Vägledning med rekommendationer för länsstyrelsernas arbete med regionala miljömål och åtgärdsprogram för miljömålen

Vägledning med rekommendationer för länsstyrelsernas arbete med regionala miljömål och åtgärdsprogram för miljömålen Dokumentet har utarbetats under en längre tid i dialog med länsstyrelsernas miljömålssamordnare och även behandlats i miljönätverkets chefsforum för miljömål. Det har fastställts av RUS styrgrupp 2018-04-18 och även godkänts av kontaktlänsråd för miljömål i länsrådsgrupp 6 för miljö. Delen om regionala miljömål utgörs av rekommendationer fastställda 2012-01-18, som kvarstår, men som uppdaterats och kompletterats. Denna vägledning tar upp ett antal frågeställningar i länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram och regionala miljömål, närmare bestämt instruktionen 6 punkt 1 (delen regionala mål) och punkt 2. För varje frågeställning beskrivs hur länsstyrelserna kan gå till väga/gör idag och föroch nackdelar med olika sätt. I vissa fall ges också rekommendationer, i syfte att bidra till samsyn och minsta gemensam nämnare mellan länsstyrelserna i detta arbete. 6 Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Länsstyrelsen ska särskilt 1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, 2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, 3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och 4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. 1. Regional anpassning av nationella miljömål RUS styrgrupp och länsrådsgrupp 6 för miljö fastställde 2012 rekommendationer för regional anpassning av nationella miljömål. Budskapet i dessa är att det viktigaste är att kommunicera de nationella miljömålen och att regionala anpassningar av dessa endast ska göras vid behov. Intentionen med denna rekommendation var också att huvudfokus i arbetet ska ligga på åtgärdsprogrammen. De allra flesta länsstyrelser har följt dessa rekommendationer. En del länsstyrelser har samlat nationella miljömål som berör länet och regionala anpassningar av dessa i egna dokument eller på sina hemsidor. Regionala anpassningar har i allmänhet förankrats. I rekommendationerna här nedan återges de från 2012, som därmed fortsätter att gälla. Därtill har två rekommendationer lagts till, en om åtgärds- eller verksamhetsmål och en om andra nationella mål av betydelse för miljöarbetet. Åtgärdsprogrammen och dess åtgärder ska bidra till de nationella miljömålen och därför är det viktigt att kopplingen mellan miljömål och åtgärder finns och att det helst framgår i hur hög grad åtgärderna bidrar till måluppfyllelsen i miljömålen (inkl. angivna nivåer i de målmanualer som nationellt målansvariga fastställt). Kopplingen kan vara direkt och då är det relativt enkelt att visa detta, men är ofta mer indirekt och då är det svårare. Frågan om behovet av ytterligare mål som visar hur åtgärderna bidrar till och förhåller sig till olika miljömål har därför aktualiserats och 1

detta tas upp i den första av de nya rekommendationerna. En sån typ av mål ligger nära något Miljömålsberedningen tar upp i sitt delbetänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34): Miljömålsberedningen har i uppgift att fokusera på områden som är särskilt svåra och kräver politiska avvägningar. Vi utgår från denna uppgift även i arbetet med att formulera förslag till etappmål. Samtidigt finns det många områden som är viktiga i miljöarbetet, men som kan hanteras av ansvariga myndigheter och andra aktörer utan att ett etappmål formuleras. Vi vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram möjligheten för myndigheter, kommuner och andra aktörer att inom ramen för sin uppgift formulera verksamhetsmål som bidrar till att miljömålen nås. (avsnitt 3.2) Utöver miljömålssystemets mål finns andra nationella mål av betydelse för miljöarbetet, dels sektorsmål inom olika politikområden, exempelvis mål för ekologisk produktion och konsumtion. Sedan hösten 2015 finns också de globala hållbarhetsmålen och dess delmål (Agenda 2030). Dessa är i allmänhet mer övergripande än miljömålssystemets mål, men några undantag finns (ex. delmålet för matsvinn) och därtill speglar dessa mål mer än miljömålen synergier och kopplingar till de andra dimensionerna av hållbar utveckling. Rekommendationerna som tidigare lämnats för miljömålens hantering regionalt är egentligen lika relevant att ge för dessa andra mål. Internt inom länsstyrelsen är det dock