Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för årskurs 1-2

Transkript

1 Utbildningsstyrelsen Grunderna för läroplanen för årskurs 1-2 Utkast

2 1 Innehållsförteckning KAPITEL 13 ÅRSKURS Övergången från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen och uppdraget i årskurs Mångsidig kompetens i årskurs Frågor som avgörs på lokal nivå Läroämnen i årskurs SPRÅKPEDAGOGIK... 7 DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET... 7 MODERSMÅL OCH LITTERATUR... 8 SVENSKA OCH LITTERATUR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH LITTERATUR DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD LÄROKURS FRÄMMANDE SPRÅK FRÄMMANDE SPRÅK, ENGELSKA, A-LÄROKURS ANNAT FRÄMMANDE SPRÅK, A-LÄROKURS, åk MATEMATIK OMGIVNINGSLÄRA RELIGION LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP MUSIK BILDKONST SLÖJD GYMNASTIK ELEVHANDLEDNING... 51

3 2 KAPITEL 13 ÅRSKURS Övergången från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen och uppdraget i årskurs 1 2 Utöver de gemensamma uppdragen har varje årskurshelhet sitt eget särskilt uppdrag. För att uppfylla detta uppdrag krävs att man beaktar elevernas ålder och utveckling och att man ser till att elevernas övergång från ett etappmål till ett annat blir smidigt och tryggt. Övergången mellan förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Barnets övergång från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen förutsätter systematiskt samarbete mellan personalen i förskolan och personalen i nybörjarundervisningen. Man behöver känna till varandras lärmiljöer, verksamhetssätt och styrdokument. Det är mycket viktigt att samarbeta med hemmen och bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Varje barns situation, förutsättningar för lärande och behov ska beaktas. Barns eventuella behov av stöd för lärande och skolgång ska tryggas vid skolstarten och man ska också klargöra behov och möjligheter till deltagande i morgon- och eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Barnen ska uppmuntras till att vara stolta över de färdigheter de fått under tiden i förskolan. De ska sporras att ansluta sig till den nya gruppen och att samverka med de vuxna som de möter i den nya miljön. Årskurs 1 2: Att utvecklas till skolelev Undervisningen i årskurs 1 2 ska ta hänsyn till de färdigheter som inhämtats i förskoleundervisningen och tidigare inom småbarnsfostran. Det särskilda uppdraget i årskurs 1 2 är att ge eleverna förutsättningar att utveckla en positiv bild av sig själva som lärande individer samt färdigheter för framtida arbete och lärande. Det är viktigt att varje elev får uppmuntrande respons och tillfällen att känna glädje över att ha lärt sig nya saker och lyckats. Eleverna ska uppmuntras att föra fram sina intressen och att hitta nya. Undervisningen ska vara tillräckligt utmanande med tanke på varje elevs behov. Mobbning och diskriminerande beteende ska inte tillåtas. Eleverna ska uppmuntras att arbeta tillsammans, att ta egna initiativ och att ta ansvar för sina skoluppgifter. Särskild vikt ska fästas vid utvecklandet av de språkliga, sociala och motoriska färdigheterna och minnet, men också vid varje elevs individuella utvecklingsrytm. Målet är att upptäcka svårigheter som berör utvecklingen och lärandet i god tid och ge stöd i rätt tid. Arbetssätten ska vara åskådliga och konkreta och präglas av lek och spel, fantasi och berättelser. Tillsammans med hemmen ska man stödja eleverna i skolstarten och i att utvecklas till skolelever. Förskoleundervisningens lärområden blir läroämnen i årskurserna 1-2, men undervisningen ska fortsättningsvis vara helhetsskapande. Elevernas initiativförmåga, förmåga att arbeta tillsammans och förstå samband mellan olika företeelser stärks genom att man förverkligar mångvetenskapliga lärområden enligt kapitel 4. Övergången mellan årskurs 2 och 3 I övergången är det viktigt att förvissa sig om att eleven behärskar de grundfärdigheter som förutsätts för lärande och att stödja varje elevs självförtroende som skolelev. I synnerhet ska elevernas läs- och

4 3 skrivfärdigheter, matematiska färdigheter och studiefärdigheter stödjas. Också förmågan att arbeta själständigt och i grupp och att ta ansvar för sitt lärande blir allt viktigare. Eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om skolans språkprogram och om hur studierna ordnas, om de nya läroämnen som börjar och eventuella valbara och frivilliga studier. Tillsammans funderar man över de krav som studierna ställer och över hur det känns att eventuellt anknyta till en ny grupp. Beslutet om särskilt stöd ska i enlighet med vad som förutsätts i lag granskas före årskurs tre Mångsidig kompetens i årskurs 1 2 De allmänna målen för mångsidig kompetens finns beskrivna i kapitel 3. Här förs fram de aspekter inom målen som betonas i årskurserna 1-2. Grunden för mångsidig kompetens läggs i småbarnsfostran, förskoleundervisningen och under de första åren i den grundläggande utbildningen. Målet är att eleven genom att utveckla sina kunskaper förbättrar förutsättningarna för att lära känna och uppskatta sig själv, forma sin identitet och utveckla en hållbar livsstil. Det är viktigt att skolan från början erbjuder varje elev en interaktiv och uppmuntrande grupp, där eleven kan känna att han eller hon blir hörd, sedd och uppskattad. Fostran till en hållbar livsstil sker främst genom skolans eget exempel. I främjandet av en hållbar livsstil betonas i synnerhet att elevernas sociala färdigheter utvecklas, att man observerar kulturell mångfald i närmiljön och att eleverna rör sig i naturen och stärker sitt förhållande till naturen. Färdighet att tänka och lära sig (K1) Arbetet ska utgå från elevernas egna erfarenheter, iakttagelser och frågor. Det ska finnas utrymme för att undra, komma till insikt, hitta på nya saker och känna glädje i lärandet. Eleverna ska uppmuntras att fråga och lyssna, göra noggranna iakttagelser, söka information samt att komma på och utveckla idéer tillsammans med andra och presentera resultatet av arbetet. Med hjälp av för åldern lämpliga lekfulla problemlösnings- och forskningsuppgifter väcks elevernas nyfikenhet och intresse för den omgivande världen och deras förmåga att strukturera, namnge och beskriva omgivningen stärks. Eleverna ska också uppmuntras att ifrågasätta sina iakttagelser. Eleverna ska få öva att planera och ställa upp mål för sitt eget och det gemensamma arbetet och att utvärdera arbetet. Tillsammans funderar man över när man lyckats i arbetet och hur man vet när man lyckats. Eleverna ska handledas i att se sina framsteg, bli varse sina styrkor och att kunna känna glädje när de lyckas. Man ska tillsammans med eleverna fundera över eventuella val i samband med studierna och hjälpa dem att förstå betydelsen av olika alternativ. Mångsidig motion och motoriska övningar bidrar till att utveckla tänkandet och lärandet. Utvecklingen av minnet, fantasin samt etiskt och estetiskt tänkande ska stödjas med hjälp av sagor och berättelser, spel, ramsor, sånger och lekar, olika konstformer och mångsidig kommunikation. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna ska sporras och handledas till positiv växelverkan och samarbete. Lektioner, fester, lek, spel, måltider och samarbete i och utanför skolan erbjuder tillfällen där man kan öva sig att fungera tillsammans med många olika slags människor. Eleverna ska bemötas med respekt och man lär dem vänlighet och goda vanor.

