Europeiska unionens budget en översikt

Europeiska unionens budget en översikt Vart går pengarna? Varifrån kommer pengarna? Vem beslutar? Hur används och kontrolleras pengarna? Hur redovisas medlen? Europeiska kommissionen

Vart går pengarna och vad får man för dem? EU:s årliga budget utgör cirka 1 % av det ekonomiska välstånd som EU skapar varje år, vilket motsvarar ungefär 244 euro per person. Pengarna används för att förbättra medborgarnas dagliga liv. För studenter kan det till exempel innebära möjligheter att studera utomlands. För småföretagare kan det innebära tillgång till en större marknad och ett gott företagsklimat. För forskare kan det betyda större möjligheter att utveckla sina idéer. För arbetssökande kan det bestå i praktikmöjligheter. Direkt eller indirekt drar vi alla nytta av någon verksamhet som finansieras via EU:s budget, vare sig det är i form av renare stränder, säkrare mat, bättre vägar eller starkare garantier för våra grundläggande fri- och rättigheter. EU-finansierade åtgärder och projekt visar hur EU prioriterar olika frågor under en viss period. Åtgärderna och projekten förs samman i sex breda utgiftskategorier (så kallade rubriker ) och trettioett olika politikområden. Via EU:s budget finansieras åtgärder och projekt på politikområden där alla EU:s medlemsstater anser att man bör agera på EU-nivå. Det är nämligen lättare och billigare att nå resultat om man går samman i dessa frågor. Men i andra frågor har EU-länderna bestämt att EU inte ska ingripa. Till exempel socialförsäkringssystem, pensioner, hälsa eller utbildning finansieras av staten, regionerna eller kommunerna. Den så kallade subsidiaritetsprincipen innebär att EU bara ingriper om och i den mån som målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna, varken centralt, regionalt eller lokalt och därför bättre kan uppnås på unionsnivå, till exempel på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar. 44,6 % Konkurrenskraft och sammanhållning 42,5 % Naturtillgångar: jordbruk, landsbygdsutveckling, miljö och fiske 1,3 % Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa 5,7 % EU som global aktör 5,9 % Övrigt, däribland administrativa utgifter Procent av EU:s utgifter (2007 2013) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2

skydd. Genom att finansiera idéer kan man också skapa sysselsättning för forskare, företagare och distributörer och gynna konsumentskyddet. Att åstadkomma långsiktig tillväxt innebär också att utnyttja och öka EU:s tillväxtpotential. Den här prioriterade frågan, den så kallade sammanhållningen, kräver särskilt att man hjälper mindre gynnade regioner att ställa om sin ekonomi och anpassa sig till den globala konkurrensen. Innovation och en kunskapsbaserad ekonomi ger i dag större möjligheter än någonsin att stimulera tillväxten i dessa regioner. EU:s ansträngningar för att öka sammanhållningen inriktas på att utveckla nödvändig infrastruktur och på att hjälpa regionerna att utbilda arbetskraften och modernisera produktionen med hjälp av den senaste tekniken. EU:s budget finansierar även åtgärder som ska underlätta ekonomiskt och socialt samarbete mellan regioner och länder. För EU-finansiering krävs ofta att man ska dela med sig av erfarenheter och kunskaper, något som särskilt kan komma de mindre gynnade regionerna till godo. Tillväxt och sysselsättning EU-länderna har beslutat att under perioden 2007 2013 ägna många gemensamma insatser och en stor del av EU:s budget åt att öka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Hållbar tillväxt är en av EU:s huvudprioriteringar. EU behöver en mer konkurrenskraftig ekonomi, och mindre gynnade regioner behöver få en chans att komma ikapp de andra. En konkurrenskraftigare ekonomi förutsätter att man samtidigt satsar på att stimulera investeringar i forskning och utbildning, utbyggnad av transport- och energinät samt goda anställningsvillkor. Då kan forsknings idéer utnyttjas av småföretagare och marknadsföras inom hela EU, samtidigt som konsumenterna får ett fullgott Naturtillgångar Tack vare sitt geografiska läge och de stora klimatskillnaderna kan EU-länderna framställa ett brett utbud av jordbruksprodukter, som medborgarna får köpa till rimliga priser. EU:s ansträngningar på området har två huvudsakliga mål. För det första måste det som produceras motsvara konsumenternas förväntningar och krav på till exempel god säkerhet och hög kvalitet. För det andra bör producenterna, dvs. jordbrukarna, planera och anpassa produktionen så att den motsvarar konsumenternas efterfrågan och samtidigt tar hänsyn till lagstiftningen om miljöskydd och djurhälsa. 3

