Ale kommun (KF) Verksamhetsplan med budget 2019 (uppdaterad )

Relevanta dokument
Ledning och styrning. På detta sätt säkerställs att fattade beslut kan följas upp och effekterna kontrolleras.

Ledning och styrning. Verksamhetsplan med budget , S AD V MP

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Ledning och styrning. Politiken ska styra VAD och förvaltning och chefer ska ges ökat utrymme att leverera HUR.

Verksamhetsplan med budget Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Framtid i Ale

Verksamhetsplan med budget

Verksamhetsplan med budget

Verksamhetsplan med budget

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

haninge kommuns styrmodell en handledning

2019 Strategisk plan


Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Styrdokument för Hammarö kommun

Strategiska planen

Mål- och verksamhetsutveckling

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

Personalpolicy. Laholms kommun

2017 Strategisk plan

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

inv. 15 minuter från Göteborg

Verksamhetsplan

Program för social hållbarhet

Personalpolitiskt program

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Personalpolitiskt program

Integrationsplan för Ale kommun

Strategisk inriktning

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Verksamhetsplan

Region Gotlands styrmodell

Linköpings personalpolitiska program

Integrationsprogram för Västerås stad

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

STRATEGISK PLAN ~ ~

Verksamhetsplan och budget för valnämnden 2019

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Personalpolitiskt program

Personalpolicy för Laholms kommun

Planera, göra, studera och agera

Program. för vård och omsorg

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Linköpings personalpolitiska program

Stockholms stads personalpolicy

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Stockholms stads personalpolicy

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Vi växer för en hållbar framtid!

POLICY. Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Vision och mål. Antagen av: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp:

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

Policy för ledning och organisation

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Vision Arvika kommun

Kommunens strategiska mål

Verksamhetsplan med budget

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Strategisk inriktning

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Utbildning förtroendevalda. Styrning, ledning och ekonomi 23 jan 2019

Utvecklingsplan Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018

Budget 2018 och plan

Politiska inriktningsmål för integration

Transkript:

Ale kommun (KF) Verksamhetsplan med budget 2019 (uppdaterad 2018-12-03)

Innehållsförteckning 1 Visionen - Lätt att leva... 3 2 Förutsättningar och omvärldsbevakning... 4 3 Ledning och styrning... 10 4 Organisation... 14 5 Strategiska målsättningar... 15 6 Personalpolitik... 26 7 Budget 2019 och plan 2020-2022... 28 8 Exploateringsplan... 35 9 Bilaga 1: Investeringsplan... 36 Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 2(38)

1 Visionen - Lätt att leva För att åstadkomma en förändring måste man veta i vilken riktning man ska gå. I Ale bedrevs under 2012 ett arbete som resulterade i visionen Ale Lätt att leva. Visionens syfte är att utmana hela organisationen att arbeta mot gemensamma långsiktiga mål. När 2200 medarbetare arbetar i samma riktning skapar detta en stark kraft. En vision kan gärna vara djärv och den ska skapa engagemang. Visionen ska också vara lätt att kommunicera vilket leder till att alla kan ta till sig innebörden och omsätta orden till handling. Visionen har som måltidpunkt 2025. Verksamhetsplanen 2018 utgår från Ales vision. I Ale är det nära till skola, arbete och sköna naturupplevelser. Det centrala läget i Götaälvdalen med närhet till Göteborgs storstadspuls är en tillgång. I Ale antar vi utmaningar med lust och energi. Vi underlättar vardagen, förädlar vår service och värnar den gemensamma livsmiljön. I Ale inspireras vi att följa våra drömmar och här är det lätt att leva. Med visionen följer kommunens uppdrag: Vi jobbar med glädje och engagemang för våra invånare. Tillsammans ska vi förädla våra tjänster och förenkla människors vardag. Med mod, samarbete och energi skapar vi en levande kommun för både invånare och företagare. Vi ger aleborna livskvalitet och inspiration att förverkliga sina drömmar! Vår värdegrund som ska ligga till grund för hur vi agerar i vardagen är: - Jämställdhet - Jämlikhet - Berikande mångfald Värdegrunden kompletteras av hur vi arbetar och möter de vi arbetar för, det kallar vi för bemötandet - Stolthet - Vi utvecklar vårt uppdrag och skapar förtroende i det personliga mötet. - Omtanke - Vi bemöter alla med öppenhet, tillit och respekt. - Lust - Vi arbetar med kreativitet, energi och glädje Visionen används som grund för kommunens lednings- och styrsystem. Visionsbilden bryts ner till strategiska målsättningar som samlas i en strategikarta med tydligt och uttalat ansvar. Strategikartan har 2022 som målpunkt för att drygt halvvägs mot den tilldelade tiden för visionen tydligt flytta fram positionerna. Till varje målsättning kopplas drivande mål som mäts och analyseras regelbundet. Visionen är också grundläggande för kommunens varumärke. Vad varumärket innebär och hur det påverkar var och ens vardag finns beskrivet i varumärkesplattformen. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 3(38)

2 Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 Hållbar utveckling Agenda 2030 Hållbar utveckling innebär att vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Genom 17 globala hållbarhetsmål antog världens stats- och regeringschefer ett globalt ramverk för hållbar utveckling i FN:s generalförsamling 2015, Agenda 2030. Agenda 2030 syftar till att skapa hållbar utveckling. De tre dimensionerna av hållbar utveckling, det vill säga de ekonomiska, sociala och miljömässiga, var en viktig utgångspunkt i framtagandet av de globala målen. De tre perspektiven genomsyrar målen för att skapa hållbar, inkluderande och rättvis utveckling för alla. På samma sätt som alla de tre dimensionerna av hållbar utveckling är lika viktiga för att uppnå hållbar utveckling är alla 17 hållbarhetsmål lika viktiga, odelbara och integrerade. Flera av målen är beroende och direkt kopplade till varandra, vilket innebär att framgång för ett av målen ger positiva effekter på andra mål. Agenda 2030 innefattar också nyckelbegreppen transformation, integration och universalitet. Utmaningarna i hållbarhetsarbetet är till stor del globala, men lösningarna främst lokala. Genom sitt demokratiuppdrag är kommunen viktig för att skapa engagemang, få genomslag och åstadkomma förändring i arbetet för en hållbar utveckling. Kommunen är också viktig i sitt serviceaktörskap för det konkreta genomförandet genom att vara huvudman för flera centrala verksamheter som omnämns i Agenda 2030, bland annat omsorg, skola, samhällsplanering och miljö- och hälsotillsyn. Därför är kommunens båda delar, service och demokrati, viktiga för genomförandet av Agenda 2030 och hållbar utveckling. För att nå framgång i genomförandet av Agenda 2030 förutsätts ett engagerat ledarskap som agerar långsiktigt och sektorsövergripande. Ale har idag integrerat Agenda 2030 målen i flerårig verksamhetsplan och budget vilket skapar förutsättningar för genomförande och engagemang hos organisationen. I kommunens årliga dokument Alesamhällets utveckling sammanställs resultat från övergripande kartläggningar, fokusanalyser från tertialrapporter samt utpekade behov och utmaningar från verksamheter, som fördelas ut under de 17 globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030. Alesamhällets utveckling 2018 visade på utmaningar och styrkor under samtliga mål, men där utmaningar ses inom framför allt: god utbildning för alla, jämställdhet och jämlikhet, hållbara städer och samhällen, hållbar konsumtion och produktion, fredliga och inkluderande samhällen, samt genomförande-målet. Nationellt har 6 områden inom Agenda 2030 lyfts fram som samlar de områden som Sverige står inför och där åtgärder kan ge stort genomslag för Sverige och lokalt: 1. Ett jämlikt och jämställt samhälle 2. Hållbara städer 3. En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi 4. Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller 5. Hållbara och hälsosamma livsmedel 6. Stärkt kunskap och innovation 2.2 God ekonomisk hushållning Kommunen ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning på både kort och lång sikt såväl för ekonomin som för verksamheten. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet, det vill säga att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Detta innebär att det inte är tillräckligt att i resultatet uppnå balanskravet, utan för att kravet på en god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt bör resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 4(38)

