JORDEN RUNT krav är ett av världens största enskilda kontrollorgan för ekologisk produktion. krav är aktiv i det internationella samarbetet för ekologisk produktion, vilket bland annat omfattar utveckling av internationella regler inom ifoam. Det finns nära 200 ifoamanslutna kontrollorgan i omkring 50 länder. Den ekologiska produktionen i världen omsatte ca 100 miljarder kronor 1997. Motsvarande siffra för Sverige är ca 800 miljoner kronor. KRAV Box 1940 751 49 Uppsala Kungsängsgatan 12 Tel: 018-10 02 90 Fax: 018-10 03 66 www.krav.se E-post: info@krav.se Regl2001.p65 1
Produktion och grafisk formgivning: KRAVs informationsavdelning Omslagsbild: PhotoDisc Streckillustrationer: Ninni Oljemark, Kombinera Tryck: Graphium, Västra Aros Tryckeri AB November 2000 Innehåll Allmän information Läsanvisning... krav-regler 2001... Definitioner... 1 Syfte och omfatt 2 Allmänna regler 2.1 Anslutning... 2.2 Kontroll... 2.3 Godkännande, u 2.4 Miljö-, natur- oc 2.5 Hantering av kr 2.6 Märkning... 2.7 Marknadsföring 3 Lantbruk... 3.1 Omfattning... 4 Växtodling... 4.1 Allmänt... 4.2 Fribelägenhet, fö 4.3 Gödselmedel, jor 4.4 Bekämpning och 4.5 Svampodling... 4.6 Övrigt... 5 Djurhållning... 5.1 Allmänt... 5.2 Djurmiljö... 5.3 Foder... 5.4 Hälso- och sjukv 5.5 Övrigt... 6 Biodling... 7 Vattenbruk... 7.1 Verksamhetsomr 7.2 Uppläggning av 7.3 Karenstid... 7.5 Foder och utfod Särskilda regler 7.7 Laxartade fiska Regl2001.p65 2
Innehåll Allmän information om krav... 5-18 Läsanvisning... 19 krav-regler 2001... 20 Definitioner... 22 1 Syfte och omfattning... 27 2 Allmänna regler... 28 2.1 Anslutning... 28 2.2 Kontroll... 28 2.3 Godkännande, underkännande samt utträde... 30 2.4 Miljö-, natur- och kulturskydd... 33 2.5 Hantering av krav-godkända produkter... 33 2.6 Märkning... 36 2.7 Marknadsföring... 38 3 Lantbruk... 40 3.1 Omfattning... 40 4 Växtodling... 42 4.1 Allmänt... 42 4.2 Fribelägenhet, föroroeningar... 43 4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel... 44 4.4 Bekämpning och växtskydd... 46 4.5 Svampodling... 47 4.6 Övrigt... 48 5 Djurhållning... 49 5.1 Allmänt... 49 5.2 Djurmiljö... 51 5.3 Foder... 55 5.4 Hälso- och sjukvård... 59 5.5 Övrigt... 61 6 Biodling... 63 7 Vattenbruk... 65 7.1 Verksamhetsområde... 65 7.2 Uppläggning av produktionen... 65 7.3 Karenstid... 68 7.5 Foder och utfodring... 70 Särskilda regler för produktion av fisk... 74 7.7 Laxartade fiskar... 74 Innehållsförteckningen fortsätter på nästa sida Regl2001.p65 3
krav är en ekonom huvudsakligen av k någon profit men sk 8 Vildväxande produktion... 78 9 Hantering och förädling... 79 9.1 Ursprung och innehåll... 79 9.2 Tillsatser och processer... 80 10 Slakt... 82 11 Foder till sällskapsdjur... 85 12 Produktionshjälpmedel... 86 13 Textilier... 88 13.1 Omfattning... 88 13.2 Utgångspunkt för reglerna... 88 13.3 Råvaror... 88 13.4 Detaljer... 90 13.5 Förädling... 90 13.6 Miljökriterier för våtberedning... 91 13.7 Insatsmedel... 91 13.8 Särskilda regler för olika steg i förädlingen... 93 13.9 Kvalitetskriterier för slutprodukten... 96 13.10 Märkning... 96 14 Hudar, läder och skinn... 98 14.1 Omfattning... 98 14.2 Råvaror... 98 14.3 Detaljer på läder och skinnprodukter... 98 14.4 Förädling... 98 14.5 Miljökriterier för våtberedningen... 98 14.6 Insatsmedel... 99 14.7 Särskilda regler för olika steg i processen... 99 14.8 Märkning... 99 Förkortningar i reglerna för textil, hudar, läder och skinn:... 100 15 Butikshantering och butiksauktorisation... 101 16 Restauranger och storhushåll... 103 17 Återgodkännande av produkter som godkänts av andra kontrollorgan... 106 18 Utländsk produktion kontrollerad och godkänd av krav... 107 AVGIFTEN krav-märket är inte förknippat med trov med att förstärka k öka märkets värde f desto större förutsä Som kund till kra årliga kontrollbesök kansli. Avgiften till krav trycksaker, till exem nyhetsbrev till alla a kravs välbesökta h tion. En annan viktig d svenska reglerna fö hos olika intressera verkar också interna verk kan anpassas e utvecklingen av eko Figuren till höger beskriver hur avgiften till KRAV fördelas i verksamheten. Bilaga 1-9... 108-114 Regl2001.p65 4
AVGIFTEN TILL KRAV krav-märket är inte bara en välkänd miljömärkning. Det är också förknippat med trovärdighet och en aktiv miljöinsats. krav arbetar med att förstärka konsumentens kännedom om märket och därmed öka märkets värde för de anslutna. Ju mer känt och trovärdigt märke, desto större förutsättningar för en stark efterfrågan. Som kund till krav betalar du en avgift. Avgiften bekostar både det årliga kontrollbesöket och det noggranna certifieringsarbetet på kravs kansli. Avgiften till krav ger också resurser att ta fram information och trycksaker, till exempel kravs regler, krav-katalogen med alla anslutna, nyhetsbrev till alla anslutna och årsberättelse. Avgiften bidrar också till kravs välbesökta hemsidor på Internet och viss konsumentinformation. En annan viktig del i kravs verksamhet är utvecklandet av de svenska reglerna för ekologisk produktion. Ju bättre förankrade regler hos olika intresserade, desto smidigare kan marknaden fungera. krav verkar också internationellt. Dels för att påverka eu så att dess regelverk kan anpassas efter svenska förhållanden, dels för att stödja utvecklingen av ekologiskt lantbruk internationellt. Internationellt arbete Ledning och styrelse Figuren till höger beskriver hur avgiften till KRAV fördelas i verksamheten. Administration, data, lokaler mm Kontroll och certifiering Information krav är en ekonomisk förening och vår verksamhet finansieras huvudsakligen av kontrollavgifter. Verksamheten ger inte ägarna någon profit men skall förstås gå ihop ekonomiskt. krav-regler 2001 5 Regl2001.p65 5
SÅ HÄR ANSLUTER DU 1. Anmälan sker genom att avgiften betalas in till krav. DIG TILL KRAVs KONTROLL 7. Certifikat, registreringsbevis eller diplom till den anslutna. Lantbrukare som anmält sig får bekräftelse på anmälan under sommaren och Resultat av årets växtodlingskontroll efter det att kontrollantrapporten har handlagts. 6. Godkännande eller underkännande. 6 krav-regler 2001 Regl2001.p65 6
2. Anmälningshandlingar, avtal och uppgifter om produktionen skickas till krav. 3. Kontrollantbesök, inbesiktning. 4. Kontrollantrapport till krav. 5. Granskning av kontrollantrapport. krav-regler 2001 7 Regl2001.p65 7
