Innehåll. 1 Inledning 3 Sysselsättningsprogrammet i relation till stadsstrategin och stadens övriga program 4

BORGÅ STADS SYSSELSÄTTNINGSPROGRAM 2015 2017

Innehåll 1 Inledning 3 Sysselsättningsprogrammet i relation till stadsstrategin och stadens övriga program 4 2 Nuläge 6 Organisering 6 Kostnader 7 Kunder och tjänster 8 Unga som kunder hos sysselsättningstjänster 9 Andra aktörer 9 3 Jämförelse 10 4 Framtida utmaningar 13 5 Prioriteringar och åtgärder i verksamheten 2015 2017 16 Översiktsbild och mål 16 Åtgärdsförslag 17 Utveckling av stadens organisation 17 Ökad sysselsättningsverksamhet inom staden 17 Stöd till utomstående aktörers sysselsättningsåtgärder och sysselsättningsprojekt 18 6 Uppföljning av programmet 20 7 Bilagor 21 Bilaga 1. Ordlista om sysselsättning 21 Bilaga 2. Statistik över arbetslöshet 23 Bilaga 3. SWOT-analys av Borgå stads sysselsättningstjänster 25 Bilaga 4. Två alternativa prognoser för arbetslöshetskostnader i Borgå 26 Bilaga 5. Sammandrag av åtgärdsförslag 27 Bilaga 6. Jämförelse av sysselsättningsverksamheten inom fyra kommuner 28 Hyvinge 28 Kuopio 30 Borgå 32 Raseborg 34 Jämförelse av kostnaderna och antalet kunder 37

1 Inledning Stadsdirektören i Borgå tillsatte 24.3.2014 en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett sysselsättningsprogram för Borgå stad. Beslutet att utarbeta detta program baserade sig på stadens strategi och kommunernas ökade ansvar för sysselsättningen. Minskandet av skillnaderna i välfärd är ett av tyngdpunktsområdena i stadens strategi. Åtgärder för att påverka arbetslösheten och de arbetslösas funktionsförmåga samt för att aktivera de arbetslösa betraktas som ett centralt sätt att minska välfärdsskillnaderna. Gruppen hade till uppgift att "noggrant gå igenom de nuvarande sysselsättningsinsatserna, kommande utmaningar, nya möjligheter och innovationer för skötseln av sysselsättningsärenden och att utgående från dessa utarbeta ett eget sysselsättningsprogram för staden". Arbetsgruppens arbete har framskridit enligt det givna uppdraget. Arbetet inleddes med en kartläggning och beskrivning av stadens nuvarande sysselsättningsinsatser. Efter det gjordes en kartläggning av sysselsättningsåtgärderna på andra orter i Finland samt statistiska analyser och prognoser för arbetslöshet och dess ekonomiska konsekvenser för framtidsutsikterna. De sista månaderna av beredningsarbetet ägnades åt att ta fram åtgärdsrekommendationer. Arbetsgruppens sammansättning var följande: social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme, Borgå stad/social- och hälsovårdssektorn, ordförande för gruppen direktör för social- och familjetjänster Maria Andersson, Borgå stad/social- och hälsovårdssektorn, vice ordförande för gruppen ekonomiplaneringschef Johnny Holmström, Borgå stad/koncernförvaltningen servicechef Tove Martti, Nylands arbets- och näringsbyrå verkställande direktör Ulla Poppius, Posintra Oy utvecklingschef Tuija Öberg, Borgå stad/bildningssektorn Chef för sysselsättningstjänster Mikko Viitanen, Borgå stad/social- och hälsovårdssektorn, sekreterare för gruppen Gruppen sammanträdde första gången 4.4.2014 och har sedan dess hållit sammanlagt 11 möten. Under sitt arbete har gruppen hört representanter för den sysselsättande 3:e sektorn, kommunförbundets specialsakkunnig Tommi Eskonen och företagsvärldens representant Patrik Laxell. Gruppens medlemmar har deltagit i FCG:s sysselsättningsseminarium i Vanda 20 21.5 och gjort ett besök i Villmanstrand för att bekanta sig med sysselsättningsverksamheten där. Under arbetets gång har information också samlats om sysselsättningsverksamheten i städer på olika håll i Finland. 3

Även personalen vid sysselsättningstjänsterna deltog i beredningen av åtgärdsförslagen i programmet under sin utvecklingsdag 10.10.2014. Utkastet till program och åtgärdsförslagen behandlades också i det påverkarråd som ordnades 10.12.2014. Till rådet hade kallats beslutsfattare och representanter för företag, företagarorganisationer, läroanstalter samt representanter för aktörer inom 3:e sektorn som deltar i sysselsättningsverksamheten. Sysselsättningsprogrammet i relation till stadsstrategin och stadens övriga program I Borgå stads strategi för åren 2013 2017 finns fyra centrala mål: fortsatt förbättring av stadens ekonomi, mindre välfärdsskillnader mellan invånarna, ökade deltagandemöjligheter för invånarna, samt att Borgå ska vara en konkurrenskraftig och hållbar stad. Ekonomiskt förnuftiga och aktiveringsbetonade sysselsättningsåtgärder kan anses främja alla dessa mål. Stadens totala kostnader för hantering av arbetslöshet kan fås att minska genom effektiva aktiveringsåtgärder. Aktivering av arbetslösa har bevisligen en positiv effekt på de berörda personernas välbefinnande. Detta betyder att när man satsar på sysselsättning minskar man samtidigt också välfärdsskillnaderna. Redan i dag består arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte i hög grad av uppgifter där de arbetslösa medverkar för att upprätthålla och förbättra stadens allmänna snygghet och trivsamhet. Exempel på sådan verksamhet är arbetspatruller och verkstäder. Denna verksamhet bidrar till att öka de arbetslösas engagemang för stadens verksamhet och trivsamhet. Genom att ta hand om de arbetslösas aktivitet, arbetsförmåga och kunnande tryggar staden också tillgången på arbetskraft för näringslivets behov. Ett närings- och konkurrenskraftsprogram för Borgå stad blev färdigt på hösten 2014. Programmets mål och centrala åtgärder för att uppnå målen är följande: 1) Stadens invånarantal ökar - Nya invånare, turister och företag lockas till Borgå genom en aktiv marknadsföring av staden. För att personer i arbetsför ålder ska flytta till Borgå, bör de erbjudas god basservice, olika boendealternativ och möjlighet till mångsidiga fritidsintressen. Invånarna behöver också mångsidiga butikstjänster, och därför ska också tillväxtmöjligheterna för handeln att tryggas. 2) Tryggande av tillgång på kunnig arbetskraft - För att trygga tillgången på arbetskraft i Borgå ska uppmärksamhet fästas vid utbudet på utbildning och en proaktiv och ändamålsenlig planering av utbudet. Ett mål är att de som redan studerar här på orten också ska stanna kvar och bosätta sig i Borgå. Detta kan lyckas med hjälp av marknadsföring och platser för inlärning i arbetet. 3) Tryggande av företagens verksamhetsförutsättningar - För att skapa en fruktsam dialog och ett positivt klimat för företagsverksamhet ska gemensamma möten regelbundet ordnas för de olika parterna. Parterna inbjuds också till beredningen av ärenden som har anknytning till näringslivet. Staden strävar efter att för sin del bidra till att utveckla en positiv atmosfär. Allas insats, såväl invånarnas som företagens, behövs för att lyfta atmosfären. 4

