DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Relevanta dokument
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

Lahden kaupunki

Engelska A2 årskurs 7-9

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

Lärare kan totta kai!

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

A-FINSKAN: reviderade läroplan maj 2018

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

MUSIK. Läroämnets uppdrag

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för årskurs 1-2

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan

Kotka Svenska Samskola Läroplan för åk 1-9 Läsåret De ämnesvisa delarna

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Svenska som andraspråk

Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan

Utgångspunkten för all språkpedagogisk verksamhet är att flera olika läroämnen samarbetar.

Lärokurs i svenska som andraspråk och litteratur åk 7-9. Lärokursens särskilda uppdrag

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

Modersmål och litteratur

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

Kursplan för Moderna språk

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Elevbedömning. Bedömning under studierna. Slutbedömning. Bedömning av valfria ämnen. Bedömning av arbete. Bedömning av uppförande

Broskolans röda tråd i Svenska

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Bildkonst årskurserna 7 9

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Prövning i Moderna språk 1

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

5.4 Det andra inhemska språket

Transkript:

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen består av kompetens i modersmålen, i andra språk och i olika dialektala varianter, på olika nivåer. Utgångspunkten för skolans språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Språkundervisningen ska stärka elevens språkliga medvetenhet och stödja språkbruk på olika språk parallellt. Eleven ska lära sig att analysera texter och kommunikationsformer på olika språk och använda språkvetenskapliga begrepp vid tolkning av texter. Eleven ska också uppmuntras att lära sig språk på flera olika sätt och att använda sin kompetens i olika språk som stöd för all inlärning. Eleven ska få handledning i att läsa texter på lämplig nivå på olika språk och att i sina studier söka information och kunskap på olika språk. Eleven ska vägledas att se och förstå komplexiteten i sin egen och andras språkliga och kulturella identitet. Även betydelsen av minoritetsspråken och de utrotningshotade språken ska behandlas i undervisningen. Undervisningen ska stödja elevens flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk, även de som används på fritiden. Undervisningen ska stärka elevens tro på den egna förmågan att lära sig språk och uppmuntra till att modigt använda nya språk, även på grundläggande nivå. Utgångspunkten för ett språkpedagogiskt synsätt är att alla språkämnen samarbetar. MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK Elevens studieprogram bör innehålla minst en lång och en medellång lärokurs i språk. Av dessa ska det ena vara det andra inhemska språket (svenska eller finska) och det andra något främmande språk eller samiska. Långa lärokurser innebär A-lärokurser samt modersmålsinriktade lärokurser i svenska och finska. B1- lärokurserna är medellånga lärokurser. Dessutom kan undervisningsanordnaren erbjuda eleven olika långa lärokurser i andra språk som valfria och frivilliga språkstudier. För läroämnet det andra inhemska språket har det inom dessa grunder fastställts sex lärokurser: modersmålsinriktad finska och svenska, lång lärokurs, det vill säga A-lärokurs, i finska och svenska samt medellång lärokurs, det vill säga B1-lärokurs, i finska och svenska. För läroämnet främmande språk har det fastställts sju olika lärokurser: långa lärokurser, det vill säga A- lärokurser, i engelska, samiska och främmande språk, medellång lärokurs, det vill säga B1-lärokurs, i främmande språk samt korta lärokurser, det vill säga B2-lärokurser, i främmande språk, samiska och latin. Beskrivningar av lärokursen i främmande språk kan tillämpas på alla språk som inte har språkspecifik lärokursbeskrivning. På basis av grunderna utarbetar utbildningsanordnaren eller skolan tillämpningar för varje språk. Den språknivå som fastställs i grunderna lämpar sig för europeiska språk som använder ett skriftsystem som grundar sig på alfabetet. För andra språk utarbetar undervisningsanordnaren eller skolan en läroplan som följer dessa grunder i tillämpliga delar. Långa A-lärokurser kan undervisas även som valfria och frivilliga språk, varvid timantalet är lägre. För varje A-lärokurs nämns vilket innehåll som vid behov kan gallras bort.

GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING ANDRA STADIET klass 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A1/mi¹ ² A2 B1 B2 9 åvt 7 åvt 12 åvt 2 åvt 4 åvt 4 åvt ¹ mi = modersmålsinriktad lärokurs (finska eller svenska) ² undervisning i lärokurs inleds senast vid den tidpunkt som den streckade linjen upphör DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 3 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen av tankeförmågan. De ger underlag för att forma en flerspråkig och mångkulturell identitet och värdesätta den. I takt med att ordförrådet och strukturerna utvecklas, utvecklas också de kommunikativa färdigheterna och förmågan att söka information. Språkundervisningen ger goda möjligheter till glädje, lek och kreativitet. Språkundervisningen är en del av språkfostran och fostran till språkmedvetenhet. Den ska väcka elevernas intresse för den språkliga och kulturella mångfalden i skolan och den omgivande världen och uppmuntra dem att kommunicera i autentiska miljöer. Eleverna ska lära sig värdesätta andra språk, människorna som talar dem och olika kulturer. Jämställdheten mellan könen ska stärkas genom att ge eleverna möjlighet att välja texter och arbetssätt som intresserar dem. Språkstudierna ska förbereda eleverna för planmässigt och kreativt arbete i olika sammansättningar. Eleverna och elevgrupperna ska ges möjligheter att bilda nätverk och kommunicera muntligt med finskspråkiga elever och grupper. Informations- och kommunikationstekniken erbjuder en naturlig möjlighet att genomföra språkundervisningen utifrån autentiska situationer och elevernas kommunikationsbehov. Undervisningen ska också ge färdigheter som främjar delaktighet och aktiv påverkan. Undervisningen ska stärka elevens tilltro till sin förmåga att lära sig språk och att modigt använda dem. Eleverna ska ges möjlighet att studera i egen takt och vid behov få stöd för sitt lärande. Undervisningen ska ordnas så att också elever som avancerar snabbare eller kan språket sedan tidigare kan göra framsteg. Språkundervisningen ska utveckla multilitteracitet och ta upp olika texter. Texterna ska väljas med hänsyn till barnens och de ungas intressen. Undervisningen ska också bygga broar mellan olika språk och med de språk som eleverna använder på fritiden. Eleven ska också kunna söka information på de språk som han eller hon behärskar.

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 3 6 I årskurs 3 6 ska alla elever få undervisning i minst två andra språk utöver modersmålet. Eleverna ska börja läsa det gemensamma A-språket senast i årskurs 3, B1-språket senast i årskurs 6 och det eventuella A2- språket (frivillig och valfri lång lärokurs) senast i årskurs 5. Lärarna i de olika språken ska tillsammans ge eleverna inblick i språkens mångskiftande värld och släktskapsförhållandena mellan språken. Undervisningen i finska som A-språk ska ge eleverna kunskap om betydelsen av de inhemska språken för det nordiska samarbetet och ges tillfällen att öva sig att kommunicera på de inhemska språken. Undervisningen i A1- och A2-lärokursen i finska har samma mål. Eftersom A2-lärokursen omfattar färre lektioner, kan vissa innehåll (särskilt I1, I2, I3) betonas mindre än andra. Årsveckotimmarna i A2-språket fördelas på de olika årskurserna utan övergång mellan årskurs 6 och årskurs 7. Därför bedöms A2-språket endast utifrån kriterierna för slutbedömningen. Mål för undervisningen i läroämnet i årskurs 3 6 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målen för undervisningen är att M1 hjälpa eleven att lägga märke till finskan och dess kulturella mångfald i omgivningen, väcka intresse för finska och motivera eleven att värdesätta svenskans och finskans ställning som nationalspråk M2 motivera eleven att värdesätta sin egen språkliga och kulturella bakgrund och den språkliga och kulturella mångfalden i världen samt att bemöta människor fördomsfritt (andra språk, nationaliteter, kön, kulturella vanor osv.) M3 uppmuntra eleven att lägga märke till vad som förenar respektive skiljer olika språk åt samt stödja eleven att utveckla språklig nyfikenhet och flerspråkighet Färdigheter för språkstudier M4 gemensamt bekanta sig med målen för undervisningen och I3 skapa en tillåtande studieatmosfär, där det viktigaste är att budskapet går fram och att uppmuntra varandra att lära sig M5 uppmuntra eleven att ta ansvar för sina språkstudier och modigt I3 träna sina kunskaper i finska samt att fundera över vilket sätt att lära sig språk som bäst passar var och en Växande språkkunskap, förmåga att kommunicera M6 ordna tillfällen där eleven med hjälp av olika medier får träna muntlig och skriftlig kommunikation M7 lära eleven att använda kommunikationsformer som lämpar sig för olika situationer M8 uppmuntra eleven att ge akt på kulturellt betingad och kulturellt I1, I2 K2 I1, I2 K2 Mångsidig kompetens I1, I2 K1, K4 K1, K7 K6 I4, I5 K2, K4 I4, I5 K2, K4 I4, I5 K2 korrekt kommunikation Växande språkkunskap, förmåga att tolka texter M9 ge eleven möjlighet att arbeta med olika typer av texter I4, I5 K4 Växande språkkunskap, förmåga att producera texter

