Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Relevanta dokument
Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Prevention och behandling vid

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Ohälsosamma levnadsvanor FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR PREVENTION OCH BEHANDLING

Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Insatser för att minska tobaksrökningen

Årsberättelse Programråd Levnadsvanor. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Hälsokalkylator. Bakgrund

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

YTTRANDE. Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson SVN

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

En primär angelägenhet

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Stockholm Socialstyrelsen STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Jämlikhet och hälsofrämjande

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Transkript:

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär vanliga i befolkningen Hälften av alla kvinnor har minst en ohälsosam levnadsvana Två tredjedelar av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana www.svnuppsalaorebro.se

Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor utgör riskfaktorer för folksjukdomar Tillsamman bidrar dessa levnadsvanor till 1/5 av den samlade sjukdomsbördan i landet Den som inte röker, äter hälsosamt, är fysiskt aktiv och har en måttlig alkoholkonsumtion lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor Starkt samband mellan sociala faktorer och levnadsvanor Levnadsvanor mer ogynnsamma för den med lägre socioekonomisk ställning Undantag alkoholkonsumtion inga tydliga samband mellan riskbruk och utbildningsnivå www.svnuppsalaorebro.se

Andel personer som har riskbruk av alkohol, 7 landsting Män Riket 19 % Kvinnor Riket 13 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2012-2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Andel personer som uppger att de röker varje dag, 7 landsting Män Riket 9 % Kvinnor Riket 11 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2012-2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Andel personer som har ett BMI>30, 7 landsting Män Riket 14 % Kvinnor Riket 14 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2012-2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Andel personer som är otillräckligt fysiskt aktiva, 7 landsting Män Riket 15 % Kvinnor Riket 13 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2012-2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Sverige Uppsala Sörmland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Procent Befolkningens inställning till diskussion om levnadsvanor Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor Instämmer helt/delvis Varken eller Tar helt/delvis avstånd 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 86 85 87 85 86 85 85 87 Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern 2012-2017 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Procent Procent Procent Procent Diskuterade läkaren eller någon annan ur personalen någon av följande levnadsvanor med dig? Diskussion om alkohol vid besöket/vistelsen 50 40 30 20 10 0 50 40 30 20 10 0 Diskussion om mat vid besöket/vistelsen 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Diskussion om motion vid besöket/vistelsen Diskussion om tobak vid besöket/vistelsen 50 40 30 20 10 0 Öppen vård Riket öppen vård Sluten vård Riket sluten vård Källa: Nationell patientenkät specialiserad vård 2018 och Samhällsmedicin

Hur påverkas den patientupplevda kvaliteten av levnadsvanediskussion? Patientupplevd kvalitet för besökare med och utan diskussion om levnadsvanor. UÖ-regionen 2015 Tillgänglighet Diskussion om levnadsvanor (n=7 912) Ej diskussion om levnadsvanor (n=7 843 svar) Respekt Kontinuitet Information Helhet Emotionellt stöd Delaktighet 0 20 40 60 80 100 Källa: NPE primärvård 2015 och Samhällsmedicin. Resultat för Uppsala/Örebro-regionen exkl Sörmland (som ej hade med frågorna om levnadsvanor 2015)

Enligt hälsoekonomisk modell Hälsokalkylator En procentminskning i förekomst av daglig rökning, fysisk inaktivitet samt riskbruk av alkohol bland befolkning i Uppsala Örebro regionen i åldern 20 84 år leder till påtagliga samhällsbesparingar, 110 miljoner per år, varav nästan 42 miljoner för hälso-och sjukvård. Samhällsbesparingar: En procentenhet minskning i: Daglig rökning Fysisk inaktivitet Missbruk av alkohol Total, alla riskfaktorer Hälso-och sjukvård 28 616 6 599 6 429 41 614 Kommun 14 669 3 321 17 947 35 937 Försäkringskassan 17 712 3 168 11 808 32 688 Total 60 997 13 088 36 184 110 239 Källa:Hälsokalkylator (http://www.hfsnatverket.se/sv/halsokalkylatorn/) Källa: NPE primärvård 2015 och Samhällsmedicin

Riktlinjerna betonar främst stöd till riskgrupper: Vuxna med särskild risk (t ex sjukdom, funktionsnedsättning eller social sårbarhet) Vuxna som ska genomgå operation Barn och unga Gravida Insatser Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal www.svnuppsalaorebro.se

Tidplan Höst 2017 Jan 2018 Vår 2018 Publicering Remissversion av nationella riktlinjer Nationellt seminarie Dialog och stöd för implementering av riktlinjerna Publicering Slutliga riktlinjer 180624 www.svnuppsalaorebro.se

Utmaning att klara att följa dessa rekommendationer Säkerställa tid för personal att efterfråga levnadsvanor för riskgrupper samt att genomföra rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal Säkerställa kompetensutveckling för berörd personal svnuppsalaorebro.se

Framgångsfaktorer Sju framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor. 1. Långsiktigt, strategiskt och integrerat arbete 2. Aktivt ägarskap 3. Legitimitet för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor 4. Strukturella förutsättningar för att uppmärksamma och ge stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor 5. Dokumentation och uppföljning 6. Interprofessionell samverkan 7. Patientmedverkan Nationella programrådet för levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvård, SKL

Samverkansnämnden rekommenderar landstingen/regionerna att Att anta nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Att beakta att slutversionen innehåller rekommendationer för barn och ungdomar samt vuxna med funktionsnedsättning som inte tidigare har omfattats av riktlinjerna. Att samverka med berörda aktörer för att tillsammans bidra till utveckling av beteendepåverkande insatser för förbättrade levnadsvanor. Att fastställa och använda Socialstyrelsens indikatorer inom området. www.svnuppsalaorebro.se