4) Stadens miljömål skapar nya möjligheter för näringslivet - Borgå stad förbinder sig att främja lösningar som minskar utsläppet av växthusgaser. Stadens mål är att minska utsläppet av växthusgaser med 80 procent fram till år 2030. Tillväxtmöjligheterna för miljövänlig affärsverksamhet utvecklas som en del av projektet med elektrisk husteknik. Närings- och konkurrenskraftsprogrammets mål stöder behovet att öka och effektivera de sysselsättande åtgärderna. Genom en god sysselsättningspolitik kan staden direkt påverka tillgången på kunnig arbetskraft, och de sysselsättande åtgärdernas positiva effekt på välbefinnande och trivsel bidrar till målet att öka stadens invånarantal och att trygga företagens verksamhetsförutsättningar. Å andra sidan kan staden genom en lyckad näringslivspolitik höja sysselsättningsgraden och minska behovet av sysselsättningsåtgärder. 5

2 Nuläge Borgå stads sysselsättningsåtgärder har centraliserats till enheten sysselsättningstjänster, som lyder under social- och hälsovårdssektorn. Målgruppen för sysselsättningstjänster utgörs av unga personer som löper risk för marginalisering samt långtidsarbetslösa. Enheten har 24 anställda. Utgifterna för aktiv sysselsättningsverksamhet i Borgå var i medeltal 119 012 euro per månad år 2014. Kommunens kostnader för arbetsmarknadsstöd var i medeltal 192 526 euro. Därtill var kostnaderna för utkomststöd till arbetslösa 13 800 euro per månad. Antalet kunder hos stadens sysselsättningstjänster år 2014 var i medeltal 504 per månad. Av dem deltog 60 %, dvs. 304 personer, i aktiveringsåtgärder. Den vanligaste verksamhetsformen bland stadens aktiveringsåtgärder är arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte med i medeltal 220 deltagare per månad. Var fjärde av de unga arbetssökandena deltar i aktiveringsåtgärder. Antalet deltagare i arbets- och näringsbyråns aktiveringsåtgärder är i medeltal 800 personer per månad. Cirka 500 arbetslösa personer studerar årligen vid Edupolis enhet i Borgå, och över 300 personer deltar årligen i tredje sektorns sysselsättningsåtgärder och i lönesubventionerat arbete. Organisering I Borgå stad har det verkställande ansvaret för sysselsättningsåtgärder centraliserats till enheten sysselsättningstjänster, som lyder under social- och hälsovårdssektorn. Enheten bildades år 2012, i och med att den dåvarande servicecentralen för arbetskraften vid social- och familjetjänsterna och ungdomstjänsternas ungdomsverkstäder slogs ihop. Numera ansvarar enheten för största delen av Borgå stads sysselsättningsåtgärder och sysselsättning av arbetslösa personer, bortsett från koordinering av samhällsgarantin för unga, stadens sommararbetsplatser samt stöd för vissa projekt och verksamheter av projektnatur. 6

Bild 1. Sysselsättningstjänsternas organisation Ungdomsverkstäder har ordnats i Borgå sedan 1996. Stadens övriga sysselsättningsverksamhet och i synnerhet verksamhet som koncentrerar sig på långtidsarbetslösa inleddes i sin nuvarande form först år 2006 då servicecentralen för arbetskraften inrättades. I bakgrunden till inrättandet av servicecentralen låg lagändringen om finansieringen av arbetsmarknadsstödet som trädde i kraft år 2002. Enligt lagändringen överfördes 50 procent av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet för de arbetslösa som på grundval av arbetslöshet har fått arbetsmarknadsstöd i minst 500 dagar på kommunerna. I dag har sysselsättningstjänsterna i Borgå stad 24 anställda. De fyra sakkunniga från arbets-och näringsbyrån som arbetar vid servicecentralen för arbetskraften samt Fpa:s deltidsanställda tjänsteman kan anses arbeta inom sysselsättningstjänsterna. Kostnader Enligt modellen för uppföljning av arbetslöshetskostnader som godkändes vid social- och hälsovårdsnämnden var Borgå stads kostnader för arbetslöshet år 2014 cirka 449 538 euro per månad. Av detta belopp var 119 012 euro (26 %) sysselsättningstjänsternas verksamhetsutgifter. 7

Kommunens kostnader för arbetsmarknadsstödet var i medeltal 192 526 euro (43 %) per månad. Därtill uppgick kostnaderna för utkomststödet till arbetslösa till 138 000 euro (31 %) per månad. Arbetslöshet och marginalisering orsakar också andra kostnader särskilt inom hälsovården och i andra enheter inom socialsektorn men det finns ingen tillförlitlig statistik eller beräkning om storleken på dessa kostnader. (Modell för uppföljning av arbetslöshetskostnader och effekten av sysselsättningstjänster, Sohän 4.2.2015) Bild 2. Allokering av sysselsättningstjänsternas verksamhetskostnader Kunder och tjänster Antalet kunder hos sysselsättningstjänsterna år 2014 var i medeltal 504 per månad. I aktiveringsåtgärder deltog 304 personer, dvs. 60 % av kunderna. Den vanligaste verksamhetsformen bland aktiveringsåtgärderna var rehabiliterande arbetsverksamhet med i medeltal 220 deltagare. För närvarande producerar staden själv cirka två tredjedelar av tjänsterna inom den rehabiliterande arbetsverksamheten och köper en tredjedel av dessa tjänster. Staten betalar till kommunen ersättning för anordnande av rehabiliterande arbetsverksamhet. Ersättningen är 10,09 euro/person/verksamhetsdag. I sysselsättningstjänsternas verksamhet ligger tyngdpunkten mestadels på s.k. aktiveringsåtgärder med låg tröskel och rehabiliterande arbetsverksamhet. Borgå stads insatser för sysselsättning med lönesubvention är små jämfört med stadens insatser för rehabiliterande arbetsverksamhet. År 2014 deltog cirka 250 personer per månad i verksamhet med låg tröskel, dvs. i verkstäder och rehabiliterande arbetsverksamhet. I sysselsättningsåtgärder på basis av arbetsavtal eller i utbildning deltog 47 personer. Serviceutbudet inom sysselsättningstjänsterna omfattar inte sådana verkstäder eller serviceställen som särskilt är avsedda för personer som siktar på den öppna arbetsmarknaden. Inom sysselsättningstjänsterna arbetar en person vars huvudsakliga uppgift är att skapa 8