Kommunens snabba tillväxttakt de kommande åren kommer att utmana nu gällande finansiella mål. Det finns många olika sätt att uppfylla de finansiella målen, att ändra målsättningarna, att öka resultatet, att minska tillväxten och därmed också nödvändiga investeringar är några exempel. Ales beslut måste grundas på kommunens lokala förutsättningar. För att säkerställa de finansiella målen ska det redovisade resultatet vara minst 4 procent av verksamhetens nettokostnader över tid. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen ska vara minst 40 %- Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse ska vara fortsatt positiv. Låneskuld, pensionsskuld inklusive ansvarsförbindelse och borgensåtagande ska per invånare inte överstiga 70 000 kronor. Över tid ska självfinansieringsgraden av kommunens investeringar vara minst 50 procent. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Finansiella jämförelsetal Utfall Utfall Budget Budget Prognos Prognos Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Resultat (Mkr) 30,3 39,0 69,0 78,0 77,0 79,0 130,0 Nettokostnadsandel % 98,2% 97,6% 96,0% 95,8% 95,9% 96,0% 93,7% Nettokostnad (Mkr) 1 594,9 1 614,3 1 667,8 1 747,3 1 802,8 1 872,2 1 900,7 Nettokostnad per invånare (kr) 52 876 53 413 53 713 55 585 56 559 57 183 56 443 -"- Procentuell ökning (%) 1,8% 2,8% 1,6% 3,5% 1,8% 1,1% -1,3% Anläggningstillgångar per invånare (kr) 58 091 48 132 59 033 64 424 70 256 74 211 83 873 Extern låneskuld (Mkr) 661,2 367,3 649,4 763,8 871,7 948,7 1 177,2 Låneskuld per invånare (kr) 21 921 12 153 20 915 24 299 27 348 28 976 34 958 Nettokoncernskuld per invånare (Kommuninvest) Soliditet exkl. ansvarsförbindelse (%) 68 620 48 612 55 760 60 658 64 990 67 667 74 512 42,8% 50,1% 44,4% 44,4% 43,1% 42,4% 40,7% Soliditet inkl. ansvarsförbindelse (%) 14,3% 18,6% 18,7% 21,3% 22,6% 24,0% 25,1% Avskrivningar 79,1 92,2 100,6 105,9 118,3 128,3 138,8 Avskrivningar + Resultat 109,4 131,2 169,6 183,9 195,3 207,3 269 Självfinansieringsgrad (%) 39,9% 105,3% 50,3% 50,1% 58,7% 65,0% 50,4% Invånare (antal) 30 163 30 223 31 051 31 434 31 874 32 741 33 675 2.3 Ekonomisk översikt 2.3.1 Svensk ekonomi Den svenska ekonomin avslutade 2017 starkt och fortsätter att växa under 2018. Högkonjunkturen förväntas sedan att kulminera under 2019. Den positiva utvecklingen av svensk ekonomi har medfört att sysselsättning och skatteunderlag har fortsatt växa. 2018 blir också ett starkt ekonomiskt år med högkonjunktur. De kommande åren därefter kommer att utvecklas mer normalt. Denna förändring sker samtidigt som de demografiska utmaningarna blir mycket stora. Framförallt barn och elever i skolan samt de äldre åldersgrupperna växer snabbt samtidigt som den arbetande befolkningen inte ökar. Konsekvensen blir att kostnaderna både för drift och investeringar ökar snabbare än skatteunderlaget. SKL:s beräkningar i den ekonomiska rapporten maj 2018 visar att den totala obalansen är 30 Miljarder kronor 2021 för kommunsektorn. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 5(38)

2.3.2 Skatteintäkter och statsbidrag för Ale 2019 Beräkningen av kommunalskatten och de generella statsbidragen innebär 96,1 Mkr i ökad skatteprognos mellan budget 2018 och 2019. Av detta simuleras skatteunderlaget med kommunens egen befolkningsprognos som utgör 20 mkr i ökade skatteintäkter och inkomstutjämningsbidrag. Sedan 2018 tar Ale även del av eftersläpningsersättningen som utgör för 2019 utgör 17 mkr av den totala ökningen. Eftersläpningsersättningen baseras på två kriterier. Dels ska antalet invånare öka i genomsnitt med minst 1,2 procent per år under en fyraårsperiod med utgångspunkt sex år innan aktuellt budgetår. Utöver detta ska befolkningen vuxit med 1,2 procent året innan det aktuella budgetåret. När båda dess kriterier är uppfyllda ersätts kommunen med de intäkter som det överskjutande antalet invånare skulle ha genererat i form av skatteintäkter och utjämningsbidrag. 2019 så uppfyller kommunen kraven, därför används 100 % av summan i prognosen. Eftersom denna ersättning kan förändras hastigt samt att regeringen granskar ersättningsmodellen används 50 procent av kostnadsutjämningen i den simulerade skatteprognosen som ligger till grund för budgeten för 2020-2022, dessa år är utfallet ganska lågt då kommunen ligger nära 1,2 procent i befolkningstillväxt. Befolkningstillväxten prognostiseras ligga på ca 2,5 procent per år fram tills 2030 vilket är högre än dagens gränsvärde på 1,2 procent. 2.3.3 Pensionsåtaganden Kommunen har stora pensionsåtaganden. Enligt pensionsprognosen nedan som baseras på prognosen från KPA kommer kostnaderna att fortsätta öka de kommande åren. För 2018 och 2019 förväntas kommunens pensionskostnader öka väsentligt för att sedan avta under 2020. Prognosen utgår från befintlig personal och framtida förändringar av arbetskraften finns således inte inräknade. Pensionsåtaganden Pensionsskuld inkl. löneskatt, Belopp i mkr 2018 2019 2020 2021 2022 Sammantagen nivåhöjning av kostnaderna Avgiftsbestämd ålderspension 52,8 55,2 57,8 60,7 63,9 8,0 Skuldförändring 25,4 12,8 13,7 18,5 17,9-6,8 Finansiell kostnad 3,4 7,0 7,2 9,7 10,3 6,4 Pensionsutbetalningar 32,6 32,7 32,9 33,1 33,2 0,5 Kostnad pensioner/år 114,1 105,7 109,6 120,1 123,3 9,2 Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 6(38)