M10 ge eleven möjlighet att öva sig att producera texter både i och utanför klassen och med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi I4, I5 K4 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 3 6 I1: Att bekanta sig med talad finska i klassen, skolan eller omgivningen (stödmaterial). I2: Att fundera över sin egen språkliga och kulturella bakgrund. Att inhämta kunskap och diskutera om Finlands nationalspråk och minoritetsspråk och deras betydelse för individen och samhället. Att fästa uppmärksamhet vid vad som är gemensamt för alla språk och hur man kan göra om man endast har obetydliga kunskaper i ett språk. Att träna artigt språkbruk i olika kommunikationssituationer. Färdigheter för språkstudier I3: Att tillsammans lära sig planera arbetet, att ge och ta emot respons och att ta ansvar. Att uppmuntra eleven att lägga märke till finskan runt omkring sig. Att lära sig effektiva sätt att studera språk. Att vänja sig vid att utvärdera sina språkkunskaper. Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga att producera texter I4: Att lära sig att hitta finskspråkigt material. Innehållet ska väljas utifrån intresse och aktualitet och perspektivet jag, vi och vårt samhälle (stödmaterial). Att använda språket för olika syften (stödmaterial). Att lära sig ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter (stödmaterial med textförslag). I5: Att träna uttal, betoning av ord, satsbetoning, talrytm och intonation. Målet är ett så naturligt tal som möjligt. Mål som anknyter till lärmiljöerna och arbetssätten i läroämnet i årskurs 3 6 Målet är att språkbruket ska vara så korrekt, naturligt och så relevant för eleven som möjligt. Arbetet ska främst ske genom pararbete, smågruppsarbete och gemensamt lärande i olika typer av lärmiljöer. För att uppnå målen för flerspråkighet och språkfostran behövs samarbete mellan lärarna. Eleverna ska med hjälp av lek, sång, spel och drama få möjlighet att testa sina växande språkkunskaper och även bearbeta sina attityder. Olika medier och kommunikationskanaler ska mångsidigt användas i undervisningen. Eleverna ska uppmuntras att vara aktiva och ta självständigt ansvar för sitt lärande med hjälp av den Europeiska språkportfolion eller motsvarande verktyg. Med hjälp av internationalisering på hemmaplan ska eleverna också bekanta sig med flerspråkigheten och den kulturella mångfalden i det omgivande samhället. Målspråket finska ska alltid användas när det är möjligt. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 3 6 Eleven ska uppmuntras att modigt använda sina språkkunskaper. Gott om kommunikativa övningar stödjer utvecklingen av elevens språkkunskaper. Eleven ska också uppmuntras att studera andra språk som skolan erbjuder. Elever som har inlärningssvårigheter när det gäller språk ska ges stöd. Undervisningen ska planeras så att den erbjuder tillräckliga utmaningar även för elever som avancerar snabbare eller kan språket från tidigare.