viktigt att företrädare för miljömålsuppdraget här samråder med de verksamheter som ligger närmast det politikområde som målet avser. Länsstyrelserna börjar nu kommunicera de globala målen/agenda 2030 i anslutning till åtgärdsprogrammen för miljömålen. Länsstyrelserna uppmanas kommunicera ut de nationella miljömål som rör länet och även framföra att dessa gäller länet. Detta gäller generationsmålet, miljökvalitetsmålen med dess preciseringar och etappmål. (rekommendation fastställd 2012) Vid behov gör länsstyrelserna regionala anpassningar av de nationella miljökvalitetsmålens preciseringar och etappmålen. Regional anpassning kan göras då betydelsen av en nationellt angiven nivå eller kvantitet behöver anges för länet eller om länet vill lyfta fram ett regionalt särdrag. (rekommendation fastställd 2012) De nationella miljömål som har betydelse för länet och de regionala anpassningarna av dessa benämns tillsammans miljömålen för länet eller regionala miljömål. (rekommendation fastställd 2012) Huvudfokus i arbetet ska ligga på åtgärdsprogrammen. Dessa bör tas fram i bred samverkan inom länen. (rekommendation fastställd 2012) För att tydliggöra hur de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen bidrar till miljömålen kan åtgärds- eller verksamhetsmål formuleras. För sektorsmål och globala hållbarhetsmål av betydelse för miljöarbetet kan de första två rekommendationerna också tillämpas. 2. Vad är ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen? Uppdraget om regionala åtgärdsprogram för miljömålen kan ses en viljeyttring från regeringen att länsstyrelserna ska arbeta för och med att genomföra eller initiera åtgärder och att detta ska ske i samverkan med regionala och lokala aktörer. Det centrala är att länsstyrelserna och andra aktörer fortlöpande tar de initiativ som är möjliga att ta. Åtgärdsprogrammen ska vara en hjälp för detta. Regeringen har inte definierat vad som menas med regionala åtgärdsprogram för miljömålen och ingen central vägledning eller styrning har initierats kring hur arbetet ska bedrivas. En följd av 2

detta är att varje länsstyrelse själva utvecklat struktur och innehåll för detta arbete. Erfarenhetsutbyte har dock skett mellan länsstyrelserna, vilket bidragit till att samsyn ändå vuxit fram. De allra flesta länsstyrelser har idag ett målövergripande åtgärdsprogram som syftar till generationsmålet och miljökvalitetsmålen eller den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Detta fungerar då som ett samlande miljöprogram för länet och åtgärderna är då prioriteringar och ambitioner i förhållande till allt miljöarbete som redan sker, utifrån regionala förutsättningar och rådighet som finns samt nationella miljömål och andra prioriteringar. Programmet ska då alltså ge helheten, men det är också viktigt att det uttrycker ambitioner där vi kan göra mer miljönytta. Annars blir programmets funktion bara att heja på bra initiativ som redan tas. Några länsstyrelser har inte ett sådant program, utan har istället delat upp miljömålen i flera olika åtgärdsprogram (ex. Jönköping), alternativt prioriterat vissa miljömål/områden/sektorer i åtgärdsprogram de tagit fram inom ramen för miljömålsuppdraget (ex. Stockholm, Gotland). Länsstyrelser som inte haft något särskilt åtgärdsprogram för miljömålen har i sin årsredovisning kunnat hänvisa till att de genomfört åtgärder i alla fall eller till åtgärdsprogram inom andra uppdrag. Enkäter och årsredovisningar visar dock att samtliga länsstyrelser idag, inom miljömålsuppdraget, upprättar särskilda åtgärdsprogram eller planerar att göra detta. Länsstyrelserna ska inom ramen för flera olika uppdrag ta fram regionala åtgärdsprogram (eller liknande) som ska bidra till miljömålen eller olika samhällsmål där miljömålen är en del (framför allt energi/klimat, grön infrastruktur, tillsyn, landsbygd). Vattenmyndigheterna tar fram regionala åtgärdsprogram för vattenförvaltning och Skogsstyrelsen tar fram nationellt skogsprogram. Även regionerna har sådana uppdrag (regional infrastruktur, regional utveckling). Dessa program är då, utifrån miljömålens perspektiv, mer avgränsade och avser aldrig alla miljömål. Undantaget är de regionala utvecklingsstrategierna, som täcker in hela begreppet hållbar utveckling. Länsstyrelserna förhåller sig i allmänhet i sina åtgärdsprogram för miljömålen till andra regionala åtgärdsprogram, vilket är en fördel för förståelsen av