POSTADRESS TELEFON E- POST PLUSGIRO Kärnavfallsfonden Box Stockholm

Relevanta dokument
Till SKN var knutet ett råd för kärnavfallsfrågor (KASAM), som motsvaras av det nuvarande Kärnavfallsrådet (M 1992:A).

Promemoria. Miljödepartementet. Myndighetsansvaret i finansieringssystemet för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet

Underlagspromemoria 3E

Klar 14 december 2012

Kärnavfallsavgift för reaktorinnehavare

Skrivelse från Kärnavfallsfondens styrelse med förslag till ändrade placeringsregler för Kärnavfallsfondens

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Finansiering av kärnkraftens restprodukter

Placeringspolicy Antagen av styrelsen den 22 November 2016

för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Miljödepartementets promemoria Myndighetsansvaret i finansieringssystemet

3. Ekonomistyrningsverket Har inga synpunkter på förslagen.

Beräkning av framtida kostnader drygt 40 år fram till nu

Principer för fördelning av AP-fondens tillgångar (Delbetänkande av Utredningen om fördelning av AP-fondens tillgångar, SOU 2000:71)

Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Promemoria: Följdändringar till ny förvaltningslag (Ds 2017:42) Allmänna synpunkter som avser rena följdändringar och vissa återkommande hänvisningar

Remissvar AP-fonderna i pensionssystemet effektivare förvaltning av pensionsreserven SOU 2012:53

Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet

Förfrågan om översyn av de regler som styr myndigheters placering hos Riksgäldskontoret

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall

Förslag till förändringar i finansieringssystemet för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet

Stockholms universitets synpunkter på rapporten Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

REAKTORINNEHAVARNAS FÖRSLAG TILL SÄKERHETER FÖR ÅR 2001

SOU 2018:20 Betänkande av Utredningen om gräsrotsfinansiering

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Betalningsansvaret för kärnavfallet (SOU 2004:125)

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)

Yttrande avseende förslag på säkerheter inom finansieringssystemet för kärnavfall från de tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare

Sammanfattning. Miljödepartementet Regeringen Stockholm

Föreskrifter om beräkning av avgifter för investerarskyddet

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

REAKTORINNEHAVARNAS FÖRSLAG TILL SÄKERHETER FÖR ÅR 2002

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Anta principer för aktieägarengagemang eller förklara varför principer inte antagits. Överenskommelse med kapitalförvaltare

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014

Vi förvaltar dina pengar som vi förvaltar våra egna...

Stockholm M2013/1587/Ke

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL

Sammanfattning. Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)

Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77)

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Promemoria med utdrag ur utkast till lagrådsremiss Förstärkt insättningsgaranti

RemitteringsPM - förordningsändringar i anledning av en ny vägtrafikdatalag och en ny lag om fordons registrering och brukande

Att förstå och bli förstådd ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk SOU 2018:83

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet - en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29)

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K

Kommittédirektiv. Ett upphandlat fondtorg för premiepension. Dir. 2018:57. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2018

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet

Den egenfinansierade utlåningen till de kommunala bolagen uppgick till 621,2 mkr vid årsskiftet med följande uppdelning:

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ökad styrning av myndigheternas lokalisering

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106)

K Ä R N AV FA L L S F O N D E N

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande om regeringens utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82)

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Ds 2018:15 Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang Förslag till genomförande i svensk rätt (Ju2018/03135/L1)

Yttrande över En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad (SOU 2016:45) Regelrådets ställningstagande

Svenskt Näringsliv väljer dels att kommentera förslagen i promemorian och dels att föreslå en alternativ modell för styrning av AP-fonderna.

Ny hantering av begravnings- och kyrkoavgifterna

Uppdrag att bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföretag om de svenska bostads- och byggmarknaderna

Årsstämma i Saab AB (publ) den 19 april 2012

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Yttrande över Att främja gröna obligationer (SOU 2017:115)

Medel från Fonden för den mindre skeppsfarten

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Ta höjd för ett smart sparande. kpa smartpension pensionsförsäkringen som följer ditt liv

Fördjupad översyn av Försvarsmaktens logistikförsörjning i fråga om vidmakthållande och upphandling (Fö 2017:B)

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april Paul Pedersen Henrik Frizell

Yttrande över Läkemedelsverkets förslag till reviderad förordning (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel

YTTRANDE Dnr: M2010/31696/Mk. Till: Miljödepartementet Attn: Ansi Gerhardsson Stockholm

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Informationsdokument avseende fusion mellan Carnegie Strategy Fund, Carnegie Total och Carnegie Gorilla

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Finansieringen av kärnavfallets slutförvaring

