Dagvattenutredning för Detaljplan för Lilla Tvären 2:3, Hedeskoga 18:1 m.fl. I Hedeskoga Ystad Kommun

för Detaljplan för Lilla Tvären 2:3, Hedeskoga 18:1 m.fl. I Hedeskoga Ystad Kommun Malmö 2018 02-20

för Detaljplan för Lilla Tvären 2:3, Hedeskoga 18:1 m.fl. Hedeskoga, Ystad Kommun Datum Uppdragsnummer 1320022293 Utgåva/Status Arbetsmaterial/Exemplar för Samrådshandling Per Andersson Carlos Paradis - Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Unr Organisationsnummer 556133-0506

Sammanfattning Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av stadsbyggnadskontoret att utföra en översiktlig dagvattenutredning för att klarlägga förutsättningarna för dagvattenhantering inom planområdet Hedeskoga med hänsyn till planerad byggnation. Höjdsättningen av gator och kvarter är vid tiden för denna dagvattenutredning () ej fastslagen. Förändringar i höjdsättning kan innebära stora förändringar mot beräknade flöden, volymer och föreslagen omhändertagning av dagvatten i denna dagvattenutredning. Planområdet ligger strax norr om Ystad centrum; mellan väg 13 (Sjöbovägen) i öster och väg 1011 (Hedeskogsvägen) i väster. Området utgörs idag av kuperad åkermark och ligger i anslutning till en märgelgrav. Planområdet delas upp i två delar: K1 och K2; där K1 har befintlig bebyggelse och befintligt VA-nät. K2 består idag av åkermark som ska exploateras. Där planeras blandad bebyggelse bestående av enfamiljsbostäder och radhus, fördelade på tre kvarter, om totalt ca 15,6 ha. I beräkningarna och i denna dagvattenutredning delas efter exploateringen delområde K2 in i tre delområden (B1, B2 och B3). För beräkningar av dimensionerande regnintensitet (i Å ) har Dahlströms (2010) ekvation använts. Ett 10 minuters 10-årsregn ger upphov till en regnintensitet på 274 l/s*ha (inklusive klimatfaktor på 1,20). Den totala avrinningen från planområdet (K2=B1+B2+B3) ökar med 471 l/s vid ombyggnad. Ökningen beror delvis på att den totala grönytan har blivit mindre efter ombyggnaden, dels på att klimatfaktor 1,20 endast använts vid beräkningar av framtida scenario. Den totala erforderliga fördröjningsvolymen för området blir då ca 515 m 3. Dagvatten från planområdet kommer i första hand att omhändertas i befintliga våtmarker/dammar söder om planområdet. Principiellt gäller att dagvatten från kvartersmark och allmän platsmark avleds till fuktstråk/torrstråk mellan kvarteren genom höjdsättning alternativt ledningssystem. Fuktstråken/torrstråken leder dagvatten vidare till fördröjningsytor söder om planerad bebyggelse. I de fall där dagvatten ej går att leda till fukt/torrstråk leds dagvatten via ledningssystem direkt till befintliga våtmarker/dammar. Vid kvarter B1 avleds skyfall norrut till översvämningsyta norr om Hedeskogavägen. För kvarter B2 avleds skyfall via höjdsättning till befintlig våtmark/damm söder om planområdet. Höjdsättning för kvarter B3 var vid tid för denna dagvattenutredning ej fastställd. Skyfall förutsätts därför att ledas enligt befintlig höjdsättning mot befintlig våtmark/damm söder om planområdet. Öster om Kvarter B3 placeras en bullervall, vilken avvattnas till ett svackdike placerat längs bullervallens västra fot.

Av beräkningarna i StormTac (2018-01) att döma riskerar inte innehållet i dagvattnet överstiga riktvärdena även om ingen rening skulle ske. Med rening håller man sig med marginal under riktvärdena. Vid framtida bebyggelse kommer delar av området att kopplas ihop med Hedeskoga tätorts befintliga avloppssystem med en spillvattenpumpstation. Pumpstationen är placerad i sydöstra delen av Hedeskoga. I samband med detaljprojektering så bör befintlig pumpstations kapacitet utredas för att säkerställa att denna är tillräcklig för tillskottsflöden från det nya området. Från pumpstation och genom planerat område löper en spillvattentryckledning som avleder avloppsvatten från Hedeskoga tätort. Spillvattenledningen ansluts till självfallssystem söder om planerad bebyggelse. Spillvattenledningens placering bör projekteras för flytt i samband med detaljprojektering för planerad bebyggelse.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund och syfte... 1 1.2 Uppdraget... 1 2. Förutsättningar och nuvarande förhållanden... 1 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering... 1 2.2 Koordinat- och höjdsystem... 1 2.3 Underlag och källor... 1 2.4 Befintliga förhållanden... 2 2.4.1 Planområdet idag... 2 2.4.2 Befintlig Topografi... 3 2.4.3 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi... 4 2.4.4 Befintligt ledningsnät... 4 2.5 Planområdets föreslagna utformning... 6 3. Förutsättningar för dagvattenhantering... 7 3.1 Befintligt avvattning... 7 4. Förslag till dagvattenhantering... 9 4.1 Struktur/princip för dagvattenhanteringen... 9 4.2 Flöden och fördröjningsvolymer... 10 4.3 Höjdsättning... 11 5. Teknisk utformning av dagvattensystem... 12 5.1.1 Gatorna... 12 5.1.2 Kvarter B1... 13 5.1.3 Kvarter B2... 15 5.1.4 Kvarter B3... 16 5.1.5 Fördröjningsytor... 17 5.2 Beskrivning av dagvattenlösningarna... 19 5.2.1 Stuprör med utkastare till rännor... 19 5.2.2 Dagvattenstråk... 20 6. Föroreningsberäkningar... 20 6.1 Föroreningar före ombyggnad... 21 6.2 Föroreningar efter ombyggnad och rening... 21 6.2.1 Kvarter B1... 22 6.2.2 Kvarter B2... 22

