Information anhörigstöd 2015

SOCIALFÖRVALTNINGEN Katharina Johansson, katharina.johansson@kil.se INFORMATION 2015-05-19 Information anhörigstöd 2015 SOCIALNÄMNDEN I KILS KOMMUN KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Sida 1 av 10

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Syfte 3 3 Bakgrund 3 3.1 Stimulansmedel Anhörig 300... 3 3.2 Socialtjänstens ansvar... 4 3.3 Hälso- och sjukvårdens ansvar... 4 3.4 Vem är anhörig?...5 3.5 Anhörigas ansvar...5 3.6 Anhörigomsorg konsekvenser och omfattning...5 4 Anhörigstöd 6 4.1 Vad är anhörigstöd?... 6 4.2 Anhörigperspektiv i hela kommunen... 7 4.3 Förebyggande insatser... 7 5 Anhörigstöd i Kils kommun 8 5.1 Organisationstillhörighet... 8 6 Anhörigstödets innehåll 8 6.1 Situationen avgör... 8 6.2 Direkta anhörigstödets innehåll... 8 6.3 Utveckling... 9 6.4 Indirekta anhörigstödets innehåll... 9 7 Efterord 9 8 Referenslista 10 Sida 2 av 10

1 Inledning Anhöriga svarar för omfattande hjälp och stöd till närstående som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver vård och omsorg i någon form. I en rapport som utkom 2012 fastslår Socialstyrelsen att drygt 1,3 miljoner personer vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Detta motsvarar närmare var femte person i vuxen ålder. Störst är omsorgsgivandet bland personer i åldrarna 45-64 år, d.v.s. människor i arbetsför ålder. Beroende på var i livet den anhörige befinner sig varierar vem som är mottagaren av stödet. Det kan vara riktat till egna barn, egna föräldrar, make/maka/partner eller annan. Som anhörig löper man en högre risk att själv bli sjuk och det i sin tur ger ofta sämre ekonomi och livskvalitet. Anhöriga behöver stöd. (Szebehely, Ulmanen & Sand 2012) 2 Syfte Syftet med dokumentet Anhörigstöd Kils kommun 2015 är att tydliggöra vad anhörigstöd i kommunen innebär. Det ska visa på att alla oavsett profession inom kommunen har ett ansvar att se anhörigas behov. Det ska framgå att anhörigas kunskap kring den närstående bör tas tillvara i den aktuella situationen där kommunen är inkopplad kring bistånd, service och rättigheter. 3 Bakgrund 3.1 STIMULANSMEDEL ANHÖRIG 300 År 1998 infördes en ny bestämmelse i 5 kap 10 i Socialtjänstlagen som löd: Socialtjänsten BÖR genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. Socialstyrelsen hade under åren 1999-2001 i uppdrag att administrera och utvärdera projektet Anhörig 300, ett särskilt stimulansbidrag vars syfte var att stimulera kommunerna till att utveckla stödet till anhöriga. Anhörig 300- satsningen var framgångsrik när det gällde att synliggöra de anhörigas situation och att värdesätta deras insatser. Sida 3 av 10

3.2 SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Den 1 juli 2009 infördes ett förtydligande i Socialtjänstlagen som gäller stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående: 5 kap 10 SoL: Socialnämnden SKA erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Denna lagskärpning avser att stärka och utveckla stödet till anhöriga och omfattar kommunens hela verksamhet. Den nya bestämmelsen innebär ett krav för kommunens socialtjänst att erbjuda stöd till anhöriga. Bestämmelsen är en skyldighetslag för kommunen att tillhandahålla anhörigstöd men är ingen rättighetslag för den enskilde och stödinsatser är därmed inte överklagbara. 3.3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR I Hälso- och sjukvårdslagen finns ingen motsvarande bestämmelse om stöd till anhöriga som i Socialtjänstlagen. Lagen har däremot till uppgift att förebygga ohälsa, sjukdom eller skada: 2 c HSL: Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Hälso- och sjukvården ska i förebyggande syfte uppmärksamma anhöriga som riskerar att drabbas av ohälsa på grund av att de vårdar eller stödjer en närstående. År 2010 infördes en bestämmelse i hälso-och sjukvårdslagen med särskilt beaktande av barns behov: 2 g HSL: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med Har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt sammanbor med oväntat avlider. Sida 4 av 10