hur olika styrdokument hänger samman. Miljömålens åtgärdsprogram ger då övergripande struktur i arbetet med miljödimensionen. I flera fall hänvisar miljömålens åtgärdsprogram till andra program och anger att åtgärder inom dess teman utvecklas där. Ett annat sätt är att integrera programmen i varandra. Flera länsstyrelser har exempelvis lagt in energi- och klimatuppdragets åtgärder i miljömålens åtgärdsprogram. Detta gör att det inte behövs en särskild handlingsplan till energi- och klimatstrategin och antalet styrdokument minskar då. Ytterligare ett sätt är att använda miljömålens åtgärdsprogram för att ange prioriteringar för de andra uppdragen och deras åtgärdsprogram, utifrån miljömålens regionala behov. De globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030, dvs. genomförandet av dessa, kommer framöver att få betydelse för det regionala miljömålsarbetet. Om det innebär nya och förändrade uppdrag återstår att se. Länsstyrelserna har i regeringsbrevet 2017 och 2018 fått uppdrag kring genomförandet av Agenda 2030. En följd av Agenda 2030 kan vara att i åtgärdsprogrammen för miljömålen mer ta upp synergier mellan miljö, sociala värden och ekonomi samt vikten av delaktighet i miljö- och hållbarhetsarbetet. Inom ramen för miljömålsuppdraget ha ett eller några målövergripande åtgärdsprogram, som anger regionala prioriteringar i arbetet för den miljömässiga delen av hållbar utveckling och som på ett ändamålsenligt sätt förhåller sig till andra uppdrags åtgärdsprogram. I begreppet regionala åtgärdsprogram för miljömålen även inbegripa åtgärdsprogram till följd av andra uppdrag som ska bidra till miljömålen och verka för att miljömålen blir 3

synliggjorda och en viktig del i dessa program, exempelvis vattenförvaltningens åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammen för miljömålen koppla till arbetet med Agenda 2030. 3. Struktur på ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Det finns olika sätt att strukturera ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Inte heller för detta har någon styrning skett för att få länen att göra på liknande sätt, men vissa strukturer har ändå blivit vanligare än andra, bl.a. som en följd av erfarenhetsutbyte mellan länen. Åtgärderna kärnan i åtgärdsprogrammen Åtgärdsprogrammens kärna och det som främst är föremål för förankring och beslut samt i fokus vid genomförande och uppföljning är dess åtgärder. Vad är då en åtgärd (en del benämner åtgärd för aktivitet i sina program) i detta sammanhang? I kravspecifikationen för Åtgärdswebb för miljömålen, det gemensamma uppföljningssystem av åtgärdsprogrammen, som byggs 2017-2018, anges följande definition: En åtgärd är enligt Nationalencyklopedin en handling som är inriktad på (visst) resultat. Åtgärder som registreras i detta system ska som minimum ha en rubrik, en formulering som beskriver vad som ska göras och ha minst en ansvarig organisation Härutöver bör de åtgärder som registreras i Åtgärdswebben vara avgränsade i tid och rum och ha en tydlig avsändare och ett tydligt syfte. För exempel på olika åtgärdstyper, se förklaringen till begreppet åtgärdstyp. Åtgärdstyper som anges i kravspecifikationen är: Normativa (till exempel lagar, regler med tillämpning) Ekonomiska (till exempel bidrag, miljöskatter) Informativa (till exempel informationsmaterial och utbildning) Nätverksstyrning (till exempel dialoger och samverkan) Kunskapsunderlag (till exempel miljöövervakning och planeringsunderlag) Fysiska åtgärder Åtgärderna i de regionala åtgärdsprogrammen avser prioriteringar och ambitionshöjningar i länens miljöarbete. Dessa bygger på vad som är möjligt utifrån vilja och rådighet och bör alltid göras utifrån en regional analys av miljömålen. Allt miljöarbete som sker kan inte ingå, vilket skulle göra åtgärdsprogrammen mycket omfattande och då skulle heller inte prioriteringar framgå. Det finns dock exempel där miljöarbetet i sin helhet beskrivs i bakgrundstexter (ex. Dalarna som utöver åtgärderna har åtgärdsområden som i princip tar upp alla verksamheter som berörs av miljömålen). För att ytterligare prioritera har några länsstyrelser lyft fram en handfull särskilda utmaningar eller prioriteringar utifrån åtgärderna i sina program, en slags sammanfattning där det allra viktigaste framgår (Skåne, Västra Götaland, Jämtland, Dalarna). Det gängse är att de åtgärder som tas upp i de regionala åtgärdsprogrammen handlar om lite större, bredare, övergripande, aggregerade insatser, snarare än enskilda ärenden eller avgränsade insatser geografiskt eller hos enskilda organisationer. Exempelvis är en förekommande åtgärd att utveckla miljömålens integrering i den kommunala översiktsplaneringen, snarare än att ta upp en viss kommuns översiktsplanearbete. I uppföljningen kan däremot olika aktörer redovisa vad de 4