6.2.3 Kvarter B3... 24 6.2.4 Total utsläppshalt från planområdet efter ombyggnad... 25 Bilaga 1: Flöden och fördröjningsvolymer Bilaga 2: Dagvattenlösning enligt rådande utformningsplan

1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Fojab Arkitekter AB har på uppdrag av Ystad Kommun tagit fram ett detaljplaneförslag som omfattar det aktuella planområdet. Enligt de principer som tagits fram i planprogrammet så avses planområdet att fortsätta utveckla området kring Hedeskoga. 1.2 Uppdraget Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Fojab Arkitekter AB att utföra en översiktlig dagvattenutredning för att klarlägga förutsättningarna för dagvattenhantering inom planområdet med hänsyn till planerad byggnation. 2. Förutsättningar och nuvarande förhållanden 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering Policy, riktlinjer och funktionskrav från kommunen eller miljömyndigheten gällande dagvattenhantering kan exempelvis innehålla uppgifter som berör: Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråk Öppna system ska väljas framför ledningar då detta är möjligt. Hänsyn ska tas till avrinning från närliggande mark som påverkar området för utredningen Höjdsättning ska göras så att det ej uppstår instängda områden för dagvatten. Dimensionerade regn och utformning av ledningsnät utförs enligt Svenskt Vatten P110. 2.2 Koordinat- och höjdsystem Handlingen är utförd i SWEREF991330/RH2000. 2.3 Underlag och källor Grundkarta med nivåkurvor (dwg) erhållen 2017-01-08, Fojab Arkitekter AB. Samlingskarta VA och andra ledningar (dwg) erhållen 2017-10-02, Ledningskollen Plankarta med planerad bybyggelse (Planskiss daterad 2018-02-09 (dwg) erhållen 2018-02-09, Fojab Arkitekter AB Gestaltnings PM (pdf) erhållen 2017-09-28, Fojab Arkitekter AB 1 av 25

2.4 Befintliga förhållanden 2.4.1 Planområdet idag Aktuellt exploateringsområde ligger strax norr om Ystad. Området begränsas i öster av väg 13 (Sjöbovägen) och i väster av Hedeskogsvägen. Norr om området finns samhället Hedeskoga och marken söder om området utgörs av ängsmark med vattenansamlingar. Exploateringsområdet utgörs av åkermark. I mitten av området finns en märgelgrav. Markytan är kuperad med nivåer som varierar mellan +36 och +50. Planområdets utsträckning, höjder och läge i staden kan ses i Figur 1, Figur 2 och Figur 3. Figur 1. Översiktskarta över planområdets läge i staden. Planområde inom röd markering (källa: www.hitta.se). 2 av 25

Figur 2. Planområdets utbredning. 2.4.2 Befintlig Topografi Figur 3: Befintlig Topografi inom planområdet. Utdrag från Gestaltnings PM av Fojab arkitekt AB. 3 av 25

2.4.3 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi Enligt kartmaterial från SGU, består marken i området av lerig morän och moränfinlera. Jorddjupet förväntas vara 30-50 meter i södra delen av området och större än 50 meter i norr. Berggrunden utgörs av sedimentärt berg av kalksten, se Figur 4. Figur 4. Utdrag från jordartskarta. blå område visar förekomst av lerig morän och ljuslila område visar moränfinlera. Planområdet visas inom röd cirkel. (www.sgu.se, 2016-10-31). 2.4.4 Befintligt ledningsnät I dagsläget består området till största del av åkermark och saknar därmed eget ledningssystem för spillvatten och färskvatten. Avvattning sker i dagsläget till två stycken stora våtmarker i områdets södra delar. Vid framtida bebyggelse kommer delar av området att kopplas ihop med Hedeskoga tätorts befintliga avloppssystem. 4 av 25

Befintlig bebyggelse i Hedeskoga tätort är idag kopplad till en spillvattenpumpstation. Pumpstationen är placerad i sydöstra delen av Hedeskoga. I samband med detaljprojektering så bör befintlig pumpstations kapacitet utredas för att säkerställa att denna är tillräcklig för tillskottsflöden från det nya området. Från pumpstation och genom planerat område löper en spillvattentryckledning som avleder avloppsvatten från Hedeskoga tätort. Spillvattenledningen ansluts till självfallssystem söder om planerad bebyggelse. Spillvattenledningens placering bör projekteras för flytt i samband med detaljprojektering för planerad bebyggelse. Det befintliga VA-ledningsnätet i området kan ses i Figur 5. Figur 5. Befintlig VA-ledningar vid område för planerad bebyggelse. 5 av 25