kontakter med arbetsgivare och söka upp arbetsplatser på den öppna arbetsmarknaden för kunder hos sysselsättningstjänsterna. I januari 2014 deltog 45 personer under 25 år i sysselsättningstjänsternas aktiveringsåtgärder. Resten av deltagarna (252 personer) var långtidsarbetslösa som var äldre än 25 år. Enligt arbetsförvaltningens statistik var antalet unga arbetslösa i Borgå sammanlagt 368 i januari. Antalet långtidsarbetslösa var då 648 (personer som varit arbetslösa mer än ett år utan avbrott). Unga som kunder hos sysselsättningstjänster Unga avviker från andra kunder hos kommunens sysselsättningstjänster i synnerhet därför att man strävar efter att förebygga arbetslöshet bland unga, innan arbetslösheten blir utdragen, genom att stödja de ungas egna resurser, genom att uppmuntra dem att studera och genom att erbjuda olika möjligheter att öva arbetslivsfärdigheter. Ungdomsgarantin som trädde i kraft i början av år 2013 innebär att alla ungdomar under 25 år och alla nyutexaminerade under 30 år erbjuds en arbets-, praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader efter att de har anmält sig som arbetslösa. För att genomföra garantin behövs det samarbete mellan olika aktörer. Sysselsättningstjänsterna har ett tätt samarbete med skolorna, specialungdomsarbetet och arbets- och näringsbyrån. I Borgå gjorde man år 2013 en utredning av de lokala resultaten för ungdomsgarantin. I utredningen ingick också ett kapitel om förslag till åtgärder. En del av åtgärdsförslagen har genomförts men en del väntar fortfarande på genomförandet. Cirka 25 % av arbetslösa arbetssökande i Borgå som är under 25 år har placerats i olika sysselsättningsfrämjande åtgärder (medelvärdet för hela landet är 27 %). Cirka en tredjedel av ungdomarna har varit arbetslösa längre än tre månader. Det är särskilt svårt för invandrarungdomar att få arbete. Andra aktörer Aktiveringsverksamhet för arbetslösa ordnas i stor utsträckning av stadens sysselsättningstjänster men också av arbets- och näringsbyrån, affärsverket Edupoli som anordnar arbetskraftspolitisk utbildning och den sysselsättande tredje sektorn. Följande aktörer inom tredje sektorn erbjuder tjänster för ett stort antal kunder: Samaria rf, som säljer rehabiliterande arbetsverksamhet till sysselsättningstjänsterna, samt Uudenmaan Vammaispalvelusäätiös lokala enhet Monipalvelukeskus Duuni. Dessa aktörer erbjuder arbetslösa rehabiliterande arbetsverksamhet men också andra tjänster. Med tanke på sysselsättningsverksamheten är föreningen Borgånejdens arbetssökande rf också en viktig aktör inom tredje sektorn. Föreningen har en lönebetalningstjänst som årligen erbjuder långtidsarbetslösa tiotals sysselsättningsmöjligheter med lönesubvention. Andra regionala aktörer som deltar i sysselsättningsverksamheten antingen genom projekt eller genom annan verksamhet är utvecklingsbolaget Posintra och andelslaget Työpooli. Över 300 arbetslösa deltog i sysselsättningstjänster som producerades av aktörerna ovan eller fick arbete genom dessa tjänster. Enligt uppgifter från Nylands arbets- och näringsbyrå hade arbets- och näringsbyrån i Borgå i slutet av december 4 219 arbetssökande kunder, av vilka 2 595 var arbetslösa. I december var 9

antalet kunder som sysselsatts med lönesubvention 236. I arbetskraftsutbildning deltog 221 kunder, 202 kunder studerade frivilligt och 256 kunder deltog i andra sysselsättningsfrämjande tjänster som också omfattar rehabiliterande arbetsverksamhet. Sammanlagt 915 personer av arbets- och näringsbyråns kunder (21,7 % av alla arbetssökande) deltog således i aktiveringsåtgärder. Cirka 500 arbetslösa per år studerar vid Edupolis enhet i Borgå. Detta antal omfattar även de studerande som kommer från andra orter än Borgå. 10

3 Jämförelse Borgå stads verksamhetsmodeller och resurser för sysselsättning ligger nationellt på en god nivå. I Borgå finns det fortfarande ett relativt stort antal strukturellt arbetslösa och därför används en relativt stor andel av resurserna för det så kallade passiva skyddet. Åtgärdsutbudet i Borgå är omfattande men tyngdpunkten i utbudet ligger på verksamhet med låg tröskel, dvs. rehabiliterande arbetsverksamhet och verkstäder. Stadens insatser för sysselsättning med lönesubvention och företagssamarbete har varit relativt små. I Borgå är nettokostnaderna per enhet relativt låga för aktiveringsåtgärder 388 euro/aktiveringsmånad (Modell för uppföljning av arbetslöshetskostnader och effekten av sysselsättningstjänster, Sohän 4.2.2015). Under de senaste åren har sysselsättningsverksamheten inom kommunerna i Finland utvecklats kraftigt men det finns stora skillnader mellan kommunerna då det gäller deras verksamhetsmodeller och insatser. Redan i flera år har Borgå varit med i en jämförelse av kostnaderna för social- och hälsovårdssektorn i medelstora städer. I jämförelsen ingår även kommunernas sysselsättningsåtgärder som en egen kostnadspost. Då det gäller sysselsättningsverksamheten har det under tidigare år funnits några statistiska fel i jämförelsen och jämförelsen kan fortfarande inte anses vara helt noggrann på grund av olika sätt att organisera sysselsättningstjänster samt på grund av skillnaderna i statistikföringen av dem. Enligt jämförelsen har Borgå under de senaste åren satsat lite mer på sysselsättningsverksamheten jämfört med andra jämförelsekommuner när insatserna ställs i relation med kommunens invånarantal. (http://www.kunnat.net/fi/asiantuntijapalvelut/soster/asiakasmaksut-talous-rahoitus/talous/sotekust /kustannukset-vuonna-2013/sivut/default.aspx) Sommaren 2012 gjorde sysselsättningstjänsterna en egen jämförelse där arbetslöshetssiffrorna och sysselsättningsverksamheten i Borgå stad jämfördes med situationen i Hyvinge, Imatra, Träskända, Kyrkslätt, Kouvola och Nurmijärvi. Även enligt denna jämförelse var Borgå stads totala resurser för sysselsättningsverksamhet högre än medeltalet i förhållande till antalet arbetslösa. Å andra sidan berodde skillnaden enligt jämförelsen närmast på att antalet långtidsarbetslösa i Borgå var större än medeltalet samt på att de utgifter för arbetsmarknadsstödet som kommunen svarar för var högre än genomsnittet på grund av detta. 11