5 4 Eleverna ska vägledas att lära känna och värdesätta sin familjs och släkts traditioner och andras vanor och traditioner. I skolarbetet ska man bekanta sig med den närmaste kulturmiljön, dess kulturella mångfald och kulturutbud. Eleverna ska också få erfarenheter av internationalism. Det är också viktigt att tillsammans fundera över hur eleverna kan påverka sin egen miljö och dess kultur. Eleverna ska få bekanta sig med huvudprinciperna i Konventionen om barnets rättigheter och fundera över vad de betyder i deras liv. I skolarbetet ska eleverna ges möjlighet att uttrycka sig och för dem betydelsefulla saker genom att använda mångsidiga framställningssätt. Eleverna ska sporras att njuta av att fingerfärdigheten och andra fysiska färdigheter utvecklas. Fantasin, uppfinningsrikedomen och uttrycksförmågan utvecklas genom bl.a. lek, äventyr, musik, drama, sagotering, mediapresentationer, visuellt uttryck samt byggande och annat handarbete. Vardagskompetens (K3) Skolstarten förutsätter en ny slags förmåga att ta hand om sig själv och bli mera självständig. Skolarbetet ska erbjuda eleverna möjlighet att i klassen och i skolan sköta ansvarsuppgifter som lämpar sig för deras ålder. Betydelsen av gemensamma spelregler, gott uppförande och uppmuntrande respons ökar. Eleverna ska lära sig att uppfatta tids- och rumsbegrepp och deras betydelse i praktiken. De ska ges tillfälle att öva sig att identifiera och uttrycka sina känslor och att t.ex. med hjälp av lek och drama utveckla sina känslofärdigheter. I skolan ska eleverna få lära sig grundläggande fakta om vad som främjar det egna och det gemensamma välbefinnandet, tryggheten och en smidig vardag. Det är viktigt att eleverna lär sig att röra sig självständigt och tryggt i närmiljön och utvecklar sina kunskaper och färdigheter som fotgängare och cyklister. De ska också få öva sig att agera i riskfyllda situationer och att söka hjälp. Tillsammans ska eleverna få undersöka vardagsteknik och fundera över dess betydelse i dagligt liv samt lära sig använda den vanligaste tekniska utrustningen på ett tryggt sätt. Elevernas ska vägledas till kritiska konsumtionsvanor och fundera över vad sparsamhet, måttlighet och miljötänkande innebär för konsumentens val. Man ska också fundera över möjligheter att påverka sin egen användning av pengar. Elevernas konsumtionsvanor ska diskuteras och de ska vägledas att förhålla sig kritiskt till reklam och media. Multilitteracitet (K4) I nybörjarundervisningen ska elevernas multilitterära färdigheter utvecklas så att de lär sig tolka, producera och utvärdera olika budskap som är typiska för åldern. Utvecklingen av multilitteracitet stöds av multisensoriskt, helhetsinriktat och fenomenbaserat lärande. Eleverna ska uppmuntras att använda och producera olika texter, njuta av dem och att uttrycka sig med hjälp av dem. Deras grundläggande läs- och skrivfärdighet i fråga om skrivna texter ska utvecklas och finslipas. Också förmågan att hantera numerisk information i texter som anknyter till vardagen ska utvecklas, till exempel att se skillnader mellan antal. Eleverna ska sporras att utveckla förmågan att läsa bilder genom att pröva olika uttryckssätt med hjälp av bilder och genom att granska olika visuella sätt att påverka i närmiljön. Eleverna ska lära sig att söka information i olika källor och att förmedla information till andra. De ska handledas att fundera över skillnaden mellan den fiktiva och den verkliga världen och om att varje text har en upphovsman och ett syfte. På det viset stödjer undervisningen utvecklingen av förmågan att läsa kritiskt. För att utveckla multilitteracitet behöver eleverna såväl en rik textmiljö som ett tryggt stöd i användningen av medier. Texter som lämpar sig för åldern, exempelvis tidningar, böcker, spel, filmer och musik och