2.5 Planområdets föreslagna utformning Planområdets del K2 delas upp i tre kvarter: B1, B2 och B3. Inom områden planeras bostäder av blandad bebyggelsetyp om ca 156000 m². För utformning av området enligt gestaltningsförslag från Fojab Arkitekter AB, se Figur 6. Varje kvarter utformas med en central höjdrygg och lutning mot kvarterets ytterkanter. De fastigheter som ligger i utkanten av varje kvarter planeras att avvattnas ytligt mot dagvattenstråk placerade mellan kvarteren, medan de tomter som ligger centralt i varje kvarter kräver att dagvattnet avleds via dagvattenbrunnar och ledningar till dagvattenstråk placerade mellan de planerade bostadsområdena. Dagvattenstråken, som planeras vara av typen torrstråk eller fuktstråk, ska leda dagvattnet till slutlig fördröjning i befintlig våtmark/damm. Dagvatten från gatumark förutsätts avledas till ränndalar och brunnar. Från brunnar avleds dagvatten via ledningssystem till befintlig våtmark/damm. Figur 6. Översiktkarta och indelning av avrinningsområden över föreslagen utformning av planområdet. Underlag tillhandahölls från Fojab Arkitekter AB 2018-02-09. 6 av 25

3. Förutsättningar för dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhantering är i första hand hämtade ur Svenskt Vattens P110 (Dimensionering av allmänna avloppsledningar, 2016) och Svenskt Vattens P104 (Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, 2011). Ett förslag till höjdsättning för föreslagna åtgärder ska utformas efter grundprinciper som återfinns i Svenskt vattens P105. Höjdsättning ska göras så att det ej uppstår instängda områden för dagvatten. För regnintensitets-beräkningar vid befintliga förhållanden används 2 års regn, vilket enligt P110 används för åkermark. Jämförelsevis används 10- års regn för befintlig bebyggelse inom planområdet. För regnintensitets-beräkningar vid planerade förhållanden används Dahlströms ekvation (2010); detta ger en regnintensitet på 228 l/(s,ha) för ett 10 minuters 10-årsregn. Klimatfaktor på 1,20 används, detta ger en intensitet på 274 l/s, ha. Fördröjningsvolymerna är beräknade enligt volym som uppstår efter 10 minuter vid ett 10 års regn utan bestämt utflöde. Föroreningsberäkningar är utförda i StormTac. llustrationsritningar erhållna från Fojab Arkitekter AB över planområdet har använts som underlag för att uppskatta avrinningen från planområdet efter exploatering. Översiktlig skyfallshantering beskrivs för respektive kvarter. Avrinningskoefficienter vid dimensionering är enligt Svenskt Vattens P110: Avrinningskoefficient för takyta är 0,9 Avrinningskoefficient för asfalterade ytor är 0,8 Avrinningskoefficient för grönytor är 0,1 3.1 Befintligt avvattning Planområdet består till största del av åkermark. Området kan före ombyggnad delas upp i 2 avrinningsområden: K1 och K2 (Figur 7). Dagvatten från område K1 avleds idag till befintligt ledningsnät för Hedeskoga tätort. I område K2 saknas ledningsnät. Istället avleds dagvatten via ytavrinning och konstruerade diken i de delar som vetter mot Hedeskogavägen i väst till våtmark söder om planområdet. Se Figur 7. 7 av 25

Figur 7. Avrinningsområden vid befintliga förhållanden. Vid befintliga förhållanden uppgår flödet vid ett 10 minuters 2-årsregn till 343 l/s (Tabell 1). Ledningssystemet i område K1 antas vara dimensionerat efter ett 10 minuters 2-årsregn och antas således ha kapacitet att ta emot ca 60 l/s. Befintligt dagvattensystem i området antas även efter ombyggnad avleda dagvatten från område K1. Tabell 1. Avrinning före ombyggnad. Beräkningar baseras på ett 2-årsregn med 10 minuters varaktighet. Område Area (m 2 ) Avrinn. koeff. Red. area (m 2 ) Flöde (l/s) K1 21173 0,17 3599 61 K2 157357 0,11 16833 387 Totalt 178530 20433 343 Vid befintliga förhållanden uppgår flödet vid ett 10 minuters 10-årsregn (exklusive klimatfaktor) till 370 l/s (Tabell 2). 8 av 25

Tabell 2. Avrinning före ombyggnad. Beräkningar baseras på ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Område Area (m 2 ) Avrinn. koeff. Red. area (m 2 ) Flöde (l/s) K1 21173 0,17 3599 65 K2 157357 0,11 16833 305 Totalt 178530 20433 370 4. Förslag till dagvattenhantering 4.1 Struktur/princip för dagvattenhanteringen Dagvattnet föreslås hanteras enligt följande princip (se Figur 8): Dagvatten från kvartersmark avleds till fuktstråk/torrstråk mellan kvarteren genom höjdsättning alternativt ledningssystem enligt gestaltnings-pm Dagvatten från allmän platsmark avleds till fuktstråk/torrstråk mellan kvarteren genom ränndalar i smågatsten ner i rännstensbrunnar Fuktstråken/torrstråken leder dagvatten vidare till fördröjningsytor söder om planerad bebyggelse Grönområdet planeras så att dagvattnet rinner ner mot stråken. Stuprör på fastigheter som lutar mot grönyta förses med utkastare. Stuprör från fastigheter som ej lutar mot dagvattenstråk leds via dagvattenledning till system. Vid skyfall kan vattnet fylla upp lokala lågpunkter, och sedan brädda ut ur kvarteren via gatorna till fuktstråk/torrstråk Längst i öster placeras en bullervall, vilken avvattnas till ett svackdike placerat längs bullervallens västra fot Figur 8: Omhändertagande av dagvatten som flödeschema. Samtliga beräkningar och föreslagna lösningar är baserade på det utformningsalternativ som kan ses i Bilaga 2 och i förprojekteringsritningar daterade 2018-02-16. Notera att förändringar av utformningen av kvarteren även 9 av 25