KONTROLL SKAPAR TROVÄRDIGHET krav kontrollerar ekologisk produktion samt hantering och marknadsföring av krav-märkta produkter. I den mån produktkontroll utförs, till exempel med resthaltsanalyser, är det i syfte att belägga misstankar om att produktionen ej skett i enlighet med kravs regler. Tyngdpunkten i kontrollen ligger dels på fältkontrollen och dels på kansliets granskning av inkommande dokumentation. På kravs kansli sker handläggning av alla recept, alla importärenden etc. Dessutom sker all certifiering och beslut i fråga om avvikelser från reglerna här. Observera att krav ej kan bistå med direkt produktionsrådgivning och att vi ej marknadsför enskilda produkter. Ekologisk produktion är en konkret miljöinsats Grunden för ekologisk växtodling är att bevara jordens bördighet. Detta görs genom recirkulation av näring, genom biologisk kvävefixering samt en varierad växtföljd. Omtanken om naturens resurser och växtkraft är grunden också för ekologisk produktion av fisk, textil, hudar, läder och skinn. Genom odlingsåtgärderna strävar lantbrukaren efter att i möjligaste mån förebygga problem med skadegörare och ogräs. Konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel används inte. I den ekologiska animalieproduktionen ställs höga krav på djuretik. Utevistelsen är viktig och djuren skall få utlopp för sina naturliga behov. Fodret till djuren skall till stor del produceras på gården. Balansen mellan växtodling och djurhållning är viktig. KRAV kontroll För att konsumente ackrediteras vi enlig vi godkända av Jor kontroll av ekologi Utländska prod krav strävar efter a kontrollerade av an undersökning och k acceptera produkte Ekologisk odli Begreppet ekologisk skall vara kontrolle och biodynamisk od ekologiska odlingen Kvalitet Förutom att verka för en god naturmiljö skall krav-märkta produkter också hålla hög kvalitet och livsmedelssäkerhet. De normala kontrollsystemen för livsmedelshygien gäller självfallet också ekologiska produkter men omfattas inte av kravs kontroll. Spårbarhet Den årliga kontrollen av alla företag som följer kravs regler gör att vi vet var alla krav-märkta råvaror kommer ifrån. I krav-katalogen på Internet kan man hitta namn och adress till de lantbrukare och företag som levererar krav-godkända produkter. 8 krav-regler 2001 Regl2001.p65 8
KRAV kontrolleras För att konsumenten skall kunna lita på krav kontrolleras och ackrediteras vi enligt ifoam accreditation programme (iap). I Sverige är vi godkända av Jordbruksverket och Livsmedelsverket för att utföra kontroll av ekologisk produktion. Utländska produkter krav strävar efter att endast godkänna importerade produkter som är kontrollerade av andra ifoam-ackrediterade organ. Efter ingående undersökning och kontroll av produktion samt företag kan krav dock acceptera produkter kontrollerade av icke ackrediterade organ. Ekologisk odling ett begrepp, flera namn Begreppet ekologisk odling är numera skyddat i lag och produktionen skall vara kontrollerad. Naturenlig odling, organisk-biologisk odling och biodynamisk odling är exempel på odlingsformer inom den ekologiska odlingen. krav-regler 2001 9 Regl2001.p65 9
KRAV FRÅN A TILL Ö krav är en ekonomisk förening med 26 medlemmar. De representerar lantbrukare, förädlare, distributörer, handeln samt miljö-, konsumentoch djurskyddsintressen. Medlemmarna är antingen fullvärdiga eller associerade. Associerade medlemmar har samma rättigheter och skyldigheter som övriga medlemmar men saknar rösträtt på stämman. ARLA KOOPERATIVA FÖRBUNDET BIODYNAMISKA PRODUKTER * KUNG MARKATTA * ECOTRADE LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND EKOLOGISKA LANTBRUKARNA MILKO MEJERIER EKOKÖTT SABA TRADING EVERFRESH GROUP AB * SAMODLARNA SVERIGE FÄLTBIOLOGERNA SWEDISH MEATS FÖRBUNDET DJURENS RÄTT SVENSK MJÖLK SHS AB FÖRBUNDET ORGANISK SVENSKA KVARNFÖRENINGEN BIOLOGISK ODLING SVENSKA LANTMÄNNENS HEMKÖPSKEDJAN RIKSFÖRBUND HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS SVENSKA NATURSKYDDSFÖRENINGEN FÖRBUND TRÄDGÅRDSNÄRINGENS HÄLSOKOSTRÅDET RIKSFÖRBUND ICA HANDLARNAS AB VATTENBRUKARNAS RIKSFÖRBUND krav deltar aktivt och påverka eus reg kravs dotterbolag ling, textilindustri s länder. krav medve produktion. Anslutna och a Antalet anslutna till 3 350 lantbrukare 600 förädlings-, im 600 butiker 225 restauranger 17 textilproducente dotterbolag krav K Antalet krav-god 3200 st. * ASSOCIERADE MEDLEMMAR Styrelse kravs styrelse består av tolv ordinarie ledamöter samt kravs vd. Styrelsen utses av årsstämman och dess sammansättning skall spegla de olika medlemmarnas verksamhetsinriktning. Anställda krav hade vid årsskiftet 1999 55 anställda, varav 23 var regionkontrollanter. Övriga anställda arbetar på kansliet i Uppsala med bland annat certifiering, information och administration. Internationellt Ekologisk produktion är en världsomspännande företeelse. krav är medlem i ifoam International Federation of Organic Agriculture Movements som är en paraplyorganisation för lantbrukar-, forskar-, utbildnings- och kontrollorganisationer från hela världen. 10 krav-regler 2001 Regl2001.p65 10
krav deltar aktivt i att utveckla ifoams regler och med att bevaka och påverka eus regelverk för ekologisk produktion. kravs dotterbolag krav Kontroll AB genomför kontroll av fiskodling, textilindustri samt krav-godkänd produktion som sker i andra länder. krav medverkar också på internationella mässor för ekologisk produktion. Anslutna och antal produkter Antalet anslutna till kravs kontroll var under 1999 cirka: 3 350 lantbrukare 600 förädlings-, import- och produktionshälpmedelsföretag 600 butiker 225 restauranger 17 textilproducenter (odlare och förädlare; kontrolleras av kravs dotterbolag krav Kontroll AB) Antalet krav-godkända produkter var vid årsskiftet 1999/2000 ca 3200 st. krav-regler 2001 11 Regl2001.p65 11
REGLERNAS UPPBYGGNAD kravs regler är att betrakta som minimiregler. Det innebär att kompromisser har gjorts gentemot en tänkt idealsituation. Reglerna förändras efterhand så att de alltmer närmar sig den uppsatta målsättningen (sid 18). De förändringar som görs i reglerna kan inte verka retroaktivt. Förändringar av reglerna görs vart tredje år efter en omfattande remissomgång till olika intressenter, nästa gång inför år 2002. Innehåll och formuleringar bereds i kravs regelkommitté som väljs av kravs styrelse. kravs styrelse beslutar om ändringarna. Andra ändringar som påkallas av förändringar i omvärlden, till exempel nya förordningar i eu, kan göras mellan revisionerna. IFOAMs regler och kontroll ifoam har utvecklat övergripande regler för ekologisk odling och produktion. Dessa är grundläggande för kravs regler. ifoam har även ett ackrediteringsprogram (iap) för att utvärdera och godkänna kontrollverksamhet. krav är ackrediterat enligt iap och kravs regler måste uppfylla ifoams regler. KRAV uppfyller EUs regler EU har regler för ekologisk produktion i Rådets förordning (eeg) 