Figur 1. Flygfoto över hamnen där provtagna lokaler är utmärkta

1 Analys av imposex hos nätsnäckor utanför Varbergs hamn 2012. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB i Varbergs hamn på uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län. Syftet med analysen var att undersöka om Varbergs hamn är en lämplig provtagningsstation för nätsnäcka samt undersöka dess aktuella status. Provtagningen utfördes från båt den 5 juli 2012 i området norr om piren från Kallbadhuset och vågbrytaren som avgränsar till Gästhamnen (Figur 1). Nätsnäckor är asätare och för att fånga dessa användes fällor betade med fisk, vilket är en effektiv fångstmetod. Djupet var mellan 4-5 m och området som provtogs bestod av mjukbotten som angränsade till en mindre ålgräsäng. I uppdraget ingick även att ta ett sedimentprov med en ponarhuggare. I samband med provtagningen fångades även ett fåtal snäckor på 2-3 meters djup vid Getteröns Småbåtshamn. Denna station var inte en del av uppdraget men resultatet från denna lokal redovisas ändå i denna rapport. All data framtagen inom detta uppdrag har överlämnats till den nationella databasen som IVL ansvarar för. Imposex innebär att honorna har utvecklat hanliga könskaraktärer vilket är en effekt som kan fås till följd av att snäckan har varit exponerad för organiska tennföreningar, framförallt tributyltenn (TBT) i juvenil ålder. TBT påminner i sin uppbyggnad om det hanliga könshormonet testosteron och kan därigenom binda till särskilda receptorer hos honorna och inducera bildningen av hanliga könsorgan. Vid analysen av imposex hos nätsnäcka bestämdes graden av imposex utifrån metod beskriven i Stroben et al 1992 samt enligt standardmetodik för imposex rekommenderad av Oslo- Paris konventionen (OSPAR) (OSPAR, 2003). Sediment och vävnadsanalyser utfördes av det ackrediterade laboratoriet ALS Scandinavia AB. Getteröns Småbåtshamn Varbergs hamn Figur 1. Flygfoto över hamnen där provtagna lokaler är utmärkta

2 Resultat; nätsnäcka Varbergs hamn Totalt fångades ca 300 nätsnäckor vid denna lokal från dessa valdes 50 individer ut för analys medan övriga snäckor återfördes till havet. Av dessa 50 individer var 44 honor och 6 hanar. Alla djur analyserades med avseende på skallängd, kön, stadium av imposex, penislängd hos såväl hanar som hos honor samt analys av honlig vävnad (Tabell 1 och 2). Endast värden från honor används vid beräkningarna av Vas deferens Sequence index (VDSI). Medellängden på skalet hos analyserade honor var 19,5±0,9 mm vilket får anses vara ett mått på storleken hos fullvuxna djur i området. Vävnadsanalysen (Tabell 2) visade på förhöjda halter av tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT), kvoten där emellan var dock under ett vilket innebär att nätsnäckorna bryter ner TBT snabbare än det tas upp. Av 44 fångade honor uppvisade 43 % effekter av TBT i form av imposex. De två vanligaste förekommande stadiet var 1B som sågs hos 21 % av snäckorna samt 3A som förekom hos 11 % av snäckorna. Stadium 1B innebär att dessa snäckor hade en påbörjad bildning till en sädesledare (vas deferens) och stadium 3A innebär att en kortare sädesledare och en penis har bildats. Endast en snäcka uppvisade det högsta stadiet 4+ vilket innebär att en penis samt en sädesledare som sträcker sig förbi den honliga könsöppningen har bildats. Kvoten av honornas medelpenislängd och hanarnas medelpenislängd (RPLI) var 0,06. Beräkning av VDSI gav ett värde av 0,75 vilket innebär att denna lokal kan klassas som Måttlig enligt klassificering framtagen via OSPAR (OSPAR 2008). Tabell 1. Beskrivande statistik från analys av imposex hos nätsnäckor. Nätsnäcka Antal Varbergs Getteröns hamn Småbåtshamn Honor 44 12 Hanar 6 9 Juvenila 0 0 Alla 50 21 Medellängd skal (mm±sd) Honor 19,5±0,9 17,8±2,1 Hanar 19,8±1,3 17,4±2,3 Juvenila - - Alla 19,5±0,9 17,6±2,1 VDSI (Vas Deferens Sequens Index) VDSI 0,75 1,0 Antal 0-stadium 25 6 Antal 1A-stadium 3 0 Antal 1B-stadium 9 2 Antal 2A-stadium 1 2 Antal 3A-stadium 5 2 Antal 4+-stadium 1 0 RPLI (Relative Penis Length Index) Medelpenislängd honor/ 0,06 0,01 Medelpenislängd hanar Tabell 2. Halten organiska tennföreningar i vävnad från honor av nätsnäckan Nassarius nitidus (TS=torrsubstans). Nätsnäcka Ämne Enhet Varbergs hamn Getteröns Småbåtshamn TS vikt-% 30,1 31,2 monobutyltenn (MBT) µg/kg TS 4,6 11,9 dibutyltenn (DBT) µg/kg TS 10 35,3 tributyltenn (TBT) µg/kg TS 13 60,9 tetrabutyltenn µg/kg TS <3.0 <3.0 monooktyltenn µg/kg TS <3.0 <3.0 dioktyltenn µg/kg TS <3.0 <3.0 tricyklohexyltenn µg/kg TS <3.0 <3.0 monofenyltenn µg/kg TS <3.0 <3.0 difenyltenn µg/kg TS <3.0 <3.0 trifenyltenn µg/kg TS <3.0 22,4 monobutyltenn µg/kg 1,4 3,7 dibutyltenn µg/kg 3,0 11,0 tributyltenn µg/kg 3,9 19,0 tetrabutyltenn µg/kg <1.0 <1.0 monooktyltenn µg/kg <1.0 <1.0 dioktyltenn µg/kg <1.0 <1.0 tricyklohexyltenn µg/kg <1.0 <1.0 monofenyltenn µg/kg <1.0 <1.0 difenyltenn µg/kg <1.0 <1.0 trifenyltenn µg/kg <1.0 7 Kvot TBT:(MBT+DBT) 0,9 1,3