kan resultera i att förutsättningarna för beräknade flöden ändras vilket kan påverka förelagen utformning. 4.2 Flöden och fördröjningsvolymer Samtliga flöden är beräknade utifrån Svenskt Vatten P110 och P104. En klimatfaktor på 1,20 har adderats till beräknade framtida regnintensiteter. För beräkningar av dimensionerande regnintensitet (i Å ) har Dahlströms (2010) ekvation använts. Ett 10 minuters 10-årsregn ger upphov till en regnintensitet på 228 l/(s, ha). Med 20% säkerhetstillägg för framtida klimatförändringar blir den dimensionerande regnintensiteten istället 274 l/(s, ha). Fördröjningsvolymerna har beräknats enligt den volym som uppstår efter 10 minuter vid ett 10-års, 10 minuters regntillfälle. Avrinningskoefficienten är sammanslagen för de olika marktyper samt takytorna inom området. För fullständiga beräkningar, se Bilaga 1. För beräkningar av dimensionerande vattenföringar (Q dim ) har rationella metoden använts. Under framtida förhållanden beräknas det totala flödet från B1, B2 och B3 vid ett 10 minuters 10-årsregn (inklusive klimatfaktor) uppgå till 858 l/s (Tabell 3). Tabell 3. Avrinning och erforderliga fördröjningsvolymer efter ombyggnad. Beräkningar baseras på ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet med klimatfaktor 1,20. Område Area (m 2 ) Avrinn. koeff. Red. area (m 2 ) Flöde (l/s) Fördröjning (m 3 ) B1 40920 0,24 9745 267 160 B2 51020 0,22 10994 301 180 B3 64285 0,16 10588 290 175 Totalt 156225 0,2 31327 858 515 Den totala avrinningen från planområdet (K2=B1+B2+B3) ökar med 471 l/s vid ombyggnad. Ökningen beror delvis på att den totala grönytan har blivit mindre efter ombyggnaden, dels på att klimatfaktor 1,20 endast använts vid beräkningar av framtida scenario. 10 av 25

Översiktliga beräkningar enligt samma principer som för 10 års regn har även utförts för 100-årsregn i syfte att illustrera hur stora flöden samt volymer detta innebär. Se Tabell 4. Tabell 4: Flöden och volymer vid ett skyfallstillfälle. Beräkningar baseras på ett 100-årsregn med 10 minuters varaktighet med klimatfaktor 1,20 Område Area (m 2 ) Avrinn. koeff. Red. area (m 2 ) Flöde (l/s) Fördröjning (m 3 ) B1 40920 0,24 9745 570 342 B2 51020 0,22 10994 643 386 B3 64285 0,16 10588 619 372 Totalt 156225 0,2 31327 1833 1100 4.3 Höjdsättning Avrinningsområdena delas in efter de tre kvartersmarksområdena B1, B2 och B3. Höjdsättningen av gator och kvarter är vid tiden för denna dagvattenutredning () ej fastslagen. Förändringar i höjdsättning kan innebära stora förändringar mot vad som beräknats och förprojekteras i denna dagvattenutredning. De fastigheter som ligger i utkanten av varje kvarter avvattnas ytligt mot dagvattenstråk, medan de tomter som ligger centralt i varje kvarter kräver att dagvattnet via ledningsnät leds till dagvattenstråk eller våtmark/damm. Detta kan ske genom stuprör placerade i mark och med dagvattenbrunnar inom fastighet. Fastigheter som är direkt anslutna till ledningsnät skall endast ha en utloppspunkt. Varje hårdgjord yta bör helst luta 0,7% eller mer för en god avvattning. En anlagd ränna som t.ex. leder stuprörsvatten bör minst luta 0,5% om botten är slät, bort från byggnaderna till en yta för fördröjning. Släpps dagvatten från stuprör med utkastare på planterings- eller gräsyta bör ytan luta ca 5% i ca 4 m bort från byggnaden för att vattnet inte ska kunna rinna in mot fasaden eller direkt infiltrera ner mot husgrunden. 11 av 25

5. Teknisk utformning av dagvattensystem Den tekniska utformning av dagvattensystemet är beskriven enligt senast föreslagna höjdsättning (2018-02-09) och utformningsplan (2018-02-09). Ändras dessa innebär detta förändringar i dagvattenhantering för området. 5.1.1 Gatorna Avvattning från lokalgatorna enligt gestaltnings-pm ska ske via ränndalar med dagvattenbrunnar ( Figur 9, Figur 10 ). Dagvattenbrunnarna skall kunna omhänderta och avleda dagvatten mot dagvattenstråken mellan planerad bebyggelse, antingen direkt via släpp dvs genomfartsleder där ytavrinning kan ske eller genom ledningssystem. Figur 9: Principiell utformning av gata. Figur 10. Referensexempel på asfalterade villagator med ränndalar i smågatsten och grusad gångyta (källa: Gestaltnings-PM, Fojab Arkitekter AB) 12 av 25