6 5 elevernas egna alster ska användas i undervisningen. Förmågan att producera ska utvecklas vid sidan av förmågan att tolka och värdera. Eleverna ska ges gott om tillfällen att fråga, undra, berätta historier, uttrycka sina tankar och dela med sig av sina erfarenheter på olika sätt och med olika redskap. Digital kompetens (K5) Undervisningen ska utnyttja de kunskaper och färdigheter i informations- och kommunikationsteknologi som eleverna inhämtat i förskoleundervisningen. Ett lekinriktat arbetssätt är fortfarande centralt. Eleverna ska få öva grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik och lära sig att använda den som verktyg i studierna. Samtidigt ska eleverna lära sig grundläggande terminologi inom informationsoch kommunikationstekniken. Eleverna ska också fundera över teknologins användning i närmiljön och dess betydelse i vardagen. Praktiska färdigheter och egen produktion: I skolarbetet ska eleverna få öva sig att använda utrustning, program och tjänster och de viktigaste principerna för hur de används och fungerar. De ska få lära sig använda tangentbord och andra grundläggande färdigheter som behövs för att producera och behandla texter. Eleverna ska få erfarenheter av att arbeta med digital media och av att programmera på ett för åldern lämpligt sätt och dela erfarenheterna med varandra. Spel ska användas för att främja lärandet. Ansvarsfulla och trygga arbetssätt: Man ska tillsammans med eleverna diskutera och utarbeta trygga och bra arbetssätt och god nätetikett för användningen av informations- och kommunikationsteknik. Man ska fästa uppmärksamhet vid att hälsosamma arbetsställningar och lämpligt långa arbetspass inverkar på välbefinnandet. Informationshantering samt undersökande och kreativa arbetssätt: Eleverna ska lära sig att använda viktiga söktjänster, att pröva olika verktyg och att utföra mindre informationssökningar inom olika områden som intresserar dem. De ska uppmuntras att med hjälp av ikt förverkliga sina idéer självständigt och tillsammans med andra. Kommunikation och nätverksbildning: Eleverna ska få erfarenheter av sociala medietjänster som stödjer lärandet och öva sig att använda informations- och kommunikationsteknik i olika kommunikationssituationer. Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) Skolarbetet ska ge eleverna mångsidiga möjligheter att lära sig arbeta självständigt och tillsammans med andra. De ska få öva sig att medverka i en grupp och samarbeta, att anpassa sina egna idéer efter andras och ta ansvar enligt sin ålder. Eleverna ska uppmuntras att undersöka nya saker och fundera över vad de själva är särskilt bra på och kunde göra till förmån för andra i skolan och hemma. Eleverna ska få bekanta sig med olika yrken i och utanför skolan och lära sig förstå vad yrkena och arbete överlag betyder för samhället, i synnerhet med tanke på familjernas vardag och uppehälle. Detta arbete berikas av samarbete med vårdnadshavarna och aktörer utanför skolan. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Eleverna ska från första klass vara med och diskutera och planera målen och arbetssätten i den egna gruppen, hur arbetslokalerna ska inrättas och göras trivsamma samt andra saker som gäller måltider, raster, fester och andra evenemang i skolan. Det är viktigt att diskutera med eleverna om vad rättvisa, jämlikhet och ömsesidighet betyder. Eleverna ska genom egna erfarenheter bekanta sig med demokratiska principer och demokrati i praktiken. Eleverna hör till elevkåren och kan vara med och besluta om saker som gäller dem själva enligt sin ålder och sina förutsättningar. Man ska tillsammans med eleverna fundera på vad en rättvis och hållbar framtid betyder i vårt land och i världen och hur de själva kan bidra till en sådan.

7 Frågor som avgörs på lokal nivå I läroplanen ska utbildningsanordnaren besluta och beskriva: - hur man stödjer eleverna i övergångarna från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen och från årskurs två till årskurs tre o praxis vid övergångarna o vilket samarbete som behövs, arbetsfördelning och ansvarsfördelning - vad är karakteristiskt och vilka är de speciella uppdragen för årskurserna 1-2 (beskrivningarna i grunderna kan användas som sådana)samt lokala betoningar gällande dem och hur man förverkligar och följer upp uppdraget - vilka är målen för mångsidig kompetens i årskurserna 1-2 (beskrivningarna i grunderna kan användas som sådana) samt eventuella lokala betoningar och hur utvecklingen av elevernas mångsidiga kompetens stöds i årskurserna vilka är målen för varje läroämne, centrala innehåll och praxis för bedömningen i årskurs 1 och i årskurs 2 - vilka är de eventuella särdragen vad gäller lärmiljöer och arbetssätt samt handledning och stöd i årskurs 1 och i årskurs Läroämnen i årskurs 1 2 För varje läroämne beskrivs dess uppdrag, mål, centrala målområden samt särskilda aspekter gällande lärmiljöer, arbetssätt, handledning, differentiering och stöd samt bedömning i ifrågavarande läroämne. Förkortningar i ämnesdelarna I läroämnesdelarna används förkortningar. Målen är förkortade M1, M2 osv. Innehåll som hör samman med målen är numrerade I1, I2 osv. och i läroämnenas måltabeller finns hänvisningar till dem. De olika kompetensområdena inom mångsidig kompetens är numrerade K1, K2 osv. och i läroämnenas måltabeller finns hänvisningar till dem. K1 Förmåga att tänka och lära sig K2 Kulturell och kommunikativ kompetens K3 Vardagskompetens K4 Multilitteracitet K5 Digital kompetens K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid

8 7 SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen består av kompetens i modersmålen, i andra språk och i olika dialektala varianter, på olika nivåer. Utgångspunkten för skolans språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Språkundervisningen ska stärka elevens språkliga medvetenhet och stödja språkbruk på olika språk parallellt. Eleven ska lära sig att analysera texter och kommunikationsformer på olika språk och använda språkvetenskapliga begrepp vid tolkning av texter. Eleven ska också uppmuntras att lära sig språk på flera olika sätt och att använda sin kompetens i olika språk som stöd för all inlärning. Eleven ska få handledning i att läsa texter på lämplig nivå på olika språk och att i sina studier söka information och kunskap på olika språk. Eleven ska vägledas att se och förstå sin egen och andras mångfasetterade språkliga och kulturella identitet. Även betydelsen av minoritetsspråken och de utrotningshotade språken ska behandlas i undervisningen. Undervisningen ska stödja elevens flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk, även de som används på fritiden. Undervisningen ska stärka elevens tro på den egna förmågan att lära sig språk och uppmuntra till att modigt använda nya språk, även på grundläggande nivå. Utgångspunkten för ett språkpedagogiskt synsätt är att alla språkämnen samarbetar. DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET Inom läroämnet Modersmål och litteratur ingår i dessa läroplansgrunder följande elva lärokurser: Svenska och litteratur, finska och litteratur, samiska och litteratur, romani och litteratur, teckenspråk och litteratur, elevens övriga modersmål, svenska och finska som andraspråk, finska för samiskspråkiga samt svenska och finska för teckenspråkiga. Som övrigt modersmål är det möjligt att undervisa något annat språk än de som ovan nämnts, ifall utbildningsanordnaren erbjuder det och vårdnadshavaren har valt detta språk som elevens övriga modersmål. Denna modersmålsundervisning ges i samma omfattning som ämnet modersmål och litteratur och genom separat finansiering. Inom det andra inhemska språket ingår A- och B- lärokurser och de modersmålsinriktade lärokurser som är avsedda för tvåspråkiga elever. Inom ämnena modersmål och litteratur och det andra inhemska språket ska eleven läsa de olika lärokurserna i enlighet med vad som anges i tabellen nedan, och enligt vad utbildningsanordnaren erbjuder och vårdnadhavaren väljer. Med elevens modersmål avses i detta fall skolans undervisningsspråk (svenska, finska eller samiska) och något annat språk som vårdandshavaren uppgett. elevens modersmål lärokurs i modersmål och litteratur det andra inhemska språket finska svenska gemensam finska och litteratur svenska och litteratur separat finansiering gemensam valfri _ svenska finska _