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel som nu har kompletterats med regler för ekologisk djurhållning Rådets förordning (eg) 1804/1999. Förordningen är lag i Sverige och reglerar hur ordet ekologiskt får användas. Förordningen omfattar växtodling, animalieproduktion och förädling. kravs regler uppfyller eg-förordningen och är i vissa fall strängare än dessa. Endast EU godkänd Reglerna i eg-förordningen skiljer sig i vissa avseenden från kravs regler. Förutom att kontrollera produktionen enligt kravs regler, har krav Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets uppdrag att kontrollera produktion enligt eg-förordningen. Kontroll enbart enligt eg-förordningen ger ingen rätt att använda kravs namn eller märke, varken på produkter eller för att beskriva produktionen. Så här använde KRA Alla som vill använd vara godkända av o krav är ett registr brukas och namnet vera att krav inte är inte sammansättnin Alltid med pro krav-märket får ald av den godkända pr heten för ekologisk Eget material s Som producent har på. För att undvika förpackningar, etike Kom ihåg ange al ekologiska i innehål skickar in en kopia Vid annonsering förhand. Det enda d till den krav-godkä annonsen eller skylt På www.krav.se digitalt format. Om anledning inte kan l diskett från kravs k 12 krav-regler 2001 Regl2001.p65 12
Så här använder du KRAV-märket Alla som vill använda kravs namn eller märke måste vara godkända av och ha tecknat avtal med krav. krav är ett registrerat varumärke. Märket får inte missbrukas och namnet krav ska användas korrekt. Observera att krav inte är ett produktnamn. Således accepteras inte sammansättningar som krav-limpa, krav-frukt, krav-mat etc. Alltid med producentens namn krav-märket får aldrig förekomma anonymt utan skall alltid vara följt av den godkända producentens namn. Detta för att bevara trovärdigheten för ekologiskt producerade varor. Eget material skall godkännas av KRAV Som producent har du rätt att ta fram eget material med kravs märke på. För att undvika att märket används felaktigt måste till exempel förpackningar, etiketter, tejp och fakturor först godkännas av krav. Kom ihåg ange alltid tydligt vilka råvaror som är krav-godkända och ekologiska i innehållsdeklarationen. Enklast är om du faxar eller skickar in en kopia av ditt original till krav. Vid annonsering och skyltning behövs det inget godkännande i förhand. Det enda du måste göra är att sätta krav-märket i anslutning till den krav-godkända varan som saluförs. Skicka gärna en kopia på annonsen eller skylten för kännedom till oss på krav. På www.krav.se/bilder kan du hämta kravs olika logotyper i digitalt format. Om du inte har tillgång till Internet eller av annan anledning inte kan ladda hem logotyperna går det att beställa dessa på diskett från kravs kansli. krav-regler 2001 13 Regl2001.p65 13
GRUNDMÄRKE SE ÄVEN 2.6.7 INTERNATIONELLT MÄRKE ITALIEN IMPORTMÄRKE SE ÄVEN 2.6.13 MÄRKE FÖR VILDVÄXANDE PRODUKTION 87% ekologiska råvaror Se innehållsdeklaration B-MÄRKE SE ÄVEN 2.6.8 MÄRKNING FÖR PRODUKTIONSHJÄLPMEDEL Här ovan kan du se olika varianter av krav-märket. Om du känner dig osäker på vilken märkning som passar din produkt, kontakta oss direkt. Formuleringar i anslutning til a) krav miljömär b) Ekologisk odlin Genom att välja etc) bidrar du til biologisk mångf c) I ekologisk djur Djuren föds upp d) Ekologiska prod hanterade enligt e) krav är en kon f) Ditt val av livsm Insekter, blomm lantbruket. g) Livsmedel som p Så här använder du KRAV-märket på bästa sätt MOT LJUS BAKGRUND: MÄRKET SKALL TRYCKAS POSITIVT Placera krav-märket fram på förpackningen. När märket syns i hyllorna ökar försäljningen. krav-märket skall inte dominera över företagets logotyp. krav är inte avsändaren av er produkt. De här färgern krav-märket trycks 342 (motsvarande E + 100 procent cyan Kom ihåg! KRAV-märket krav-märket signal märket garanterar d producent. 14 krav-regler 2001 Regl2001.p65 14
Formuleringar som kan användas i anslutning till KRAV-märket a) krav miljömärket för mat (eller textil eller läder etc). b) Ekologisk odling sker utan bekämpningsmedel och konstgödsel. Genom att välja ekologiskt producerad mat (eller textil eller läder etc) bidrar du till en bättre miljö och till ett öppet landskap med biologisk mångfald. c) I ekologisk djurhållning stimuleras djurens naturliga beteende. Djuren föds upp med höga krav på etik och djurmiljö. d) Ekologiska produkter som är producerade, kontrollerade och hanterade enligt kravs regler för ekologisk produktion. e) krav är en kontrollförening för ekologisk produktion. f) Ditt val av livsmedel (eller textil, läder, kläder etc) påverkar miljön. Insekter, blommande örter och fåglar trivs bättre i det ekologiska lantbruket. g) Livsmedel som produceras utan genmodifierade organismer. MOT LJUS BAKGRUND: MÄRKET SKALL TRYCKAS POSITIVT MOT MÖRK BAKGRUND: MÄRKET SKALL ALLTID TRYCKAS POSITIVT MOT MÖRK BAKGRUND: MÄRKET FÅR ALDRIG TRYCKAS NEGATIVT De här färgerna ser vi helst att du använder krav-märket trycks alltid positivt. Välj i första hand mörkgrön pms 342 (motsvarande Europafärg: 100 procent gul + 40 procent magenta + 100 procent cyan) eller svart. Kom ihåg! KRAV-märket är ingen avsändare! krav-märket signalerar att varan är ekologiskt producerad. kravmärket garanterar däremot aldrig varans kvalitet, det gör du som producent. krav-regler 2001 15 Regl2001.p65 15
KRAVS UPPGIFT kravs verksamhet bygger på ambitionen att uppnå ett långsiktigt hållbart produktionssystem för bl a livsmedel och textilier. För att bidra till den utvecklingen har krav tre konkreta uppgifter: 1. att sätta upp regler för ekologisk produktion 2. att kontrollera och certifiera produktionen enligt reglerna 3. att tillhandahålla en märkning och att informera om denna Det är avgörande att anslutna, konsumenter och myndigheter upplever kravs arbete som trovärdigt. Därför skall kravs regler vara kontrollerbara, meningsfulla och dessutom rättvisa. I vissa fall är det tämligen lätt att konstruera sådana regler och i andra fall mycket svårare, till exempel vad gäller transporter och engergianvändning. Med dagens regler har vi nått en bra bit på vägen och vi är stolta över det. Samtidigt vet vi att regler och kvantifierbara metoder inte ger svar på alla frågor. Genom samarbete med andra aktörer som kan komplettera med sin sakkunskap kommer krav att fortsätta verka för utvecklandet av produktionsmetoder som är mindre belastande för miljön. Här följer några områden som vi ofta får frågor kring. Energiförbrukning Kwh per kg tomater svenska spanska Energiförbrukning per kg tomater från odling till konsument i Sverige. Jämförelsen