Bedömningen av elevens lärande i läroämnet i årskurs 3 6 Läraren ska ge ett verbalt omdöme eller vitsord i finska i läsårsbetyget genom att bedöma elevens kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i finska. Bedömningskriterierna kan också användas för bedömningen i de lägre årskurserna. För att studierna ska framskrida är det viktigt att bedömningen sker på många olika sätt och att den riktar sig till samtliga innehåll, d.v.s. kulturell mångfald och språkmedvetenhet, färdigheter för språkstudier och växande språkkunskap. Bedömningen ska omfatta alla delområden av språkkunskapen. Bedömningen av delområdena ska grunda sig på den Europeiska referensramen och den finländska referensram som utarbetats utgående från den. Den Europeiska språkportfolion kan användas som verktyg vid bedömningen. Bedömningen ska sporra och ge eleverna möjlighet att uttrycka sig på för dem naturliga sätt eller visa kunskaper som de inhämtat genom informellt lärande. Mångsidig bedömning ger också elever som har inlärningssvårigheter när det gäller språk, eller annars har ett annorlunda språkligt utgångsläge, möjligheter att visa sina kunskaper. Bedömningskriterierna i läroämnet i slutet av årskurs 6 för bedömningen "goda"/vitsordet åtta Mål för undervisningen Innehåll Föremålen för bedömning i läroämnet M1 att hjälpa eleven att I1, I2 att vara medveten om sin lägga märke till finskan egen språkliga bakgrund och dess kulturella och förstå det finska mångfald i omgivningen, språkets betydelse väcka intresse för finska och motivera eleven att värdesätta svenskans och finskans ställning som nationalspråk M2 att motivera eleven att värdesätta sin egen språkliga och kulturella bakgrund och den språkliga och kulturella mångfalden i världen samt att bemöta människor fördomsfritt (andra språk, nationaliteter, kön, kulturella vanor osv.) M3 att uppmuntra eleven att lägga märke till vad som förenar respektive skiljer olika språk åt samt stödja eleven att utveckla språklig nyfikenhet och flerspråkighet Färdigheter för språkstudier M4 att gemensamt bekanta sig med målen I1, I2 att värdesätta språklig och kulturell mångfald I1, I2 utveckling av språkkänslan I3 gemensamt ansvar i studierna Kunskaper som motsvarar vitsordet åtta Eleven har en uppfattning om den språkliga och kulturella mångfalden i världen och vet varför man talar svenska och finska i Finland. Används inte som grund för bedömningen. Eleven vet att språk är kommunikationssystem som i stora drag uttrycker samma saker men på olika sätt. Eleven kan i någon mån lista ut betydelser också i språk som eleven inte studerat. Eleven uppmuntrar andra genom att ge respons och deltar ansvarsfullt i

för undervisningen och skapa en tillåtande studieatmosfär, där det viktigaste är att budskapet går fram och att uppmuntra varandra att lära sig M5 att uppmuntra eleven att ta ansvar för sina språkstudier och modigt träna sina kunskaper i finska samt att fundera över vilket sätt att lära sig språk som bäst passar var och en Växande språkkunskap, förmåga att kommunicera Kunskapsnivå A2 M6 att ordna tillfällen där eleven med hjälp av olika medier får träna muntlig och skriftlig kommunikation M7 att lära eleven att använda kommunikationsformer som lämpar sig för olika situationer (stödmaterial) I3 att ställa upp mål för sina språkstudier och upptäcka sina styrkor I4, I5 fförmåga att kommunicera i olika situationer I4, I5 användning av effektiva kommunikationsstrategier gemensamma undervisningssituationer. Eleven ställer upp mål för sina språkstudier, utvecklar och utvärderar sina kunskaper. Eleven kan utbyta tankar och information om bekanta ämnen i bekanta situationer. Eleven kan komma med och bemöta förslag, uppge om han eller hon är av samma/olika åsikt eller förstår ett budskap. Eleven klarar sig relativt bra i kommunikationssituationer genom att använda olika hjälpmedel. M8 att uppmuntra eleven att ge akt på kulturellt betingad och kulturellt korrekt kommunikation I4, I5 kulturellt korrekt kommunikation Växande språkkunskap, förmåga att tolka texter Kunskapsnivå A2.1 M9 att ge eleven möjlighet att arbeta med olika typer av texter Eleven kan kommunicera artigt, till exempel tilltala, hälsa, säga adjö, tacka, be om ursäkt och reagera naturligt i kommunikationssituationer. I4, I5 förmåga att tolka texter Eleven förstår texter som innehåller enkla, bekanta ord och uttryck samt tydligt tal. Växande språkkunskap, förmåga att producera texter A1.3 M10 att ge eleven möjlighet att öva sig att producera texter både i och utanför klassen och med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi I4, I5 förmåga att producera texter Eleven kan med hjälp av ett begränsat ordförråd berätta om saker som intresserar honom eller henne själv. Eleven uttalar bekanta uttryck på ett begripligt sätt.