9 8 samiska (inom hembygdsområdet) samiska och litteratur samt finska för samiskspråkiga svenska samiska (utanför hembygdsområdet) finska eller svenska och litteratur samt samiska och litteratur svenska eller finska _ romani finska eller svenska och litteratur samt romani och litteratur svenska eller finska _ teckenspråk teckenspråk och litteratur samt finska eller svenska för teckenspråkiga svenska eller finska eget modersmål eget modersmål med hela modersmål och litteratur timantalet samt finska eller svenska som andra språk svenska eller finska eget modersmål finska eller svenska som andra språk eller finska eller svenska och litteratur (samt frivilligt elevens eget modersmål) svenska eller finska _ MODERSMÅL OCH LITTERATUR Läroämnets uppdrag (gäller alla lärokurser i läroämnet modersmål och litteratur) Läroämnet modersmål och litteratur har som uppdrag att utveckla elevens språk-, text- och kommunikationsfärdigheter, att stimulera eleven att bli intresserad av språk, litteratur och övrig kultur och bli medveten om sig själv som språkanvändare. Eleverna får möjlighet att utveckla sin kreativitet och vidga sitt vardagsspråk och sin textkompetens så att han eller hon med lämpliga begrepp kan ge uttryck för iakttagelser och fenomen och verbalisera sina egna tankar. Ämnet modersmål och litteratur ansvarar, i samarbete med de övriga läroämnena och med hemmen, för elevens språkliga utveckling. Undervisningen ska hjälpa eleven att skapa sin språkliga och kulturella

10 9 identitet i ett mångkulturellt och medialiserat samhälle. Modersmål och litteratur är ett mångvetenskapligt kunskaps-, färdighets- och kulturämne. Undervisningen ska baseras på en vidgad textsyn. Centralt är att utveckla färdighet i att tolka och producera mångformiga texter och i att söka och dela information. Kreativiteten stärks och fantasin får möjlighet att utvecklas på ett mångsidigt sätt genom att eleverna bekantar sig med litteratur som är lämplig för elevens ålder och språkfärdighet. Litteraturen vidgar även elevens uppfattning om sig själv som språkanvändare, skapar band till den egna kulturen och vidgar förståelsen för andra kulturer. Eleverna ska uppmuntras till att kommunicera och uttrycka sig i olika slag av kommunikationsmiljöer. Genom att eleverna blir handledda i att inse hur deras egen språkanvändning påverkar andra människor bidrar modersmålsämnet även till elevernas etiska fostran. Läs- och skrivstrategier är de centrala metakognitiva färdigheterna inom modersmålsundervisningen. Syftet med undervisningen om språket är att stödja och utveckla språklig medvetenhet och analytisk språkfärdighet. Undervisningen ska basera sig på en social och funktionell syn på språket: de språkliga strukturerna ska studeras i språksammanhang och inom textgenrer som är lämpliga för den aktuella åldersgruppen. Undervisningen ska avancera trappstegsvis i enlighet med elevernas utvecklingsstadium. Ordkonsten är det centrala kulturinnehållet i ämnet och den innefattar läsning, tolkning och produktion av litterära texter samt teaterkonst, drama och medietexter. Syftet med litteraturundervisningen är att väcka läslust, stödja eleverna i att få och dela med sig av läsupplevelser, fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att berika elevernas språk och fantasi. Drama i undervisningen stärker ämnets funktionella, erfarenhetsbaserade och estetiska karaktär. Genom arbete med mediekunskap ökar elevernas medvetenhet om och vana att använda olika medieinnehåll och de lär sig förstå och tolka mediernas roll som ett kulturellt fenomen. Att innehållet i modersmåls- och litteraturundervisningen görs meningsfullt är en viktig motivationsfaktor för eleverna. Motivationen och intresset stärks genom att man i undervisningen utgår från barnens och de ungas språkvärld och erfarenheter och vidgar dessa samt låter eleven göra egna val och vara en aktiv aktör. Då man formar den pedagogiska miljön och väljer undervisningsmetoder inom ämnet modersmål och litteratur ska elevernas olikheter och förutsättningar och jämställdheten mellan könen beaktas. Både de som är specialbegåvade på området och de som har inlärningssvårigheter ska få stöd. I mån av möjlighet samarbetar läroämnet med lärokursen i svenska som andraspråk och med undervisningen i övriga modersmål. I årskurs 1-2 har undervisningen i läroämnet Modersmål och litteratur som syfte att, utgående från elevens individuella förutsättningar, stärka uttrycks- och kommunikationsfärdigheterna och den språkliga medvetenheten samt att stödja eleven i att utveckla färdighet i att lyssna, läsa och skriva. Undervisningens uppgift är att väcka intresset för språkliga uttrycksformer och drama samt för att tolka och producera många olika slag av texter. Inom undervisningen ser man till att lärprocessen blir progressiv från förskola till skola både gällande basfärdigheterna i modersmålet och de centrala mångsidiga kompetenserna. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i årskurs 1 2 Lärmiljön ska utgöra en mångsidig text- och språkmiljö. Det ska finnas god tillgång till litteratur och olika slags texter som intresserar barnen. Barnen ska självständigt och gemensamt producera texter som publiceras i klassen och i den närmaste kretsen. Språket ska undersökas genom lek, till exempel med hjälp

