ÅR 2011 NR 2 I Tennforsen, som tillhör Åremassivet, finns Sveriges enda naturliga vattenfall. Foto Kenth Johansson Stöd Skelleftesjukans forskningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204
Innehåll 2/2011 Ledare... 3 NR 2-2011 FAMY-bladet utkommer 4 ggr per år FAMY 0910-360 17 070-538 7701 Telefax 0910-886 40 E-mail: info@famy.se Hemsida: www.famy.se Adress 931 85 SKELLEFTEÅ Postgiro - Forskningsfonder FAMY:s forskningsfond 479 00 38-6 FAMYs bankgiro 234-1204 Redaktionen Ansvarig utgivare Kenth Johansson FAMYs Ordförande Ulla Jonsson Tel: 0910-310 40 070-641 8422 E-post: ulla@familjenjonsson.se Produktion Skellefteå Tryckeri AB Erik Lundgrens rapport... 4 Läkarspalten.... 5 Seminarie... 6 FAMY-gala.... 7 Fällforsresa... 8 Per Westermarks rapport.9 Krysset... 11 Badet fortsätter året ut FAMY har klart med en fortsättning av badet i lasarettet året ut. Varje onsdag, klockan 17.00, badar vi. Ni som känner för att deltaga kan höra av er till FA- MYs kansli. 0910-360 17, 070-538 7701 Alla är hjärtligt välkomna! Pristagare FAMYs kryss 1-11 Två trisslotter: En trisslott: En trisslott Viola Sandgren Porfyrvägen 11 907 42 UMEÅ Soveig Forsberg Skolgatan 31 930 47 BYSKE Ingrid Lind Morkullevägen 16 2
- Vi måste ordna med fler aktiviteter! Våren är här! Visst är det härligt när promenaden förvandlas till en total upplevelse av vår med porlande vattendrag, fåglarnas skönsång, videkissar och leende människor! De vardagliga krämporna blir inte färre men på något sätt lättare att hantera när solen skiner. Föreningsbidraget från kommunen kommer att förändras och det innebär att vi måste ha fler aktiviteter för att få fullt stöd. På förra fikaträffen satt vi och spånade på olika aktiviteter och här är några exempel; göra salva och hudlotion, utflykt till trädgård, after work, älgjaktsminnen, porslinsmålning och svamputflykt. Aktiviteterna med datum kommer att läggas ut på vår hemsida och har du lämnat mejladress får du besked via datorn. Du kan även ringa till Kenth på kansliet för att få besked när det händer och var. Lämna också dina egna förslag på vad vi kan göra tillsammans. I sköna maj månad kommer vi att ha Famy-dagar, 27-28 maj, då kommer vi bland annat att finnas på Citykompaniet för att informera om sjukdomen och föreningen. Viktiga dagar och du får gärna vara med och bidra eller hälsa på oss! I augusti ordnar vi en resa till Fällfors tillsammans med föreningen i Norrbotten, det ser vi fram emot! Ta chansen att göra nya bekantskaper och samtidigt ta del av den vackra naturen och laxtrappan i Fällfors. Mitt största intresse just nu (förutom en SM-final i hockey) är pelargoner och annat som växer och frodas i köksfönstret. Det är så härligt att se hur växterna utvecklas med hjälp av sol och god jord. Jag hoppas också att Famy och framförallt forskningen ska växa och utvecklas och er medverkan är viktig! Styrelsen önskar alla en trevlig sommar! FAMYs vice ordförande Ulrika Rönnlund Ulrika Rönnlund vice ordförande i FAMY 3 3
Erik Lundgren forskningsrapport Professor Erik Lundgren Arbetet med validering av bananfluga (Drosophila melanogaster) som modell för FAP har fortsatt. Sedan 2009 i februari är jag emeritus, och har inte längre kvar mitt anslag från VR. Det EU-finansierade EURAMY-projektet har avslutats i november 2011, slutrapport har ingivits. Följaktligen har min grupp krympt, och den siste medarbetaren Ingrid Dacklin har sedan juli 2010 gått över i annan grupp och annat projekt. Hon har dock deltagit i slutförandet av de projekt som här nedan redovisas även efter denna tid.den bakomliggande frågeställningen har tidigare beskrivits; hur bildar transthyretin (TTR) toxiska aggregat och amyloidfibriller och hur åstadkommer dessa skada på perifera nerver; kan bananfluga användas för att studera mekanismer, dels för aggregering, dels för åstadkommande av vävnadsskada. Och kan