5.1.2 Kvarter B1 Höjdsättning för området är enligt senaste förslag (2018-02-09) utformat så att området lutar mot nordväst. Kvarter B1 ligger i planområdets nordvästra del och utgörs av fribyggartomter för enfamiljshus. Kvarteret ligger förhållandevis högt i förhållande till de andra kvarteren. Områdets höjdsättning innebär att vissa fastigheter blir suterränghus. Dagvatten från gator föreslås i första hand ledas via ränndalar till dagvattenbrunnar. Från dagvattenbrunnar avleds dagvatten via ledningssystem direkt till våtmark/damm söder om området. I Kvarter B1:s västra och centrala delar finns tomter som ej går att ansluta direkt till dagvattenstråk genom höjdsättning och ytlig avledning. Dessa tomter avvattnas istället via ledningar till fördröjningsytor söder om kvarter B1. Den sträcka där ny väg ansluter till befintlig väg (Hedeskogavägen) krävs avvattning norrut till befintlig dagvattenledning, se Figur 11Figur 10. A Figur 11. Framtida kvarter B1. Grårandiga tomter kräver att dagvattnet avleds via markledningar; grönrutiga tomter tillåter dagvattnet att avledas ytledes. Blå pilar visar placering och rinnriktning av dagvattenstråk. Områdets lutning innebär att dagvatten riskerar att rinna över grannfastigheter. Eftersom tomterna är fribyggartomter kan detta innebära att fastighetsägare själva behöver utföra dagvattenåtgärder för säkerställ att dagvattenavrinning inte påverkar grannfastigheter. Detta kan anordnas via svackdiken vid tomtgräns alternativt stödmur, se Figur 12. 13 av 25

Figur 12: Exempel på stödmur i tomtgräns mellan fastigheter. Exempel från Källesjövägen, Ystad Kommun. Källa Google Maps: 2018-02-19. Områdets utformning där dagvattenavledning från kvartersmark sker åt olika håll (dels via ledningsnät och dels via ytavrinning) innebär att dagvattenavrinning vid ett skyfall sker dels direkt mot våtmarker i syd och dels mot Hedeskogavägen i norr. Uppskattningsvis halva området inklusive samtliga gator kommer vid ett skyfall att ta sig norrut mot Hedeskogavägen. Vid ett skyfall kan de skyfallsvolymer från Kvarter B1 som rinner norrut omhändertas norr om planområdet i en naturlig svacka med lägsta markhöjd +38,0 m. Från svackan kan dagvatten förslagsvis avledas via självfall mot befintligt ledningsnät i Blåsborgsvägen. Genom att anlägga denna bräddningsledning undviks instängt område vid Hedeskogavägen. Principiell utformning av lösning enligt Figur 13. 14 av 25

Figur 13: Förslag på bräddningsledning och översvämningsyta norr om Kvarter B1. 5.1.3 Kvarter B2 Höjdsättning för området är enligt senaste förslag (2018-02-09) utformat så att området har en lågpunkt ungefär i mitten av området. Ytavrinningen för gator och tomter som ej är direkt anslutna till dagvattenstråk är därmed tänkt att ledas till lågpunkt och sedan i ledningsnät mot befintlig våtmark/damm. Vid större regn kan ytavrinningen bräddas från lågpunkt inom området till dagvattenstråk öster och väster om området. Kvarter B2 ligger i planområdets mittersta del och utgörs av tomter planerade för villor. Områdets utformning enligt föreslagen höjdsättning gör att dagvatten kan ledas mot både dagvattenstråk A och B; och sedan ledas till en damm söder om bebyggelsen. De tomter som ligger centralt i kvarteret B2 kräver att dagvattnet avleds via ledningar, medan de tomter som ligger i kvarterets utkant tillåter att dagvattnet avledes ytledes se Figur 14. 15 av 25

B A Figur 14. Framtida kvarter B2. Grårandiga tomter kräver att dagvattnet avleds via ledningsnät; grönrutiga tomter tillåter dagvattnet att avledas ytledes. Blå pilar visar placering och rinnriktning av dagvattenstråk. Vid ett skyfall avleds dagvatten via så kallade släpp det vill säga genomfartsleder i form av exempelvis gång eller cykelstråk där ytavrinning kan ske. Vid ett skyfall sker avrinningen från hela området mot våtmark/damm söder om planområdet. 5.1.4 Kvarter B3 Vid tidpunkten för denna dagvattenutredning () är höjdsättning för Kvarter B3 ännu ej klarlagd. Dagvattenförslag för området utgår ifrån Gestaltnings PM tillhandahållen av Fojab Arkitekt AB samt befintliga höjder inom planområdet. I dagsläget lutar området norrut mot Hedeskoga. Förslag och principer för dagvattenhantering i denna dagvattenutredning utgår ifrån detta. Kvarter B3 ligger i planområdets östra del och utgörs av tomter planerade för enfamiljshus samt radhus. Dagvatten från gator föreslås ledas ytligt via ränndalar till dagvattenstråk B. I det fall då dagvatten ej går att avleda via ytavrinning till dagvattenstråk B kan dagvatten kopplas till befintligt dagvattenledningssystem i Vetegatan. 16 av 25

Öster om kvarter 3 planeras en bullervall mot Sjöbovägen, se Figur 15. Ett svackdike vid bullervallens fot föreslås för att säkerställa att de närmst liggande tomterna ej påverkas negativt att ytavrinning. Bullervallen är enligt senast tillhandahållna skissförslag (2018-02-09) avsedd att lura norrut. Ett svackdike får därför lutning enligt höjder och avleder därmed dagvatten norrut. Dagvatten samlas i kupolsilsbrunn för anslutning till dagvattenledning i Vetegatan. Figur 15: Principskiss för bullervall mot Väg 13 (källa: Gestaltnings-PM, Fojab Arkitekter AB (2017-04-02) 5.1.5 Fördröjningsytor Dagvatten från området föreslås vid ett 10-års regn ledas till våtmarker via fuktstråk/torrstråk till våtmark/damm söder om planområdet. I det fall dagvatten ej går att avleda direkt till eller via fukt/torrstråken leds dagvatten via ledningssystem direkt till våtmark/damm söder om planområdet, se Figur 16. Figur 16: Befintliga våtmarker/dammar. 17 av 25