3 Resultat; nätsnäcka Getteröns småbåtshamn Totalt fångades 21 nätsnäckor, av dessa var 12 honor och 9 hanar. Medellängden på skalet hos analyserade honor var 17,8±2,1 mm. Att snäckorna vid Varbergs hamn var av en större storlek och med en mindre inbördes variation (SD) beror sannolikt främst på att där fångades betydligt fler snäckor vilket gav ett bättre urval. I Getterön fångades endast 21 snäckor och alla dessa användes i analysen. Av 12 fångade honor uppvisade 50 % effekter av TBT i form av imposex. Stadier som observerades var 1B, 2A och 3A. Ingen snäcka uppvisade det högsta stadiet 4+ vilket innebär att en penis samt en sädesledare som sträcker sig förbi den honliga könsöppningen har bildats. Kvoten av honornas medelpenislängd och hanarnas medelpenislängd (RPLI) var 0,01. Beräkning av VDSI gav ett värde av 1,0 vilket innebär att denna lokal kan klassas som Måttlig enligt klassificering framtagen av Oslo-Paris konventionen (OSPAR). Klassificering av denna lokal skall dock göras med försiktighet då VDSI är beräknat på ett fåtal individer och där möjligt urval har varit begränsat. En korrekt bedömning bör utgå från 50 individer. Vävnadsanalysen (Tabell 2) visar dessutom på höga halter av TBT, med en kvot mellan TBT och dess nedbrytningsprodukter DBT och MBT som tydligt överskrider ett, dvs snäckan tar upp mer TBT än den bryter ned. Därtill uppmättes även halter av trifenyltenn i vävnaden hos dessa snäckor, vilket inte observerades hos snäckorna från Varbergs hamn. Resultat; sedimentprovtagning Sedimentet i området där snäckorna från lokalen i Varbergs hamn fångades, bestod huvudsakligen av lera med inslag av silt. Ytsedimentet var ljusbrunt och väl syresatt för att djupare ner gå över till en mörkare gråsvart nyans. Analysen av sedimentet visar på relativt låga värden av TBT och dess nedbrytningsprodukter för att vara inom ett hamnområde och kvoten mellan TBT och DBT+MBT är under ett vilket innebär att nedbrytningen är större än tillförseln. För att sätta in resultaten från den kemiska analysen av sedimentet i ett sammanhang har jämförelse gjorts med de norska gränsvärdena (Bakke et al., 2007; Molvær et al., 1997), då svenska är under framtagande men ännu saknas. I Norge tas utgångspunkt i ett effektbaserat klassificeringssystem, men då dessa halter är mycket låga så har man valt att behålla tidigare förvaltningsvärden, men med målet att på lång sikt nå de effektbaserade nivåerna. Ur ett förvaltningsmässigt perspektiv (Tabell 3) så är de uppmätta halterna i sedimentet från Varbergs hamn relativt låga men vid jämförelse med de effektbaserade värden får de dock anses som mycket dåliga och kan ge omfattande akuttoxiska effekter. Tabell 3. Halter av detekterade organiska tennföreningar i sediment. Halter för våtvikt (µg/kg) har beräknats utifrån uppmätta halter i torrsubstans (TS). Även tetrabutyltenn, monooktyltenn, dioktyltenn, tricyklohexyltenn, monofenyltenn, difenyltenn och trifeyltenn har analyserats men ej detekterats och redovisas därför inte i denna tabell. Sediment Varbergs hamn Ämne µg/kg TS µg/kg (beräknad) TS 105 C 45,2% 45,2% monobutyltenn (MBT) 2,5 1,1 dibutyltenn (DBT) 9,7 4,4 tributyltenn (TBT) 10,1 4,6 Kvot TBT:(MBT+DBT) 0,8