modellen användas för att söka efter läkemedelskandidater som hämmar bildning av aggretat, löser upp dem eller hämmar deras toxiska effekter? Kort sammanfattning av tidigare resultat; wtttr ger små om ens några aggregat och inga motoriska fenotyper. TTRV30M, mutationen vid FAP ger minimala fenotypiska förändringar.aggressiva mutanter, såsom TTRL55P eller vår konstruerade dubbelmutant i A-strängen gav en tydlig fenotyp med denerativa förändringar i ögat.dessa mutanter hade svårigheter att gå och flyga, samt en intressant deformering av vingarna. Konstruktionen är sekretorisk och det förhållandet att vi ser uttryck även i vävnader utan eget uttryck stöder detta. Gendosen har betydelse, men i dramatiskt lägre nivåer än de som krävts för att ge fenotyp i transgena musmodeller (upp till 100 gener). Homozygota flugor har mer aggregerat TTR, men mindre motoriska symptom, med den motoriska/ morfologiska fenotypen uttalade i de heterozygota flugorna. Tidigare beskrivna försök i samarbete med Dr. Rafael Cantera vid Stockholms universitet har lett till påvisande av sfäriska aggregat i fettkroppen både i huvud och thorax. Vi har till slut lyckats med FLAG-epitopmärkt TTR-gen visa att sfärerna verkligen är TTR. Isolerade aggregat från unga flugor utan sfärbildningar och 3 veckor gamla flugor med utbredda aggregat har använts för att visa att toxicitet enbart föreligger i extrakt från flugor med lösliga aggregat. Detta har arbete har nu publicerats i november 2010 i PloSOne. Vi har tidigare redovisat vårt fynd att Serum amyloid protein P (SAP) hämmar toxisk effekt av toxiskt TTR, vilket ingick i Pokrzywas avhandling. Vi har nu inkluderat data från flugor som gjorts transgena för SAP och kunna visa att efter korsning hämmar vi den toxiska fenotypen. Manuskript kommer att insändas för publicering. SAP-flugorna används av Dr. Anki Brorson, Linköping för korsning med lysozom-transgener, för samma frågeställning i syfte att generalisera fyndet att SAP motverkar toxicitet. Frågeställning har bäring för pågående behandingsprojekt i London (Pepys et al.) som bygger på hypotesen att SAP kan ha motsatt effekt. I samarbete med Dr. Jing-Ping Li och medarbetare i Uppsala kan vi visa att sulfaterade glukosaminoglukaner, som liksom SAP dekorerar amyloid, initierar amyloidbildning in vitro. Vi har kunnat bekräfta att detta gäller även in vivo, åtminstone i flugmodellen. Detta styrker hypotesen att GAG inte bara passivt binder till TTR.-amyloid, utan har en aktiv roll för dess bildning. Vilken roll GAG spelar för toxisk effekt eller eliminering av toxiska oligomerer är föremål för fortsatta studier. Detta arbete har just accepterats för publicering i PNAS. I föregående redovisning redogjordes för försök att hitta läkemedelskandidater. I sambande med min pensionering har dessa delar av projektet nu tagits över av Dr. Olofsson och Dr. Öhman, som framgångsrikt driver denna linje vidare. De flugstammar som vi har genererat hålls vid liv av min tidigare doktorand Dr. Pokrzywa i Linköping. En del av dem används redan av andra forskare, som bygger på våra frågeställningar och vi överväger att föra över de återstående till flugdepositorier. Tyvärr går flugor inte frysa ned, däremot är nu data publicerade och kunskaper och metoder är därmed tillgängliga för forskarsamhället. Sammanfattningsvis har vidare utvecklat vår försöksmodell i bananfluga, för fortsatt arbete för att studera mekanismer för aggregering och toxicitet och att utveckla systemet för drog screening. Därmed är denna redovisning den sista jag lämnar till FAMY, Stiftelsen Amyl och Famy-Norrbotten. Ett stort tack för Ert stöd under många år. /Erik Lundgren/ Professor emeritus 4