11 10 av roll-, drama- och teaterlekar. De olika delområdena ska integreras i undervisningen så att eleverna tillägnar sig olika färdigheter i ämnet samtidigt som de lär sig att gestalta olika företeelser språkligt. Genom att bekanta sig med skolbiblioteks- eller närbiblioteksverksamheten och olika kulturevenemang för barn utvidgas lärmiljön utanför klassrummet. Den kulturella mångfalden i närmiljön och medierna ska också utnyttjas. Undervisningen ska fokusera på att dela upplevelser och öva färdigheter gemensamt och individuellt, också med hjälp av kommunikationsteknik. Drama ska integreras i litteratur och andra läroämnen, t.ex. musik, gymnastik, omgivningslära. [STÖD] Handledning och stöd i årskurs 1 2 Målet är att stödja elevens språkliga utveckling samt inlärningen av läs- och skrivfärdigheter i samarbete med hemmen. Det är viktigt att identifiera språksvårigheter vad gäller tal, läsning eller skrivning och att erbjuda stöd så tidigt som möjligt. Läraren ska visa hur man läser och förstår ord, meningar och texter och skriver på olika sätt. Eleven uppmuntras att använda medier på ett mångsidigt och tryggt sätt. Språkligt begåvade elever ska erbjudas mera utmanande uppgifter, material och textmiljöer. Alla elever oavsett kön ska stödjas så att de hittar texter och arbetssätt som intresserar dem. Bedömningen av elevens lärande i årskurs 1 2 I årskurs 1 2 är utgångspunkten och målet för bedömningen av lärandet att få en helhetsbild av elevens språkliga utveckling. I bedömningen ska elevens kommunikativa färdigheter, verbala uttrycksförmåga samt utvecklingen av grundläggande läs- och skrivfärdigheter beaktas. För att få en så bra och mångsidig bild av elevens kunskaper i modersmål och litteratur som möjligt, är det viktigt att ge akt på elevens framsteg inom alla målområden och i olika situationer, också utanför de egentliga undervisningssituationerna. Det är viktigt med uppmuntrande respons inom de olika färdighetsområdena. Eleven ska uppmuntras att observera sina egna modersmålskunskaper och vårdnadshavarna ska ges tillräcklig information om hur deras barns språkliga färdigheter inklusive läs- och skrivfärdigheter, utvecklas. Centrala föremål för bedömningen som är viktiga för lärprocessen och dess framskridande: - Hur förmågan att uttrycka sig och kommunicera samt öka ordförrådet har framskridit - Hur läsfärdigheten, textförståelsen och läsintresset har utvecklats - Hur förmågan att skriva för hand och på dator har utvecklats - Hur förmågan att förstå språk och kultur har utvecklats, speciellt då det gäller att reflektera över vardagsspråket och ords betydelser Gällande lärokurserna i samiska, romani och teckenspråk samt elevens eget modersmål ska man fästa uppmärksamhet vid hur språkförståelsen utvecklas och i teckenspråket speciellt hur olika uttryckssätt utvecklas. De olika timantalen i olika lärokurser i modersmål och litteratur inverkar på elevens möjligheter att utveckla sin språkfärdighet i respektive språk. SVENSKA OCH LITTERATUR Svenska språket är Finlands andra nationalspråk och lärokursen i svenska och litteratur undervisas i samma omfattning och med samma mål och innehåll som lärokursen finska och litteratur, dock med vissa mindre

12 11 avvikelser som beror på språkliga och kulturella särdrag i svenskan. Elevernas skolspråk och språkmedvetenhet ska kontinuerligt stödjas, parallellt med att flerspråkighet ska användas som en resurs. Elevernas varierande språkbakgrund ska uppmärksammas och beaktas i undervisningen i modersmål och litteratur och även i alla övriga läroämnen. Mål för undervisningen i årskurs 1 2 Mål nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Att kommunicera M1 stödja elevens förmåga att uttrycka sig och fungera i olika kommunikationssituationer M2 stödja elevens språkutveckling, fantasi, kommunikations- och samarbetsförmåga genom att erbjuda möjlighet för eleven att delta i olika kommunikationssituationer och bli bekant med normerna för dessa M3 stödja elevens lust och vilja att uttrycka sig både verbalt och icke-verbalt och genom drama M4 utveckla elevens kommunikativa färdigheter och förståelse för att människor kommunicerar på olika sätt Att tolka texter M5 sporra och handleda eleven vid läsinlärningen och ge eleven möjlighet till övning i att använda strategier för läsförståelse samt uppmuntra eleven att iaktta sin egen läsförståelse M6 handleda eleven att analysera texter av många olika slag och att vidga sitt ordförråd i samband med textanalys M7 handleda eleven i att söka information på många olika sätt M8 väcka elevens intresse för (barn)litteratur, medietexter och andra texter genom att skapa positiva läsupplevelser och samtidigt väcka intresse och lust att läsa och lära sig samt dela med sig av sina läsupplevelser Att producera texter M9 inspirera eleven att berätta och uttrycka sina åsikter och beskriva sina upplevelser i tal, bild och skrift I1 I1 I1 I1 I2 I2 I2 I2 I3 Kompetens som målet anknyter till K1, K2, K3 K1, K2, K7 K1, K2, K7 K1,K2, K4,K6, K7 K1, K4, K5 K1, K4 K1, K4, K5 K1, K2, K4, K5 K1, K4, K5, K7

13 12 M10 erbjuda möjlighet att producera enkla berättelser, beskrivningar och andra texter, även i multimediala miljöer M11 lära eleven att skriva för hand och använda tangentbord, handleda eleven i att småningom börja planera och strukturera texter samt stödja elevens utveckling av de grundläggande färdigheterna i rättstavning och övriga skriftspråkskonventioner Att förstå språk, litteratur och kultur M12 främja elevens språkliga medvetenhet gällande talat och skrivet språk och kunskap om grundläggande språkbegrepp samt handleda eleven i att göra iakttagelser om språk och språkbruk och bli medveten om hur det egna språkbruket påverkar andra M13 uppmuntra eleven att lyssna till och själv läsa litteratur för barn, att använda sig av bibliotek samt hitta läsning och texter som väcker intresse M14 handleda eleven att uppskatta sin egen och andras kultur och språk samt kulturell mångfald, ge eleven möjlighet att bekanta sig med olika former av barnkultur och sporra eleven att producera kultur tillsammans med andra I3 I3 I4 I4 I4 K2, K5 K1, K4, K5 K2, K7 K2 K2, K4, K7 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 1 2 Under årskurs 1 fokuserar man inom lärokursen i modersmål och litteratur på att eleverna lär sig verbalt gestalta och benämna sin omvärld, träna grundläggande läs- och skrivfärdighet, laborera med talat språk och dramatiseringar och på att läsa och bearbeta många slag av barnlitteratur i olika medier. I1 Att kommunicera: Eleverna får öva sig i att verbalt gestalta och benämna sin omvärld, att lyssna, fråga, svara och berätta ansikte mot ansikte i olika slag av kommunikationssituationer och för olika syften. De övar sig att kommunicera i grupp i olika textmiljöer. Med hjälp av drama, roll- och teaterlekar får eleverna möjlighet att gemensamt behandla barnlitteratur, sagor, berättelser och berättelsers kronologi, ramsor, faktatexter, medietexter och spel. I2 Att tolka texter: Eleverna lär sig läsa och övar sig samtidigt i läsförståelse och i att använda grundläggande lässtrategier före, under och efter läsningen. Eleverna bekantar sig med sambandet mellan ljud och bokstav och med begreppen språkljud, stavelse, ord, sats, mening, punkt, rubrik, text och bild. Eleverna får möjlighet att iaktta och tolka många olika slag av texter i omgivningen och fundera över deras betydelser och strukturer. De arbetar med bland annat bilder, berättelser, sagor, dikter, enkla faktatexter och olika slag av medietexter. Eleverna bekantar sig även med olika sätt att uttrycka tid, ordningsföljd och