Enligt jämförelsen var Borgå stads insatser för egentliga aktiveringsåtgärder mindre än genomsnittet. I samband med utarbetandet av detta sysselsättningspolitiska program samlades också jämförelseuppgifter om arbetslöshet och om åtgärder mot arbetslösheten i vissa städer och kommuner. (Bilaga 5.) Till jämförelsen valdes med avsikt sådana kommuner (Hyvinge, Kuopio, Raseborg) vilkas verksamhetsmodeller och tyngdpunkter avviker från Borgå stads nuvarande praxis så att staden också skulle få nya idéer för att ordna verksamheten. Följande observationer gjordes utifrån jämförelsen: Arbetslösheten och särskilt långtidsarbetslösheten är ett växande problem i alla kommuner som utredningen gäller. Utvecklingen i Borgå motsvarar i övrigt utvecklingen i de övriga jämförelsekommunerna men under jämförelseperioden har ungdomsarbetslösheten ökat mest i Borgå. Det finns inte stora skillnader mellan kommunerna då det gäller arbetslöshetens struktur. Andelen långtidsarbetslösa av det totala antalet arbetslösa i kommunen varierar mellan 25 % (i Hyvinge) och 28 % (i Borgå och Raseborg). Sysselsättningstjänsternas organisatoriska ställning är annorlunda i varje kommun. I alla kommuner som utredningen gäller är sysselsättningsverksamheten en del av social- och hälsovårdssektorn eller grundtrygghetssektorn men det finns skillnader i sysselsättningstjänsternas ställning samt hur omfattande verksamheten är. Jämfört med andra kommuner har Raseborg mycket självständiga sysselsättningstjänster. I Hyvinge och Borgå verkar sysselsättningstjänsternas administrativa ställning till stor del likna varandra men i Hyvinge lyder ungdomsverkstäderna inte under sysselsättningsverksamheten. I Kuopio har sysselsättningstjänsterna däremot ett nära samband med tjänster inom vuxensocialarbetet men sysselsättningstjänsterna lyder inte under dessa tjänster utan är en serviceprocess vid sidan om dessa tjänster. Rehabiliterande arbetsverksamhet är den vanligaste verksamhetsformen inom sysselsättningsverksamheten inom kommunerna. Olika försök, innovationer och särpräglad verksamhet genomförs i alla kommuner, kanske mest i Kuopio. Genom försök strävar kommunerna huvudsakligen efter att skäddarsy tjänster för vissa kundgrupper samt att effektivisera samarbetet med arbetsgivare och planeringen av de fortsatta åtgärderna. Raseborg och Kuopio ordnar intressanta tjänster som avviker från huvudströmningen: Raseborg ordnar verkstäder för rehabiliteringsklienter inom mentalvård och Kuopio erbjuder en modell med servicesedlar inom sysselsättningsverksamheten. Sysselsättningstjänsterna i alla kommuner har också olika samarbetspartner. Det finns dock skillnader i fråga om var tyngdpunkten i kommunernas egen verksamhet och samarbetsnätverkets tjänster ligger. I Borgå och Raseborg ligger tyngdpunkten i verksamhet som ordnas av kommunens egna enheter. I Hyvinge sköts egentliga sysselsättningsåtgärder huvudsakligen av en samarbetspartner. I Kuopio används cirka 30 % av de totala resurserna för köptjänster. Kuopio verkar också ha det mest omfattande och mångsidiga samarbetsnätverket. Rapportörernas egna bedömningar visar att man på alla orter kraftigt har utvecklat verksamheten under de senaste åren och att alla kommuner allmänt taget är relativt nöjda med sina nuvarande verksamhetsmodeller. Den största gemensamma utmaningen är att 12

hur kommunerna kan möta utmaningen med den allt växande arbetslösheten då den kommunala ekonomin skärps. I förhållande till antalet arbetslösa skiljer sig åtgärdernas volym och resurserna för verksamheten inte betydligt från varandra. Verksamhetskostnaderna per en arbetslös person var näst lägsta i Borgå. Endast Hyvinge hade lägre kostnader. Bland jämförelsegruppen hade Borgå de lägsta genomsnittliga kostnaderna för aktiveringsåtgärder per enhet (497 euro/aktiveringsmånad), beräknat enligt bruttokostnaderna. I fråga om denna kostnadsjämförelse är det dock skäl att beakta att kommunernas verksamhetsstrukturer, servicemodeller och uppföljningssystem avviker från varandra i den grad att jämförelsen endast kan anses vara riktgivande. Sammanfattat kan man med stöd av alla de ovannämnda jämförelserna dra den slutsats att Borgå stads ekonomiska insatser för sysselsättningsverksamheten ligger på den nationella genomsnittliga nivån. Å andra sidan är det skäl att komma ihåg att jämförelserna inte beaktar skillnaderna mellan kommunerna vad gäller arbetslöshetens struktur samt att det är helt motiverat att satsa mer resurser än genomsnittet för åtgärder mot arbetslösheten eftersom det i Borgå har funnits och fortfarande finns ett relativt stort antal långtidsarbetslösa. 13

4 Framtida utmaningar Arbetslösheten fortsätter att växa. År 2014 har arbetslösheten i Borgå ökat med cirka 15 % jämfört med året innan och långtidsarbetslösheten har ökat ännu kraftigare. Ungdomsarbetslösheten ökar och blir utdragen. Till följd av lagändringar ökar kommunernas verksamhetsmässiga och ekonomiska ansvar för långtidsarbetslösheten. Borgå stads kostnader för arbetsmarknadsstödet kommer att uppgå till cirka 4 miljoner euro år 2015. Arbetslösheten har ökat i Finland sedan 2012. Den totala arbetslösheten ökar fortfarande fastän tillväxtfarten har minskat en aning från hösten 2013. År 2014 ökade arbetslösheten i Finland med cirka 10 % per år. Samtidigt har både långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ökat snabbare än den totala arbetslösheten. Ökningen av ungdomsarbetslösheten verkar dock ha blivit långsammare så som ökningen av den totala arbetslösheten har blivit långsammare under år 2014. Detta har tills vidare inverkat relativt lite på takten av den ökade långtidsarbetslösheten. I synnerhet i Nyland ökade antalet långtidsarbetslösa kraftigt år 2014. (Bilaga 2.) I Borgå ökade den totala arbetslösheten, långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten under en längre tid måttligare än i resten av Finland. Sommaren 2013 började ungdomsarbetslösheten öka i Borgå och tidvis ökade ungdomsarbetslösheten i Borgå till och med mer än på andra orter i landet. I juni 2014 ökade långtidsarbetslösheten i Borgå långsammare än i landet i genomsnitt, men då långtidsarbetslösheten i någon mån har börjat minska på andra orter i landet, har långtidsarbetslösheten börjat öka ännu snabbare i Borgå. Man kan således förutse att den totala arbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och i synnerhet långtidsarbetslösheten kommer att öka i Borgå före år 2017. Arbetslösa med invandrarbakgrund utgör en särskild grupp då det gäller skötseln av sysselsättningsfrågor. Invandrarnas andel av de långtidsarbetslösa har ökat under de senaste åren och bland invandrare är arbetslösheten vanligare än genomsnittet även om det finns stora skillnader mellan olika språkgrupper. Det är emellertid klart att dagens finländska integrationsmodell inte är speciellt effektiv då arbetslösheten ökar och man bör effektivera samordningen och arbetsfördelningen mellan kommunernas invandrar- och sysselsättningstjänster och arbets- och näringsförvaltningens tjänster. Då ska man fokusera på rättidig finsk undervisning som tar hänsyn till olika inlärningsfärdigheter. 14