gäller svenska växthusodlade och spanska frilandsodlade tomater. Källa: Att äta för en bättre miljö, Naturvårdsverkets rapport 4830, 1997, ISBN:91-620-4830-9. Transporter och energianvändning Många frågar hur krav kan tillåta att ekologiska varor transporteras långt innan de hamnar hos konsumenten. När det gäller till exempel kaffe, kakao, te och bananer är frågan snarare om vi vill ha dem över huvud taget. krav tar inte ställning till vilka produkter som importeras. Däremot anser krav att det är bättre att det som importeras är ekologiskt producerat. Det vinner alla på i längden. Det är inte heller självklart att en produkt som har transporterats långt alltid har förbrukat en större mängd fossil energi än en som har transporterats kortare. Till exempel kan energianvändningen för grönsaker som odlas på friland i andra länder och transporterats till Sverige vara lägre än energianvänd- ningen för svenska g hela kedjan från od konsumenten. krav kommer att nyckeltal för energi företagsnivå. I nulä lerbara regler inom Biologisk mång Tillämpningen av k biologiska mångfald bekämpningsmedel förstärks livet i jord fåglar och andra dju intensiva jordbruke vägen är att kravs r ha en skötselplan p gårdens totala miljö Växtnäring kravs regler föreskr förluster och hushål miljönyttan med ek i odlingen. En hjälp i detta ar mängden näring som näring som köps in tering ger också und görs på bästa sätt. Genom att utnytt och hushållningssäl lantbrukaren få ett 16 krav-regler 2001 Regl2001.p65 16
ningen för svenska grönsaker. Det är alltså väsentligt att ta hänsyn till hela kedjan från odlingen till det att produkten finns hemma hos konsumenten. krav kommer att samarbeta med andra aktörer kring att ta fram nyckeltal för energianvändning och transporter på lantbruks- och företagsnivå. I nuläget ser vi dock inga möjligheter att skapa kontrollerbara regler inom dessa områden. Biologisk mångfald Tillämpningen av kravs regler i lantbruket stärker och ökar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Genom att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används så bevaras och förstärks livet i jorden. Ekologiskt lantbruk gör att fler insekter, växter, fåglar och andra djur som blivit undanträngda av det kemikalieintensiva jordbruket får tillträde till sina marker igen. Ett steg till på vägen är att kravs regler numera också kräver att lantbrukaren skall ha en skötselplan på sin gård, vilken gör bonden uppmärksam på gårdens totala miljöpåverkan. Växtnäring kravs regler föreskriver att lantbrukaren skall minimera växtnäringsförluster och hushålla med tillgänglig växtnäring. Detta bidrar till miljönyttan med ekologisk odling, och ger samtidigt en bättre ekonomi i odlingen. En hjälp i detta arbete är att räkna ut en växtnäringsbalans mellan mängden näring som förs ut via produkter från gården och mängden näring som köps in via till exempel foder och gödsel. Aktuell markkartering ger också underlag för hur gårdens fosfor- och kaliumgödsling görs på bästa sätt. Genom att utnyttja den ekologiska rådgivningen som länsstyrelser och hushållningssällskap står till tjänst med, kan den ekologiska lantbrukaren få ett bättre växtnäringsutnyttjande på gården. krav-regler 2001 17 Regl2001.p65 17
Det ekologiska lantbrukets målsättning KR s Grunden för det ekologiska lantbruket är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och tanken om global solidaritet. Målsättningen är att i lantbruket bedriva en långsiktigt hållbar, och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet. Strävan skall vara att i alla led (produktion, förädling, distribution etc) visa omsorg om naturliga processer och beteenden, samt utforma verksamheten så att: markens och det övriga lantbruksekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bevaras och stärks kulturlandskapets biologiska mångfald skyddas och utvecklas förbrukningen av fossila bränslen och andra icke-förnyelsebara naturresurser, liksom utsläppen av föroreningar, minimeras användningen av naturfrämmande ämnen undviks en god hälsa hos husdjuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende och en värdig tillvaro lantbrukaren ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet ekologiska livsmedel blir tillgängliga för alla konsumenter till ett rimligt pris krav är en kon ingens syfte är effektiv kontro som används t fastställa reg fortlöpande medel, föräd för godkänn genom regelv tionsmetode sprida inform och om ekol på andra sätt produktione kravs regler sk lantbrukets må utsträckning re utveckling blir att konflikter m teringar mellan Det ekologiska lantbruket strävar efter att stärka banden mellan landsbygd och tätort, samt mellan producent och konsument, dels genom maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara, dels genom öppenhet kring verksamheten. Målsättningen o 18 krav-regler 2001 Regl2001.p65 18
KRAVs syfte krav är en kontrollförening för ekologisk produktion. Föreningens syfte är att tillhandahålla en trovärdig märkning och en effektiv kontroll av ekologisk produktion och de insatsmedel som används till denna. Föreningen skall nå sitt syfte genom att: fastställa regler för ekologisk produktion fortlöpande kontrollera produktion och produktionshjälpmedel, förädling, lagring och distribution samt utfärda bevis för godkännande genom regelverket påverka utvecklingen av ekologiska produktionsmetoder sprida information och upplysning om den egna verksamheten och om ekologisk produktion på andra sätt medverka till att främja den ekologiska produktionen kravs regler skall bland annat utgå från Det ekologiska lantbrukets målsättning. Reglerna skall utformas, och i lämplig utsträckning revideras, så att deras påverkan på lantbrukets utveckling blir så stor som möjligt. Man måste därvid acceptera att konflikter mellan olika delmål uppträder och att prioriteringar mellan olika mål måste göras. Målsättningen och kravs syfte antogs av kravs styrelse 1995-01-11. krav-regler 2001 19 Regl2001.p65 19
Regl2001.p65 20 20 krav-regler 2001 Kapitel: Kontrollgren: Inl. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Bilagor Växtodling x x x x x x Djurhållning x x x x x x x Biodling x x x x x x Vildväxande produktion x x x x x Hantering och förädling x x x x (x) (x) x Slakt x x x x x Butik x x x x x Restaurang och storhushåll x x x x x x Produktionshjälpmedel x x x x (x) (x) x x Textil x x x x x Läder och hudar x x x x x Svampodling x x x x x Import x x x x x x Vattenbruk x x x x x Foder till sällskapsdjur x x x x x x Läsanvisning Tabellen ger dig en översiktlig bild över vilka kapitel som du behöver läsa ingående beroende på din verksamhet.