Ansvarsförbindelsen för pensioner före 1998 hade sitt högsta värde 2013 då skulden motsvarade 637 Mkr. Fram till 2022 beräknas beloppet minska med cirka 130 Mkr. 2.3.4 Ales utveckling de kommande tio åren Prisökningarna på bostäder går snabbt vilket innebär att större andel av planerad byggnation kommer att genomföras. Antalet färdigställda bostäder skiljer sig stort från Västra Götalandsregionen och landet i stort. Utbyggnaden i Kronogården i Älvängen fortsätter att överträffa de ursprungliga planerna, vilket ställer stora krav på den kommunala servicen. Under perioden förväntas utbyggnad påbörjas centralt i både Älvängen och Nödinge. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 7(38)

Källa: Kolada.se Ambitionen är att kommunen ska ha beredskap för en tillväxttakt på 2-3 procent. Tillväxten är effekten av beslut under en lång tid. Tillväxten de kommande fem åren beror på beslut tagna de senaste tio åren. De viktigaste besluten är planbesked, detaljplaner och markanvisningar. Beräkningar visar att bostadsproduktionen under 2018-2022 kan uppgå till 1615 bostäder. Den planerade nybyggnationen visas i diagrammet nedan. Källa: Planerad bostadsbyggnation Ale kommun 2018-2022 version 2 Den snabbt ökade tillväxttakten innebär att Ale behöver öka investeringstakten i lokaler för äldreboenden, förskolor, skolor och bostäder för särskild service bland annat. Ale har nu antagit sin tredje lokalresursplan som gäller för perioden 2019 2028 för att förse den kommunala servicen med lokaler de kommande tio åren. Denna plan ligger till grund för beräknade investeringar under planperioden. En investeringstakt som över tid ligger på 300 500 mkr per år ställer nya krav på finansiering. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 8(38)

Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 9(38)

3 Ledning och styrning 3.1 Bakgrund Sedan mitten av 1980 talet har offentlig sektor genomgått stora förändringar både vad avser förutsättningar men också vad avser styrning. En stark rörelse mot modeller som mer liknar det privata näringslivet började genomföras i slutet på 1980-talet och fick stor genomslagskraft i 1990-talets finanskris. Arbetssättet med New public management har på senare tid kritiserats för att skapa otydliga förutsättningar. Dagens styrning har dock behov av att styra mot tydliga effektmål för invånarna, styrningen bör vara tydlig med vad respektive sektor/enhet skall uppnå, kvalitetssäkringen i leveransen är viktig, varje verksamhet bör jämföra sig med andra för att skapa mesta möjliga nytta för brukaren och brukaren ser allt mer till de egna behoven och vill därför ha en individuell anpassning. Mellan politik och förvaltning finns en arbetsuppdelning som innebär att politiken står för beslutsfattandet framförallt av övergripande och principiella frågeställningar. Förvaltning och chefer ska stå för verkställighet och operativt genomförande. Likväl som invånarna vill ha större inflytande över beslut som påverkar den egna vardagen vill också medarbetarna, i ökande omfattning, kunna utnyttja sin kreativitet och sitt engagemang för att kunna leverera resultat i sitt arbete. Samtidigt med ändrade former har omfattningen av kommunens ansvar ökat. Jämfört med 1980-talet ansvarar kommunen i dag för grundskola, äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och omsorgen till personer med funktionsnedsättning. På detta sätt har den ekonomiska omfattningen och komplexiteten ökat. Det finns många olika styrmodeller som fungerar för en kommun. För samtliga är det viktigt att rollerna är tydliga och att ömsesidig respekt råder. Ale kommun behöver utveckla lednings- och styrarbetet. Detta gäller såväl mellan politiker och tjänstemän, men det är lika viktigt mellan olika politiska strukturer eller mellan olika delar av förvaltningsorganisationen. Ale kommun har valt att arbeta med balanserad styrning som bas för det strategiska styrningsarbetet. Basverksamheten som till största delen regleras vi lagar och förordningar styrs huvudsakligen genom att verksamheterna redovisar kvalitetsindikatorer samt att systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. 3.2 Balanserad styrning Balanserad styrning har som utgångspunkt att med balans i de fyra perspektiven kund/brukare, processer, medarbetare och ekonomi styra det som är strategiskt prioriterat och som skapar värde för kund/brukare. Detta är en stor skillnad jämfört med traditionen inom offentlig sektor som i huvudsak har styrt på ekonomiskt utfall. Den balanserade styrningen stöttar arbetet med visionen och har därmed också 2025 som slutmål. 2018 utvecklas modellen för att förutom tydligt styra med de fyra perspektiven också styra baserat på de tre hållbarhetsdimensionerna. De sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna ska tydligt balanseras mot varandra i strategikartan Baserat på visionen har ett antal strategiska målsättningar identifierats som ska fokusera och tydliggöra arbetet med förverkligandet fram till 2025. För varje målsättning har målvärden definierats samt aktiviteter startas för att göra det troligt att önskvärda resultat uppnås. Uppföljning sker kontinuerligt för att följa upp progressen i samtliga strategiska målsättningar. 3.3 Buffert/utvecklingsreserv på sektors-/verksamhetsnivå En budget beskriver den verksamhet som i förväg planeras utifrån ett antal antaganden. Det är sällan alla dessa antaganden till fullo slår in. Det är därför viktigt att i budgeten avsätta utrymme för att kunna hantera avvikelser. Beroende på hur stor reserv eller buffert som avsätts varierar handlingsutrymmet. Varje sektor ska avsätta minst 1 procent av den samlade budgeten till en reserv. Reserven ska placeras på ett sådant sätt att uppkomna Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 10(38)