En god förvaltning och ett fungerande skydd av naturtillgångarna omfattar även direkta åtgärder för att skydda miljön, ställa om och diversifiera landsbygdsekonomin och hindra utfiskning. Djursjukdomar, oljespill och luftföroreningar stannar ju inte vid landsgränserna, utan kräver omfattande insatser på många områden och i flera länder. Grundläggande frihet, säkerhet och rättvisa Även kampen mot terrorism, organiserad brottslighet och olaglig invandring är mycket mer effektiv om EUländerna utbyter information och agerar gemensamt. EU eftersträvar en bättre hantering av migrationsflöden till EU och omfattande samarbete i straffrättsliga och civilrättsliga frågor samt säkra samhällen som bygger på rättsstatsprincipen. Vad innebär det att vara europé? Debatt, dialog och kultur I EU bor cirka 500 miljoner människor. Vi talar många olika språk och har olika kulturell bakgrund. Alla vi tillsammans berikar EU med en kulturell mångfald som utgår från gemensamma värderingar. EU:s budget används för att främja och skydda kulturarvet och mångfalden, samtidigt som man främjar aktivt deltagande i samhällsdebatten. EU vill även främja folkhälsan och konsumentskyddet. Sedan Erasmusprogrammet skapades 1987 har över 2 miljoner europeiska studenter haft möjlighet att fullgöra en del av sina studier i ett annat EU-land. 4

I Thailand fick över 70 000 flyktingar från Myanmar hjälp med livsmedel och sanitetsinstallationer tack vare generaldirektoratet för humanitärt bistånd (Echo). EU som global aktör Men EU-finansieringen ger även verkan utanför unionens gränser. För många innebär EU-finansiering att man får snabb katastrofhjälp efter naturkatastrofer. För andra står EU för långsiktigt bistånd som ska ge tillväxt, stabilitet och säkerhet. Utöver det långsiktiga biståndet från EU kan 77 utvecklingsländer i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet få anslag från Europeiska utvecklingsfonden (som ligger vid sidan av EU:s budget). Anslagen till den tionde europeiska utvecklingsfonden ligger 2008 2013 på 22,7 miljarder euro. Fonden kan bevilja länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet allmänt och särskilt budgetstöd samt stöd för transport, infrastruktur, demokratiska styrelseformer, jordbruk och landsbygdsutveckling samt hälsovård och utbildning. Administrativa utgifter De administrativa utgifterna avser personal och byggnader för EU:s institutioner, inklusive Europaparlamentet, rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten. Hundratusentals människor blev hemlösa när cyklonen Sidr svepte in över Bangladesh. EU lämnade 6,5 miljoner euro i bistånd för att hjälpa befolkningen med mat, vatten och tak över huvudet. 5