14 13 plats, speciellt i berättande, beskrivande och instruerande texter, och de lär sig förstå berättelsens grundbegrepp såsom huvudperson, plats, tid och intrig. Läsupplevelserna diskuteras med de övriga i gruppen och eleverna övar sig att återge en text med egna ord och reflektera kring texters innehåll, ordval och ords betydelser och vidgar på så sätt sitt ordförråd. Eleverna övar sig i informationssökning genom att göra iakttagelser om sin omgivning, analysera bilder och skrivna texter och berätta för andra om sina iakttagelser I3 Att producera texter: Eleverna övar sig att producera texter utgående från sina egna tankar, upplevelser och iakttagelser och ur sin fantasi och sina inre bilder, både individuellt och tillsammans. Dessutom bekantar sig eleverna med textuella och språkliga drag som är typiska för berättelser såsom uttryck för tid och plats och berättelsestruktur. De använder sig av dessa strukturer i sina egna texter. Eleverna lär sig att forma och skriva textade gemener och versaler för hand och att använda tangentbord och skriva digitalt, lär sig grundläggande skrivregler såsom mellanrum mellan ord, mening och skiljetecken, användningen av versal i början av en mening och i namn och de övar rättstavning med hjälp av läsning och övningar som utvecklar den fonologiska medvetenheten. I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Elevernas språkliga medvetenhet stärks genom att de laborerar med talat språk och grundläggande språkliga begrepp samt läser och lyssnar till skrivna texter, såsom litteratur och kultur för barn. Eleverna får iaktta det talade språket i dess olika varianter och reflekterar kring hur språkanvändningen påverkar omgivningen. De läser, lyssnar till, diskuterar och bearbetar många olika slag av texter såsom sagor, berättelser, dikter, serier och annan litteratur i flera olika medier. Tillsammans bekantar sig eleverna med biblioteket och hur det används. Eleverna får även bekanta sig med kulturutbudet för barn i närområdet och med olika kultur- och högtidstraditioner och de arbetar kreativt tillsammans inom olika kulturella uttrycksformer. Bedömningen av elevens lärande i årskurs 1 2 I årskurs 1 2 är utgångspunkten och målet för bedömningen av lärandet att få en helhetsbild av elevens språkliga utveckling. I bedömningen ska elevens kommunikativa färdigheter, verbala uttrycksförmåga samt utvecklingen av grundläggande läs- och skrivfärdigheter beaktas. För att få en så bra och mångsidig bild av elevens kunskaper i modersmål och litteratur som möjligt, är det viktigt att ge akt på elevens framsteg inom alla målområden och i olika situationer, också utanför de egentliga undervisningssituationerna. Det är viktigt med uppmuntrande respons inom de olika färdighetsområdena. Eleven ska uppmuntras att observera sina egna modersmålskunskaper och vårdnadshavarna ska ges tillräcklig information om hur deras barns språkliga färdigheter inklusive läs- och skrivfärdigheter, utvecklas. Centrala föremål för bedömningen som är viktiga för lärprocessen och dess framskridande: - Hur förmågan att uttrycka sig och kommunicera samt öka ordförrådet har framskridit - Hur läsfärdigheten, textförståelsen och läsintresset har utvecklats - Hur förmågan att skriva för hand och på dator har utvecklats - Hur förmågan att förstå språk och kultur har utvecklats, speciellt då det gäller att reflektera över vardagsspråket och ords betydelser Gällande lärokurserna i samiska, romani och teckenspråk samt elevens eget modersmål ska man fästa uppmärksamhet vid hur språkförståelsen utvecklas och i teckenspråket speciellt hur olika uttryckssätt

15 14 utvecklas. De olika timantalen i olika lärokurser i modersmål och litteratur inverkar på elevens möjligheter att utveckla sin språkfärdighet i respektive språk. SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH LITTERATUR Det särskilda uppdraget i lärokursen Enligt förordningen om timfördelning kan invandrare i stället för att följa lärokursen i modersmål och litteratur, som bestäms av skolans undervisningsspråk, helt eller delvis undervisas i finska eller svenska enligt en lärokurs som är speciellt inriktad för invandrare 1. Syftet med denna lärokurs är att stödja barnens och de ungas utveckling till fullvärdiga medlemmar i språkgemenskapen och ge dem språkliga förutsättningar för fortsatta studier. Målet för undervisningen är att eleven tillägnar sig multilitteracitet för att kunna söka information och förstå, producera, utvärdera och analysera olika slags talade och skrivna texter på svenska i daglig kommunikation, i skolarbetet och i samhället. Undervisningen ska stödja utvecklingen av de olika delområdena av språkkunskaperna samt det språk som behövs inom olika kunskapsområden. Syftet med lärokursen svenska som andraspråk och litteratur är att stödja utvecklingen av flerspråkighet hos eleven samt väcka intresse och erbjuda redskap för att utveckla språkkunskaperna under hela livet. Undervisningen i svenska som andraspråk ska i samarbete med hemmen, undervisningen i det egna modersmålet och de övriga läroämnena hjälpa eleven att bygga upp en språklig och kulturell identitet i ett multikulturellt och -medialt samhälle. Kunskaper i svenska stödjer integreringen i det finländska samhället. Utgångspunkten för lärokursen svenska som andraspråk och litteratur är att utnyttja sådana textgenrer och språksituationer som är relevanta och viktiga för att eleven ska kunna undersöka och analysera språkets former, betydelser och användning. Språkkunskapen ska utvecklas inom alla delområden: hörförståelse, tal, läsförståelse och skrivande. Förmågan att förstå och förmågan att producera ska utvecklas samtidigt. Elevens språkkunskaper ska utvidgas från konkret vardagsspråk till ett språk som lämpar sig för abstrakt tänkande. Eleven ska få färdigheter att ge språkligt uttryck åt iakttagelser och företeelser och sina personliga tankar, känslor och åsikter på ett för situationen lämpligt sätt. I undervisningen ska de språk som eleven behärskar värdesättas och utnyttjas. En elevs behov av lärokursen svenska som andraspråk fastställs gemensamt av de lärare som undervisar eleven. Eftersom undervisningen ska ordnas enligt elevernas ålder och förutsättningar är det viktigt att valet av lärokurs gör det möjligt för eleven att få undervisning enligt den mest lämpliga lärokursen. 2 Vårdnadshavarna fattar beslutet om valet av lärokurs. 3 En elev kan studera enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur om elevens modersmål inte är svenska, finska eller samiska eller eleven i övrigt har en flerspråkig bakgrund. Lärokursen fastställs inte endast på basis av modersmål eller flerspråkig bakgrund, utan beslutet om val av lärokurs påverkas i första hand av följande kriterier: 1 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen 422/ Grundskolelagen 628/1998, 3. 3 Grundskolelagen 628/1998, 30.