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 3 6 I årskurs 3 6 ska alla elever få undervisning i minst två andra språk utöver modersmålet. Eleverna ska börja läsa det gemensamma A-språket senast i årskurs 3, B1-språket senast i årskurs 6 och det eventuella A2- språket (frivillig och valfri lång lärokurs) senast i årskurs 5. Lärarna i de olika språken ska tillsammans ge eleverna inblick i språkens mångskiftande värld och släktskapsförhållandena mellan språken. Undervisningen i finska som A-språk ska ge eleverna kunskap om betydelsen av de inhemska språken för det nordiska samarbetet och ges tillfällen att öva sig att kommunicera på de inhemska språken. Mål för undervisningen i läroämnet i årskurs 3 6 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen M1 att stödja eleven att utveckla och värdesätta sin flerspråkighet, I1 hjälpa eleven att forma sin uppfattning om det inbördes sambandet mellan alla språk eleven studerar och att lägga märke till vad som förenar respektive skiljer dem åt M2 att hjälpa eleven att se historiska och kulturella I1 beröringspunkter mellan Finland och Sverige och att bekanta sig med finskans och svenskans ställning som nationalspråk Färdigheter för språkstudier M3 att ge eleven möjligheter att träna sina kommunikativa färdigheter i en tillåtande studieatmosfär, att ta ansvar för sina studier och att utvärdera sina kunskaper M4 att uppmuntra eleven att se kunskaper i finska som en viktig del av livslångt lärande och utökade språkresurser och uppmuntra eleven att söka och utnyttja finska lärmiljöer också utanför skolan Växande språkkunskap, förmåga att kommunicera M5 att ge eleven tillfällen att mångsidigt träna huvudsakligen I3 Mångsidig kompetens K1, K2 K2 I2, I3 K1, K7 I2, I3 K1, K3, K4 muntlig kommunikation i olika situationer Växande språkkunskap, förmåga att tolka texter M6 ge eleverna möjlighet att tolka olika typer av texter I3 K4, K5, K6 Växande språkkunskap, förmåga att producera texter M7 ge eleverna möjlighet att öva sig att producera texter som anknyter till vardagliga situationer M8 ge eleverna möjlighet att öva uttal för att lära sig att tala så begripligt och naturligt som möjligt I3 I3 K2 K2, K4, K6 K2, K6 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 3 6 I1: Att analysera och jämföra de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan finska och andra språk som är bekanta från tidigare. Att bekanta sig med Finlands och Sveriges gemensamma historia ur språklig synvinkel.

Färdigheter för språkstudier I2: Att ställa upp mål och planera arbetet gemensamt. Att ta reda på var kunskaper i finska behövs och används. Att lära sig iaktta hur finskan syns i olika vardagliga sammanhang. Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga att producera texter I3: Att välja ämnesområden som intresserar eleverna (stödmaterial) med perspektivet jag och vi i Finland. Att lära sig ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter (förslag i stödmaterialet). Att lära sig de viktigaste finska fonetiska tecknen som avviker från svenskan eller något annat modersmål och kunna uttala dem naturligt. Att träna olika kommunikationssituationer (stödmaterial om kommunikativa syften). Mål som anknyter till lärmiljöerna och arbetssätten i läroämnet i årskurs 3 6 Målet är att språkbruket ska vara så korrekt, naturligt och så relevant för eleven som möjligt. Arbetet ska främst ske genom pararbete, smågruppsarbete och gemensamt lärande i olika typer av lärmiljöer. För att uppnå målen för flerspråkighet och språkfostran behövs samarbete mellan lärarna. Eleverna ska med hjälp av lek, sång, spel och drama få möjlighet att testa sina växande språkkunskaper och även bearbeta attityder. Olika medier och kommunikationskanaler ska mångsidigt användas i undervisningen. Eleverna ska uppmuntras att vara aktiva och ta självständigt ansvar för sitt lärande med hjälp av den Europeiska språkportfolion eller motsvarande verktyg. Med hjälp av internationalisering på hemmaplan ska eleverna också bekanta sig med flerspråkigheten och den kulturella mångfalden i det omgivande samhället. Målspråket finska ska alltid användas när det är möjligt. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 3 6 Eleven ska i språkundervisningen uppmuntras att modigt använda sina kunskaper i det nya språket. Gott om kommunikativa övningar stödjer utvecklingen av elevens språkkunskaper. Eleven ska också uppmuntras att studera andra språk som skolan erbjuder. Elever som har inlärningssvårigheter när det gäller språk ska ges stöd. Undervisningen ska planeras så att den erbjuder tillräckliga utmaningar även för elever som avancerar snabbare eller kan språket från tidigare. Bedömningen av elevens lärande i läroämnet i årskurs 3 6 Läraren ska ge ett verbalt omdöme eller vitsord i finska i läsårsbetyget genom att bedöma elevens kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i finska. För att studierna ska framskrida är det viktigt att lärandet bedöms på många olika sätt och att bedömningen riktar sig till samtliga innehåll, d.v.s. kulturell mångfald och språkmedvetenhet, färdigheter för språkstudier och växande språkkunskap. Bedömningen ska omfatta alla delområden av språkkunskapen. Bedömningen av delområdena ska grunda sig på den Europeiska referensramen och den finländska referensram som utarbetats utgående från den. Den Europeiska språkportfolion kan användas som verktyg vid bedömningen. Bedömningen ska sporra och ge eleverna möjlighet att uttrycka sig på för dem naturliga sätt eller visa kunskaper som de inhämtat genom