Läkarspalten Har du funderingar kring din sjukdom, tveka inte, skriv till vårt kansli. Dr Lars Wikström, Skellefteå svarar på frågorna. Berätta utförligt om dina problem. Du får naturligtvis vara anonym, men skicka gärna med namn och adress om läkarna skulle behöva kontakta dig. Adress: FAMY, 93185,SKELLEFTEÅ E-post: info@famy.se Märk kuvertet med doktorn! Lars Wikström Fråga:En person som har skelleftesjukan och en pacemaker inopererad. Om den personen får t.ex en hjärnblödning och dör. Visst måste man då åka till lasarettet och få pacemakern avstängd. Hur fort ska det göras? Svar: Hej och tack för Din fråga!. I samband med dödsfall så brukar främmande föremål såsom pacemaker avlägsnas. Man kan exempelvis inte kremera någon som har pacemaker innan den är borttagen. När en läkare skriver dödsattest måste han/hon ange om det finns främmande föremål såsom pacemaker. Denna plockas då bort av speciell personal på sjukhuset innan begravning. Detta görs så snabbt som möjligt efter dödsfallet.. Med vänlig hälsning! Lars Wikström Maila e-postadresser För att vi i FAMY lättare och snabbare kan nå er med viktig information vore det tacksamt om Ni kunde skicka era e-postadresser till FAMYs kansli. Info@famy.se. Tack på förhand. 5
Skelleftesjukans forskning går sakta åt rätt håll Professor Ole Suhr är optimistisk vad gäller forskningen om skelleftesjukan. Han tror att en lösning kan komma inom en tioårsperiod. Behandling av genterapi är på försöksnivå och det ser onekligen lovande ut. - Genterapi har testats på djur med positivt resultat. Nu testas det hela på människor, säger Ole Suhr. I slutet av februari genomfördes det andra forskarseminariet där forskar som erhållit bidrag från FAMY, FAMY- Norrbotten och stiftelsen Amyl redovisades. Ett 70-tal personer fanns på plats i Storstrands lokaler i Piteå. Från Skellefteå kom 28 medlemmar och många var mycket nöjda med informationen. Ole Suhr professor vid universitetssjukhuset i Umeå som ansvarar för försöken att behandla skelleftesjukan med genterapi. - Vi genomför för tillfället en studie med en engångsdos av silencing RNA, där man önskar att nedreglera produktionen av transthyretin. Det rör sig om en ny behandlingsstrategi som går ut på att radikalt minska halten av transthyretin, både det muterade och det normala från cirkulationen. - Det verkar inte som om man behöver transthyretin i blodet, i alla fall har man i djurförsök inte sett några sidoeffekter av att ta bort transthyretin från blodet. Suhr säger vidare att man inte har resultat än och det rör sig i dagsläget inte om en behandling, men om en studie för att se vilka doser som krävs och hur länge effekten sitter i efter en behandling. - Resultatet kommer att bilda bas för behandlingsstudier. Studien har påbörjats i Sverige och Portugal, säger Ole Suhr. Försöken, som genomförs vid NUS hjärtcentrum är onekligen mycket intressant. Professor Ole Suhr berättade om den nya studien där man för försök med genterapi Foto Kenth Johansson - Jag tror att ett framtida botemedel mot skelleftesjukan består av läkemedel i kombination med genterapi. Vid seminariet i Piteå fanns som sagt samtliga forskare som erhöll bidrag från FAMY, FAMY-Norrbotten och stiftelsen AMYL. KENTH JOHANSSON. Samtliga forskare som erhöll bidrag från FAMY. FAMY-Norrbotten och stiftelsen AMYL fanns på plats vid seminariet i Piteå 6
FAMY-gala i Bureå Patientföreningen FAMY jobbar med näbbar och klor för att få in pengar till Skelleftesjukans forskning. I fredags hölls en musikgala i Folkets Hus Bureå. Tyvärr svek publiken då endast ett 30-tal personer kom. Kåge river Jazz Band rev av gamla evergreens som den fåtaliga publiken verkligen gillade. Foto Ragnvald Nilsson Alf Staflund kåserade vid FAMYs musikshow i Bureå - Det är onekligen synd att inte fler kom då vi hade en mycket bra show som toppades av Kåge River Band som rev av några gamla evergreens, säger FAMYs ordförande Ulla Jonsson. För FAMY, som helt är beroende av egna arrangemang, blev det ett ordentligt bakslag. Arrangörerna hade räknat med minst 100 besökare, men