Varifrån kommer pengarna? EU har så kallade egna medel som används för att finansiera utgifterna. Rent juridiskt tillhör pengarna EU. Medlemsstaterna samlar in dem för EU:s räkning och för över dem till EU:s budget. De egna medlen är av tre olika slag (siffrorna i exemplet nedan avser de beräknade inkomsterna för 2010): i procent av de totala inkomsterna Varifrån kommer pengarna? 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2010 prognos 38 % 40 % 16 % 12 % 11 % 5 % 1 % Traditionella egna Moms BNI Övriga medel inkomster Egna medel i EU:s budget 76 % Traditionella egna medel: dessa medel kommer huvudsakligen från importtullar som tas ut på produkter från länder utanför EU. Dessa medel står för cirka 12 % av de samlade inkomsterna. Egna medel från mervärdesskatt (moms): varje år tas det ut en viss procentandel av varje medlemsstats momsberäkningsunderlag och de medlen går till budgeten. Dessa momsbaserade medel står för 11 % av de samlade inkomsterna. Egna medel beräknade på medlemsstaternas bruttonationalinkomster (BNI): varje år tas det ut en enhetlig procentandel (0,73 %) på varje medlemsstats BNI. Trots att det är fråga om en saldopost är dessa medel den största inkomstkällan och står för cirka 76 % av de samlade inkomsterna. Andra inkomstkällor är till exempel de skatter som EUtjänstemännen betalar på sina löner, bidrag från icke-medlemsstater till vissa EU-program, eller böter för företag som överträder konkurrenslagstiftningen eller andra bestämmelser. Dessa medel står för cirka 1 % av budgeten. Sammanlagt har EU under 2010 beräknade inkomster på cirka 122,9 miljarder euro. Medlemsstaternas bidrag till dessa inkomster står i proportion till deras ekonomiska välstånd. Men Tyskland, Nederländerna, Österrike, Sverige och Storbritannien har fått sina bidrag till budgeten justerade för att minska nettoöverskottet i deras bidrag till budgeten. 6

Gränsen för EU:s inkomster och utgifter sätts på följande sätt: I fördragen: EU:s budget får inte uppvisa underskott, och därför måste inkomsterna täcka alla utgifter. EU:s utbetalningar till mottagare i medlemsstaterna och länder utanför EU sker däremot enligt EU:s prioriteringar. Alla medlemsstater gynnas av EU:s budget men fattigare medlemsstater får proportionellt mer än de rika, eftersom solidaritetstanken ligger till grund för EU-programmen, inte minst när det gäller EU:s sammanhållningspolitik. Ett utgiftstak fastställs gemensamt av medlemsstaternas regeringar och parlament. Utgiftstaket kallas också taket för egna medel och ligger för närvarande på 1,24 % av EU:s BNI för betalningar ur EU:s budget. Det motsvarar i snitt cirka 293 euro per unionsmedborgare. En flerårig budgetram förhandlas fram av Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen. Den styr hur EU:s olika utgiftskategorier får utvecklas under en viss period. En budgetförordning antas av rådet och parlamentet. Den innehåller bestämmelserna om hur budgeten ska upprättas, genomföras, förvaltas och kontrolleras. 7

Vem beslutar om budgeten? Kommissionen, parlamentet och rådet har olika roller och befogenheter i fråga om budgeten. Det årliga budgetarbetet beskrivs i Lissabonfördraget och pågår från den 1 september till den 31 december. Rådet antar den fleråriga budgetramen sedan Europaparlamentet lämnat sitt medgivande med en majoritet av sina ledamöter. Den fleråriga budgetram som löper på minst fem år fastställer det årliga utgiftstaket för varje rubrik. De årliga budgetarna måste utarbetas med hänsyn till dessa tak. På så vis kan man förena en långsiktig utgiftsplanering med en flexibel budget. Den senaste fleråriga budgetramen avser sjuårsperioden 2007 2013. I KORTHET Besluten om EU:s budget fattas i en demokratisk process Den årliga budgeten måste godkännas av Europaparlamentet och rådet och nästan all verksamhet kräver dessutom att en rättsakt antas innan arbetet får börja. Därför föreslår kommissionen en rättsakt, en så kallad rättslig grund, som ska godkännas av den lagstiftande makten rådet, eller rådet och Europaparlamentet tillsammans. Kommissionsledamot Janusz Lewandowski diskuterar budgetfrågor vid en presskonferens. 8