KRAV 2001regler KRAVs regler antagna av KRAVs styrelse den 6 oktober 2000. Ikraftträdande Reglerna gäller från och med 1 januari 2001. Råvaror producerade före 1 januari 2000 i enlighet med tidigare regler får marknadsföras som KRAV-godkända längst till och med 1 januari 2003. Produkter som är förpackade mellan 1 januari 1999 och 1 januari 2000 i enlighet med de vid förpackningstillfället gällande regler får marknadsföras som KRAV-godkända till och med 1 juli 2001 även om förpackningen inte uppfyller nu gällande regler för förpackning och märkning. Produkter som är förpackade mellan 1 januari 2000 och 1 januari 2001 i enlighet med de vid förpackningstillfället gällande regler får marknadsföras som KRAV-godkända längst till och med 1 januari 2003. Förädlade produkter och produktionshjälpmedel som 31 december 2001 var godkända är fortsatt godkända, dock längst t o m 31 december 2001. För vissa regler finns tidpunkt för ikraftträdande angiven i den enskilda regeln. krav-regler 2001 21 Regl2001.p65 21
DEFINITIONER I KRAVs regler används följande begrepp: A-produkt En produkt som innehåller minst 95 procent KRAV-godkända råvaror benämns A-produkt. Ansluten till kontrollen För att vara ansluten till kontrollen krävs ett skriftligt avtal där producenten bl a förbinder sig att uppfylla KRAVs regler och att producenten erlägger fastställda avgifter. Biprodukter Fiskrens från förädlingsindustrin inklusive fiskråvara från arter som är ämnat till människoföda men som är nerklassat på grund av kvalitet. (Denna definition gäller endast för kapitel 7) B-produkt En produkt som innehåller minst 70 men mindre än 95 procent KRAV-godkända råvaror benämns B-produkt. Prisbasbelopp Prisbasbelopp för 2001 är 36 900 kronor. Betesperiod Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet. EU-ekologisk Producerad och kontrollerad i enlighet med "Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel", utan att vara KRAV-godkänd. Fullständigt nedbrytbar Enligt OECD Guidelines 302 A-C. Mer än 70 procent nedbrytning mätt som DOC eller COD innebär att ämnet klassas som fullständigt nedbrytbart. Förädling Som förädling räknas t ex: malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri- och slakteriverksamhet, konservering, djupfrysning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil. Genetiskt modifie En organism i vilk som inte sker natu Till exempel räkna genom sexuell förö frosttolerans från modifierad organi Grovfoder Med grovfoder av betmassa. Hantering Som hantering räk sortering av spann Vidareförsäljning obruten förpackni Hygieniserade sla Produkter från sla hovmjöl, hornmjö ull, päls och hår. IFOAM International Fede Världsomspännan produktion. Utarb produktion samt k Ingredienser Varje ämne som an Kemiska bekämp Kemiska produkte sanitär olägenhet e växter, djur eller m Karenstid Fastställd tid från KRAV-godkänd. P hela karenstiden. V behandling till att underkännande av annat anges i besl 22 definitioner Regl2001.p65 22
Genetiskt modifierad /genetiskt modifierade organismer En organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Till exempel räknas F1 -hybrider inte generellt dit, då de framställs genom sexuell förökning. Däremot är en potatis med gener för frosttolerans från ishavsflundra ett exempel på en genetiskt modifierad organism. Grovfoder Med grovfoder avses hö, halm, ensilage, bete, grönfoder, löv, bark och betmassa. Hantering Som hantering räknas t ex: mottagning, lagring, torkning, packning, sortering av spannmål, fröer, grönsaker, potatis och frukt. Vidareförsäljning och handhavande av KRAV-märkt produkt i obruten förpackning räknas ej som hantering (se även 2.5.2). Hygieniserade slaktrester Produkter från slakt som används för gödsling, bl a blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, benkol, köttmjöl, fjädermjöl, hårmjöl, ull, päls och hår. IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements. Världsomspännande samarbetsorganisation för ekologisk produktion. Utarbetar internationella regler för ekologisk produktion samt kriterier för ackreditering av kontrollorgan. Ingredienser Varje ämne som används vid tillverkningen av en produkt. Kemiska bekämpningsmedel Kemiska produkter som är avsedda att skydda mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan liknande olägenhet som förorsakas av växter, djur eller mikroorganismer. Karenstid Fastställd tid från vilken KRAVs regler följs fram till att produkten är KRAV-godkänd. Produktionen måste vara anmäld till kontroll under hela karenstiden. Vid läkemedelsbehandling avses tiden från behandling till att produkten får säljas som KRAV-godkänd. Vid underkännande av produktion inträder en ny karenstid, om inte annat anges i beslutet om underkännande. definitioner 23 Regl2001.p65 23
Klimatmässigt uteliknande förhållanden När luftkvalitet och temperatur inne i en byggnad följer luftkvalitet och temperatur utomhus. Konserveringsmedel Tillsatser enligt Livsmedelsverkets tillsatslista. Salt räknas inte som konserveringsmedel. Konstgödsel Ett gödselmedel som tillverkats genom en kemisk process eller genom en process som kemiskt förändrat en naturlig råvara utom i de fall en sådan förändring sker genom naturligt förekommande biologiska eller fysiologiska processer. Konstgödsel kallas även syntetiska handelsgödselmedel. Kontrollkommitté Av KRAVs styrelse tillsatt kommitté som skall behandla komplicerade och prejudicerande ärenden rörande överträdelser av reglerna, tolkningar av reglerna samt beslut om tillsatser och processhjälpmedel. Kraftfoder Alla foder utom grovfoder, mineralfoder, rotfrukter och potatis. Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel för behandling av djur Läkemedel innefattar bl a antibiotika, kemoterapeutika, bedövningsmedel, parasitmedel, hormonpreparat (t ex cortison) och vaccin. Till läkemedel räknas även naturläkemedel med påvisbar effekt. Kemiska bekämpningsmedel är bland annat medel mot ohyra som t ex öronbrickor och pour-on-preparat. Lättnedbrytbar Enligt OECD Guidelines 301 A-F. Gränsen för lättnedbrytbart sätts antingen vid att mer än 60 procent av ämnet mineraliserats inom 28 dygn mätt som koldioxidproduktion/syrekonsumtion (C0 2 /BOD) eller vid att mer än 70 procent av ämnet mineraliserats inom 28 dygn mätt som reduktion av löst organiskt kol (DOC). Marknadsförare Den som är ansluten till KRAVs kontroll och är ansvarig för användande av KRAVs namn och/eller märke i marknadsföringen av en KRAV-godkänd vara. Miljöanpassade p Produkter som, m skada på miljön. S "Svanen", "Bra M produkterna sakna Naturligt ämne Ett ämne som är fr genomgått kemisk förändringar skett fermentering osv). Omläggning Övergång från kon Omläggningstid Den tid under vilk konventionell till e Omläggningsplan En plan över hur m om från konventio Processhjälpmede Ämne som inte ko livsmedelsförädlin Användningen kan omvandlingsprodu Producent Den som är anslut hanterar, förädlar, Produktion Vara, förpackning som har samband Produktionshjälp Insatsmedel i jord växtskyddsmedel) lagerlokaler. I defi desinfektion av lok förädlingsindustrin Produktionsplats Fysiskt avgränsad 24 definitioner Regl2001.p65 24
