Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106)

Transkript

1 REMISSYTTRANDE 1 (5) Socialdepartementet Stockholm Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106) Inledning Riksförsäkringsverket ställer sig bakom utredningens förslag att inordna Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna i en sammanhållen statlig myndighet för socialförsäkringens administration. Förslaget är väl genomarbetat, den principiella utformningen är positiv och i linje med den utveckling av andra kundorienterade organisationer som sker i omvärlden och staten i övrigt, t.ex. Skatteverkets nya organisation. Riksförsäkringsverket vill dock framföra invändningar mot förslag under avsnitten Styrning och organisation Styrelse med fullt ansvar samt Den nya myndigheten Försäkringskassan. Kap 3 Styrning och organisation Riksförsäkringsverket tillstyrker utredningens förslag om att verket och försäkringskassorna inordnas i en ny statlig myndighet. Som utredningen framhåller ger detta regeringen bättre förutsättningar att ange verksamhetens mål och följa upp resultaten. Vidare förbättras förutsättningarna att säkerställa samordning och helhetssyn inom samhällets totala arbete för ökad hälsa. En sammanhållen statlig myndighet ger bästa förutsättningar för rättssäkerhet, likformig tillämpning och god service för medborgare i hela landet samt för att verksamheten totalt sett bedrivs effektivt. Riksförsäkringsverket vill särskilt framhålla följande: Dagens och morgondagens teknik ger verksamhetsutvecklingen nya möjligheter, som bäst kan utnyttjas i en sammanhållen organisation. Medborgaren vänder sig till Försäkringskassan och ska kunna förvänta sig samma beslut oaktat bosättningsort. Medborgarens möjlighet att i framtiden välja alternativa kontaktvägar (t.ex. Internet och Postadress Besöksadress Telefonnummer Telefaxnummer E-postadress Hemsida STOCKHOLM Adolf Fredriks Kyrkogata rfv.stockholm@rfv.sfa.se

2 REMISSYTTRANDE 2 (5) servicetelefoni) ökar nyttan för kunden redan med nuvarande organisation, men verklig effektivitet i arbetet nås först med möjligheten att handlägga ärenden över länsgränserna. En sammanhållen myndighet ger möjligheter att fördela arbetet i hela organisationen utifrån medborgarnas behov och andra effektivitetsaspekter och samtidigt gagna såväl personal- som lokaliseringspolitik. Förslaget ger bättre förutsättningar för att etablera gemensamma metoder, arbetssätt och gemensam kompetensutveckling. Det i sin tur ökar rättssäkerhet och likformig tillämpning i hela landet. Arbetsgivaransvaret och samarbetet med de fackliga organisationerna ges nya möjligheter. Styrelse med fullt ansvar Riksförsäkringsverket avstyrker utredningens förslag och anser det svagt underbyggt. I propositionen om Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst anges att styrelser med fullt ansvar kan övervägas främst för myndigheter som arbetar under företagsliknande förhållanden, på en marknad eller har en verksamhet som innebär stort finansiellt och självständigt ansvar. Detta kan inte sägas om socialförsäkringens administration som är styrd genom politiska beslut och där de finansiella åtagandena regleras i detalj i en rättighetslagstiftning. Detta medför att en styrelse med fullt ansvar inte kan medverka i de beslut rörande enskilda som ska verkställas inom organisationen. Det finns också ett stort och ömsesidigt behov av löpande kontakter mellan regeringskansliet och administrationen som skulle påverkas eller rent av omöjliggöras av en styrelse med fullt ansvar. Riksförsäkringsverket anser att verksamhetens art pekar mot en styrelse med begränsat ansvar. Medborgarinsyn och kontroll garanteras med politiker i en styrelse. Experter i styrelsen kan komplettera med särskild kompetens. Detta kan till exempel övervägas när det gäller IT-kompetens. Det kan också övervägas om styrelsen ska ha en extern ordförande som exempelvis är fallet inom Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsverket. I den nyligen genomförda förändringen av Skatteverket till en myndighet och med en administration, som i mycket liknar socialförsäkringens administration, har man också valt styrelseformen med begränsat ansvar. Kap 4 Tillsyn Utredningen bedömer att det inte finns behov av ett externt tillsynsorgan för den nya myndigheten. I detta instämmer Riksförsäkringsverket och vill framhålla att den verksamhet som idag bedrivs inom tillsynsområdet bör fortsätta i form av såväl intern kontroll som redovisningskontroller.