gjort inom ramen för åtgärden. Trots att åtgärderna till sin karaktär ofta är mer övergripande, gäller det dock att inte tappa konkretion och tydligheten i vad som ska göras. I allmänhet konkretiseras också åtgärderna när olika ansvariga aktörer ska ta om hand och omsätta dem. Vilka aktörer riktar sig åtgärderna till, dvs. vilka anges som ansvariga/drivande och medverkande? I stort sett alla länsstyrelser har idag åtgärdsprogram där åtgärderna riktar sig till såväl regionala myndigheter som kommuner och näringsliv och även andra organisationer. Enskilda medborgare kommer in indirekt genom åtgärder som syftat till att underlätta deras miljöarbete. Det finns dock län som har åtgärder riktade till privatpersoner (Jämtland). Samverkan mellan olika aktörer är en viktig åtgärdstyp. Detta ligger i linje med regeringens intention. De flesta länsstyrelser har åtgärdsprogram som inbegriper såväl tillämpning av olika styrmedel som faktiska fysiska åtgärder. De flesta länsstyrelser inbegriper vidare såväl åtgärder styrda av uppdrag/lagstiftning, som åtgärder mer på frivillig grund. Detta ligger också i regeringens intention, då det gäller både att vässa de verktyg aktörerna förfogar över och få mer att hända på frivillig väg. Tid för genomförande som anges för åtgärderna kan vara alltifrån specifikt tidsatta under programperioden, till löpande under perioden eller bara att de ska ske under perioden. En möjlighet som kan tillämpas är att justera och lägga till åtgärder under programperioden. Fördelen med detta är att programmet blir mer flexibelt och anpassat till verkligheten, en svårighet kan vara att förankra sådana tillägg. Hur många åtgärder är lämpligt att ha i ett åtgärdsprogram? Detta varierar mycket mellan länen och antalet kan också bero på hur många aspekter man tagit med i varje åtgärd. Alltför många åtgärder kan bli svårhanterligt (Jämtland 90 stycken, Dalarna 200 stycken). Övrigt kring struktur Alla länsstyrelser har någon form av kapitelindelning i sina program där programmets åtgärder delas in i olika grupper. De flesta länsstyrelser delar in sina program efter olika teman eller områden av betydelse för miljöarbetet, exempelvis vattenvård, samhällsplanering och konsumtion. Det finns också exempel på indelning efter samhällssektorer, såsom jordbruk, tillverkningsindustri och besöksnäring (Dalarna). Indelning efter miljömålen är också möjligt, men eftersom de flesta åtgärder är målövergripande blir en sådan kapitelindelning problematiskt, då åtgärder behöver upprepas alternativt att många hänvisningar mellan kapitlen då behövs. I kravspecifikationen för Åtgärdswebb för miljömålen listas olika möjliga åtgärdsområden: Avfall Energi Friluftsliv Gifter och kemikalier Hälsorelaterat Jordbruk/odlingslandskap Klimatpassning Konsumtion Kulturmiljö Miljöledning/verksamhetsstyrning 5

Kunskap Naturmiljö land Regional tillväxt Samhällsplanering Skogliga området Transporter Vatten Hur länge ska åtgärdsprogrammet gälla? De flesta länsstyrelser har fyra-femåriga program. Eftersom processen att ta fram och förankra ett åtgärdsprogram ofta är rätt omfattande och tar tid är det klokt att inte revidera programmen alltför ofta. Detta ska ställas mot att programmet inte bör bli inaktuellt i sina skrivningar. Jämförelse kan här göras med olika EU-anknutna program som är sjuåriga. Halvtidsöversyner kan vara ett sätt att hålla åtgärdsprogram aktuella (ex. Jönköping). Låt åtgärderna avse prioriteringar och ambitionshöjningar för länets miljöarbete och bygga på en analys utifrån vad som är möjligt i länet utifrån miljömålens behov. Inbegrip åtgärder som avser såväl regionala myndigheter, organisationer, kommuner och näringsliv som länsstyrelsens egna åtgärder. Utforma åtgärder i enlighet med begreppen som formulerats för Åtgärdswebb för miljömålen (kravspecifikationen). 