4 Tabell 4. Norska effektbaserade gränsvärden samt tidigare norska förvaltningsvärden för TBT i sediment i enlighet med Norsk SFT-veiledning nr 97:03 (Molvær et al., 1997) samt TA-2229/2007 (Bakke et al., 2007). Norska gränsvärden för TBT i sediment (µg/kg) Klass Effektbaserat Förvaltningsvärden I Bakgrund <1 <1 II God (Inga toxiska effekter) <0,002 1-5 III Måttlig (Kroniska effekter vid långtidsexponerin) 0,002-0,016 5-20 IV Dålig (Akut toxisk effekt vid korttidsexponering) 0,016-0,032 20-100 V Mycket dålig (Omfattande akuttoxiska effelter) >0,032 >100 Sammanfattning och bedömning av lokal vid Varbergs hamn Analyserade nätsnäckor från Varbergs hamn uppvisade effekter från organiska tennföreningar vilket också bekräftades av vävnadsanalysen. Effekterna tyder på en måttlig status utifrån OSPARs kriterier för imposex, vilket också stöds av sedimentprovet från provtagningslokalen som visar på förekomstav av TBT. Tillgången på snäckor var god och lokalen är relativt lättillgänglig. De effekter och halter som har uppmätts får dock ses som relativt låga i förhållande till den hamnverksamhet som finns i området. Sannolikt beror detta på att provtagningen har skett i närheten av farleden in till hamnen och inte inne i själva hamnen där båtarna ligger förtöjda. Studier har visat på att effekterna samt halterna av TBT i sediment avtar relativt snabbt med avståndet till punktkällan (Magnusson et al. 2012). Baserat på ovanstående är vår bedömning att Varbergs hamn är lämplig som provtagningslokal för nätsnäckor, det är dock önskvärt att man försöker att flytta lokalen djupare in hamnen där bottnarna kan tänkas innehålla högre halter av organiska tennföreningar för att få en sannare bild av förekomsten av dessa och de effekter som de ger upphov till i hamnområdet.

5 Referenser Bakke, T., Breedveld, G., Källqvist, T., Oen, A., Eek, E., Ruus, A., Kibsgaard, A., Helland, A., Hylland, K., 2007, Veileder for klassifisering av miljøkvalitet i fjorder og kystfarvann, revidering av klassifisering av metaller og organiske miljögifter i vann og sediment Statens forurensningstilsyn, TA-2229/2007, ISBN 978-82-7655-537-0 Magnusson, M., Cato, I. & Granmo, Å., 2012: Sekundär spridning och effekter av organiska tennföreningar från småbåtshamnar. Marine Monitoring AB, Rapport 2012:1, 26 sid. Lysekil. Molvær, J., Knutzen, J., Magnusson, J., Rygg, B., Skei, J., Sørensen, J., (1997), Klassifisering av miljøkvalitet i fjorder og kystvann. Veiledning, Statens forurensningstilsyn, Veiledning 97:03, 36 sidor. (In Norwegian). OSPAR Commission, 2008: 2007/2008 CEMP Assessment - Trends and concentrations of selected hazardous substances in the marine environment, ISBN 978-1-906840-19-8,Publication Number 378/2008 Stroben, E., Oehlmann, J. and Fioroni, P., 1992. The morphological expression of imposex in Hinia reticulata (Gastropoda: Buccindae): a potential indicator of tributyltin pollution. Mar. Biol. 113: 625-636. Appendix Appendix I. Analys av nätsnäckan Nassarius nitidus från Varbergs hamn. Appendix II. Analys av nätsnäckan Nassarius nitidus från Getteröns Småbåtshamn