16 15 elevens baskunskaper i svenska är bristfälliga inom något delområde av språkkunskaperna och räcker inte till för att eleven ska kunna delta i den dagliga interaktionen och skolarbetet som en jämbördig medlem i skolgemenskapen, eller elevens kunskaper i svenska räcker inte till för studier enligt lärokursen svenska och litteratur. En elev som studerar enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur får undervisning i svenska eller finska som andraspråk antingen helt eller delvis i stället för lärokursen svenska och litteratur. Undervisningen läggs upp utgående från elevens inlärningsbehov och skede av språkutvecklingen. Oberoende av undervisningsarrangemangen ska eleven bedömas enligt lärokursen svenska som andraspråk, om den lärokursen fastställts för eleven. Det är viktigt att eleven tar del av samma texter och textgenrer som de övriga eleverna i samma årskurs. Om en elev flyttat till Finland mitt i den grundläggande utbildningen är det viktigt att ta hänsyn till elevens språkkunskaper och tidigare kunskaper och färdigheter då målsättningarna och innehållet i undervisningen fastställs. Olika lärmiljöer som stödjer mångsidig utveckling av språkkunskaperna ska målinriktat användas i undervisningen, både i skolan och utanför skolan. Det är möjligt att övergå till att läsa svenska enligt lärokursen svenska och litteratur, om eleven har tillräckliga förutsättningar för att lära sig svenska enligt målsättningarna för den lärokursen. SVENSKA SOM ANDRASPRÅK I ÅRSKURS 1-2 I årskurs 1 2 har undervisningen som särskilt mål att utgående från de individuella förutsättningarna främja elevens förmåga att uttrycka sig och kommunicera, den språkliga medvetenheten samt utveckla de grundläggande färdigheterna i att lyssna, läsa och skriva. Undervisningens uppdrag är att väcka elevens intresse för att uttrycka sig verbalt och genom drama, och för att tolka och producera olika slags texter. Det är viktigt att undervisningen skapar en kontinuerlig lärprocess från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen också i fråga om kulturell mångfald och multilitteracitet. Mål för undervisningen i årskurs 1 2 Mål nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Att kommunicera M1 träna kommunikations- och samarbetsförmågan i olika kommunikationssituationer i skolan och i vardagen samt stärka förmågan att lyssna och förstå det man hör M2 träna och uppmuntra eleven att berätta om sina tankar och känslor och att diskutera olika ämnen samt stärka ordförrådet och fraseologin som behövs för det M3 stärka elevens mod att uttrycka sig språkligt och kroppsligt samt stärka elevens fantasiförmåga genom att uppmuntra eleven att delta och uttrycka sig mångsidigt, även med hjälp av dramats medel Att tolka texter S1 S1 S1 Kompetens som målet anknyter till K1, K2, K3 K1, K2, K7 K1, K2, K7

17 16 M4 uppmuntra och handleda eleven att lära sig läsa och att utveckla ord- och begreppsförrådet M5 träna eleven att läsa flytande och kunna diskutera texter och litteratur som lämpar sig för elevens ålder och språkkunskaper Att producera texter M6 uppmuntra eleven att producera olika textgenrer och att behärska ord och språkstrukturer som behövs i textproduktion M7 lära eleven att skriva för hand och på tangentbord samt träna förmågan att planera och producera texter S2 S2 S3 S3 K1, K2, K4 K1, K2, K4 K1, K2, K4 K1, K2, K4, K5 M8 träna grunderna i rättskrivning S3 K1, K4, K5 Att förstå språk, litteratur och kultur M9 förstärka elevens språkmedvetenhet genom att uppmana till att iaktta olika varianter av talspråk i den närmaste omgivningen och hjälpa eleven att märka att det egna språkbruket kan påverka andras språkliga beteende M10 uppmuntra eleven till att lyssna på och läsa litteratur som lämpar sig för åldern och språkkunskaperna och att lära eleven att välja litteratur som intresserar samt att använda biblioteket M11 lära eleven att känna igen och uppskatta olika språk och kulturer i sin miljö och att kunna sätta sig in i olika människors situationer och livsskeden Att använda språket som stöd för allt lärande M12 hjälpa eleven att utveckla en positiv uppfattning om sig själv och sitt sätt att kommunicera, läsa, skriva och lära sig språk M13 integrera läroämnen i varandra och stödja elevens förmåga att förstå olika textgenrer och strukturer som är viktiga i skolan M14 handleda eleven att observera sitt eget språkbruk och att utvärdera sitt eget språklärande S4 S4 S5 S5 S5 K4, K6, K7 K2 K1, K2, K4 K1, K2, K4 K1, K2, K4 Innehåll som anknyter till målen för undervisningen i årskurs 1 2 S1 Att kommunicera: I årskurs 1 2 tränar eleven artigt språkbruk, att fråga, svara, begära, berätta, uttrycka åsikter och berätta om sina känslor i olika situationer i vardagen och i skolan. Eleven övar sig på att lägga märke till hur språket fungerar i olika situationer: artighetsfraser, åsikts- och känsloyttringar, frågeformulering samt att ange nutid och förfluten tid i berättelser. Eleven tränar uttal, hörförståelse och