kostnader inom sektorn kan hanteras utan att planerad verksamhet behöver strykas. Om verksamheten inte behöver använda bufferten ska i stället verksamhet planeras som kan genomföras under året som är av engångskaraktär och därmed inte långsiktigt är kostnadsdrivande. Målsättningen är att beloppet vid årets slut ska vara använt. 3.4 Uppföljning Planering av verksamheten är det första skedet i en process som ska leda fram till önskvärt resultat för kunden/brukaren. De följs av genomförande, uppföljning och eventuell justering av genomförandet om inte önskvärt resultat uppnås. Kommunen behöver i större utsträckning arbeta med att kontinuerligt följa om insatta åtgärder leder till avsett resultat. Detta görs genom en tydlig rollfördelning i genomförande och uppföljning. Grundprincipen är att den som upptäcker en avvikelse omedelbart vidtar åtgärder inom sitt mandat för att åstadkomma nödvändiga justeringar. Detta innebär att: Enhetschefer ansvarar för att enhetsplaner omarbetas efterhand om det är nödvändigt för att nå uppsatta mål inom alla fyra perspektiv. Verksamhets- och sektorchefer justerar genomförande/verkställighet löpande utifrån givna delegationer. Om situationen uppstår att de givna målsättningarna inte kan uppnås ska detta inom tio arbetsdagar anmälas till nämnden med förslag till hur den uppkomna situationen kan hanteras för att åter verka i enlighet med nämndens beslut. Nämnd/styrelse ska inom 30 dagar från det att den informerats om att målen inom något perspektiv inte uppnåtts fatta de beslut som krävs för att åter komma i balans. Nämnderna ansvarar för framtagande av kompletterande styrregler för sina ansvarsområden. Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per april och augusti månad. Delårsrapporter ska upprättas av tjänstemannaorganisationen och vara nämnd- /arbetsutskottsbehandlade innan de beslutas i kommunstyrelsen. Sektorchefen är skyldig att i nämndprotokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som inte är uttryckligen finansierade. Systematisk uppföljning ska ske löpande. I relation till en periodiserad budget är det chefers och nämnders ansvar att månadsvis värdera om verksamheten löper enligt plan. Detta omfattar samtliga perspektiv där det är möjligt. Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen har ett särskilt ansvar att följa kommunens ekonomiska utveckling ska månadsvis dels ges en samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen och dels ges en presentation av hur det strategiska arbetet och den balanserade styrningen utvecklar sig. Varje tertial ska verksamheten i sin helhet redovisas i tertialuppföljningar. Dessa uppföljningar ska också tematiseras så att alla verksamheter och alla strategiska planer minst en gång per år grundligt följs upp. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att antingen själv eller genom delegation komma med anvisningar hur detta arbete ska läggas upp. På detta sätt görs varje år tre större uppföljningsrapporter per april, augusti och december. Däremellan följs ekonomi och de verksamhetsmått som är möjliga på nämnd och förvaltningsnivå. 3.5 Budgetprocess, tidplan för budgetarbete 2018 2018 års budgetprocess har skiljt sig från tidigare år då det inte funnits några politiska inriktningsdokument att utgå ifrån. Under perioden april juni har de ekonomiska förutsättningarna och skatteprognos sammanställts och presenterats för politiken. Förvaltningsledningen har under juni tagit fram preliminära ekonomiska ramar 2019 för respektive nämnd och budgetarbetet har kunnat påbörjas. Under september har genomgång av de ekonomiska förutsättningarna samt de strategiska målen presenterats för de olika politiska konstellationerna via Workshops. Arbetet under hösten fram till framlagd verksamhetsplan och budget har fortskridit genom löpande dialoger mellan tjänstemannaorganisation och de politiska konstellationerna. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 11(38)

3.6 Arbetssätt Kommunfullmäktige har inte fattat något budgetbeslut i juni och nämnderna har fram till budgetbeslutet december arbetat utifrån preliminära ramar och de strategiska målsättningar som finns i budget 2018. Detaljbudgeten görs enligt den mall och de anvisningar som upprättas av sektor kommunstyrelsen. När nämndernas detaljbudgetar är klara sker en avrapportering till kommunfullmäktige. Särskild vikt läggs här vid nämndernas följsamhet i nämndplanerna gentemot verksamhetsplanens mål och särskilda uppdrag kopplat till respektive nämnds ekonomiska förutsättningar. Kommunfullmäktige beslutar också i november om skattesats och i december resultat- och balansbudget samt eventuellt ändrade styrregler. Nämnderna får i uppdrag att senast den 31 januari 2019 besluta om nämndbudget för 2019 enligt kommunfullmäktiges beslut om vision, mål och ramar. Denna process koncentreras kring vilken verksamhet som kan bedrivas inom de ekonomiska ramarna det kommande budgetåret, samt vilka långsiktiga planer som finns för de efterföljande åren. Nämnderna ska fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. De ekonomiska framtidsutsikterna med krav på utbyggd och förbättrad kommunal service, stigande pensionskostnader och osäkerhet om den ekonomiska tillväxten de kommande åren innebär att nämnderna måste ha långsiktigt perspektiv på sin verksamhet så att god ekonomisk hushållning uppnås även i ett längre perspektiv. Nämnderna måste hantera volym- och kostnadsförändringar inom tilldelade ekonomiska ramar. Nämnderna ska redovisa vilka verksamhetsförändringar och eventuella väsentliga omprioriteringar som kommer att genomföras. Även förslag till förändringar under planperioden på grund av investeringar och volymförändringar i brukargrupperna ska redovisas. 3.7 Ekonomistyrningsprinciper En god ekonomisk hushållning innebär att de mål och riktlinjer som fastlagts för ekonomi och verksamhet stäms av, följs upp och utvärderas kontinuerligt samt att det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Varje nämnd ska upprätta en detaljbudget och en nämndplan för 2019, med beaktande av reglerna för en god ekonomisk hushållning. Nämnderna har ansvar för att bedriva verksamhet enligt av kommunfullmäktige givna mål och riktlinjer samt enligt gällande lagstiftning, nationella mål och övriga styrdokument, allt inom av kommunfullmäktige tilldelat kommunbidrag eller avgiftsutrymme. För att göra ansvar och befogenheter tydliga samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för styrning av nämnder utarbetats. Nedanstående regler gäller 2019. 3.7.1 Styrkedja och ansvarsgränser Verksamhetsplanen anger kommunfullmäktiges inriktning, mål, resursfördelning samt investeringsbudget och är det övergripande styrdokumentet riktat till nämnderna. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnd att genomföra den verksamhet som verksamhetsplanen anger inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt. Nämnderna ansvarar för att beslutade mål uppnås inom ramen för anvisade kommunbidrag och övriga resurser. De totala tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse. Kommunens ekonomi sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig i förhållande till målen ska nämnden i första hand undersöka förutsättningarna att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand hos kommunstyrelsen aktualisera behovet av att ompröva målen för verksamheterna. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning så länge nettoramen hålls. Tilläggsanslag under löpande verksamhetsår prövas endast undantagsvis. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 12(38)

Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. Vid större förändringar kan detta ske under pågående verksamhetsår. Nämnderna ska upprätta nämndplaner där verksamhetsplanens inriktning, mål etcetera fördjupas. Sektor kommunstyrelsen tar fram anvisningar för nämndplanerna. Sektorcheferna ansvarar för att de verksamhetsplaner och andra dokument som krävs för att styra och leda den operativa verksamheten i riktning mot uppställda mål upprättas och kommuniceras. Varje nämnd ska årligen besluta om plan för intern kontroll. Uppföljning av internkontrollplanerna ska bifogas budgetuppföljningarna till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan därutöver besluta om särskilda internkontroller av viss verksamhet under löpande verksamhetsår. 3.7.2 Över- och underskott Om nämndernas över-/underskott ska tas med till kommande år prövas och beslutas av kommunfullmäktige varvid hänsyn tas till om målen är uppfyllda. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 13(38)