Våtmarkerna är i dagsläget lågpunkter i området. Våtmarkerna tar idag emot vatten från omkringliggande mark vilket inkluderar dagvatten från Hedeskogavägen i väst. Vattnet rinner vidare genom ytterligare dammar och når så småningom en dagvattenledning vid E65/Dag Hammarskölds väg som rinner vidare ner genom staden. En uppskattning av de befintliga ytorna kapacitet har gjorts för att se om ytorna klarar av att ta emot ett 10 års regn från det planerade området. Beräkningen går ut på att visa hur mycket vattennivån höjs skulle ett 10 års regn med 10 minuters regnvaraktighet inträffa, förutsatt att ingen utflöde är bestämt, se Tabell 5. Tabell 5: Översiktlig beräkning av vad tillflöde från planerat område innebär för befintliga fördröjningsytor. Yta Yta m2 Ansl. Kvarter Tillkommande volym ca (m3) Plushöjd vattenyta Höjning av vattenyta. Våtmark/damm 1 9500 B1 & B2 340 +39 + 4 cm Våtmark/damm 2 1500 B2 & B3 175 +38 + 12 cm 18 av 25

5.2 Beskrivning av dagvattenlösningarna Nedan följer en beskrivning av de olika dagvattenlösningar som föreslagits och exempel på hur de kan utformas. 5.2.1 Stuprör med utkastare till rännor För fastigheter som har direkt avledning mot fukt/torrstråk föreslås stuprör med vattenutkastare. Denna typ av stuprör avleder takregnvatten och kan användas för ytliga avledning av dagvatten tillsammans med rännor. Det är en fördel att avleda dagvatten ytligt dels för att det ger dagvattensystemet tröghet. Andra fördelar med vattenutkastare är att underjordisk infrastruktur undviks och att dagvattnet visualiseras som kan ge de boende ett mervärde (Figur 17 och Figur 18). Rännan kan bestå av t ex enkla ränndalsplattor eller en grund linjeavvattningsränna som är försedd med gallerbetäckning. Är rännan täckt kommer rännans djup att bli lite större än om rännan är helt ytlig. Figur 17. Inspirationsbilder vattenutkastare/rännor för avledning (foto: Ramböll). Figur 18. Fler inspirationsbilder för grunda rännor för stuprör med utkastare (foto Ramböll) 19 av 25

5.2.2 Dagvattenstråk Mellan de planerade bostadsområdena planeras fuktstråk eller torrstråk enligt Gestaltnings PM. Dagvatten från omkringliggande mark och tomter avses ledas ner till stråken för vidare transport mot våtmark/damm söder om planområdet. Dagvattenstråken kan anläggas med låg procentuell lutning mot recipient för långsam avledning av dagvatten. Detta medför ökad reningsfunktion, se Figur 19 samt Figur 20. Figur 19: Principsektion för dagvattenhantering via ett fuktstråk (källa: gestaltnings-pm, Fojab Arkitektbyrå (2017-04-02) Figur 20: Principsektion för dagvattenhantering via ett torrstråk med hög markinfiltration (källa: gestaltnings-pm, Fojab Arkitektbyrå (2017-04-02). 6. Föroreningsberäkningar Planområdet är uppdelat i tre delområden: kvarter B1, B2 och B3. Beräknade schablonhalter av föroreningar i dagvatten redovisas före ombyggnad, efter ombyggnad samt efter rening. Schablonhalterna av föroreningar är hämtade ur programvaran StormTac, en programvara som används för föroreningsberäkningar i dagvatten. 20 av 25

StormTac är inget exakt beräkningsverktyg och bör endast användas för att få en generell bild av hur föroreningssituationen före och efter ombyggnad kan se ut. I StormTac finns resultat från samlad forskning gällande vilka typer av dagvattenföroreningar som uppkommer vid olika markanvändningar. Antaganden om befintliga och framtida marktyper inom planområdet påverkar beräkningsresultatet. En årsmedelnederbörd på 660 mm (inklusive korrektionsfaktor 1,1 för framtida klimatförändringar) har använts för hela planområdet. 6.1 Föroreningar före ombyggnad Befintliga markytor inom planområdet föreslås klassas som jordbruksmark i StormTac. Den sammanvägda avrinningskoefficienten för de befintliga markytorna har uppskattats till 0,26, se Tabell 6. Före exploatering riskerar halterna av totalfosfor, totalkväve och SS att överstiga riktvärdena för dagvattenutsläpp. Eftersom Ystad Kommun saknar riktvärden för föroreningar har Helsingborgs Stads värden använts som jämförelse. Tabell 6. Beräkning av utsläppshalter från planområdet före exploatering. Ämne Utsläppshalter från planområdet (µg/l) Riktvärde** (µg/l) Load (kg/år) Arsenik 4,1-0,17 Krom 2,3 10 0,095 Kadmium 0,10 0,4 0,0041 Bly 7,0 8 0,29 Koppar 12 18 0,50 Zink 20 75 0,82 Nickel 1,5 15 0,061 Kvicksilver 0,005 0,03 0,00021 Olja 180 500 7,5 Totalfosfor 220 200 9,1 Totalkväve 5300 2000 218 SS 100000 40000 4119 PCB 7 * 0,052-0,0025 TBT 0,0017-0,000071 Bens(a)pyren 0 0,03 0 Bensen 0,58-0,024 TOC 9857-406 * PCB 7 är summan av halterna av de sju vanligaste PCB:erna. Dessa utgör normalt ca 20% av PCB-tot, vilket innebär att PCB-tot i planområdet kan förväntas ligga runt 0,34 µg/l. **Riktvärde hämtat från Dagvattenplan, Helsingborg (2015-11-19). 6.2 Föroreningar efter ombyggnad och rening Föroreningsberäkningar för kvartersmark efter exploatering redovisas separat för varje delområde. Framtida markytor inom planområdet klassas som villaområde 21 av 25

