förskoleförvaltningen om lämplig förskola. Presentera ALHVA och familjen i förskolan. Planera för inskolning. Påbörja fortbildning och handledning av anknytningspedagog samt arbetslag. Familjebehandlaren följer med föräldern en gång i vecka vid lämning eller hämtning.

Forskningen i ALHVA (Björkhagen Turesson & Hagström 2015). Rapport. Folkhälsomyndigheten

Data samlades in genom: Intervjuer med föräldrar, behandlare, ansvarig socialsekreterare, ansvarig BVC sjuksköterska och barnets anknytningspedagog i förskolan. Loggböcker skrevs av behandlarna och teamledaren varje vecka. Vineland 11(0-2 år) ett självskattningsformulär avseende kontakt och kommunikationsförmåga fylldes i av behandlare och anknytningspedagog. Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD). Självskattningsformulär avseende den vuxnes sinnesstämning. Fylldes i av föräldrarna.

Kort summering av familjerna Barn vars föräldrar har fullföljt behandlingen Barn vars föräldrar har avslutat behandlingen i förtid Barn vars föräldrar var i pågående behandling när forskningen avslutades Adam Cecilia Ester Bea Dag Filippa Gustav Karl Lars Holly Mats Noa Inga Otto och Otti (tvillingar) Jim Fem familjer med sammanlagt 11 barn har avslutat, tre på grund av flytt och två på grund av omhändertagande eller hot om omhändertagande

Resultat Barnen har utvecklats positivt. Vardagen är mera förutsägbar och omsorgssituationer som måltider, nattning och sömn fungerar bättre. Föräldrarnas förmåga att förstå och svara på sitt barns signaler har ökat och de är mera tillgängliga när barnet behöver tröst och skydd. Samverkan mellan ALHVA, vårdgivare, myndigheter samt familjens nätverk har varit möjlig och visat sig viktig. Förskolan fick en viktig roll för barnen som lämnades regelbundet. Utvärderingen ger en antydan om att familjer med komplex problematik inte i tillräckligt hög utsträckning uppmärksammas i barnhälsovården. Några pappor har fått ökad betydelse för barnen under projektets gång. Familjerna har troligen behov av ett planerat och långsiktigt stöd.

Praktisk betydelse Det är möjligt att nå föräldrarna och få till stånd en arbetsallians, men det tar tid och kräver en både kunnig och uthållig personal En viktig lärdom är att försöka få kunskap om hur vardagen ser ut, så att insatserna anpassas till de faktiska svårigheterna. Samverkan i projektet har uppskattats av vårdgivare, myndigheter och även av föräldrarna. Förskolan kan få en betydande roll för barnen och deras föräldrar. Det går att arbeta med tolk i ett långvarigt behandlingsarbete. Arbetsmodellen kan vara ändamålsenlig även för andra utsatta grupper föräldrar och barn

ALHVA har fortsatt sitt arbetet efter projektslut Teamet arbetar för att vidmakthålla uppnådd kunskap och utveckla arbetet 16 familjer med 18 spädbarn har påbörjat behandling I fem familjer uppmärksammades behovet under graviditeten I tre familjer har barnen omhändertagits med stöd av LVU Bedömnings perioden är förlängd Socialsekreterarens roll är tydligare Diskussioner pågår kring teamets storlek, sårbarhet, utveckling av samspelsarbetet samt uppföljning.

Tack för er uppmärksamhet!