Om staden inte gör några stora nya insatser för sysselsättningsverksamheten eller om det inte sker en betydande och snabb förändring i den allmänna konjunkturen kommer det år 2017 att finnas mer än 3 000 arbetslösa i Borgå (beräknad enligt den årliga ökningen på 10 %). Antalet långtidsarbetslösa kommer att vara nästan 1 000 och antalet arbetslösa under 25 år 540 (den årliga ökningen är 15 %). År 2017 skulle antalet personer som omfattas av kommunalt arbetsmarknadsstöd vara cirka 1 000 med beaktande av de föreslagna lagändringarna och den årliga ökningen på 15 %. Detta skulle leda till att Borgå stads årliga utgifter för arbetsmarknadsstödet skulle öka från cirka 2,3 miljoner euro (år 2014) till 5 miljoner euro. Bild 3. Antalet arbetslösa i Borgå 2012 2014 Ökningen av arbetslösheten samt flera lagändringsprojekt som gäller åtgärder mot arbetslösheten medför extra utmaningar i fråga om kommunernas kostnader för åtgärder mot arbetslösheten och arbetssätt. Verksamheten vid servicecentren för arbetskraften (TYP) blev lagstadgad i början av år 2015. I den nya lagen betonas servicecentrens och kommunernas roll i anordnandet av tjänster för kunder som löper risk för att marginaliseras. Det är möjligt att kommunerna måste ta ett större ansvar för denna kundgrupp via servicecenter för arbetskraften. Det finns inte ännu några säkra uppgifter om det kommande antalet kunder men antalet potentiella kunder i Borgå är nästan dubbelt större än det nuvarande antalet kunder hos servicecentralen för arbetskraften. Det pågår också en reform av de lagar som gäller arbetsverksamhet som kommunerna ansvarar för (rehabiliterande arbetsverksamhet, arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen och arbetsverksamhet för funktionshindrade). Enligt arbetsgruppens förslag skulle den nya lagen träda i kraft i början av år 2017 (Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2014:32). Enligt förslaget skulle alla former av arbetsverksamheten i fortsättningen styras genom en enda lag. Enligt lagen skulle ingen kundgrupp ha subjektiv rätt att få delta i arbetsverksamhet. Å andra sidan innehåller förslaget ett krav på att verksamheten i fortsättningen bör ordnas så att man får 15

stöd från den egentliga yrkesutbildade personalen men också från yrkesutbildad personal inom socialvården eller rehabiliteringen. Detta krav ökar naturligtvis kostnaderna för verksamheten i flera nuvarande enheter. Arbetsgruppen föreslår vidare att man i fortsättningen delar upp arbetsverksamheten i två olika verksamhetsformer i social rehabilitering som främjar arbetslivsfärdigheterna samt i rehabilitering som främjar delaktigheten. Kommunerna skulle också i fortsättningen få statliga ersättningar för social rehabilitering som främjar arbetslivsfärdigheterna men det ekonomiska ansvaret för sådan rehabilitering som främjar delaktigheten skulle i fortsättningen helt och hållet ankomma på kommunerna. Även om detaljerna och konsekvenserna kring lagändringarna fortfarande är förknippade med osäkerhetsfaktorer är det dock sannolikt att kommunernas roll, ansvar och kostnader för åtgärder mot arbetslösheten kommer att öka under de närmaste åren. Reformen av socialvårdslagen och den omtalade SOTE-reformen kommer också för egen del att ändra ansvar och strukturer inom sysselsättningsverksamheten men de kommer inte att ta bort behovet av att öka verksamhetens volym. 16

5 Prioriteringar och åtgärder i verksamheten 2015 2017 Stadens insatser för sysselsättning med lönesubvention ökas betydligt. Dessutom förpliktas stadens sektorer att söka och erbjuda möjligheter till praktik och arbetsverksamhet i olika biträdande uppgifter för unga och långtidsarbetslösa. Resurserna för sysselsättningsverksamheten ökas eller minskas på basis av utvecklingen i långtidsarbetslösheten. Målet är att antalet långtidsarbetslösa och personer som omfattas av kommunens ansvar för arbetsmarknadsstödet börjar minska år 2017. Staden ökar samarbetet med arbetsgivare och resurserna för samarbetet med företag. Systemet för stödet för lönebikostnader ändras så att det motsvarar systemet med lönesubvention som ändrades i början av år 2015. I fortsättningen kan också företag beviljas stöd. För sysselsättningsfrämjande projekt skapas en tydlig sök- och valprocess. Sysselsättningsåtgärderna centraliseras till sysselsättningstjänsterna och i organiseringen av sysselsättningstjänsterna bereder man sig också på de ändringar som de kända lagändringarna förutsätter. Översiktsbild och mål Kärnan i sysselsättningsverksamheten i Borgå stad utgörs också i fortsättningen av aktiveringsverksamhet med låg tröskel som särskilt är avsedd för unga och långtidsarbetslösa (rehabiliterande arbetsverksamhet och verkstäder). Verksamheten baserar sig på de nuvarande verkstadsenheterna, servicecentralen för arbetskraften samt på samarbetsnätverket. Nya permanenta verkstäder kommer inte att inrättas under programperioden men nya verksamheter kan prövas under viss tid och säsongvis antingen som stadens egna tjänster eller som köptjänster. Förutom verkstäderna strävar man inom stadens sektorer efter att hitta allt fler arbetsuppgifter som kunde utnyttjas då man går vidare från verkstäderna mot den öppna arbetsmarknaden. Det förebyggande arbetet inom stadens sysselsättningsverksamhet ökas genom att öka samarbetet med företag samt stadens egna insatser för sysselsättning med lönesubvention. I fortsättningen beviljas även företag kommuntillägg för sysselsättning som tidigare endast har beviljats till aktörer inom tredje sektorn. Det utreds möjligheter att grunda ett samhälleligt företag som verkar under kommunens styrning. 17