Parlamentets behandling Europaparlamentet har under behandlingen i oktober 42 dagar på sig att antingen anta budgetförslaget eller ändra rådets förslag. Rådet kan därefter inom tio dagar godkänna ändringarna och anta budgetförslaget. Förlikningskommitté Om rådet inte godkänner parlamentets ändringar inrättas en förlikningskommitté. Den består av ledamöter från rådet eller deras företrädare och lika många företrädare för Europaparlamentet. Förlikningskommittén ska utarbeta ett gemensamt förslag inom 21 dagar. Kommissionens budgetförslag Ekofinrådet. Alla EU:s institutioner och organ tar före den 1 juli fram egna budgetberäkningar enligt sina interna rutiner. När kommittén antagit ett gemensamt förslag i början av november har rådet och parlamentet 14 dagar på sig för att godkänna eller avvisa förslaget. Parlamentet får anta budgeten även om rådet avvisar det gemensamma förslaget. Om ettdera rådet eller parlamentet avvisar det gemensamma förslaget och den andra institutionen inte kan nå ett beslut, avvisas budgetförslaget och kommissionen måste lägga fram ett nytt budgetförslag. Kommissionen ställer samman beräkningarna och utarbetar ett årligt budgetförslag som ska överlämnas till rådet och parlamentet senast den 1 september. Men i praktiken försöker kommissionen lägga fram förslaget redan i slutet av april eller början av maj. Rådets behandling av budgetförslaget Rådet antar en ståndpunkt om budgetförslaget och föreslår vid behov ändringar av förslaget, som överlämnas till Europaparlamentet före den 1 oktober. Rådet informerar också Europaparlamentet om skälen för sin ståndpunkt. Jerzy Buzek, Europaparlamentets ordförande 2009-2011. 9

Om budgeten inte har blivit slutligt antagen när det nya budgetåret inleds, får ett belopp som motsvarar högst en tolftedel av anslagen i den aktuella avdelningen i budgeten för det föregående budgetåret användas varje månad. Snarlika procedurer gäller för de ändringsskrivelser till budgetförslaget som kan bli aktuella om det kommer in ny information innan budgeten har antagits och för eventuella ändringsbudgetar, som kan behövas på grund av oväntade och exceptionella omständigheter som uppstår efter det att budgeten har antagits. KOMMISSIONEN Budgetförslag 1 september RÅDET Behandling av budgetförslaget ändringar 1 oktober Tidsplan Budgetarbetet PARLAMENTET JA En majoritet av rösterna Behandling av ändringar NEJ En majoritet av ledamöterna 13 november (42 dagar) Budgeten antas Rådet godtar parlamentets ändringar inom 10 dagar. Förlikning (*) Detta innebär att parlamentet antar det gemensamma förslaget och sedan inom 14 dagar från det att det avvisats av rådet med en majoritet av ledamöterna och med tre femtedelar av de avlagda rösterna godtar alla eller vissa av ändringarna. PARLAMENTET OCH RÅDET JA inom 14 dagar Parlamentet och rådet godtar förslaget (eller når inget beslut). Rådet avvisar förslaget. Parlamentet har sista ordet (*). Budgeten antas Gemensamt förslag Rådet godtar förslaget, parlamentet avvisar det. Rådet och parlamentet avvisar förslaget. NEJ inom 14 dagar Budgetförslaget avvisas Kommissionen lägger fram ett nytt budgetförslag. 13 november till 4 december (21 dagar) 18 december (14 dagar) 10

Hur används och kontrolleras pengarna? Ansvaret för förvaltningen av budgeten Europeiska kommissionen har det slutliga ansvaret för att genomföra budgeten. I praktiken förvaltas den största delen av EU-medlen (ungefär 76 procent) tillsammans med medlemsstaterna genom så kallad delad förvaltning. I sådana fall är det myndigheterna i medlemsstaterna, snarare än kommissionen, som hanterar utgifterna. En rad kontroller och avstämningar görs för att se till att medlen förvaltas väl och enligt gällande bestämmelser. I korthet EU-medlen måste användas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Det innebär att de som förvaltar pengarna måste se till att varje euro som läggs ut verkligen används på bästa sätt. Detta kräver att man strikt följer alla lagar och bestämmelser samt gör regelbundna kontroller. Vem förvaltar EU-medlen? 100 procent av EU-medlen 80 60 40 76 % Kommissionen ska återvinna belopp som betalats ut felaktigt, vare sig det skett av misstag, på grund av ett fel eller till följd av regelrätt bedrägeri. Medlemsstaterna har också ansvar för att skydda EU:s ekonomiska intressen. De samarbetar med kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som utreder misstänkta bedrägerier och granskar ny EU-lagstiftning för att inte lämna kryphål för bedrägerier. 20 22 % Verksamhetsbaserad budgetering 0 Kommissionen Kommissionen och medlemsstaterna 1 % Länder utanför EU 1 % Kommissionen, internationella samarbetsparter m.fl. EU-budgeten är uppdelad i 31 politikområden. Tanken är att göra det lättare att se vilka politiska områden som EU satsar pengar på, hur mycket som läggs på varje område och hur många personer som arbetar med varje område. Varje politikområde är uppdelat i underkategorier, s.k. verksamheter, för att visa vilka 11