så blev inte fallet, endast trettio personer kom för att lyssna på Kåge River Band som gjorde ett charmant framträdande. - Verkligen tråkigt att så få kom, men det är bara att ta nya tag, säger Ulla Jonsson. På plats fanns också förre polisen Alf Staflund som kåserade om sitt liv som polis. FAMY kastar dock inte in handduken. Föreningen planerar ett nytt arrangemang under året där lokala förmågor ska delta. En FAMY-dag kommer att genomföras den 27-28 maj. Då finns folk från FAMY på Citygallerian för att informera om sjukdomen - För något år sedan ordnade vi med både en körshow och en FAMY-dag med mycket bra resultat. Så vi ser fram emot årets arrangemang, säger Ulla Jonsson avslutningsvis. KENTH JOHANSSON 7
FAMY fick 33 000 kr från Lions i Skellefteå Patientföreningen FAMY fick en trevlig julklapp då Lions överskott från lucia skulle delas ut. Föreningen fick 33 000 kronor och det är pengar som verkligen är välkommet. - Vi har inte fått ta del av lionspengar på tio år så naturligtvis hoppades vi att vi skulle bli ihågkomna denna gång, säger FAMYs ordförande Ulla Jonsson. Ulla Jonsson och Vivianne Forsman med checken från Lions FAMY ordnar resa till Fällfors Söndag 21 augusti. Vi åker från Skellefteå, Folkets Park 9.45. Guidad tur där vi tittar på laxdalen och maranäsvältan mm. Vi äter lunch och priset är 150 kr. Anmälan senast 3 augusti till FAMYs kansli. 0910-360 17. 070-538 7701 FAMYs årsmöte: Ingemar Samuelsson ny i styrelsen Patientföreningen FAMY (läs skelleftesjukan) har hållit sitt årsmöte. Ingemar Samuelsson från Lövånger valdes in som ny ordinarie styrelsemedlem. - Vi har haft ett bra verksamhetsår och vi har fortfarande en stabil ekonomi, säger FAMYs ordförande Ulla Jonsson. Under verksamhetsåret har en hel del hänt. Bland annat har föreningen, efter många års väntan, fått tillgång till varmvattenbassängen på lasarettet. En gång i veckan, Ingemar varje onsdag, finns bassängen tillgänglig för Samuelsson FAMY. Intresset har inte varit allt för stort men föreningen hoppas att medlemmarna får upp ögonen för denna viktiga rehabilitering. Vi har haft tur med att få en mycket duktig ledare i Gunilla Gellin som under många år arbetat vid badet i Skelleftehamn, säger Ulla Jonsson. 8 Ett annat nytt arrangemang är det stora forskarseminariet som genomfördes i början av året. Samtliga forskare som tilldelades bidrag från FAMY, FAMY-Norrbotten och stiftelsen FAMY fanns på plats för att berätta om forskningen kring skelleftesjukan. Trots det hyggliga ekonomiska resultatet finns det orosmoln. Från och med årsskiftet kommer kommunen att ta ut hyra får vårt kansli och där får vi räkna med en extra utgift på cirka 10 000 kronor per år. Vidare förändras de kommunala bidragen som kan slå hårt mot oss, säger FAMYs kassör Arne Johansson Sammanlagt ett bra verksamhetsår, där föreningen trots allt, ser ljust på framtiden. Valen: Ulla Jonsson, ordförande, Ulrika Rönnlund, vice orförande, Arne Johansson, kassör, Britt-Inge Marklund, sekreterare, övriga styrelsemedlemmar: Ingemar Samuelsson (ny), Jonny Nord, Vivianne Forsman. KENTH JOHANSSON 33
Fortsatta undersökningar av transtyretinnatur Amyloid vid familjär amyloidos av svensk typ består till största delen av proteinet transtyretin (TTR), som innehåller 127 aminosyror. Den svenska amyloidosformen beror på en mutation som leder till ett utbyte i position 30 av TTR. Vi fann för länge sedan att hos en del av individerna med familjär amyloidos var en stor del av det inlagrade TTR inte hela molekyler utan sådana som startar runt position 50 av TTR, och som alltså endast består av c:a 75 aminosyror. Den delen saknar dessutom den muterade delen av proteinet. Exakt samma förhållande ser man vid den betydligt vanligare, men förbisedda sjukdomen senil systemamyloidos, SSA (senil betyder i detta sammanhang endast att den främst uppkommer vid hög