3.4 VEM ÄR ANHÖRIG? I Regeringens proposition(2008/09:82) förklaras begreppen anhörig och närstående. Med anhörig menas en person som vårdar/hjälper eller stödjer en närstående som är äldre, sjuk eller har en funktionsnedsättning. Den anhörige kan vara make/maka/förälder, far och morförälder, syskon, barn, nära släkting eller vän/granne. Det är den anhörige själv som bestämmer om han eller hon är anhörig. Med närstående menas den som får hjälp/stöd/omsorg från anhörig. Ofta benämns den närstående i kommunen som brukare, boende, klient eller patient. Inom Hälso- och Sjukvården används ofta närstående-begreppet på samma sätt som Socialtjänsten använder anhörig-begreppet. Då begreppen inte används liktydigt kan det leda till missförstånd (Jeppsson-Grassman, 2003). Vi använder begreppen enligt definitionen i propositionstexten. 3.5 ANHÖRIGAS ANSVAR Den generella utgångspunkten i lagstiftningen är att personen själv avgör hur stort ansvar han eller hon vill ta för att hjälpa, stödja eller vårda en närstående. I Föräldrabalken framgår att vårdnadshavare har ansvar för att barn (upp till 18 år) får den tillsyn och omvårdnad som behövs. Någon omvårdnadsplikt makar emellan finns inte inskriven i Äktenskapsbalken. Makar har skyldighet att bistå varandra ekonomiskt och med praktiska sysslor. Det finns heller inga lagliga skyldigheter för vuxna barn att hjälpa föräldrar med omvårdnad. Oavsett lagrum har samtliga rätt till anhörigstöd. 3.6 ANHÖRIGOMSORG KONSEKVENSER OCH OMFATTNING Forskningen visar att det finns både positiva och negativa konsekvenser med anhörigomsorg. Med anhörigomsorg avses hjälp med uppgifter som behöver utföras i vardagen, men som den närstående i fråga inte kan eller har stora svårigheter med att klara själv på grund av hög ålder, funktionsnedsättning eller sjukdom. Den som tar emot hjälpen behöver inte vara familj eller släkt, det kan också vara en vän. (Szebehely, Ulmanen & Sand, 2012). Positiva konsekvenser av anhörigomsorg är den anhöriges känslor av glädje och tillfredsställelse över att kunna vara behjälplig och behövd. Negativa konsekvenser är exempelvis anhörigas upplevelser av tidsbrist, bundenhet, trötthet och stress. Sida 5 av 10