Sysselsättningsåtgärderna sköts centraliserat inom stadens sysselsättningstjänster. Samarbetet med företag utvecklas och ökas tillsammans med utvecklings- och näringstjänsterna och utvecklingsbolaget Posintra. Staden stärker samarbetet med den sysselsättande tredje sektorn samt med partner som erbjuder köptjänster. Dessutom klarläggs stödpraxis för stadens sysselsättningsprojekt och andra projekt. Vad gäller intern organisering av sysselsättningstjänsterna förbereder man sig för de ändringsbehov som föreskrivs i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen samt för ändringar i lagstiftningen om arbetslivsdelaktigheten och i socialvårdslagen. Målen för verkstäderna och den rehabiliterande arbetsverksamheten ökas genom att i alla avtal fastställa skräddarsydda mål för varje kund. Resurserna för sysselsättningsverksamheten ökas eller minskas på basis av utvecklingen i långtidsarbetslösheten. Målet är att antalet långtidsarbetslösa och personer som omfattas av kommunens ansvar för arbetsmarknadsstödet börjar minska år 2017. Med beaktande av den nuvarande tillväxtfarten av långtidsarbetslösheten ska man öka sysselsättningsresurserna med cirka 30 % per år för att uppnå målet. (Bilaga 4.) Åtgärdsförslag Utveckling av stadens organisation När sysselsättningstjänster organiseras bereder man sig på de ändringsbehov som lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen medför. I praktiken innebär detta att det bör göras en tydligare avgränsning mellan uppgifterna för den nuvarande servicecentralen för arbetskraften och stadens sysselsättningstjänster. När rehabiliterande arbetsverksamhet och verkstäder organiseras bereder man sig på de kommande ändringarna i lagstiftningen om arbetslivsdelaktigheten. I samarbete med övriga enheter inom social- och hälsovårdssektorn förbereder man sig också för konsekvenserna av den nya socialvårdslagen samt för den kommande SOTE-reformen. Arbetet med omorganiseringen inleds redan år 2015 men övergången till de nya strukturerna kommer att ske stegvis och processen kommer att pågå åtminstone till år 2017. Olika sysselsättningsåtgärder (arbetsprövning, lönesubventionerad sysselsättning och läroavtalsutbildning i stadens olika enheter samt verksamhet med sommarjobbssedeln) centraliseras till sysselsättningstjänsterna. I samband med överföringen av funktioner säkerställs att sysselsättningstjänsterna har tillräckliga resurser för skötseln av uppgifterna. Man förhandlar och kommer överens om funktionernas gränssnitt med stadens personalförvaltning och rekryteringsenhet. Beredningen av ärendet kan inledas i samband med beredningen av budgeten för år 2016. Stadens upphandlingsdirektiv ändras så att man i konkurrensutsättning också betonar företagens samhälleliga ansvar och sysselsättning av arbetslösa vid sidan om andra utvärderingsmål. Beredningen av ärendet kan inledas år 2015. 18

Ökad sysselsättningsverksamhet inom staden Stadens insatser för sysselsättning med lönesubvention ökas betydligt. I slutet av programperioden bör det inom sysselsättningstjänsterna finnas ett årligt anslag på 900 000 euro för sysselsättning med lönesubvention (år 2015 är anslaget 294 000 euro). Med detta anslag kan över 100 personer sysselsättas varje år. De utredningar som görs om sysselsättning och möjligheter att använda lönesubvention bör vara en del av stadens rekryteringsprocess. I enlighet med prioriteringarna i stadens personalprogram 2014 2017 bör det så ofta som möjligt ingås ett läroavtal då lönesubvention beviljas. Stadens insatser för sysselsättning med lönesubvention stöds genom att stärka och utbilda sektorernas nätverk av arbetsplatsutbildare. Som en del av verksamhetshelheten utreds hur kompetensen hos personer som ska omplaceras inom staden kan utnyttjas i sådana uppgifter. Målet för sysselsättningen med lönesubvention ligger betydligt högre än vad det nuvarande anslaget räcker till. Anslaget bör ökas stegvis från och med beredningen av budgeten för år 2016. Stadens sektorer förpliktas att söka och erbjuda arbetsmöjligheter i olika biträdande uppgifter till unga och långtidsarbetslösa. För dessa uppgifter ingår man ett avtal om rehabiliterande arbetsverksamhet eller arbetsprövning med arbetslösa. Det utreds om man för sektorerna kan ställa upp ett förpliktande mål för antalet sådana platser i förhållande till det nuvarande antalet anställda. En kartläggning av sådana platser kan påbörjas omedelbart efter att riktlinjerna för ärendet har getts. Om antalet kunder ökar behövs det eventuellt extra resurser för samordning och styrning av verksamheten. Under ledning av bildningssektorn bereds en ny handledningsverksamhet för unga i Borgå som genomförs enligt principen om en lucka och som är ett av målen i utredningen om ungdomsgarantin. Målet är att erbjuda en snabbare och lättare tillgänglig tjänst för kunder. Denna tjänst stöder arbetslösa unga och unga som hotas av arbetslöshet. Resurserna för sysselsättningsverksamheten ökas eller minskas på basis av utvecklingen i långtidsarbetslösheten. Målet är att antalet långtidsarbetslösa och personer som omfattas av kommunens ansvar för arbetsmarknadsstödet börjar minska år 2017. Stöd till utomstående aktörers sysselsättningsåtgärder och sysselsättningsprojekt Staden ökar samarbetet med arbetsgivare. Till sysselsättningstjänsterna anställs en individuell handledare till och denna handledare kommer att koncentrera sig på samarbetet med företag. De individuella handledarnas arbetsuppgifter utvecklas så att de i början av anställningsförhållandet också kan ge mer stöd till sådana personer som anställts av företag. Man kommer överens om de allmänna förfaringssätten, ansvaren och rollerna inom företagssamarbete tillsammans med stadens utvecklings- och näringstjänster, Posintra och arbets- och näringsbyrån. Dessa aktörer ordnar också tillsammans arbetsgivarmöten och andra forum. Man kan komma överens om samarbetsrutinerna redan år 2015 men en ny person kan anställas först då det har reserverats ett anslag för detta. Systemet för det så kallade stödet för lönebikostnader som för tillfället beviljas aktörer inom tredje sektorn ändras så att det motsvarar systemet med lönesubvention som ändrades i början av år 2015. I fortsättningen kan stöd också beviljas till företag. I fortsättningen beviljas stöd till alla aktörer som anställer en person som är berättigad till lönesubvention och som varit arbetslös i 19