åtgärder som finansieras inom varje område och vilka de samlade kostnaderna är. Det avser både faktiska kostnader för en verksamhet och personalkostnaderna inom verksamheten. (Arbetet med att skydda skogar finansieras till exempel under rubriken för miljöåtgärder.) Denna typ av budget kallas verksamhetsbaserad budgetering. Bestämmelser om utgifter Huvudreglerna för hur EU-medlen får användas finns i budgetförordningen. Den kompletteras av genomförandebestämmelser som närmare anger hur budgetförordningen ska tillämpas. Med få undantag måste dessutom en särskild rättsakt, en så kallad rättslig grund, antas för varje program som startar innan några medel får betalas ut. I den rättsliga grunden beskrivs målen med verksamheten och kostnaderna, och där fastställs ofta fleråriga utgiftstak. Förvaltning, revision och internkontroll Hos kommissionen förvaltas EU:s program och verksamheter av personalen vid kommissionens administrativa avdelningar (de så kallade generaldirektoraten), vid behov tillsammans med deras motsvarigheter i EU:s medlemsstater. I vart och ett av kommissionens direktorat utses en person (vanligen generaldirektören) till utanordnare. Det är utanordnarna som ska ta hela ansvaret för verksamheten inom sina områden, även om all personal inom EU naturligtvis är ansvariga för vad de gör, även ekonomiskt. Internrevisionen kompletteras av en uppsättning klara och tydliga normer för kontroller. De görs i för- eller 12

efterhand av antingen ledningen eller oberoende revisionsbyråer med utgångspunkt i riskanalyser. Dessutom krävs regelbundna rapporter till de ansvariga kommissionsledamöterna. Sedan 2002 har alla kommissionens avdelningar lämnat en årlig verksamhetsrapport till kommissionsledamöterna. I rapporterna anger de vad de åstadkommit under året och föreslår lösningar på eventuella problem. En sammanfattande rapport sänds sedan till Europaparlamentet och rådet. Den rapporten ligger nu till grund för revisionsrättens årliga revisionsförklaring om EU:s förvaltning av medlen. Hur gör kommissionen utbetalningar? Kommissionen har konton hos medlemsstaternas nationalbanker, centralbanker och handelsbanker och deltar i Swift-systemet (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication). Alla betalningsorder och liknande skickas elektroniskt i krypterad form och med en kodad identifieringsnyckel. Kommissionen har över 300 000 externa samarbetsparter. Det är till exempel stödmottagare eller varu- och tjänsteleverantörer. I transaktionerna med de externa samarbetsparterna använder kommissionen en datorbaserad s.k. validerad handling för en juridisk person för varje extern part (en enskild person eller ett företag). Handlingarna måste godkännas och valideras innan utbetalning kan göras. EU kontrollerar jordbruksbidragen på distans (Monitoring Agriculture through Remote Sensing MARS project) 13

Hur redovisas medlen och för vem? Kommissionens system för redovisning och bokföring EU:s räkenskaper är av två typer. Dels finns budgeträkenskaper som ger en detaljerad bild av budgetgenomförandet, dels allmänna räkenskaper som används för att utarbeta balans- och resultaträkningen. Budgeträkenskaperna upprättas enligt den modifierade kontantprincipen, vilket innebär att affärshändelser (utgifter och inkomster) bokförs först när pengar betalas in eller ut. I korthet Varje år offentliggörs EU:s räkenskaper som sedan överlämnas till revisionsrätten för extern revision. Det är Europaparlamentet som slutligen ska godkänna förvaltningen genom att bevilja ansvarsfrihet, med hänsyn till rådets rekommendationer. De allmänna räkenskaperna (huvudboken) förs med hjälp av dubbel bokföring och alla intäkter och kostnader under budgetåret förs in. De allmänna räkenskaperna ligger till grund för balans- och resultaträkningarna, som visar gemenskapens tillgångar och skulder samt den ekonomiska ställningen den 31 december varje år. Rapportering om budgetgenomförandet På webbplatsen Europa kan man varje månad läsa kommissionens rapporter om hur budgeten genomförts. Rapporterna redovisar hur budgetmedlen används i praktiken. Uppgifterna redovisas per budgetkapitel och politikområde. Dessutom för kommissionens olika avdelningar veckostatistik över budgetgenomförandet. Varje år görs en översikt av utvärderingar som gjorts under året och vilken uppföljning som planeras. Revisionsrättens ordförande Vitor Manuel da Silva Caldeira tillsammans med Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Kommissionen ger också ut Europeiska unionens årsredovisningar, som även omfattar konsoliderade rappor- 14