18 17 att lyssna och lära sig av andra som talar. Roll- och teaterlekar samt andra interaktiva övningar utnyttjas i samband med att sagor, berättelser, ramsor och faktatexter behandlas i undervisningen. S2 Att tolka texter: Elevens läsfärdigheter och läsförståelse främjas. Elevens övar sig på att läsa gemensamt och individuellt valda skönlitterära texter och faktatexter, att koppla det lästa till de egna erfarenheterna och att dela med sig av sina läsupplevelser. Eleven ges träning i hur de grundläggande begreppen (rubrik, stycke, mening) fungerar då man bygger upp texter. Samtidigt tränas grundläggande läsförståelsestrategier. Elevens ordförråd och uttrycksförmåga vidgas och eleven tränas i att lära sig att känna igen grundelement i berättelser (huvudperson, plats, tid och intrig). S3 Att producera texter: Eleven bekantar sig med olika textgenrer och deras typiska drag, såsom ordförråd, fraseologi och strukturer. Eleven övar sig på att producera olika slags skrivna och talade texter både individuellt och tillsammans med andra. Skrivfärdigheterna tränas både för hand och på dator. S4 Att förstå språk, litteratur och kultur: I undervisningen reflekterar eleven över språkets och kulturens betydelser i olika kommunikationssituationer i skolan och i olika texter som eleven hör eller läser. Eleven övas i att ge akt på olika språk och talspråkliga varianter i skolan, i medier och på fritiden. Eleven övar sig på att använda språkliga begrepp för att förstå hur en diskussion fungerar. Eleven söker litteratur som intresserar och bekantar sig med berättelser, lekar och fester inom olika kulturer. S5 Att använda språket som stöd för allt lärande: Eleven ges modeller för olika språksituationer som har med skolan och lärandet att göra och får bekanta sig med texter i olika läroämnen. Eleven genomför enkla uppgifter i informationssökning med koppling till olika läroämnen, självständigt och i grupp. Eleven övar sig på att använda informations- och kommunikationsteknik för att skaffa information, lära sig och för att utvärdera sitt lärande. Elevens kunskaper i det egna modersmålet utnyttjas som stöd för lärandet. Bedömningen av elevens lärande i årskurs 1 2 Syftet med bedömningen är att ge information om hur elevens lärande framskridit. Eleven ska få mångsidig respons på sin förmåga att förstå och använda språket, på sina färdigheter att ställa frågor, att förstå andra och att delta i en gemensam diskussion. Med hjälp av responsen ska eleven få veta om sina styrkor och sin utveckling som språkanvändare och om sitt eget lärande i svenska språket. Responsen ska också ge information om hur undervisningen kan planeras. Centrala föremål för bedömningen som är viktiga för lärprocessen och dess framskridande i årskurs Utvecklingen av elevens kommunikationsfärdigheter: förmågan att uttrycka egna känslor och tankar samt förmågan att delta i en diskussion - Utvecklingen av förmågan att tolka texter: den grundläggande läsförmågan, läs- och hörförståelseförmågan, förmågan att diskutera det lästa och hörda samt utvecklingen av ord- och uttrycksförrådet - Utvecklingen av förmågan att producera texter: de grundläggande skrivfärdigheterna och förmågan att producera texter - Förmågan att förstå språk och kultur: förmågan att göra iakttagelser om mångfalden i den egna kulturen och om språkbruket i vardagliga situationer

19 18 - Användningen av språket som ett stöd för allt lärande: förmågan att delta i vardagliga språkanvändnings- och undervisningssituationer i skolan (Som stöd för planeringen av undervisningen kommer stöddelen till dessa läroplansgrunder att innehålla en för bedömning av andraspråk anpassad kriterieskala, som baserar sig på den europeiska referensramen för språkbedömning) DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen består av kompetens i modersmålen, i andra språk och i olika dialektala varianter, på olika nivåer. Utgångspunkten för skolans språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Språkundervisningen ska stärka elevens språkliga medvetenhet och stödja språkbruk på olika språk parallellt. Eleven ska lära sig att analysera texter och kommunikationsformer på olika språk och använda språkvetenskapliga begrepp vid tolkning av texter. Eleven ska också uppmuntras att lära sig språk på flera olika sätt och att använda sin kompetens i olika språk som stöd för all inlärning. Eleven ska få handledning i att läsa texter på lämplig nivå på olika språk och att i sina studier söka information och kunskap på olika språk. Eleven ska vägledas att se och förstå sin egen och andras mångfasetterade språkliga och kulturella identitet. Även betydelsen av minoritetsspråken och de utrotningshotade språken ska behandlas i undervisningen. Undervisningen ska stödja elevens flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk, även de som används på fritiden. Undervisningen ska stärka elevens tro på den egna förmågan att lära sig språk och uppmuntra till att modigt använda nya språk, även på grundläggande nivå. Utgångspunkten för ett språkpedagogiskt synsätt är att alla språkämnen samarbetar. LÄROKURSER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK Elevens studieprogram bör innehålla minst en lång och en medellång lärokurs i språk. Av dessa ska det ena vara det andra inhemska språket (svenska eller finska) och det andra något främmande språk eller samiska. Långa lärokurser innebär A-lärokurser samt modersmålsinriktade lärokurser i svenska och finska. B1- lärokurserna är medellånga lärokurser. Dessutom kan undervisningsanordnaren erbjuda eleven olika långa lärokurser i andra språk som valfria och frivilliga språkstudier. För läroämnet det andra inhemska språket har det inom dessa grunder fastställts sex lärokurser: modersmålsinriktad finska och svenska, lång lärokurs, det vill säga A-lärokurs, i finska och svenska samt medellång lärokurs, det vill säga B1-lärokurs, i finska och svenska läroämnet främmande språk har det fastställts sju olika lärokurser: lång lärokurs, det vill säga A-lärokurs, i engelska, i annat främmande språk och i samiska, medellång lärokurs, det vill säga B1-lärokurs, i främmande språk samt kort lärokurs, det vill säga B2-lärokurs i främmande språk, samiska och latin. Beskrivningar av lärokursen i främmande språk kan tillämpas på alla språk som inte har språkspecifik lärokursbeskrivning. På basis av grunderna utarbetar utbildningsanordnaren eller skolan tillämpningar för