minst två år. En ersättning på högst 300 euro betalas varje månad i 6 12 månader. Staden kan övergå till systemet enligt den nya modellen redan år 2015, men man bör vid behov bereda sig på att anslaget överskrids. För att uppnå målen i sysselsättningsprogrammet kan staden understöda olika aktörers projekt. I verksamhetsplanen för sysselsättningstjänsterna ges det riktlinjer för de projekt staden särskilt önskar. Ansökningsregler och urvalsprocesser fastställs för sysselsättningsprojekt då det gäller stadens deltagande och finansiering. Gemensamma informations- och diskussionsmöten ordnas årligen för projektsökande och -aktörer. Inom ramarna för det nuvarande anslaget kan systemet enligt den nya modellen införas redan våren 2015. Sysselsättningspolitiskt understöd söks för ett projekt som utreder om det är motiverat och möjligt att inrätta en sådan självständig enhet på övergångsarbetsmarknaden, såsom ett socialt företag, som i möjligaste mån skulle finansiera sin verksamhet med försäljningsinkomster men som samtidigt kan sysselsätta ett maximalt antal arbetslösa genom olika stödformer. Ansökningsprocessen för understödet kan inledas redan år 2015. Genomförandet av projektet förutsätter emellertid också en egen finansieringsandel från staden. Som köptjänster ordnas det särskilt för unga tidsbegränsade grupper för rehabiliterande arbetsverksamhet med temaområden som inte ingår i det nuvarande serviceutbudet, till exempel it, medier eller musik. Åtminstone en del ersättningar som betalas till serviceproducenter beror på gruppens sysselsättningsresultat. Inom ramen för de nuvarande anslagen för köptjänster kan ett försök med tidsbegränsade grupper inledas redan år 2015. 20

6 Uppföljning av programmet Då det gäller utvecklingsförslag som ska ingå i budgeten och målen för sysselsättningstjänsterna ges en rapport om hur programmet framskrider och programmet uppföljs i samband med den årliga verksamhetsberättelsen. Sysselsättningstjänsterna gör årligen en separat rapport om hur programmet framskrider som helhet. Rapporten ges till direktören för social- och hälsovårdssektorn som föredrar ärendet för social- och hälsovårdsnämnden och stadens ledningsgrupp. Rapporten bör årligen färdigställas före slutet av mars. 21

7 Bilagor Bilaga 1. Ordlista om sysselsättning Med aktiveringsåtgärder avses rehabiliterande arbetsverksamhet som kommunerna ansvarar för samt sådan träning, prövning, arbetskraftsutbildning och sysselsättning med lönesubvention som hör till arbets- och näringsförvaltningens tjänster. De personer som deltar i aktiveringsåtgärder räknas inte som arbetslösa enligt den officiella statistiken. När en person deltar i aktiveringsåtgärder svarar staten (eller arbetslöshetskassan) helt för kostnaderna för personens eventuella utkomstskydd. Till inkomstrelaterad dagpenning är berättigad en person som har varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst 26 veckor och som har uppfyllt arbetsvillkoret. Storleken på den inkomstrelaterade dagpenningen bygger på den lönenivå som föregår arbetslösheten. Inkomstrelaterad dagpenning betalas i högst 500 dagar. Med stöd för lönebikostnader inom tredje sektorn avses en modell som används i Borgå och i flera andra kommuner. Enligt modellen beviljar kommunen stöd som kompletterar arbets- och näringsförvaltningens lönesubvention till föreningar (eller ibland också till företag) som anställer en långtidsarbetslös. Storleken på stödet beror i regel på arbetsgivarens faktiska lönebikostnader. I praktiken är stödbeloppet cirka 300 euro/månad och stödet betalas i regel ut i högst ett år. Med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte avses lagstadgad arbetsverksamhet som kommunerna är skyldiga att ordna för personer som varit arbetslösa under en lång tid. Verksamhet kan ordnas 1 5 dagar per vecka, minst 4 timmar åt gången. Syftet med verksamheten är att förbättra kundens förutsättningar att få arbete på den öppna arbetsmarknaden samt att främja kundens möjligheter att delta i utbildning och offentlig arbetskraftsservice som tillhandahålls av arbets- och näringsmyndigheten. Med ungdomsarbetslöshet avses i regel arbetslöshet bland ungdomar under 25 år. I internationella jämförelser av ungdomsarbetslösheten kan den nedre åldersgränsen vara 15 år men i arbetsförvaltningens statistisk är den 17 år. När genomförandet av ungdomsgarantin uppföljs, ingår i statistiken även nyutexaminerade arbetslösa under 29 år. Lönesubvention är ett stöd som arbets- och näringsbyrån beviljar företag, andra samfund eller hushåll som anställer en arbetslös arbetssökande. Lönesubvention beviljas alltid enligt prövning och beviljandet av lönesubventionen samt storleken på lönesubventionen baserar sig på den arbetslösa arbetssökandens behov. Grunddagpenning betalas till personer som blivit arbetslösa och uppfyllt arbetsvillkoret men som inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa. Grunddagpenning betalas för högst 500 dagar. År 2015 är grunddagpenningsbeloppet 32,80 euro (+ eventuell barnförhöjning 5,29 10,02 euro/dag). Med långtidsarbetslöshet avses i regel arbetslöshet som pågått minst ett år. Enligt den statistik över långtidsarbetslösa som vanligen används inom arbetsförvaltningen räknas som långtidsarbetslösa personer som varit arbetslösa minst ett år utan avbrott. Som synonym till långtidsarbetslösheten används ofta även termerna strukturell arbetslöshet eller svårsysselsatta 22