och blandat grönområde. Årsmedelnederbörden är satt till 660 mm (inklusive korrektionsfaktor 1,1). 6.2.1 Kvarter B1 Framtida markytor inom kvarter B1 klassas i StormTac som 2,41 ha villahusområde och 1,68 ha blandat grönområde. Den sammanvägda avrinningskoefficienten för de framtida markytorna har uppskattats till 0,19. I Tabell 7 redovisas schablonvärden av föroreningshalter i dagvatten efter exploatering samt utsläppshalter efter reningsåtgärder. Schablonvärdena samt den procentuella reduktionen av föroreningar är beräknade i StormTac (2018-01). Tabell 7. Beräkning av föroreningshalt i dagvatten för kvarter B1 efter exploatering. Ämne Schablonvä rde efter exploat. (µg/l) Reduktion, biofilter (%) Total utsläppshalt efter rening (µg/l) Riktvärde ** (µg/l) Arsenik 3,5 - Krom 3,0 10 Kadmium 0,27 0,4 Bly 8,0 8 Koppar 12 18 Zink 46 75 Nickel 3,7 15 Kvicksilver 0,010 0,03 Olja 220 500 Totalfosfor 120 200 Totalkväve 1200 2000 SS 30000 40000 PCB 7 * 0,047 - TBT 0,0016 - Bens(a)pyr 0,024 0,03 en Bensen 0,71 - TOC 7200 - Load (kg/år) *Observera att riktvärdet för PCB överskrids redan av halten PCB-7, det vill säga summan av halterna av de sju vanligaste PCB:erna. Dessa utgör normalt ca 20% av PCB-tot. Av beräkningarna i StormTac att döma riskerar endast halten bly överskrida givet riktvärde om ingen rening skulle ske. Med vald dagvattenlösning för kvarter B1 är risken mycket liten att otillåtna halter av föroreningar når recipienten. 6.2.2 Kvarter B2 22 av 25

Framtida markytor inom kvarter B1 klassas i StormTac som 2,50 ha villahusområde och 2,68 ha blandat grönområde. Den sammanvägda avrinningskoefficienten för de framtida markytorna har uppskattats till 0,17. I Tabell 8 redovisas schablonvärden av föroreningshalter i dagvatten efter exploatering samt utsläppshalter efter reningsåtgärder. Schablonvärdena samt den procentuella reduktionen av föroreningar är beräknade i StormTac (2018-01). Tabell 8. Beräkning av föroreningshalt i dagvatten för område B2. Ämne Schablonvä rde efter exploat. (µg/l) Reduktion, biofilter (%) Total utsläppshalt efter rening (µg/l) Riktvärde (µg/l) Arsenik 3,5 - Krom 2,7 10 Kadmium 0,25 0,4 Bly 5,1 8 Koppar 11 18 Zink 41 75 Nickel 3,2 15 Kvicksilver 0,0095 0,03 Olja 200 500 Totalfosfor 120 200 Totalkväve 1200 2000 SS 29000 40000 PCB 7 * 0,044 - TBT 0,0016 - Bens(a)pyr 0,020 0,03 en Bensen 0,75 - TOC 7000 - Load (kg/år) *Observera att riktvärdet för PCB överskrids redan av halten PCB-7, det vill säga summan av halterna av de sju vanligaste PCB:erna. Dessa utgör normalt ca 20% av PCB-tot. Av beräkningarna i StormTac att döma riskerar inte innehållet i dagvattnet överstiga riktvärdena även om ingen rening skulle ske. Med rening håller man sig med marginal under riktvärdena. 23 av 25

6.2.3 Kvarter B3 Framtida markytor inom kvarter B1 klassas i StormTac som 1,68 ha villahusområde och 4,75 ha blandat grönområde. Den sammanvägda avrinningskoefficienten för de framtida markytorna har uppskattats till 0,14. I Tabell 9 redovisas schablonvärden av föroreningshalter i dagvatten efter exploatering samt utsläppshalter efter reningsåtgärder. Schablonvärdena samt den procentuella reduktionen av föroreningar är beräknade i StormTac (2018-01). Tabell 9. Beräkning av föroreningshalt i dagvatten för område B3. Ämne Schablonvär de efter exploat. (µg/l) Reduktion, biofilter (%) Total utsläpps halt efter rening (µg/l) Riktvärd e (µg/l) Arsenik 3,6 - Krom 2,0 10 Kadmium 0,20 0,4 Bly 4,2 8 Koppar 9,5 18 Zink 30 75 Nickel 2,2 15 Kvicksilver 0,0082 0,03 Olja 150 500 Totalfosfor 96 200 Totalkväve 1100 2000 SS 27000 40000 PCB 7 * 0,039 - TBT 0,0016 - Bens(a)pyren 0,012 0,03 Bensen 0,83 - TOC 6600 - Load (kg/år) *Observera att riktvärdet för PCB överskrids redan av halten PCB-7, det vill säga summan av halterna av de sju vanligaste PCB:erna. Dessa utgör normalt ca 20% av PCB-tot. Av beräkningarna i StormTac att döma riskerar inte innehållet i dagvattnet överstiga riktvärdena även om ingen rening skulle ske. Med rening håller man sig med marginal under riktvärdena. 24 av 25