Miljöanpassade produkter Produkter som, med nuvarande kunskap, anses göra minsta möjliga skada på miljön. Som sådana räknas produkter godkända av "Svanen", "Bra Miljöval" eller "EU-blomman", eller där kriterier för produkterna saknas, "Bra Kemval" eller liknande. Naturligt ämne Ett ämne som är framställt av växter, djur eller mineraler och som inte genomgått kemiska förändringar annat än om sådana kemiska förändringar skett genom biologiska eller fysikaliska processer (t ex fermentering osv). Så kallade naturidentiska ämnen inkluderas ej. Omläggning Övergång från konventionell till ekologisk produktion. Omläggningstid Den tid under vilken marken eller djuren på en gård läggs om från konventionell till ekologisk produktion. Omläggningsplan En plan över hur marken på en brukningsenhet successivt skall läggas om från konventionell till ekologisk odling. Processhjälpmedel Ämne som inte konsumeras som en ingrediens i sig och som används i livsmedelsförädling för ett bestämt teknologiskt ändamål. Användningen kan resultera i en förekomst av ämnet eller dess omvandlingsprodukter i den färdiga produkten. Producent Den som är ansluten till KRAVs kontroll och odlar, producerar, hanterar, förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Produktion Vara, förpackning, process, hantering, produktionsplats eller annat som har samband med framställande av varor. Produktionshjälpmedel Insatsmedel i jordbruket (t ex gödsel, jordförbättrings- och växtskyddsmedel), djurvårdsmedel och bekämpningsmedel i lagerlokaler. I definitionen ingår ej medel avsedda för rengöring eller desinfektion av lokaler och utrustning, processhjälpmedel i förädlingsindustrin, foder till djur, eller veterinärmedicinska preparat. Produktionsplats Fysiskt avgränsad enhet som är ansluten till kontrollen. definitioner 25 Regl2001.p65 25
Prövning När prövning nämns i reglerna krävs skriftlig ansökan i det enskilda ärendet. Råvaror Andra ingredienser än tillsatser. Ströbädd En ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år. Den hålls torr genom att nytt strömedel tillförs ovanpå det gamla. Tillsatser Berikningsmedel eller annan vara som tillförs ett livsmedel för att påverka hållbarhet, konsistens, färg, smak, lukt eller andra tekniska egenskaper. Triploida organismer Organismer som har tre kromosomuppsättningar i varje cell. Normalt har djurceller två kromosomuppsättningar. Förändringen kan uppträda naturligt i tumörer, men också framkallas genom tryck- eller temperaturpåverkan under de första celldelningarna efter befruktning. Tungmetall Metall med densitet större än 5g/cm 3. Utevistelseperiod Tiden före och efter betesperioden. Djur skall ha möjlighet att gå ut när mark- och väderförhållanden tillåter detta för respektive djurslag. Vattendrag Som vattendrag och sjöar räknas sådana som finns utsatta på den topografiska kartan. VD Den ansvarige för KRAVs hela verksamhet. Tillsätts av KRAVs styrelse. 1 SYFTE 1.1.1 KRAVs regler utfor med hänsyn till vad regler för vattenbru 1.1.2 KRAVs regler fastst produkter skall få m sätt med angivande ekologisk produkti Genom KRAVs re en plattform som un Reglerna är i första vidareförädling av p I förekommande även omfatta annan också vilka krav so 1.1.3 Reglerna omfattar kontroll och dokum 1.1.4 Att följa KRAVs reg frivilligt åtagande so 1.1.5 Gällande lagar och djurskydd, livsmede 1.1.6 Marknadsföring av "Rådets förordning jordbruksprodukter livsmedel" och därt regler är skrivna så skall uppfylla lagen I de fall uppfyllan eller myndighets tol skall producenten fö 1.1.7 I syfte att bevara vä producenter har KR 26 definitioner Regl2001.p65 26
1 SYFTE OCH OMFATTNING 1.1.1 KRAVs regler utformas utifrån målsättningen för ekologiskt lantbruk med hänsyn till vad som är möjligt att uppnå för närvarande. KRAVs regler för vattenbruk vilar i tillämpliga delar på samma målsättning. 1.1.2 KRAVs regler fastställer hur produktion skall bedrivas för att produkter skall få marknadsföras med KRAVs märke eller på annat sätt med angivande att de producerats i enlighet med KRAVs regler för ekologisk produktion. Genom KRAVs regler och kontroll för ekologisk produktion skapas en plattform som underlättar marknadsföring och förtroende i alla led. Reglerna är i första hand avsedda för lantbruksproduktion samt vidareförädling av produkter från lantbruket. I förekommande fall, efter beslut av KRAVs styrelse, kan reglerna även omfatta annan typ av naturbruksproduktion. Reglerna fastställer också vilka krav som skall ställas på produktionshjälpmedel. 1.1.3 Reglerna omfattar förutom produktionsförhållanden också märkning, kontroll och dokumentation. 1.1.4 Att följa KRAVs regler och vara ansluten till KRAVs kontroll är ett frivilligt åtagande som står öppet för alla. 1.1.5 Gällande lagar och förordningar för miljöskydd, växtodling, djurskydd, livsmedelsproduktion, marknadsföring osv skall följas. 1.1.6 Marknadsföring av vissa KRAV-godkända produkter omfattas av "Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel" och därtill hörande förordningar och föreskrifter. KRAVs regler är skrivna så att marknadsföring av KRAV-godkända produkter skall uppfylla lagens krav. I de fall uppfyllande av KRAVs regler, pga tillkommande föreskrifter eller myndighets tolkning skulle stå i strid med gällande föreskrifter, skall producenten följa gällande föreskrift. 1.1.7 I syfte att bevara värdet av KRAV-märkningen för alla anslutna producenter har KRAV rätt att ensidigt ändra dessa regler. 1 syfte och omfattning 27 Regl2001.p65 27