Placeringspolicy för kapitalförvaltning. Reviderad efter FS-beslut i september 2014

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Kommittédirektiv. Kommittén för finansiell stabilitet. Dir. 2013:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013

Placeringspolicy med Placeringsreglemente. Fastställd

Transkript:

YTTRANDE 1 (6) m.registrator@regeringskansliet.se kopia: anna.sanell@regeringskansliet.se Förslag till förändringar i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet och förordningen för hantering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet, samt Promemoria Myndighetsansvaret i finansieringssystemet för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Kärnavfallsfondens styrelse (KAF) har beretts tillfälle att yttra sig över en utredning från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) angående kärnavfallsfinansieringssystemet i stort (nedan kallad finansieringsutredningen) samt en promemoria från regeringskansliet rörande myndighetsansvaret för kärnavfallsfinansieringssystemet (nedan kallad organisationsutredningen). Finansieringsutredningen SSM har på regeringens uppdrag utrett och föreslagit förändringar i de regelverk som styr kärnavfallsfinansieringssystemet. Utredningen har, i enlighet med regeringsuppdraget, skett i samråd med Riksgäldskontoret och KAF. Begreppet i samråd har tolkats så att myndigheterna ska vara överens om de förslag som läggs, om än inte vad avser varje enskild formulering i rapporten. Kärnavfallsfondens styrelse står således bakom de förslag som presenteras i rapporten. Kärnavfallsfondens styrelse vill här understryka vikten av att regering och riksdag ger snabba och tydliga besked avseende de förslag som läggs i rapporten. Det gäller främst förslagen om att tillämpa en helhetssyn på systemet. Helhetssynen har inte minst betydelse för hur säkerheterna i systemet beräknas och därmed i slutändan för statens ekonomiska risk. Helhetssynen har även stor betydelse för hur fondförvaltningen ska bedrivas framöver och den finansiella risk som kärnkraftsindustrin och i sista hand staten bär. Dagens system, där tillgångarna förvaltas utan formellt krav på hänsyn till åtagandesidan, innebär att systemet är mycket känslig för rörelser POSTADRESS TELEFON E- POST PLUSGIRO Kärnavfallsfonden Box 2218 103 15 Stockholm 08-700 08 00 karnavfallsfonden@kammarkollegiet.se 95 57 57-0 BESÖKSADRESS TELEFAX INTERNET BANKGIRO Birger Jarlsgatan 16 08-20 38 81 www.karnavfallsfonden

2 (6) i marknadsräntan. En helhetssyn skulle innebära att fonden skulle förändra sin placeringsstrategi mot ränteplaceringar med längre löptid. En sådan strategi skulle isolerat innebära en högre risk i fondens placeringar, men en reducerad risk för systemet som helhet om hänsyn också tas till att åtagandesidan är långsiktig. Ett sent eller uteblivet besked i detta avseende innebär att dagens höga risknivå kvarstår. SSMs utredning presenterar även förslag om utvidgade placeringsregler där fonden tillåts inkludera investeringar i företagsobligationer och aktier i fonden. En sådan utvidgning skulle innebära en högre förväntad avkastning och därmed en lägre förväntad avgiftsnivå för kärnkraftsindustrin men även en högre risk. Även denna fråga finner fondens styrelse det vara viktigt att få besked om. Organisationsutredningen Regeringskansliet har parallellt med SSMs utredning om finansieringssystemet utrett hur myndighetsansvaret och beslutsordningen inom finanseringssystemet ska se ut. I utredningen konstateras att ansvaret för systemet idag är uppsplittrat på tre olika myndigheter; SSM, Riksgäldskontoret och KAF. SSM ansvarar för åtagandesidan (granskning av uppskattade kostnader för hanteringen av kärnavfallet samt föreslå nivå på avgifter och säkerhetsbelopp). KAF ansvarar å sin sida för tillgångssidan (förvaltar inbetalda medel) medan Riksgälden hanterar lämnade säkerheter. I utredningen påpekas att detta innebär att riskerna hanteras separat i varje del av systemet, trots att dessa inte kan beräknas, analyseras eller hanteras oberoende av varandra. Utredningens slutsats är att en myndighet bör ges ett helhetsansvar för hela finansieringssystemet. Kärnavfallsfondens styrelse delar utredningens uppfattning i denna del. Kärnavfallsfondens styrelse vill understryka att det idag inte finns någon myndighet som har ansvaret för kärnavfallsfinansieringssystemet som sin helhet. Detta trots att systemet idag omfattar åtaganden på tresiffriga miljardbelopp. Någon möjlighet till reellt ansvarsutkrävande finns i praktiken inte. Utredningens förslag att samla ansvaret till en enda myndighet är enligt styrelsens uppfattning en logisk följd av de förändringar som föreslås i finansieringsutredningen. Ett samlat ansvar på en myndighet