4 Organisation Kommunfullmäktige beslutar om inriktning av och resursfördelning för kommunens verksamhet. På direkt uppdrag av kommunfullmäktige arbetar ett antal beredningar; demokratiberedning, valberedning samt tillfälliga beredningar. Kommunstyrelsen har dubbla roller. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunen och även ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen och nämnder utses av kommunfullmäktige. De ska inom sitt ansvarsområde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Nämnd ska fokusera på frågor som rör resursfördelning, utveckling och uppföljning av verksamheten. Varje nämnd har till sin hjälp ett eller flera utskott. Utskottens uppgift är att fatta beslut i ärenden som nämnden har delegerat och svara för politisk beredning av de ärenden som ska avgöras i nämnden. Nämnderna stöds av en sammanhållen tjänstemannaorganisation i Ale kommun. Förvaltningen är uppdelad i fyra olika sektorer. Verksamheten leds av sektorchef med verksamhetschefer/avdelningschefer på nästa nivå. Ale kommuns långsiktiga vision Lätt att leva samt våra tre övergripande mål: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, är utgångspunkten för all verksamhet och utvecklingsarbete inom kommunen. De senaste årens erfarenheter visar att flera av våra verksamheter har behov av särskild uppmärksamhet och utveckling. De verksamheterna kommer därför att särskilt uppmärksammas liksom att ett större fokus kommer att ges på kommunens inre arbetssätt, organisationskultur och ledarskap. Uppdrag: Omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens uppdrag behöver renodlas och Arbetsmarknadsenhetens (AME) organisatoriska tillhörighet utredas. Utredningen ska vara klar innan juni 2019 och beslut fattas innan september 2019 för att en eventuell organisationsförändring ska kunna ske inför 2020. En liknande utredning avseende vuxenutbildningens organisatoriska tillhörighet ska ske där beröringsytor med t.ex. AME ska beaktas. I samband med att den nya Servicenämnden inrättas behöver den placeras i den kommunala organisationen. Även här behöver en utredning ske. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 14(38)

5 Strategiska målsättningar 2019 indelas de strategiska målsättningarna på i princip samma sätt som 2018. Målsättningarna Hållbar konsumtion och produktion samt Minskad klimatpåverkan och fossilfritt samhälle slås dock ihop i den nya målsättningen Minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion. För att skapa balans mellan hållbarhetens tre dimensioner så delas målsättningarna i social, ekologisk och ekonomisk dimension. Styrningen inom de sociala och ekologiska dimensionerna är ännu inte lika utvecklad som inom den ekonomiska. Den strategiska målsättningen Hållbara samhällen omfattar både den ekologiska och den sociala dimensionen. Kommunfullmäktige beslutar om prioriterade strategiska målsättningar gemensamma för hela organisationen. Det är allas ansvar att bidra till att målen nås. Beroende på placering i organisationen kan bidraget vara mer eller mindre kort eller långsiktigt. Av särskild vikt är att nämnder och sektorer samverkar gränsöverskridande så inga goda idéer förloras under arbetets gång Till målsättningen kopplas mått som enligt principen SMART (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Relevant och Tidsatt) anger ambitionsnivån på kort och lång sikt. Måtten är valda så långt det är möjligt så att jämförelse kan göras med andra kommuner. Detta kan exempelvis ske inom ramen för öppna jämförelser, Kolada eller SCB:s olika undersökningar. Ambitionsnivåerna är i allmänhet satta så att kommunen 2022 ska vara bland de 25 % bästa kommunerna i landet inom respektive mått. Utgångspunkten för 2019 är att uppnå en reell förbättring i jämförelse med senast mätta resultat. Nämnderna ska utgå från de gemensamma målsättningarna och anpassa sina målsättningar inom sitt ansvarsområde och eventuellt komplettera med uppdrag till förvaltningen/sektorn. Nämnden ansvarar för att uppdrag inom respektive område formuleras i respektive nämndplan. 5.1 Social hållbarhet och jämlika livsvillkor 5.1.1 God utbildning för alla God utbildning för alla Minskad ojämlikhet Inom ramen för God utbildning för alla finns alla skolformers mål att nå så hög måluppfyllelse som möjligt för varje barns och elevs lärande, utveckling och välmående. Ett viktigt mått är behörigheten till gymnasiet, vilket för varje individ är ett avgörande steg för framtiden. Att utbilda för ett långsiktigt hållbart samhälle innebär att bygga en god grund med kunskap, bildning och innovation. För att nå dit visar både nationell och lokal nulägesanalys att två stora utmaningar behöver adresseras Lika möjligheter till framgångsrikt lärande och Hållbar kompetensförsörjning. Lika möjligheter till framgångsrikt lärande Följande tre aspekter definierar lika möjligheter till framgångsrikt lärande: Lika tillgång Lika tillgång innefattar i sin grund rätten till skolgång genom exempelvis geografisk närhet, där tillgången till utbildning i grundskolan i Sverige och i Ale är god och väl kontrollerad. Tillgång till utbildning i förskola och fritidshem innebär att andelen inskrivna barn ska följas och forskning på området ligga till grund för eventuella insatser. Alla barn och elever ska få plats i lokaler och lärmiljö som är lika gynnsamma för resultaten. Lika kvalitet I alla lärmiljöer, det vill säga mellan och inom varje förskola och skola, ska kvaliteten på utbildningen som ges ge lika goda möjligheter till framgångsrikt lärande. Det innebär att utbildningen kan och ska bedrivas delvis olika men med lika kvalitetsnivåer och lika goda förutsättningar att nå målen. En kontinuerlig kvalitetsutveckling inom det pedagogiska arbetet bygger på att enheterna själva identifierar utvecklingsbehov och får stöd i det lokala förbättringsarbetet. Med det skapas goda förutsättningar för ökad måluppfyllelse och minskade skillnader. För att Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 15(38)