ter om genomförandet av budgeten och balansräkningen. Årsredovisningarna utformas enligt den internationella IPSAS-normen och konsoliderar räkenskaperna från alla EU:s institutioner och organ, samt många av dess byråer. Sedan revisionsrätten gjort en löpande granskning av de provisoriska räkenskaperna antar kommissionen de slutliga räkenskaperna, som därefter översänds till den budgetansvariga myndigheten (Europaparlamentet och rådet) som ska godkänna förvaltningen. Den 1 januari 2005 tog kommissionen ett stort steg för att modernisera redovisningsmetoderna genom att man gick från kontantredovisning till periodiserad redovisning. Periodiserad redovisning innebär att affärshändelser tas upp när de inträffar (och inte bara när in- eller utbetalningar görs). Det ger därför en mer uttömmande bild av EU:s tillgångar och skulder. Numera har beslutsfattarna, budgetkontrollmyndigheterna, förvaltarna av EU-medel och unionsmedborgarna därför tillgång till mer tillförlitlig ekonomisk information, vilket är viktigt för att förvalta och kontrollera skattemedlen effektivt. Extern revision Utöver den regelbundna internrevisionen och de interna kontrollerna gör revisionsrätten en extern och oberoende revision av EU:s årsredovisning och förvaltning. Varje år upprättar revisionsrätten en rapport till Europaparlamentet och rådet. Tillsammans med denna årliga rapport utfärdar revisionsrätten ett yttrande, den så kallade revisionsförklaringen, som tar upp räkenskapernas tillförlitlighet (dvs. om de är korrekt förda), samt lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna (dvs. inkomster och utgifter). Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för EU:s budget. Ansvar inför Europaparlamentet Efter publiceringen av revisionsrättens årliga rapport och slutförandet av årsredovisningen lämnar rådet sina rekommendationer till parlamentet. Med utgångspunkt i dessa uttalar sig Europaparlamentet om kommissionens förvaltning under budgetåret. Om parlamentet anser att kommissionen förvaltat EU:s budget på ett lämpligt sätt, beviljar parlamentet kommissionen ansvarsfrihet. När Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet lämnas ofta vissa anmärkningar och förslag på lämplig uppföljning. Kommissionen går igenom vilka åtgärder som bör vidtas och informerar parlamentet och rådet. 15

Mer information om EU:s budget och finansiella planering: EU:s budget: http://ec.europa.eu/budget/index.htm (webbsidan finns på engelska, franska och tyska) KV-30-09-259-SV-C Europeiska kommissionens generaldirektorat för budget: http://ec.europa.eu/dgs/budget/index_sv.htm Janusz Lewandowski, kommissionsledamot med ansvar för budget och ekonomisk planering: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/lewandowski/index_en.htm Synpunkter på den här broschyren kan lämnas till: budget@ec.europa.eu Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem. Foto: Corbis, omslaget och sidorna 3, 9; Ingram publishing, sidan 3; Europeiska unionen, sidorna 4, 5 (Echo/Antoine Lemasson; Echo/Claire Barrault), sidorna 8, 10, 12, 13, 14,15; GettyImage, sidan 7; ESA/J. Huart, sidan 9. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010 ISBN 978-92-79-14460-8 doi:10.2761/45221 Europeiska unionen, 2010 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Luxembourg Tryckt på icke klorblekt papper