2 ALLMÄNNA REGLER 2.1 ANSLUTNING 2.1.1 KRAV meddelar årligen de tider för nyanmälan och återanmälan till kontrollen som skall gälla under det kommande året. Nyanmälan görs till KRAV, producenten anses formellt anmäld när fastställd anmälningsavgift är betald till KRAV. Information om anmälan, anslutningsformer och avgifter kan fås från KRAVs kansli. 2.1.2 KRAV meddelar årligen vilka anslutningsformer som gäller för olika produktionsgrenar. Skyldighet att följa KRAVs regler omfattar den produktion som anslutits till KRAV. Ett godkännande för en viss produktionsgren ger inget automatiskt godkännande för andra produktionsgrenar. För att få producera och/eller marknadsföra en vara som KRAVgodkänd krävs anslutning till KRAVs kontroll för respektive produktionsgren. För att vara ansluten till kontrollen skall avtal om att följa KRAVs regler för aktuell produktion vara undertecknat. 2.1.3 KRAV fastställer årligen de avgifter som skall gälla under det kommande året. 2.1.4 KRAVs regler sänds ut under december månad året innan de träder i kraft. Producent som inte fått nya regler vid december månads utgång skall begära att KRAV ånyo sänder ett exemplar. Producenten kan aldrig åberopa att företaget inte erhållit KRAVreglerna som grund för att företaget skulle vara obundet av ändringarna. KRAVs regler kan även ändras vid andra tidpunkter under året om starka skäl finns. I dessa fall sänds reglerna ut till anslutna producenter minst en månad innan de träder i kraft. 2.1.5 Alla produktionsplatser skall ha en kontaktperson för KRAV. Denne skall vara helt insatt i KRAVs regler och på alla sätt se till att dessa följs. 2.2 KONTROLL 2.2.1 KRAV äger rätt att få den information om produktionen som KRAV anser sig behöva. KRAV kan när som helst besiktiga produktionen. Marker, växthus, stallar, lager och andra tillverknings- och produktionslokaler produktionen skall 2.2.2 KRAV äger rätt att KRAV anser sig beh noteringar (journal, ursprung mm för rå produktionen. Skrif godkända varor ska 2.2.3 Produkter skall vara vid vilken tidpunkt osv) har skett. Prod redovisa vilka råvar Märkningen får utf Principerna för mär Undantaget är mä produktionsplats sk leveranser av gröns undantag för annan stora kostnader i fö 2.2.4 Inköpta råvaror so skall uttryckligen an eventuellt emballage skall råvaran inte rä instruktioner medde 2.2.5 Producenten har rät av KRAV utsedda k och byta kontrollan Anmälningsplikt 2.2.6 Överträdelse av KR åtgärd eller liknand 2.2.7 För produktion som ökning av produkti förändringar rörand liknande skall också Information om a 2.2.8 KRAV offentliggör 28 2 allmänna regler Regl2001.p65 28
produktionslokaler samt handlingar, inklusive bokföring, rörande produktionen skall vara tillgängliga för KRAV. 2.2.2 KRAV äger rätt att av producenten kräva den dokumentation som KRAV anser sig behöva. Producenten skall föra löpande skriftliga noteringar (journal, bokföring eller dylikt) avseende kvantitet, ursprung mm för råvaror och insatsmedel som köpts in till produktionen. Skriftlig dokumentation av sålda kvantiteter KRAVgodkända varor skall också finnas. 2.2.3 Produkter skall vara märkta på ett sådant sätt att det går att fastställa vid vilken tidpunkt och var produktionen (förädlingen, förpackningen osv) har skett. Producenten skall utifrån denna märkning kunna redovisa vilka råvaror som använts till den aktuella produkten. Märkningen får utformas av det anslutna företaget på lämpligt sätt. Principerna för märkningen skall redovisas till KRAV. Undantaget är märkning av grönsaker och frukt. Datum och produktionsplats skall dock finnas på följesedel och medfölja leveranser av grönsaker och frukt. KRAV kan efter prövning ge undantag för annan produktion om sådan märkning skulle innebära stora kostnader i förhållande till produktionens omfattning. 2.2.4 Inköpta råvaror som uppges komma från KRAV-godkänd produktion skall uttryckligen anges som KRAV-godkända av leverantören, såväl på eventuellt emballage som på följesedel och faktura. Om så inte är fallet skall råvaran inte räknas som KRAV-godkänd. Ytterligare instruktioner meddelade av KRAV skall följas. 2.2.5 Producenten har rätt att skriftligen till KRAV anföra besvär mot den av KRAV utsedda kontrollanten. KRAV skall behandla sådant besvär och byta kontrollant om relevanta skäl ges. Anmälningsplikt 2.2.6 Överträdelse av KRAVs regler på grund av misstag, egen eller annans åtgärd eller liknande skall omedelbart anmälas till KRAV. 2.2.7 För produktion som har mycket ringa omfattning skall betydande ökning av produktionen anmälas utan dröjsmål. Omfattande förändringar rörande företaget som namnbyte, försäljning, fusion eller liknande skall också anmälas till KRAV utan dröjsmål. Information om anslutna producenter 2.2.8 KRAV offentliggör namn och adress på anslutna producenter och 2 allmänna regler 29 Regl2001.p65 29
produktionsplatser. Produkter som är godkända av KRAV offentliggörs. Om så avtalats med producenten kan offentliggörande dröja till lanseringsdatum. Utöver detta har KRAV rätt att informera om vad som produceras på respektive produktionsplats. 2.2.9 KRAV har rätt att lämna ut uppgifter om att produktion har underkänts och orsaken till detta. KRAV har också rätt att offentliggöra grövre avvikelser. 2.2.10 För att i största möjliga utsträckning ta hänsyn till producentens intresse att inte avslöja produktionsmetoder och annan yrkeshemlighet är övriga uppgifter lämnade till KRAV från anslutna producenter eller uppgifter som framkommer vid kontroll inte offentliga. KRAV har rätt att delge erhållen information om ett företags verksamhet och produktionsmetoder om detta krävs enligt lag, t ex information till domstol eller myndighet. KRAV kan i särskilda fall delge annan sådan information om det är nödvändigt för att visa att producenten uppfyller villkor för att använda KRAVs namn eller märke vid marknadsföring av produkter. 