Trycket på anhöriga har ökat. Vissa anhöriga känner sig tvungna att arbeta mindre, avbryta sina studier, flytta eller på annat sätt ändra sitt liv. Det påverkar inkomst och framtida pension. Det kan också innebära merkostnader i form av resor, mediciner eller andra inköp. Anhöriga löper stor risk att själva få skador. Många anhöriga är jour dygnet runt och har ofta dåliga arbetsvillkor och ofta får de ingen eller ringa uppskattning eller ersättning för sina insatser. Många har sömnbrist.(szebehely, Ulmanen & Sand, 2012) Sverige har idag bland det lägsta antalet sjukhusplatser per 1000 personer i befolkningen av alla EU-länder vilket innebär att vårdtiderna har förkortats och att patienterna kommer hem från sjukhusen med större omsorgsbehov än tidigare. Trycket på anhöriga har därför ökat. (Szebehely, Ulmanen & Sand, 2012) Störst är omsorgsgivandet bland personer i åldrarna 45-64 år. Behovet av vård, hjälp och stöd ökar med den närståendes ålder och mest omfattande i tid räknat är omsorgen som ges av personer i åldrarna 65-80 år. Samhällets insatser är idag ett komplement till de personer som vårdar och stöttar och för många personer med sjukdomar och funktionsnedsättning vore det omöjligt att bo kvar hemma om de anhöriga inte fanns, inte minst vid vård i livets slutskede (Matheny 2013, sid 14). Lennart Johansson skriver om anhörigsjukan som är hans benämning på ett vanligt sätt som anhöriga som vårdar närstående kan reagera på. Den anhöriga sätter sig själv i andra hand och ser därmed allt för sällan till sin egen situation. Det gäller att mota anhörigsjukan, vårdandets negativa konsekvenser. Anhörig som vårdar en närstående löper större risk att drabbas av ohälsa. Bakom jag klarar det nog -fasaden lagras nedstämdhet, oro och depression. Psykisk press under en lång tid kan leda till psykosomatiska besvär som exempelvis stress, muskelspänningar och migrän och en mängd konsekvenser som leder till försämrat immunförsvar. Anhöriga upplever ofta sorg av förluster av olika slag såsom gemensamma upplevelser och kroppslig närhet (Johansson 2012). 4 Anhörigstöd 4.1 VAD ÄR ANHÖRIGSTÖD? I Regeringens proposition(2008/09:82) beskrivs anhörigstöd såsom olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhörigas situation. Sida 6 av 10

Stödet ska leda till bibehållen eller förbättrad livskvalitet för anhöriga och de ska uppleva att de fått ökad trygghet och nya kunskaper. Det är frivilligt för den anhörige att komma ifråga för anhörigstöd. 4.2 ANHÖRIGPERSPEKTIV I HELA KOMMUNEN För att leva upp till lagens intentioner måste stödet till anhöriga genomsyra alla kommunens verksamheter. All personal ska arbeta för ett bra samarbete med anhöriga. Alla som möter anhöriga i arbetet har ansvar att se deras behov och arbeta för en anhörigvänlig vård och omsorg. (Socialstyrelsen, 2013). Anhörigstödet i Kil ska i enlighet med Socialstyrelsens vägledning kännetecknas av: Individualisering - situation och behov skall avgöra vilket stöd som ges. Gott Bemötande - anhöriga ska bli sedda och få ett trevligt och respektfullt bemötande. Pålitlighet - förutsättning för att utveckla en dialog och relation och skapa ett gott samarbete. Kvalitet för att få kvalitet i arbetet krävs kunskap och kompetens. Kontinuitet - eftersträvansvärt är att anhöriga och dennes närstående möter så få kontakter som möjligt. Tillgänglighet - stödet ska ha hög tillgänglighet. Flexibilitet - vilket stöd som kan bli aktuellt beror på den anhöriges behov och livssituation och stödet ska planeras i samråd med den anhörige. Samverkan - ska ske där så är lämpligt inom kommunens olika förvaltningar samt med andra huvudmän, frivillig- och intresse-organisationer. Utvärdering - kvaliteten i kommunens anhörigstöd säkerställs genom kontinuerlig utvärdering av verksamheten. (Socialstyrelsen, 2013) 4.3 FÖREBYGGANDE INSATSER Anhöriga skall få information och erbjudas stöd från kommunens olika verksamheter. Insatserna ska vara förebyggande och kunna ges över tid. Samverkan inom kommunen, landsting, primärvård och frivillig-organisationer gör att anhörigas behov av stöd kan uppmärksammas tidigt. (Socialstyrelsen 2013). Sida 7 av 10