informellt lärande. Mångsidig bedömning ger också elever som har inlärningssvårigheter när det gäller språk, eller annars har ett annorlunda språkligt utgångsläge, möjligheter att visa sina kunskaper. Bedömningskriterierna i läroämnet i slutet av årskurs 6 för bedömningen "goda"/vitsordet åtta Mål för undervisningen Innehåll Föremålen för bedömning i läroämnet M1 att stödja eleven att I1 utveckla och värdesätta sin flerspråkighet, hjälpa eleven att forma sin uppfattning om det inbördes sambandet mellan alla språk eleven studerar och att lägga märke till vad som förenar respektive skiljer dem åt M2 att hjälpa eleven att se historiska och kulturella beröringspunkter mellan Finland och Sverige och att bekanta sig med finskans och svenskans ställning som nationalspråk I1 Färdigheter för språkstudier M3 att ge eleven möjlighet att träna sina kommunikativa färdigheter i en tillåtande studieatmosfär, att ta ansvar för sina studier och att utvärdera sina kunskaper M4 att uppmuntra eleven att se kunskaper i finska som en viktig del av livslångt lärande och utökade språkresurser och uppmuntra eleven att söka och utnyttja finska lärmiljöer också utanför skolan att uppfatta det inbördes sambandet mellan de språk eleven behärskar att känna till finskans ställning i Finland I2, I3 ansvarsfullhet i studierna i finska I2, I3 att fastställa inom vilka områden finska används i det egna livet Växande språkkunskap, förmåga att kommunicera Kunskapsnivå: A1 Kunskaper som motsvarar vitsordet åtta Eleven känner till finska ord som lånats in i svenskan. Eleven vet varför det talas finska och svenska i Finland. Eleven tar ansvar för sina språkstudier och deltar i arbetet i gruppen. Eleven är villig att utveckla sina kunskaper i finska och att utvärdera hur de utvecklas. Eleven kan nämna några områden där finska används.

M5 att ge eleven tillfällen att mångsidigt träna huvudsakligen muntlig kommunikation i olika situationer I3 kommunikativa färdigheter i finska Växande språkkunskap, förmåga att tolka texter Kunskapsnivå: A1.2 M6 att ge eleverna möjlighet att tolka olika typer av texter I3 förmåga att tolka finska texter Växande språkkunskap, förmåga att producera texter Kunskapsnivå: A1.1 M7 att ge eleverna möjlighet att öva sig att producera texter som anknyter till vardagliga situationer I3 förmåga att producera finska texter M8 att ge eleverna möjlighet att öva uttal för att lära sig att tala så begripligt och naturligt som möjligt Eleven klarar av några enkla kommunikationssituationer med hjälp av inövade, etablerade fraser. Eleven kan dra nytta av olika hjälpmedel vid kommunikation samt uppge om han eller hon förstår ett budskap och vid behov be om att den andra parten talar långsammare eller förtydligar sig. Eleven kan t.ex. hälsa, säga adjö, tacka, ställa några rutinartade frågor och besvara dem. Eleven förstår text och långsamt tal som innehåller inövade, bekanta ord och uttryck. Eleven kan uttrycka sig mycket kort med hjälp av inövade ord och fasta uttryck. I3 begripligt uttal Eleven uttalar begripligt inövade idiomatiska uttryck. LÄROKURSEN I MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA FÄRDIGSTÄLLS SENARE