relevant och framgångsrikt utvecklingsarbete ska bedrivas krävs ett väl fungerande och fortsatt utvecklat systematiskt kvalitetsarbete. Det ska finnas vetenskaplig grund för utvecklingsarbetets innehåll och form. Kompensera för skilda förutsättningar De socioekonomiska förutsättningarna i form av föräldrarnas bakgrund beträffande språk, utbildning och inkomst är idag avgörande för skolframgång i Sverige såväl som i Ale. Skolor och förskolor ska ges förutsättningar genom allt från samhällsplanering och lokal organisation att ha en gynnsam sammansättning av barn och elever. Utbildningen ska vara utformad så att de socioekonomiska förutsättningarna inte skapar skillnader i möjligheterna till framgångsrikt lärande. Hållbar kompetensförsörjning Utbildningsverksamheterna står inför stora utmaningar avseende kompetensförsörjning. Nationella och regionala kartläggningar visar att det inte kommer att finnas kapacitet att bemanna inom flera av personalkategorierna. Behålla Den största resurstillgången är personalen som finns idag. För att behålla och stimulera medarbetarna ska alla ha goda förutsättningar att bedriva och utveckla sitt arbete. Det innebär att alla arbetsplatser ska ha både struktur och kultur som bär för dialog, utveckling och sammanhangsskapande. Rekrytera personal Ale ska vid rekrytering attrahera de allra skickligaste inom varje personalkategori. En god kvalitet i kärnverksamheterna skapar gott rykte och utgör grunden. Utöver det ska ett attraktivt arbetsgivarvarumärke utvecklas. Förändra arbetsorganisation Nuvarande former för organisering bär inte hela vägen in i framtiden. De bristyrken som syns både nationellt och i Ale skapar behov av nya sätt att fördela och organisera uppdrag och arbetsuppgifter inom förskola och skola. Det i sin tur skapar behov av nya yrkeskategorier som grund för att det gemensamma uppdraget kan bedrivas i nya former. Den personal som finns idag är en resurs att strategiskt utbilda vidare för framtiden. Tillitsbaserad styrning Flera utredningar pekar på att den så kallade styrkedjan i svenska utbildningssystemet inte fungerar väl. Offentlig sektor i sin helhet upplever utmaningar avseende förtroende både inom och utom organisationerna, vilket har koppling till ledning och styrning. För att pröva nya vägar mot tillit och förtroende ska Ale kommuns sektor utbildning, kultur och fritid utveckla tillitsbaserad styrning. Ökad tillit är i sig ett viktigt mål för ett demokratiskt och hållbart samhälle. Definition Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet. Uppdrag: Sektor utbildning kultur och fritid ska utveckla former för tillitsbaserad styrning. Styrmodell/er ska utformas och initieras under 2019. Prioriterade mått Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program ska öka. Målet för 2023 är 90 procent. För 2019 är målvärdet 84 procent. Utfall 2018: 84 procent. Andel elever som nått målen i alla ämnen ska öka. Målet för 2023 är 82 procent. För 2019 är målvärdet 77 procent. Utfall 2018: 76,2 procent. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 16(38)

Andel elever i årskurs 5 och 9 som upplever tillit till sin förmåga ska öka. Målet för 2023 är indexvärde 90 respektive 80. Målet för 2019 är 87 respektive 74. Utfall 2018: 86 respektive 71. Skillnad i resultat beroende på bakgrund ska minska. Elever som har föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning ska öka sin behörighet till gymnasiet. Målet för 2023 är 90 procent. För 2019 är målvärdet 82 procent. Utfall 2018 och 2017: Elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning, 2018: 89,3 procent, 2017: 91,3 procent. Elever som har föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning, 2018: 81,7 procent, 2017: 75,6 procent. Vårdnadshavares upplevda kvalitet av förskolan ska öka. Mått avser enkätresultat för Trygghet och gemenskap samt pedagogik. Målet för 2023 är indexvärde 6 respektive 5,7. För 2019 är målet 5,7 respektive 5,3. Utfall 2017: 5,6 respektive 5,2. 5.1.2 Full och produktiv sysselsättning God utbildning för alla Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Minskad ojämlikhet Meningsfull sysselsättning och möjlighet till egenförsörjning ökar förutsättningarna för delaktighet och känsla av sammanhang. Bättre psykisk hälsa och längre liv är positiva effekter på lång sikt och dessa får genomslag såväl för den enskilde som för samhället i stort i form av ökade skatteintäkter och lägre kostnader. Att arbeta mot målsättningen full och produktiv sysselsättning innebär att Alebor mellan 16 och 67 år, i relation till egen förmåga, ska ha möjlighet till sysselsättning. Rubriken motsvarar formuleringar som återfinns i mål 8 i den av riksdagen beslutade handlingsplanen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Arbetet med målsättningen har utvecklats under 2018 och bedrivs nu i två spår, ett mer operativt spår, där fokus för arbetet är sysselsättning för den enskilde och ett mer strategiskt spår, där de långsiktiga behoven avseende målgrupperna ungdomar 18-24 år och nyanlända såväl som framtida rekryteringsbehov är i fokus. Utbildning i kombination med anställning är en modell som använts med goda resultat och utvecklingen av ytterligare lösningar av liknande karaktär pågår i samverkan med berörda myndigheter. Antalet arbetslösa ökar och minskar med konjunktursvängningar men oavsett konjunktur är det alltid de Alebor som står allra längst från arbetsmarknaden som står utanför möjligheten till egenförsörjning. För dessa kommuninvånare krävs möjliggörande och ibland också motivationshöjande insatser, i samverkan med såväl sjukvård som försäkringskassa och arbetsförmedling. Det är ett målmedvetet och långsiktigt arbete som tar sin utgångspunkt i evidensbaserade metoder. Möjligheten att komma vidare från en form av sysselsättning, tex dagligt arbete, till annan anställningsform är en viktig del av detta långsiktiga arbete för att varje individ ska ha möjligheten att, utifrån sina förutsättningar, utvecklas och optimera sin förmåga. Det framgångsrika arbetet med feriearbete för ungdomar kommer att fortsätta, som tidigare i samverkan med näringslivet. Företag skapar jobb och genererar skatteintäkter till den gemensamma välfärden. I Ale ska det finnas bästa möjliga förutsättningar för att etablera sig och vi ska hela tiden sträva efter att vara den mest företagarvänliga kommunen i regionen. Ales befintliga företag värderas högt och ska ges förutsättningar att utvecklas och växa. Nyetablering av företag i kommunen ska också prioriteras och eget företagande ska också ses som en möjlighet till försörjning. Här har hela organisationen ett ansvar och de insatser som erbjuds behöver ge tillräckligt god effekt. De insatser som erbjuds behöver ge tillräckligt god effekt. Att mäta andelen arbetslösa i respektive målgrupp kan ge en indikation på om man fått effekt av insatserna men säkra slutsatser är svåra att dra. Att mäta andel av de som, efter avslutad insats, går vidare till utbildning eller arbete är att föredra. I gruppen ungdomar 18-24 år är den andelen hittills i år 38%. Målsättningen är att andelen stadigt ska öka. Avseende gruppen nyanlända är siffran nära 100% och det beror på att personer ur etableringen matchas mot anställning direkt. Därmed har det litet värde att följa den statistiken, här krävs ett bredare anslag. Att följa Alebornas utbildningsnivå över tid skulle ge ett mått som långsiktigt visar på konkurrenskraften på Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 17(38)

