Viktigt med handhygien



Relevanta dokument
Viktigt med handskar Rena händer räddar liv.

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Handhygienens betydelse

Viktigt med handskar. Rena händer räddar liv. Viktigt med handskar 1

Självklart! Läs det i alla fall

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Handhygienens betydelse

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Talmanus Rena händer räddar liv i Sörmland

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Rena händer och rätt klädd

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Rena händer Rätt klädd

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner

Talmanus Basala hygienrutiner

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Basala hygienrutiner

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Rätt klädd och rena händer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Rena händer Rätt klädd

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Basala hygienrutiner och klädregler

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Talmanus till presentation. Rena händer räddar liv.

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Vårdhygien i hemmiljö

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Rätt klädd och rena händer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Hygienregler för Landstinget Dalarna

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Rätt klädd på jobbet

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Rätt klädd och rena händer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Hygienrutiner i förskolan

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Introduktion för nya medarbetare inom vård och omsorg; Basala hygienrutiner och klädregler

Detta gäller oberoende av vårdgivare, vårdform eller om det finns en känd smitta eller inte.

Bioburden på dörröppnare

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland. Innehåll

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygieniska Argument

Vårdhygien rutin och ansvar

Basala hygienrutiner och smittvägar

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Observatörsutbildning

Manus till bildspel, Introduktion för sommarvikarier (och annan vikarieintroduktion) inom vård och omsorg; Basala hygienrutiner och klädregler

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Transkript:

Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1

Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Kort sagt: rena händer räddar liv. Enkelt att komma ihåg: Det finns fem tillfällen då du alltid ska desinfektera och ibland även tvätta händerna. I den här broschyren kan du läsa om när och hur du går tillväga. Du kan också läsa om hur smittspridning sker via händer. Denna broschyr ingår i serien Rena händer räddar liv som är ett nationellt material om handhygien från Smittskyddsinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Allt material finns tillgängligt på respektive organisations webbplats: www.skl.se/patientsakerhet www.smi.se/vardhygien 2

Fem tillfällen för god handhygien 2 Före rent eller aseptiskt arbete 1 4 Före patientkontakt Efter patientkontakt 3 Efter orent arbete 5 Efter kontakt med patientens närmiljö 1. Före patientkontakt 2. Före rent eller aseptiskt arbete Du hindrar att smittämnen överförs från dina händer till patienten. Du hindrar att smittämnen överförs till patienten vid hantering av till exempel centrala infarter eller urinvägskatetrar. 3. Efter orent arbete 4. Efter patientkontakt 5. Efter kontakt med patientens närmiljö Du hindrar att smittämnen överförs vid kontakt med blod, urin, avföring och sekret.* Du hindrar överföring av smittämnen från patienten till vårdmiljön, medpatienter och till dig själv. Du hindrar att smittämnen överförs från patientens närmiljö till övrig vårdmiljö, medpatienter och till dig själv. * Vid risk för kontakt med kroppsvätska ska handskar användas. Viktigt med handhygien 3

Hur går det till att sprida smitta via händerna? Smittämnen finns på patientens hud eller i omgivningen Bakterier finns även på hud som är hel och oskadad, inte bara i sår. Perineum och ljumskar är kraftigast koloniserade. Men även armhålor, mage, armar och händer är ofta koloniserade med Staphylococcus aureus, Proteus mirabilis, Klebsiella och Acinetobacter. Eftersom huden normalt släpper cirka en miljon hudflagor per dygn finns det stora mängder bakterier även i sängkläder, patientkläder och i den närmaste omgivningen. Smittämnen överförs till händer Risken för smittspridning är särskilt hög vid kontakt med kroppsvätskor, eller vid kontakt med kraftigt koloniserade hudområden. Vårdpersonalens händer förorenas även vid arbetsmoment som att lyfta patienten, ta pulsen eller ta patienten i hand. Smittämnen överlever på händer Smittämnen överlever tillräckligt länge på händer för att hinna överföras till andra patienter och till omgivningen. Vancomycinresistenta enterokocker kan t.ex. överleva 60 minuter eller längre på fingertoppar eller handskar. Förorenade händer överför smitta genom direkt och indirekt kontakt Olika riskfaktorer hos mottagaren, typ av organism, fuktighetsgrad och mängden smittämnen påverkar i vilken grad smittspridning sker mellan händer och ytor. Exempelvis ökar fuktiga händer risken för smittspridning. 4

En god handhygien ska tillämpas av all personal vid all patientkontakt, och alltid på ett korrekt sätt. Många studier visar att smitta sprids via händer även vid korta och rena patientkontakter. Handskar ska alltid användas om det finns risk för kontakt med kroppsvätskor. De hindrar händerna från att bli kraftigt nedsmutsade och handdesinfektionen blir därmed effektivare. Viktigt med handhygien 5

God handhygien förhindrar smittspridning Handdesinfektion Handdesinfektion ger mindre hudirritation, är effektivare, enklare och går fortare än handtvätt. För att handdesinfektion ska ge optimal effekt måste du täcka hela hudområdet med desinfektionsmedel och gnida in medlet under 20 30 sekunder, till dess att det har avdunstat helt. Vanligen går det åt 2 4 ml desinfektionsmedel. Om man använder för lite desinfektionsmedel eller om desinfektionen görs på fel sätt finns det fortsatt risk för smittspridning. Handtvätt När du har vårdat patienter med symptom på magsjuka och när händerna är synligt eller kännbart smutsiga ska du tvätta dem med tvål och vatten. Efter all handtvätt ska händerna torkas och desinfekteras. Risken för eksem kan öka om du tvättar händerna ofta med tvål och vatten. Om du sätter på dig handskar när händerna fortfarande är fuktiga kan risken för hudirritation öka. Det är viktigt att hålla händerna i gott skick genom att använda skyddande handkräm. Ringar, klockor och armband Ringar, klockor och armband ska inte användas, eftersom huden under dessa är mer koloniserad än andra områden på händer och underarmar. Detta innebär att smycken ökar förekomst och överlevnad av tillfällig flora och därmed försämrar effekten av handhygien. Naglar och konstgjorda naglar Under naglarna och vid nagelbandskanterna finns en stor mängd bakterier. Detta gäller särskilt om naglarna är långa, målade eller konstgjorda. Källor: WHO:s kampanj Clean Care is Safer Care: www.who.int/gpsc/en/ Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2007:19 6

Viktigt med handhygien 7

En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Kort sagt: rena händer räddar liv. Denna skrift beskriver när och varför du ska desinfektera händerna och ibland även tvätta dem. Här finns även ett avsnitt om hur smittspridning via händerna går till. Denna broschyr ingår i serien Rena händer räddar liv som är ett nationellt material om handhygien från Smittskyddsinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Foto: Magnus Pehrsson. Illustrationer: WHO. Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Denna broschyr kan laddas ner för utskrift eller för tryck på www.smi.se/vardhygien, artikelnummer 2012-15-19 eller på www.skl.se/patientsakerhet Bygger på My 5 moments for Hand Hygiene av WHO. www.who.int/gpsc/5may/background/5moments/en/index.html World Health Organization 2009. Översatt och anpassat av Sveriges Kommuner och Landsting och Smittskyddsinstitutet. 8