ålder, seniet). Initialt uppfattades förhållandet endast som ett bifynd men våra resultat under de senaste åren pekar i stället mot att klyvning av TTR möjligtvis är en viktig mekanism, främst för uppkomst av hjärtsjukdom. Ungefär hälften av patienterna med svensk familjär amyloidos har denna fragmentering medan amyloid hos den andra hälften endast innehåller helt TTR. Ett annat fynd som vi gjorde för många år sedan och som sedermera verifierats av flera andra forskargrupper är att amyloidinlagringarna vid familjär amyloidos inte endast innehåller förändrat (muterat) protein utan också sådant TTR som har normalt aminosyrainnehåll (sk vildtyps- TTR på fackspråk). Detta visar på släktskap mellan familjär amyloidos och SSA, då amyloiden vid SSA består endast av vildtyps-ttr. Under det senaste året har vi sammanställt och publicerat ett omfattande arbete, som vi delvis rapporterade i den förra årsrapporten (den intresserade kan läsa Ihse et al.: Variation in amount of wild-type transthyretin in differen fibril and tissue types in ATTR amyloidosis, Journal of Molecular Medicine vol. 89, sidorna 171-180, februari 2011. Artikeln är öppen för alla). Här fann vi att hjärtinlagringarna hos den med kluvet TTR innehåller mer vildtyps-ttr är inlagringar med helt TTR. Levertransplantation har inneburit en fantastisk behandlingsmetod vid svensk familjär amyloidos men en del individer har ändå haft problem med fortsatt amyloidotisk hjärtsjukdom. Vi har nu visat att andelen vildtyps-ttr i hjärtinlagringar är större hos patienter med fragmenterat TTR än hos patienter med endast helt TTR, vilket tyder på att vildtyps-ttr lättare lagras in i hjärtat hos den förstnämnda patientgruppen. Detta skulle därmed kunna vara en förklaring till varför vissa patienter får fortsatt inlagring i hjärtat efter levertransplantation, då endast vildtyps-ttr cirkulerar i kroppen. Undersökningar pågår om de patienter vars hjärtsjukdom ökar efter transplantation är just de med fragmenterat TTR. Vi vet sedan tidigare att sammansättningen hos amyloid i fettvävnad, som tagits från bukhuden, principiellt är densamma som i hjärtvävnaden. Man behöver alltså inte ta ett hjärtprov för att bestämma vilken typ av amyloidinlagring som en individ har. Vi kunde med hjälp av fettvävsbiopsier visa att vildtyps- TTR inlagras ganska snabbt på redan befintlig amyloid efter levertransplantation. Vi fann också att det särskilt är fallet hos sådana med kluvet (fragmenterat) TTR. Mikroskopisk och elektronmikroskopisk analys av sådan amyloid visar att struktur och inlagringssätt mycket starkt påminner om den åldersbetingade vildtyps-ttr-amyloidosen SSA. Denna fortsatta hjärtamyloidos efter levertransplantation ter sig därför som en påskyndad SSA särskilt som de flesta med familjär amyloidos och kluvet TTR är äldre när de insjuknar. Som vi nämnde i föregående redogörelse har vi startat ett samarbete med två andra centra i Italien för att se om sambandet mellan TTRklyvning och hjärtsjukdom gäller för andra mutationer. Per Westermark Elisabet Iche Hittills har vi studerat prover från ett 30-tal patienter, samtliga med kluvet TTR och hjärtsjukdom. Detta är inget bevis men stödjer vår teori. Arbetet pågår. Den gängse teorin för amyloiduppkomst från TTR är att den normala molekylen, som består av 4 lika delar, destabiliseras, faller sönder i sina 4 subenheter, som sedan är känsliga för amyloidbildning. Alla studier har hittills varit baserade på helt TTR. Vi undersöker f.n. om fibrillbildning från kluvet TTR följer en annan väg. För detta ändamål framställer vi biosyntetiskt helt TTR och TTR50-127. Vi skall sedan se hur fibrillbildning sker från dessa två komponenter och om de påverkar varandra. Hittills har vi lyckats framställa båda komponenterna och fibrillbildningsförsök har inletts. Vi har en del samarbetsprojekt, som delvis uppkommit genom EURAMY. Det ena