arbetsmarknaden. Under perioden 2005--2015 har andelen högutbildade (personer som har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år) ökat med knappt 10% för kvinnor och knappt 5% för män. Den initiala målsättningen är att andelen kommuninvånare med gymnasiebehörighet stadigt ska öka. Integration Ale kommun ska vara en öppen och inkluderande kommun som tar tillvara alla människors kunskaper och möjligheter. Möjligheten till egen försörjning är nyckeln till god integration. Första tiden har kommunen ett delat ansvar med staten, och därefter övergår det till ett helt kommunalt ansvar. För att förbättra integrationen dvs språket, första jobbet och/eller utbildning behöver vi vara pragmatiska och göra saker som kanske egentligen inte uppfattas som ett kommunalt ansvar. Detta kommer att betala tillbaka sig mångfalt när vi lyckas med integrationen. Exempel på sådana aktiviteter är validering, Starta eget-utbildning parallellt med SFI och Yrkesvux. Då ansvaret är fördelat på flera aktörer måste vi tydliggöra och formalisera ansvar, både i samordning och i utförande. Det är en grundläggande förutsättning att alla sektorer ska vara delaktiga i arbetet, även om KS har det formella samordningsansvaret. Ale ska erbjuda alla asylsökande i kommunen en samhällsintroduktion som förmedlar de grundläggande värderingar, regler, lagar etcetera som vår samhällsstruktur bygger på vad gäller demokrati, jämställdhet, yttrandefrihet och likabehandling. Civilsamhället gör insatser som det offentliga av olika anledningar inte gör, det är av stor vikt att civilsamhället stöttas på olika sätt, det kan tex handla om tips och råd, administrativt stöd eller mindre ekonomiskt stöd. I arbetet mot målsättningen ska kommunen vara ett föredöme i att erbjuda sysselsättning - med hjälp av tillgängliga arbetsmarknadsåtgärder där det är möjligt och tillför ett mervärde. För många i målgruppen nyanlända är inträdet på arbetsmarknaden särskilt svårt samtidigt som arbete ökar förutsättningarna för delaktighet i samhället i stort. Denna målgrupp kommer, tillsammans med ungdomar 18-24 år, att ha särskilt fokus även i arbetet framöver. Uppdrag: Arbetet med att ta fram ett Integrationsprogram ska skyndsamt utföras. Programmet ska innehålla kraftfulla och tydliga åtgärder för att nyanlända snabbt ska komma i egen försörjning. Prioriterade mått Andel arbetslösa och i program i åldern 18 24 år ska minska. För 2018 är utfallet per april 6,7 procent. Andel nyanlända av det totala antalet arbetslösa/i program ska minska. För 2018 är utfallet per april 14,2 procent. 5.1.3 Medskapande samhälle Hållbara städer och samhällen Fredliga och inkluderande samhällen I dagens samhälle är ökad delaktighet en del av invånarnas förväntningar. Ökad delaktighet genom inflytande i samhället och makten att påverka sin egen livssituation främjar hälsan. Delaktigheten måste vara verklig, det måste löna sig att dela med sig av sina synpunkter och förslag. Det krävs av organisationen att den har förmåga att tillmötesgå detta behov. Stora förändringar har skett i de grundläggande värderingarna i Sverige de senaste trettio åren. Dagens svensk vill i mycket större utsträckning själv ha inflytande över de beslut som är avgörande i vardagen. Kommunens beslutade riktlinjer för invånardialog pekar på betydelsen av invånardialog på alla nivåer. Såväl Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 18(38)

politiken som förvaltningen har ett stort ansvar för att använda olika dialogmetoder där det förbättrar resultatet av kommunensarbete. Dialog bör användas i de fall det tillför kompetens till frågan eller förstärker förankringsarbetet. Policys och regler för medborgardialog som tydliggör förvaltningens roll i arbetet är viktiga. Uppdrag: Förvaltningen ska rensa antalet verktyg för att i stället utveckla processer som tar medborgarnas, medarbetarnas och andra intressenters medskapande som en del i beslutsprocessen. Prioriterat mått Andelen invånare som enligt Nöjd Inflytande Index anser att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet ska öka. Målet 2019 är 45. Målsättningen 2023 är 50. Utfall augusti 2018: 34 (egen mätning). 5.1.4 Hållbart samhälle Minskad ojämlikhet Hållbara städer och samhällen Bekämpa klimatförändringen Ale växer snabbt och det finns nu möjlighet att förändra samhällenas förutsättningar. Ny bebyggelse ska planeras hållbart utifrån både ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Vi behöver minska samhällets negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luft- och vattenkvalitet, buller samt möjlighet att utnyttja kollektiva transporter. Grön- och blåstruktur ska säkerställas efter dess potential att bidra med ekosystemtjänster, värden och tjänster för människan och för bevarande av biologisk mångfald. Bevarande av ekosystemtjänster blir särskilt viktigt för att kunna anpassa samhällena till ett förändrat klimat. Den fysiska miljön ska skapa förutsättningar för hållbart resande och även ge möjlighet till fysisk aktivitet i vardagen. Särskilt barns möjlighet att kunna och vilja röra sig i samhället ska beaktas. Grönområden är viktiga för rekreation, folkhälsa och social hållbarhet. Det finns tydliga samband mellan tillgången till gröna miljöer och fysisk och mental hälsa. Närhet till grönområden i och i anslutning till tätorterna är särskilt viktigt för barn, äldre, rörelsehindrade och människor utan bil. En trygghetsskapande åtgärd är att skapa fler mötesplatser för olika aktiviteter på samma yta, för att skapa förutsättningar för många, oavsett ålder, att mötas. Platsens historia har betydelse för samhörigheten och trivseln i ett samhälle och kommun. När människor flyttar till Ale kan det vara svårt att veta vilka utflyktsmål som finns i kommunen. Det finns idag bra informationsmaterial, kartor mm som berättar om Ales historia samt var tex vandringsleder, badplatser osv finns. Genom att använda oss av digitala verktyg uppfattas vi som en modern och välkomnande kommun och för att göra Ale mer tillgängligt för fler ska digitala verktyg tas fram i syfte att berätta om vad vår kommun har att erbjuda. Besöksnäringen är en av Sveriges viktigaste framtidsnäringar och har enorma möjligheter att utvecklas. Med Ales alla tillgångar kan besöksnäringen utvecklas även här. Ale kommun ska, tillsammans med föreningar och företagare, både befintliga och potentiella, se hur besöksnäringen kan utvecklas hos oss. Här är även naturvårdsplanen en del. Jordbruk är av nationell betydelse och jordbruksmarken som naturresurs är viktig för vår livsmedelsförsörjning. Många odlingslandskap hyser också höga värden för rekreation, kulturhistoria och biologisk mångfald. Det är av stor vikt att planera även landsbygdens bebyggelse, så att framtida generationer får optimala förutsättningar. Kunskap om energihushållande behöver spridas både till kommunanställda och medborgare, detta för att minska energianvändning och bland annat uppmuntra energismart byggande Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 19(38)