6.2.4 Total utsläppshalt från planområdet efter ombyggnad Den totala utsläppshalten av dagvattenföroreningarna efter rening är beräknad proportionellt till det flöde som område respektive delområde bidrar med, se Tabell 10. Eftersom Ystad Kommun saknar angivna riktvärden för utsläppshalter så jämförs dessa med riktvärden för utsläpp av förorenat dagvatten hämtade från Helsingborgs Stads Dagvattenplan (2015-11-19). Tabell 10. Totala utsläppshalter efter exploatering av planområdet. Ämne Schablonvärde efter exploatering (µg/l) Load (kg/år) Total utläppshalt efter rening (µg/l) Riktvärde i utsläppspunkt (µg/l) Arsenik 3,6 0,12 - Krom 2,5 0,081 10 Kadmium 0,23 0,0076 0,4 Bly 4,9 0,16 8 Koppar 11 0,35 18 Zink 38 1,2 75 Nickel 3,0 0,096 15 Kvicksilver 0,0092 0,00030 0,03 Olja 190 6,1 500 Totalfosfor 110 3,6 200 Totalkväve 1100 3,7 2000 SS 28000 920 40000 PCB 7 * 0,043 0,0013 - TBT 0,0016 0,000053 - Bens(a)pyren 0,018 0,00059 0,03 Bensen 0,77 0,025 - TOC 6900 230 - *Observera att riktvärdet för PCB överskrids redan av halten PCB-7, det vill säga summan av halterna av de sju vanligaste PCB:erna. Dessa utgör normalt ca 20% av PCB-tot, vilket innebär att PCB-tot i planområdet kan förväntas ligga runt 0,19 µg/l. Av beräkningarna i StormTac (2018-01) att döma riskerar inte innehållet i dagvattnet överstiga riktvärdena även om ingen rening skulle ske. Med rening håller man sig med marginal under riktvärdena. 25 av 25

NY situation kvartersmark 2018-02-09 10 års regn 100 års regn 100 års regn klimatfaktor 1,20 efter 600 sekunder klimatfaktor 1,20 efter 600 sekunder Område Area (m2) Area (ha) Marktyp Area tot Avrinningskoefficient Ha red m2 red tot 10 min regn (l/s/ha) Avrinning (l/s) Fördröjning (m3) 10 min regn (l/s/ha) Avrinning (l/s) Fördröjning (m3) Kvarter 1 4164 0,416 Takyta 0,9 0,375 3748 274 102,7 585 219 (även kallad B1) 16655 1,666 Grönytor (tomtarea minus takarea 1/5) 0,1 0,167 1666 274 45,6 585 97 3317 0,332 Väg (väg-framtid) 0,8 0,265 2654 274 72,7 585 155 16784 1,678 Grönytor 0,1 0,168 1678 274 46,0 585 98 Totalt 40920 4,092 40920 0,24 0,975 9745 267,0 160 570,09 342 100 års regn klimatfaktor 1,20 klimatfaktor 1,20 Område Area (m2) Area (ha) Marktyp Area tot Avrinningskoefficient Ha red m2 red tot 10 min regn (l/s/ha) Avrinning (l/s) Fördröjning (m3) 10 min regn (l/s/ha) Avrinning (l/s) 100 års regn Kvarter 2 4091 0,409 Takyta 0,9 0,368 3682 274 100,9 585 215 (även kallad B2) 16364 1,636 Grönytor (tomtarea minus takarea 1/5) 0,1 0,164 1636 274 44,8 585 96 3741 0,374 Väg (väg-framtid) 0,8 0,299 2993 274 82,0 585 175 26824 2,682 Grönytor 0,1 0,268 2682 274 73,5 585 157 Totalt 51020 5,102 51020 0,22 1,099 10994 301,2 181 643,12 386 100 års regn klimatfaktor 1,20 klimatfaktor 1,20 100 års regn Område Area (m2) Area (ha) Marktyp Area tot Avrinningskoefficient Ha red m2 red tot 10 min regn (l/s/ha) Avrinning (l/s) Fördröjning (m3) 10 min regn (l/s/ha) Avrinning (l/s) Kvarter 3 2800 0,280 Takyta 0,9 0,252 2520 274 69,0 585 147 (även kallad B3) 11200 1,120 Grönytor (tomtarea minus takarea 1/5) 0,1 0,112 1120 274 30,7 585 66 2742 0,274 Väg (väg-framtid) 0,8 0,219 2194 274 60,1 585 128 47543 4,754 Grönytor 0,1 0,475 4754 274 130,3 585 278 Totalt 64285 6,429 64285 0,16 1,059 10588 290,1 174 619,39 372 Totala 156225 15,6225 0,2 3,133 515 1832,60 1100