rör betydelsen av en annan komponent i amyloid, heparansulfat proteoglykan (HSPG), som är en heparinliknande molekyl. HSPG påskyndar fibrillbildning. Det finns hopp om att det går att framställa små molekyler, som kan utkonkurrera HSPG och därmed minska fibrillbildning. Ett annat projekt rör diagnostik av hjärtinlagringarna med hjälp av positron emissions tomografi, en tekniskt mycket avancerad teknik. Här föreligger mycket lovande resultat att direkt kunna se amyloiden i hjärtat och följa effekten av behandling. EU-projektet Systemic amyloidosis in Europe, EURA- MY avslutades i maj 2010. Det var ett mycket lyckat projekt som ledde till att olika grupper som forskar om systemisk amyloidos kom att träffas regelbundet och till ett starkt ökat samarbete inom Europa. Tyvärr tillåter EU:s regelverk inte att projekten finansieras utöver den bestämda perioden. Vi ansökte emellertid hösten 2010 för ett nytt projekt, som vi kallat Systemiska amyloidoser: från molekyler till behandling och som vi sänt till en annan av EU:s organisationer COST (European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research). Denna organisation stödjer aktivt samarbeten mellan europeiska grupper, för vilka själva forskningen redan är finansierad i respektive länder. Kommer denna ansökan att beviljas kommer vi att kunna initiera möten, samarbeten och utbyten mellan de olika europeiska forskargrupperna. Konkurrensen är mycket hård men vi fick för två dagar sedan reda på att vi passerat hinder nummer 2 och inbjudits att om en vecka (3 mars 2011) i Bryssel redogöra för projektet. Ekonomin är alltid ett stort bekymmer i forskningen, inte minst när man arbetar med förhållandevis sällsynta sjukdomar. Vi är imponerade av arbetet föreningarna FAMY och FAMY Norrbotten samt stiftelsen Amyl utför och ert stöd är en förutsättning för vår forskning. Det är också viktigt för oss att träffa personer med sjukdomen, det sporrar oss att försöka lösa denna sjukdom. Per Westermark och Elisabet Ihse 9
10
KRYSSET 2/2011 Lösningarna ska vara märkta med Krysset 2-2011 och måste vara FAMY:s Redaktion, 931 85, SKELLEFTEÅ tillhanda senaste 20 augusti, 2011. Tre priser delas ut, ett på två trisslotter och två på en trisslott. NAMN:... ADRESS:... POSTNUMMER:... POSTADRESS:... 11
Föreningsnytt FAMYs styrelse 2011: Ulla Jonsson, ordförande Ulrika Rönnlund, vice ordförande Arne Johansson, kassör Britt-Inger Marklund, sekreterare Övriga ledamöter: Vivianne Forsman Ingemar Samuelsson Jonny Nord Suppleanter: Roland Andersson Staffan Lundström Anders Burman Festkommitté: Gunvor Zäthergren (sammankallade) Gudrun Lundberg Sonja Andersson Maddy Burman FAP/Transplantationsteamet Medicinmottagning A Skellefteå lasarett 931 86 Skellefteå Telefontid: Må-Tors. 7.30-16.00 Fredag 7.30-14.00 0910-77 07 84 Fax: 0910-77 11 25 E-post: medicinmottagningen. ss@vll.se Inger Lidefjärd, Sjuksköterska Marie Höglund Undersköterska Lars Wikström Överläkare Stöd forskningen! Om Ni vill hedra minnet av en avliden eller uppmärksamma en högtidsdag med en gåva till forskningen kan Ni gör detta på två sätt. Det ena sättet är att ringa direkt till FAMY 0910-360 17 eller Stiftelsen AMYL 0911-202 090 som utformar och förmedlar telegram samt talar om hur gåvan kan betalas in. Följande uppgifter krävs (i god tid!) för telegramförmedlingen. * Vem gäller telegrammet * Var och när ska telegrammet skickas * Vers som ska vara med * Avsändare Det andra sättet är att sätta in beloppet direkt på någon av forskningsfondernas Postgironummer enligt nedan. Som meddelande till betalningsmottagaren uppger du: * Till minne av/vem gäller gåvan * Datum för begravning eller högtidsdag * Närmast anhörig * Avsändare, namn och adress Telegramutskrift kostnadsfritt! Forskningsfonder och Postgironummer FAMY: 4790038-6 AMYL: 4001837-6 OBS! Medel från de två fonderna delas ut gemensamt en gång per år