En god integration av människor och en balans mellan hållbarhetens tre dimensioner leder till mer jämlika livsvillkor samt begränsad belastning på miljön, nu och framförallt för kommande generationer. Ale kommun bör i första hand satsa på främjande och förebyggande insatser för att undvika såväl placeringar av barn och unga som hemmaplanslösningar. Hemmaplanslösningar är dock ett begrepp som används för olika typer av insatser och grundtanken att högst kvalitet och bäst effekt per krona alltid ska gälla. En definition av hur Ale använder sig av begreppet och företeelsen hemmaplanslösningar ska arbetas fram. Kostnaderna för externa behandlingar och placeringar för barn, unga och vuxna, är höga. Hemmaplanslösningar har goda möjligheter att bli mer kostnadseffektiva och ha en lika hög eller högre kvalitet som köpta platser. Hedersförtryck drabbar många unga, både tjejer och killar, och kan ta sig uttryck som är svåra att upptäcka. För att öka kunskapen kring hedersförtryck, och därmed också möjligheten att fånga upp och agera när sådana signaler finns ska en plan för att motverka hedersförtryck tas fram Barns och ungas psykiska ohälsa har ökat under flera år och fortsätter öka. Vi måste bli bättre på att förstå vad som orsakar våra ungas psykiska ohälsa för att veta vilka åtgärder som ska ske och var Uppdrag: Förvaltningen ska ta fram en definition av hemmaplanslösningar i Ale kommun. Därefter ska ett mått formuleras. Förvaltningen ska, under ledning av KS, starta ett arbete för att förstå vad som orsakar Ales ungas psykiska ohälsa Förvaltningen får ett uppdrag att ta fram modell och nyckeltal för att följa området psykisk ohälsa Prioriterade mått Andelen ungdomar som går och cyklar till skolan ska öka. Utfall: andel elever 2018 i årskurs 4 9 som går eller cyklar till skolan varje dag, 50,3 %. 5.2 Ekologisk hållbarhet 5.2.1 Minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion Hållbar energi för alla Hållbara städer och samhällen Hållbar konsumtion och produktion Bekämpa klimatförändringen Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Under hösten 2018 presenterade FN:s klimatpanel IPCC en ny rapport om konsekvenserna vid en förhöjd medeltemperatur på jorden. Det finns många bra initiativ och åtgärder för att begränsa global uppvärmning, men utvecklingen måste ske i en snabbare takt. En hög klimatambition i närtid med utsläppsminskningar är avgörande för att hantera både klimatfrågan och hållbar utveckling på bred front. Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 20(38)

För att minska fortsatt negativ påverkan på klimatsystemet måste vi ställa om samhället och skapa möjlighet för invånarna att leva sina liv med möjlighet till mindre klimatpåverkan. För att skapa förutsättningar för jämlika livsvillkor och en långsiktigt hållbar utveckling måste klimatförändringen minimeras. Kommunen kan bland annat genom samhällsplanering, innovation, utbildning och upphandling bidra till att den globala uppvärmningen minimeras. Arbete pågår med att fullfölja Kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram en klimatstrategi, där en del ska ge minskade växthusgasutsläpp och en del handlar om hur Alesamhället blir motståndskraftigt inför klimatförändringarna. Genom detta arbete kommer förslag på mål, mått, åtgärder och aktiviteter att föreslås. Intresset för att använda en bil som drivs av el ökar samtidigt som många väljer bort den pga svårigheter att ladda bilen. Det behövs två olika typer av laddmöjligheter, dels snabb laddstationer och dels möjlighet att ladda bilen över natten. Ale ska arbeta för att möjligheten att ladda sin elbil över natten ska finnas med i högre utsträckning än i dag vid nybyggnation. Möjligheten att skriva med det i exploateringsavtal ska prövas. Energirådgivarens uppdrag breddas för att samordna och skapa förutsättningar för diskussioner mellan olika intressenter och aktörer såsom tex samfällighetsföreningar, nätägare och el-leverantörer Arbetet med att kommunens bilar ska drivas med fossilfria drivmedel ska fortgå. Resvaneundersökningen i kommunen säger att hälften tar sin egna bil vid tjänsteresor. Flera upplever att poolbilarna ofta är uppbokade eller att det är enklare att ta sin egen bil. Det är viktigt att systemet för poolbilar och cyklar funkar och att det går snabbt och är enkelt att boka och använda dessa. Det skulle dessutom behöva bli enklare att göra tjänsteresor med kollektivtrafik. Systemet vi har idag är inte tillräckligt flexibelt. Smart Bildelning av personalbil ger möjlighet att nyttja en elbil privat mot ett förmånligt bruttolöneavdrag. Bildelning sker genom att arbetsgivaren ges möjlighet att nyttja bilen som poolbil under arbetstid. Vi som kommun ska skapa förutsättningar för att även privatpersoner i Ale ska kunna tanka bränsle som minskar koldioxidutsläppen. Det kan göras genom att möjliggöra nya tankställen i detaljplaner, i dialog med företag som driver tankställen samt upphandla bränsleavtal till kommunens bilar. Användande av cykeln ökar och det finns potential att utöka kanske framförallt cyklandet till pendelstationer. Det finns förvaring för cyklar vid stationerna men de används inte i tillräckligt stor utsträckning och behöver marknadsföras bättre. Även möjligheten till att låna el-cykel behöver marknadsföras i större utsträckning än idag. Uppdrag: Möjligheten att införa Smart Bildelning, eller liknande system, ska utredas. En stor del av dagens miljöproblem hänger ihop med vår konsumtion. För att konsumtionens negativa miljöpåverkan ska minska måste vi förändra hur och vad vi konsumerar. En hållbar konsumtion och produktion innebär en god hushållning av naturresurser och en minskad användning av icke förnyelsebara råvaror och skadliga kemikalier. En omställning till mera hållbara alternativ är positivt inte bara för miljön utan även för vår hälsa. Varor och tjänster påverkar miljön under hela livscykeln; vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter i alla led. Kommunen är en stor inköpare av varor och tjänster och har därmed stor möjlighet att påverka. För att säkra att kommunens klimatpåverkan blir så liten som möjligt behöver ett samlat grepp tas över upphandlingar snarare än att sikta in sig på enskilda mål. Genom att ha en helhetssyn kan vi se var vi får störst miljönytta per krona, vi kallar det smart upphandling. Med hjälp av närodlad och smart upphandling, både avseende varor och tjänster, kan vi komma längre än idag avseende minskade växthusutsläpp. Råvaror som köps in till våra kök ska vara producerade i enlighet med svensk lagstiftning. Utredning pågår och besked kommer inom kort för att fastställa om vi kan leva upp till detta inom alla livsmedelsområden förutom kött där vi vet att vi kan det. Kommunen bör även föregå med gott exempel och sprida kunskap och goda vanor kring hållbar konsumtion genom verksamheter som exempelvis förskola och utbildning. Mätningar har visat att det största matsvinnet inte sker från tallriken utan i köken och vid servering. Det är därför inom de momenten insatser ska fokuseras Verksamhetsplan med budget 2019, Ale kommun (KF) 21(38)