3 (6) skulle innebära möjligheter till en rationell styrning av systemet men också möjlighet till ett reellt ansvarsutkrävande. I regeringskansliets utredning skissas på fyra olika organsationsalternativ som samtliga innebär att myndighetsansvaret koncentreras till en myndighet; ansvaret samlas i en separat myndighet med ansvar för hela systemet, ansvaret samlas hos SSM med ett särskilt beslutsorgan för dessa frågor, ansvaret samlas hos Riksgälden med ett särskilt beslutsorgan för dessa frågor samt ansvaret samlas hos Kammarkolleget med ett särskilt beslutsorgan för dessa frågor I utredningen avvisas det första alternativet. Ställning tas inte till vilket av de tre övriga alternativen som förespråkas. Kärnavfallsfonden vill för sin del peka på svagheter i de tre förslag som förordas utredningen. När det gäller alternativet att lägga ansvaret hos SSM redogörs i utredning för hur det passar in i Strålskyddsmyndighetens nuvarande verksamhet (avsnitt 4.1). Kompetensmässigt beskrivs verksamheten som en isolerad ö i en i övrigt teknikorienterad miljö. Kopplingarna till övriga delar av verksamheten anges som begränsade. Det faktum att ärendena inte är så frekventa på GD-nivå kan enligt utredningen innebära att beslutsfattandet blir tungrott. Utredningen konstaterar vidare att det kan ses som problematiskt att ett så viktigt beslut som avgiftsförslaget till regeringen, som återkommer med treårsintervall, ska avgöras av en teknisk myndighet som mellan dessa beslutstillfällen inte hanterar några betydande beslutsärenden med hög finansiell och ekonomisk kompetens. Kärnavfallsfondens styrelse kan för sin del konstatera att frågor rörande kapitalförvaltning och hantering av säkerheter skulle vara än mer aparta inom SSM än de frågor rörande finansieringssystemet som idag hanteras av myndigheten. Kärnavfallsfondens styrelse avstyrker därför detta förslag.

4 (6) Alternativet att lägga verksamheten på Riksgälden skulle kompetensmässigt förefalla mer naturligt, vilket också påpekas i utredningen. På Riksgälden finns redan en mindre avdelning med likartad verksamhet. Att lägga uppgifterna på Riksgälden skulle enligt Kärnavfallsfondens styrelse emellertid innebära en besvärande risk för intressekonflikt. Kärnavfallsfonden placerar idag huvuddelen av fondmedlen i värdepapper utgivna av staten genom Riksgäldskontoret. Riksgäldkontoret skulle sålunda både bli emittent och investerare i sina egna papper om myndigheten fick ansvaret för kärnavfallsfonden. Riksgälden påverkar därutöver marknadsräntorna med sina beslut och agerande. Myndigheten skulle på ett olyckligt sätt kunna misstänkliggöras för att utnyttja insiderinformation vid sina placeringsbeslut i fonden. Riksgälden är visserligen redan en placerare i statspapper via insättningsgarantifonden som administreras av Riksgälden (men förvaltas av Kammarkollegiet). Här har problemet delvis lösts genom att Riksgälden, passivt och via Kammarkollegiet, köper statspapper med viss förutbestämd löptid som hålls till förfall. Kärnavfallsfonden har till skillnad mot dagens insättningsgarantifond historiskt haft en aktiv placeringsstrategi som över tid varit mycket lyckosam. För det fall Riksgäldskontoret fick ansvararet för systemet skulle det vara svårt att fortsätta med denna förvaltning. Det skulle kunna skada avkastningen i fonden. Kärnavfallsfondens styrelse har därför starka betänkligheter mot förslaget att samla verksamheten hos Riksgälden. Även det tredje förslaget som presenteras har enligt fondens styrelse brister. Utredningen pekar på det faktum att Kammarkollegiet idag sköter fondens löpande administration och hanterar den operativa kapitalförvaltningen. Detta skulle tala för att lägga ansvaret på kammarkollegiet. En utgångspunkt för utredningens samtliga organisationsalternativ synes för övrigt ha varit att den operativa kapitalförvaltningen även framgent ska ligga kvar på Kammarkollegiet (avsnitt 6.1). Enligt Kärnavfallsfondens styrelse har Kammarkollegiets förvaltning hållit en hög kvalitet och erbjudits fonden till ett mycket konkurrenskraftigt pris. Det faktum att en förvaltning hållit hög kvalitet historiskt ger emellertid ingen garanti för framtiden. Idag finns inga hinder för KAF att utsätta Kammarkollegiet för konkurrens genom en extern upphandling av