2.3 GODKÄNNANDE, UNDERKÄNNANDE SAMT UTTRÄDE Godkännande 2.3.1 Rätten att använda KRAVs namn eller märke vid marknadsföring av en vara förutsätter att produktionen godkänts av KRAV och att producenten slutit avtal med KRAV och/eller erhållit registreringsbevis eller certifikat för godkänd produktion. Godkännande krävs vidare för: Ny produkt Förändring av tidigare godkänd produkt eller recept Vid hantering som endast omfattar paketering krävs godkännande för nya produktgrupper, däremot inte för en enskild produkt Ny produktionsplats Förändring av tidigare godkänd förädlingsprocess eller insatsmedel Nyförpackning eller omfattande förändring av tidigare godkänd förpackning När godkännandet för en produkt skall förnyas 2.3.2 Beslut om godkännande av vara och produktion fattas av KRAV, i enlighet med de rutiner som fastställts av KRAVs styrelse. Beslut kan överklagas till KRAVs styrelse inom tre veckor från beslutets meddelande. Under tiden gäller det meddelade beslutet. Underkännande 2.3.3 Om KRAVs regler ö eller producent. Bes beslutsordning som 2.3.4 Vid uppenbara över för att ej godkänd v kontrollanter rätt a Sådant underkänna fastställas enligt den 2.3.5 KRAV har rätt att målsättningen för e 2.3.6 KRAV har också rä producenten samtid strider mot samhäll hälsoskydd eller mi som förtalar eller sp annat sätt skadar K ORSAKEN TILL ATT KRAV H ÄVEN OM DEN GODKÄNDA KRAV-MÄRKETS MARKNADS MOT KRAVS MÅLSÄTTNING 2.3.7 KRAV har rätt att sociala förhållanden internationella konv rättigheter. 2.3.8 KRAV kan underkä ämnen, t ex rester a tungmetaller. Gräns humankonsumtion) 2.3.9 Producenter som un från KRAVs kontro namn och märke i u 2.3.10 Producent som inte eller inte fullgör and avstängas från KRA använda KRAVs na 30 2 allmänna regler Regl2001.p65 30
Underkännande 2.3.3 Om KRAVs regler överträds kan KRAV underkänna vara, produktion eller producent. Beslut om underkännande följer samma beslutsordning som för beslut om godkännande. 2.3.4 Vid uppenbara överträdelser av KRAVs regler som kan medföra risk för att ej godkänd vara säljs som KRAV-godkänd, har KRAVs kontrollanter rätt att meddela ett provisoriskt underkännande. Sådant underkännande gäller i högst tre arbetsdagar och skall sedan fastställas enligt den ordinarie beslutsordningen. 2.3.5 KRAV har rätt att underkänna produktion som uppenbart strider mot målsättningen för ekologiskt lantbruk. 2.3.6 KRAV har också rätt att underkänna produktion om den ansvarige producenten samtidigt bedriver annan produktion som uppenbart strider mot samhällets bestämmelser för djurskydd, naturvård, hälsoskydd eller miljöskydd. KRAV kan också avstänga producent som förtalar eller sprider felaktig information om KRAV, samt på annat sätt skadar KRAV som organisation eller dess värde. ORSAKEN TILL ATT KRAV HAR RÄTT ATT UNDERKÄNNA PRODUKTIONEN ENLIGT DENNA PUNKT ÄVEN OM DEN GODKÄNDA PRODUKTIONEN UPPFYLLER KRAV-REGLERNA ÄR ATT DET SKADAR KRAV-MÄRKETS MARKNADSVÄRDE OM PRODUCENTEN HAR VERKSAMHET SOM UPPENBART STRIDER MOT KRAVS MÅLSÄTTNING ELLER SAMHÄLLETS BESTÄMMELSER. 2.3.7 KRAV har rätt att underkänna produktion om arbetsvillkor och sociala förhållanden är undermåliga och uppenbart strider mot internationella konventioner som t ex FNs konvention om mänskliga rättigheter. 2.3.8 KRAV kan underkänna produkter på grund av resthalter av oönskade ämnen, t ex rester av bekämpningsmedel eller höga halter av tungmetaller. Gränsvärde för kadmium i spannmål (för humankonsumtion) är 100 µg/kg torrsubstans (ppb). 2.3.9 Producenter som underkänts av KRAV kan i allvarliga fall avstängas från KRAVs kontroll och därmed från rätten att använda KRAVs namn och märke i upp till fem år. 2.3.10 Producent som inte erlägger de av KRAV fastställda kontrollavgiftema, eller inte fullgör andra ekonomiska åtaganden gentemot KRAV, kan avstängas från KRAV-kontrollen vilket medför att producenten inte får använda KRAVs namn eller märke vid marknadsföring av produkter. 2 allmänna regler 31 Regl2001.p65 31
Påföljder 2.3.11 KRAV kan vid ringa avvikelser ge muntliga påpekanden och skriftliga tillrättavisningar. 2.3.12 KRAV kan vid grövre avvikelser utfärda varningar. Sådana varningar kan också innebära extra avgifter, som fastställs av KRAVs styrelse. Grövre avvikelser kan också leda till skadestånd för den ansvarige producenten. 2.3.13 KRAV kan utfärda särskilda villkor för godkännande. Extra kontroll kan göras på producentens bekostnad för att kontrollera att dessa villkor uppfylls. 2.3.14 När särskilda villkor utfärdas kan viten kopplas till dessa. Vitets storlek fastställs i relation till verksamhetens omfattning. Dispenser 2.3.15 Individuella, tidsbegränsade dispenser kan lämnas av VD eller av kontrollkommittén efter skriftlig ansökan från producenten. Generella dispenser för en grupp producenter kan ges av KRAVs styrelse. Utträde 2.3.16 Producenten har rätt att när den så önskar utträda ur kontrollen. 2.3.17 Rätten att använda KRAVs namn eller märke på produkter upphör vid utträde eller underkännande. Befintligt märkmaterial skall förstöras eller inlämnas till KRAV. Om det vid tidpunkten för utträde finns KRAV-godkända produkter i lager så kan dessa fortsätta att säljas som KRAV-godkända om särskilt utträdesavtal upprättas. Konkurs 2.3.18 Om producenten går i konkurs, inställer betalningarna eller blir föremål för ansökan om företagsrekonstruktion, upphör avtalet med KRAV med omedelbar verkan. Om konkursförvaltare eller företaget med godkännande av företagsrekonstruktören betalar förfallen avgift och ställer säkerhet för producentens betalningsskyldighet för hela avtalsperioden, samt skriftligen bekräftar att produktionen skall följa KRAVs regler, accepterar KRAV att avtalet fortsätter att gälla. 2.4 MILJÖ-, NAT 2.4.1 Producenter som är kulturmiljöer, specie långt det är möjligt produktionsenheten återfinns i bilaga 2. 2.4.2 Miljöfarligt avfall sk sådant. Alternativt s 2.5 HANTERING 2.5.1 Alla led skall vara k 2.5.2 Förädlingsavtal som Undantagna från kr Företag som enba godkända produk Lantbrukare som Lantbrukare som råvaror i de fall d produkt. Med beg de förädlade prod sådan förädling sk Lantbrukare och 2.5.17-2.5.19 Åtskillnad 2.5.3 All hantering av KR sätt att det inte före KRAV-godkända p 2.5.4 När lokaler, maskin produktion skall tid för sammanblandni transportutrustning KRAV-godkänd pro Transport 2.5.5 Transporter mellan utföras av åkerier so 32 2 allmänna regler Regl2001.p65 32