5 Anhörigstöd i Kils kommun 5.1 ORGANISATIONSTILLHÖRIGHET Med beaktande av lagrummen styrs stödet till anhöriga av vad ansvariga nämnder beslutat i anhörigfrågorna. På verksamhetsnivå styrs arbetet av chefstjänstemän. Det är betydelsefullt att samtliga har god förtrogenhet med anhörigperspektivet och skapar anhörigvänliga verksamheter. I Kils kommun finns en tjänst som anhörigsamordnare som svarar för spetskompetens inom anhörigstödet. Anhörigsamordnaren är organiserad inom resursenheten som i sin tur är en del av socialförvaltningen. Anhörigsamordnaren har framför allt ansvar för det direkta anhörigstödet (se rubrik 6, Anhörigstödets innehåll). I Kils kommun finns både direkt stöd och indirekt stöd till anhöriga. 6 Anhörigstödets innehåll 6.1 SITUATIONEN AVGÖR Den anhöriges situation och behov skall avgöra vilket stöd som ges. Det direkta anhörigstödet är en kommunal service medan det indirekta är behovsprövat och biståndsbedömt. Att följa och ompröva stödet över tid är viktigt i allt anhörigstöd. 6.2 DIREKTA ANHÖRIGSTÖDETS INNEHÅLL Anhörigsamordnarens uppdrag är att i första hand ansvara för det direkta anhörigstödet. Det är en kommunal service och kostnadsfritt för kommuninvånaren. Anhörigsamordnarens uppdrag är att: Informera och ge råd om olika stödformer och hjälpa till att förmedla kontakter. Ha individuella samtal med anhöriga. Anordna grupper där anhöriga med liknande erfarenheter kan ge varandra varierat stöd. Ansvara för information, utbildningar och föreläsningar till anhöriga och personal. Samarbeta med andra huvudmän/frivillig-/intresseorganisationer. Arrangera avgiftsfri avlösning till anhöriga som vårdar en närstående. Sida 8 av 10

6.3 UTVECKLING För att utveckla anhörigperspektivet i kommunen ingår i anhörigsamordnarens uppdrag att Utifrån anhörigas behov utveckla anhörigstödet. Bidra till ökat samarbete mellan anhöriga och medarbetare i kommunen. Vara kommunens kontaktperson i nätverk som samverkar kring anhörigfrågor och ha omvärldsbevakning. Utvärdera anhörigstödet 6.4 INDIREKTA ANHÖRIGSTÖDETS INNEHÅLL Indirekt anhörigstöd är bistånd som främst är riktat till den som behöver hjälp men som även får konsekvensen att det avlastar den anhörige. Detta stöd kan erhållas som behovsprövade insatser med stöd av Socialtjänstlagen (SoL) eller insatser beviljade med stöd av Lag om service för vissa funktionshindrade (LSS). Dessa insatser kan vara avgiftsbelagda och kan vara: Hemtjänst Korttidsboende/växelboende Korttidsvistelse Daglig verksamhet Kontaktperson Ledsagare Avlösarservice Personlig assistans Vård- och stödsamordning Boendestöd 7 Efterord SoL är en ramlag. Anhörigstödet är en kommunal angelägenhet och styrs av vad socialnämnden beslutat i anhörigfrågorna. För att leva upp till lagens intentioner är förutsättningen att det finns en positiv människosyn och människan ses i ett sammanhang. Det är viktigt att samtliga anställda inom kommunen har kännedom om anhörigperspektivets innebörd för att det ska kunna få genomslag och genomsyra verksamheten. Det är av största betydelse att anhöriga blir sedda och erbjuds stöd. Sida 9 av 10

8 Referenslista Jeppsson-Grassman E (2003) Anhörigskapets uttrycksformer. www.studentlitteratur.se Johansson L (2007) Anhörig, omsorg och stöd. www.studentlitteratur.se Johansson L (2012) Anhörig i nöd och lust. vulkan.se. Matheny G (2013) Att utveckla anhörigstöd. www.studentlitteratur.se Regeringens proposition 2008/09:82. Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Riksrevisionens rapport RIR 2014:9. Stödet till anhöriga omsorgsgivare. Socialstyrelsen (2012) Anhöriga som ger omsorg till närstående. Omfattning och konsekvenser. www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen (2013) Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap 10 socialtjänstlagen. Szebehely, Ulmanen & Sand (2012) Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Sida 10 av 10