personer. Dessa termer beskriver delvis samma fenomen men de har olika definitioner och sätt att mäta arbetslöshet. Enligt arbetsförvaltningens statistik har antalet strukturellt arbetslösa under de senaste åren varit cirka 80 % större än antalet långtidsarbetslösa som varit arbetslösa utan avbrott. (I ekonomiska vetenskaper avses med strukturell arbetslöshet sådan arbetslöshet som beror på förändringar i de ekonomiska strukturerna, för åtskillnad från konjunkturbetingad arbetslöshet, friktionsarbetslöshet och säsongarbetslöshet.) Arbetsmarknadsstöd är ett ekonomiskt stöd vid arbetslöshet som är avsett för arbetslösa som kommer ut på arbetsmarknaden för första gången eller som inte har arbetat tillräckligt länge (=uppfyller inte arbetsvillkoret). Arbetsmarknadsstödet är också avsett för arbetslösa som inte längre kan få grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning efter att maximitiden på 500 dagar har löpt ut. Arbetsmarknadsstödet beviljas efter behovsprövning, vilket innebär att den arbetslösas egna inkomster samt de personers inkomster som bor i samma hushåll inverkar på stödbeloppet. Utbetalningstiden av arbetsmarknadsstödet är inte begränsad. Med kommunernas andel av arbetsmarknadsstödet avses den andel som kommunerna svarar för Fpa:s utgifter för arbetsmarknadsstödet. Kommunerna betalar hälften av arbetsmarknadsstödet till personer som bor i kommunen och som på grundval av arbetslöshet har fått arbetsmarknadsstöd i över 300 999 dagar. Kommunerna ska betala 70 procent av arbetsmarknadsstödet till personer som fått arbetsmarknadsstöd i över 1 000 dagar. (Till slutet av år 2014 betalade kommunerna 50 procent av arbetsmarknadsstödet till alla de personer som hade fått arbetsmarknadsstöd i över 500 dagar. I den offentliga sektorns servicehelhet placerar sig verkstadsverksamheten i gränsområdet mellan socialsektorns tjänster och den öppna utbildnings- och arbetsmarknaden. Verkstäderna erbjuder multiprofessionell verksamhet som stöder kunder. Verkstäderna erbjuder en möjlighet att arbeta under handledning och få stöd med arbete. Verkstäderna främjar samtidigt också arbetslösa personers möjligheter att delta i utbildning eller få arbete på den öppna arbetsmarknaden. Verkstadsverksamhet ordnas för både unga och vuxna. Arbetsvillkoret uppfylls när arbetstagaren under en granskningsperiod om 28 föregående månader har varit i lönearbete i sammanlagt 26 kalenderveckor. Om arbetsvillkoret har uppfyllts har denna person, om han eller hon blir arbetslös, rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning eller grunddagpenning. Genom arbetskraftsutbildning förbättras yrkeskompetens hos vuxna, deras möjligheter att få arbete eller bevara sin arbetsplats samt deras förutsättningar att fungera som företagare. Genom arbetskraftsutbildningen främjar man också tillgången på yrkeskunnig arbetskraft och skapandet av ny företagsverksamhet. Som arbetskraftsutbildning erbjuds utbildning som ger yrkesfärdigheter samt integrationsutbildning. Grundläggande utbildning för vuxna kan också ordnas som arbetskraftsutbildning. Till arbetskraftsutbildning söks alltid via arbets- och näringsbyrån och under arbetskraftsutbildningen får man ett ekonomiskt stöd som motsvarar arbetslöshetsförmånen. Verksamheten vid servicecentren för arbetskraften (TYP) inleddes officiellt i Finland år 2004. Vid ett servicecenter för arbetskraften erbjuder kommunen, arbets- och näringsförvaltningen och Fpa sina kunder tjänster på ett enda serviceställe. Tjänsten är avsedd för personer som har varit arbetslösa under en lång tid och som behöver multiprofessionellt stöd. Verksamheten har tidigare byggt på aktörernas ömsesidiga avtal men i början av år 2015 trädde en ny lag om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen i kraft. I och med den nya lagen 23

blir sådan verksamhet som liknar verksamhetsmodellen för servicecentren för arbetskraften lagstadgad och den lagstadgade verksamheten kommer att omfatta hela landet. Bilaga 2. Statistik över arbetslöshet 24

25

Bilaga 3. SWOT-analys av Borgå stads sysselsättningstjänster Styrkor Mångsidig verksamhet Modern servicestruktur Måttlig arbetslöshetsnivå Huvudstadsregionens arbetsmarknad kan utnyttjas Centraliserad organisationsstruktur Möjligheter Stadens potential inom sysselsättning med lönesubvention har ännu inte utnyttjats Möjlighet till samhällelig företagsamhet har ännu inte utnyttjats Outnyttjad utvecklingspotential finns fortfarande inom samarbete med arbetsgivare Svagheter Tyngdpunkten i verksamheten ligger på aktiveringsåtgärder med låg tröskel Sysselsättning med lönesubvention sker i en liten skala Andelen långtidsarbetslösa av alla arbetslösa är stor Begränsat utbildningsutbud på andra stadiet I regionen finns det inte aktörer inom rehabiliteringen Hot Långtidsarbetslösheten ökar fortfarande Ungdomsarbetslösheten ökar, blir utdragen och förändras till långtidsarbetslöshet Kommunens ökade andel av arbetsmarknadsstödet tar resurser från aktiveringsverksamheten Övriga sysselsättande aktörer i området minskar sin verksamhet 26

Bilaga 4. Två alternativa prognoser för arbetslöshetskostnader i Borgå Behovet att öka aktiveringskostnaderna för åren 2015 2017 har beräknats genom att uppskatta hur många nya aktiveringsplatser det skulle behövas för att antalet personer som omfattas av kommunens ansvar för arbetsmarknadsstödet inte längre skulle öka. I denna beräkning har man beaktat både antalet kunder som ökar till följd av lagändringen år 2015 samt tillväxtfarten av betalningsandelen under åren 2013 2014. Priset per aktiveringsplats har varit 377 euro per månad som beräknats i samband med modellen för uppföljning av arbetslöshetskostnader som godkändes vid social- och hälsovårdsnämnden (1-6/2014). 27

Bilaga 5. Sammandrag av åtgärdsförslag 28

Bilaga 6. Jämförelse av sysselsättningsverksamheten inom fyra kommuner Hyvinge Sysselsättningsläge April 2014 April 2013 Förändring 2013 2014 Kommunens arbetslöshetsgrad 10,4 8,9 + 1,5 % Antalet arbetslösa 2377 2018 + 18 % Antalet långtidsarbetslösa Antalet arbetslösa under 25 år 602 469 + 28 % 361 287 + 26 % Organisation Social- och hälsovårdstjänster > socialtjänster > sysselsättningstjänster/bildningssektorn > ungdomstjänster (upphandling av ungdomsverkstäder) Intern organisation: Norra Nylands servicecenter för arbetskraften, verksamhetsstället i Hyvinge Team för rehabiliterande arbetsverksamhet och sysselsättning med lönesubvention Utredning av förutsättningar att få pension Andra centrala aktörer: Nylands arbets- och näringsbyrå, verksamhetsstället i Hyvinge HRAKS, dvs. stiftelsen Hyvinkään-Riihimäen Seudun ammattikoulutussäätiö HRAKS (rehabiliterande arbetsverksamhet, arbetsprövning) Vuxensocialarbete Missbrukar- och mentalvård Hälsovårdscentralen Stadens olika sektorer (sysselsättning med lönesubvention, arbetsprövning, rehabiliterande arbetsverksamhet) Hyvinkään Työtuki ry (EPA) Hyvinkään Toimari ry Mentalvårdsföreningen Hyvinkään Verso ry Övriga lokala föreningar 29