3 REMISSYTTRANDE 3 (5) Riksförsäkringsverket vill i detta sammanhang påpeka vikten av att rollen som central förvaltningsmyndighet är tydligt uttalad. De skadeståndsärenden som i dag hanteras hos Riksförsäkringsverket kommer i annat fall att hamna hos Justitiekanslersämbetet. Kap 5 Den nya myndighetens arbete med rehabilitering Utredningens bedömning av hur rehabiliteringsverksamhetens ansvar ska fördelas överensstämmer med Riksförsäkringsverkets. Det är av största vikt att förutsättningarna för samverkansparternas avtal är tydliga och härigenom blir förenliga med de nationella målen för minskad ohälsa. I Riksförsäkringsverkets budgetunderlag för åren har verket poängterat vikten av att inblandade aktörers uppdrag är så tydligt formulerade att gråzoner och felaktiga förväntningar undanröjs. Riksförsäkringsverket delar utredningens åsikt om att såväl politiker som anställda kan utses som representant för myndigheten när det gäller samverkan inom rehabiliteringsområdet. Detta säkerställer såväl kompetens som tillgång till representanter i samverkansprojekten. Kap 6 Avgörande av vissa socialförsäkringsärenden Riksförsäkringsverket delar utredningens bedömning av behovet av medborgerlig insyn i socialförsäkringens verksamhet. Detta grundas på socialförsäkringens betydelse dels för samhället dels för enskilda individer men också behovet av samverkan med andra sektorer. Detta gäller inte minst för de ärendeslag som utredningen även fortsättningsvis bedömer som relevanta för beslut i förtroendemannagrupp. Riksförsäkringsverket delar också utredningens uppfattning om att nuvarande reglering av geografisk begränsning för förtroendemannagruppens befogenheter måste upphöra. Kap 7 Pensionsadministrationen Riksförsäkringsverket har inga invändningar mot att nuvarande uppdelning av pensionsadministrationen kvarstår. De gemensamma uppdrag för den nya myndigheten och Premiepensionsmyndigheten som föreslås i betänkandet har till viss del redan realiserats i årets regleringsbrev och ett utökat samarbete ligger väl i linje med detta. Även de skrivningar som öppnar för renodling av uppgifter sammanfaller väl med myndigheternas krav på effektivitet. Kap 8 Förändringsarbetet Utredningen föreslår att den nya myndigheten inrättas från och med den 1 januari Förslaget innebär en mycket kort förberedelsetid, men Riksförsäkringsverket delar bedömningen att en snabb övergångstid

4 REMISSYTTRANDE 4 (5) minimerar det produktionsbortfall som oundgängligen blir konsekvensen av en fusion av denna omfattning. Utredningens farhågor för att t. ex. den nya beslutsmodellen för avgörandet av vissa socialförsäkringsfrågor inte kommer att kunna träda i kraft samtidigt som den nya myndigheten inrättas kan förvisso vara välgrundade men Riksförsäkringsverket vill trycka på vikten av att nya och förändrade beslutsorgan finns inrättade i så nära anslutning till genomförandet som möjligt. Utredningens öppenhet för övergångslösningar och snabba beslut borgar för att etableringen av den nya myndigheten inte medför ett förlorat fokus i den för administrationen viktigaste frågan om ökad hälsa i samhället. Kapitel 9 Konsekvenser Finansiering av tjänstepensioner Finansieringen av tjänstepensionerna för personalen på försäkringskassorna sker på annat sätt än för statliga myndigheter exklusive affärsverken. Försäkringskassorna betalar för utgående pensioner för f.d. anställda som gått i pension. En statlig myndighet erlägger en avgift för aktiv personal som skall täcka framtida pensioner. En övergång till samma system för att finansiera tjänstepensionerna för f.d. anställda hos försäkringskassorna som det som gäller för vanliga statliga myndigheter medför att vissa åtgärder behöver vidtas. Staten måste ta över det framtida betalningsansvaret för utgående pensioner som motsvarar den pensionsskuld som finns bokförd hos försäkringskassorna. Skulden uppgick till Mkr 30 juni Den nya socialförsäkringsmyndigheten bör enbart svara för att erlägga avgifter för sin aktiva personal på samma sätt som gäller för andra statliga myndigheter. En sådan omläggning kan medföra att anslag behöver räknas om. Riksförsäkringsverket föreslår att staten tar över det formella betalningsansvaret för utgående pensioner för f.d. anställda vid försäkringskassorna samt ansvaret för pensionsskulden när den nya socialförsäkringsmyndigheten bildas. Kap 1 Den nya myndigheten Försäkringskassan Riksförsäkringsverket anser att det är olyckligt att inte markera förändringen av socialförsäkringens administration genom etableringen av en ny sammanhållen myndighet med ett nytt namn. Förvisso kan man, som utredningen också gör, hävda att namnet är inarbetat och att medborgarna har förtroende för det. Å andra sidan kan kassa -namnet uppfattas passivt och leda tankarna till en institution där man hämtar pengar. Det kan också ifrågasättas om kassa är ett lämpligt namn på en statlig myndighet. Riksförsäkringsverket föreslår att det nya verket får heta Försäkringsverket eller möjligen Verket för allmän försäkring. De lokala kontoren kan heta försäkringskontor alternativt försäkringskassor och huvudkontoret Försäkringsstyrelsen (parallell till AMV).

5 REMISSYTTRANDE 5 (5) Riksförsäkringsverket anser ändå inte att namnet på den nya myndigheten är huvudfrågan utan viktigast är att etableringen säkerställs så att myndigheten står för rättssäkerhet, likformighet, effektivitet, kundorientering och flexibilitet. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Anna Hedborg. Som ett led i handläggningen av ärendet har samråd skett med RFV:s styrelse. Anna Hedborg Lena Bellander