6 Appendix I. Analys av nätsnäckan Nassarius nitidus från Varbergs hamn. Varbergs hamn Position: 57º 06,67' 12 14,38' Insamlingsdatum: 20120705 Nassarius nitidus Djup: ca 4-5 m Analysdatum: 20130709 Djur nr. Skallängd (mm) Kön VDS stadium Penislängd (mm) Vas deferens (mm) Parasiter Övrigt 1 19,94 f 0 2 21,35 f 1b 0,33 3 18,82 f 4+ 1,25 4 20,01 m 9,2 5 20,3 f 1b 0,40 6 19,21 f 0 7 21,31 m 8,10 8 19,6 f 0 9 20,54 f 3a 0,68 0,90 10 20,83 f 3a 0,55 0,80 11 19,94 f 0 12 18,8 f 1b 0,23 13 18,81 f 3a 0,45 1,33 14 18,28 f 0 15 19,17 f 1b 0,18 16 18,96 f 0 17 19,14 f 2a 0,43 18 20,01 f 0 19 18,93 f 1b 0,18 20 20,58 f 0 21 18,40 f 1b 0,20 22 20,95 m 7,60 23 20,04 f 1b 0,18 24 21,27 f 3a 0,33 0,53 25 20,13 f 1a 0,40 26 20,8 f 0 27 19,15 f 0 28 19,89 f 1a 0,05 29 18,95 f 0 30 19,74 f 0 31 17,97 m 5,20 32 18,80 f 0 33 19,66 f 1b 1,40 34 20,84 f 0 35 19,41 f 0 36 20,82 f 0 37 19,09 f 0 38 19,03 f 0 39 18,29 f 0 40 18,67 f 0 41 19,11 f 0 42 18,78 f 0 43 18,90 f 3a 0,48 2,33 44 18,40 f 0 45 18,88 f 1b 1,25 46 18,80 m 6,800 47 18,10 f 0 48 19,52 m 7,1 49 19,10 f 1a 0,08 50 18,84 f 0 Varbergs hamn (punktkälla) % Imposex Antal honor/antal RPLI VDSI Skalhöjd (mm) medel hanar Salthalt 16,2 psu 43% 44/6 0,06 0,75 19,5±0,9

7 Appendix II. Analys av nätsnäckan Nassarius nitidus från Getteröns Småbåtshamn Getteröns Småbåtshamn (punktkälla) Position: 57º 06,78' 12 13,65' Insamlingsdatum: 20120705 Nassarius nitidus Djup: ca 2-3 m Analysdatum: 20130709 Djur nr. Skallängd (mm) Kön VDS stadium Penislängd (mm) Vas deferens (mm) Parasiter Övrigt 1 19,76 f 2a 0,3 2Appendix II. Analys 19,54 av slamsnäckan m Hydrobia ulvae. 8,00 3 20,41 f 0 4 18,69 f 0 5 18,54 f 2a 0,30 6 18,33 f 0 7 14,85 m 7,10 8 20,54 f 3a 1,43 2,03 9 19,16 m 9,20 10 18,01 f 0 11 17,43 f 1b 0,08 12 18,75 m 9,8 13 19,89 m 8,3 14 19,02 m 9,5 15 16,67 f 1b 0,10 16 15,86 f 0 17 15,44 f 3a 0,88 0,68 18 15,13 m 8,20 19 15,66 m 7,1 20 14,43 m 6,6 21 13,50 f 0 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Getteröns Småbåtshamn % Imposex Antal honor/antal RPLI VDSI Skalhöjd (mm) medel (punktkälla) hanar Salthalt 16,2 psu 50% 12/9 0,01 1 17,6±2,1