5 (6) kapitalförvaltningstjänster. Att lägga myndighetsanvaret på Kammarkollegiet, som är en av flera aktörer på kapitalförvaltningsmarknaden, skulle emellertid på ett olyckligt sätt knyta fonden alltför tätt till en specifik leverantör. Det kan i sin tur innebära ett motstånd mot att byta förvaltare vilket kan få en negativ effekt på avkastningen i fonden. Kärnavfallsfonden vill också framhålla att de ändringar i placeringsreglerna som föreslås i SSM:s finansieringsutredning innebär att fonden skulle ges möjlighet att investera i nya tillgångsslag såsom företagsobligationer och aktier. Kammarkollegiet har här inte samma erfarenhet och historiskt goda förvaltningsresultat. På dessa områden är det sannolikt att det finns andra aktörer som är mer konkurrenskraftiga än Kammarkollegiet. Även detta talar emot att föra in verksamheten in i Kammarkollegiet. KAF noterar att samtliga av utredningens förslag innefattar inrättande av särskilda beslutsorgan vid sidan av GD och ordinarie styrelser i myndigheten. Beslutsorganet föreslås fatta beslut rörande kärnavfallsfinansieringssystemet. Samtidigt skulle verksamheten i övrigt styras genom myndighetens ordinarie styrsystem. Det gäller exempelvis resursfördelning, prioriteringar av IT-resurser och andra genensamma resurser. En fördel med att inrätta ett beslutsorgan är att det är lättare att bereda plats för representanter från kärnkraftsindustrin i ett sådant organ, jämfört med att ge dem plats i t.ex. SSM eller Riksgäldens styrelse. Fondens styrelse anser emellertid att det finns betydande nackdelar med att inrätta särskilda beslutsorgan. För att fullt ut kunna utöva ansvar för en verksamhet måste ett beslutsorgan också ges möjlighet att kontrollera och göra prioriteringar inom den organisation som ska utföra arbetet. Om inte tillräckliga eller fel typ av resurser tillförs verksamheten kan inte viktiga beslut av beslutsorganet verkställas. Ordningen försvårar därmed ett ansvarsutkrävande vem ska hållas ansvarig för ett misslyckande, beslutsorganet eller ordinarie myndighetsledning som kanske valt att prioritera andra områden inom myndigheten? Den föreslagna ordningen innebär således att ansvarsutkrävandet förblir oklart. Fonden vill i detta sammanhang särskilt peka på erfarenheterna då Insättningsgarantinämnden lades ned och fördes in i Riksgäldskontoret. Då skapades ett beslutsorgan för dessa frågor. Ordningen visade sig inte fungera och beslutsorganet lades ned efter en kort period. Idag fattar riksgäldsdirektören och riksgäldens styrelse samtliga beslut rörande insättningsgarantin.

6 (6) Kärnavfallsfondens styrelse vill avslutningsvis ifrågasätta den knapphändiga analys (en enda mening) som ligger till grund för att utredningen avvisar möjligheten att lägga systemansvaret på en separat myndighet. Utredningen hänvisar till att en separat myndighet skulle bli liten och sårbar med alltför stora fasta kostnader i förhållande till omfattningen av verksamheten. Styrelsen antar att en sådan myndighet skulle få 15-20 anställda om de resurser som idag används direkt och indirekt på de olika myndigheterna fördes över. Styrelsen kan konstatera att en sådan myndighetsstorlek är relativt vanlig bland expertmyndigheter inom det ekonomiska och finansiella området; Sjunde AP-fonden, ESO, Finanspolitiska rådet och Bokföringsnämnden för att nämna ett axplock som har färre anställda. Det finns dessutom idag en betydande möjligheter att samlokalisera och på olika sätt köpa tjänster av särskilda servicemyndigheter som gör att en sådan lösning inte utan närmare utredning kan avfärdas som icke kostnadseffektiv. Noterbart är att problemet med att bereda representanter för industrin plats i myndighetens styrelse skulle bortfalla i detta alternativ. I utredningen hänvisas i konsekvensanalysen till att de fasta kostnaderna för att ha en separat myndighet kan uppskattas till 0,5-1 miljon kronor. Styrelsen vill här påpeka att det nämnda beloppet måste betraktas som marginellt i detta sammanhang. Styrelsen anser att alternativet med en separat myndighet förtjänar en mer fullödig belysning innan en slutlig ställning tas till hur det framtida kärnavfallsfinansieringssystemet ska administreras.