4. Processen: ta fram, genomföra & följa upp ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Åtgärdsprogrammen ska enligt uppdraget bedrivas med bred förankring i länet. Processen vid framtagande, genomförande och uppföljning av ett åtgärdsprogram är central för resultatet och för att undvika att styrdokumentet blir en hyllvärmare. God dialog, samverkan, kommunikation, aktörsanalys och mycket annat behövs för att hålla igång en sådan process långsiktigt. Inledningsvis är det centralt att förankra en gemensam målbild. RUS har tagit fram och tar löpande fram särskilda vägledningar till stöd för detta som finns på RUS hemsida, däribland Miljömålsprocessen, som tar upp alla steg i arbetet med ett åtgärdsprogram. Kurser i processledning och kommunikation ordnas också återkommande. RUS Åtgärdswebb för miljömålen lanseras 2018, för uppföljning av alla länsstyrelsers åtgärdsprogram för miljömålen. Även enskilda länsstyrelser har tidigare tagit fram vägledningar och alla länsstyrelser visar med sitt arbete lärande exempel på hur man kan bedriva detta arbete. Arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram bedrivs med fördel i projektform och inledningsvis tas i så fall fram en projektplan. Arbetet med att ta fram ett program har i allmänhet visat sig ta 1,5-2 år, inbegripet interna och extra samråd, framskrivande, remiss och fastställande. Samråd och dialog behöver ske med alla aktörer som förväntas ta ett ansvar för åtgärdsprogrammets åtgärder. Skogsstyrelsen har en speciell roll som samrådspart eftersom de också är ansvariga för ett miljökvalitetsmål, Levande skogar. En framgångsfaktor är att aktörerna själva är med och formulerar åtgärderna de ska driva eller medverka i. Samråds- och dialogprocessen behöver organiseras på ett ändamålsenligt sätt. Flera länsstyrelser samordnar dessa samråd med andra pågående processer och uppdrag, vilket ger effektivitet och även bidrar till att koppla dessa processer till miljömålsarbetet. 6

Sedan ett förslag till åtgärdsprogram för miljömålen skrivits fram har i princip alla länsstyrelser ställt ut det på remiss, även om det inte heller här uttalats några krav från uppdragsgivaren. Remisstiden behöver vara tillräckligt lång, så att även kommuner med ofta en beslutsprocess som tar lång tid hinner svara, dvs. minst tre månader. En omsorgsfull remisshantering är viktigt för aktörernas förtroende för processen. Åtgärdsprogrammen fastställs i allmänhet av landshövdingen. Ibland fastställer också ytterligare organisationer programmen. I genomförandet av åtgärdsprogrammen är grunden att drivande och medverkande aktörer tar om hand och omsätter sina åtgärder i sin verksamhetsplanering. Därutöver kan länsstyrelsen på olika sätt stimulera och understöda genomförandet. Flera länsstyrelser har arbetat med överenskommelser med kommuner och andra (ex. Gävleborg, Kronoberg) och vissa arbetar aktivt med att få till samverkansprocesser inom olika aktörsgrupper (ex. Dalarna). Länsstyrelsen behöver själv internt organisera sitt arbete med genomförandet. Här är det naturligt att koppla ihop miljömåls- och miljöledningsuppdragen. Betinget för länsstyrelserna i åtgärdsprogrammen utgör en del av arbetet med indirekt miljöpåverkan enligt miljöledningens terminologi. RUS och länsstyrelsenätverket för miljöledning arbetar 2017-2018 med vägledning för detta. Vikten av bättre åtgärdsuppföljning har betonats i miljömålsuppföljningen och även i andra sammanhang under senare år. Detta är en anledning till IT-systemet Åtgärdswebb för miljömålen, för uppföljning av regionala åtgärdsprogram för miljömålen. Ett sådant system har också länge efterfrågats av länsstyrelsernas miljömålssamordnare. Intentionen är att alla länsstyrelser ska ansluta till detta system. Flertalet länsstyrelser bedriver idag någon slags uppföljning av sina åtgärdsprogram, men alla gör på sitt sätt och man involverar i varierande grad de extra aktörerna i arbetet. Några har kopplat uppföljningen till sina ordinarie verksamhetsuppföljningssystem. När länsstyrelserna nu i LISA inför ett gemensamt IT-system för verksamhetsplanering är en fråga hur kopplingen till Åtgärdswebb för miljömålen ska göras ändamålsenlig. Länsstyrelsernas tvååriga återrapporteringskrav enligt uppdrag 51 i regleringsbrevet 2015 syftade till att ge regeringen information om hur arbetet med åtgärdsprogrammen går i länen, och hur länsstyrelsernas använder åtgärdsprogrammen för att stimulera åtgärdsarbetet i kommuner och näringsliv samt integrera miljömålen i sin egen verksamhet. Utöver själva återrapporteringarna har enkät om arbetssätt som tillämpas i länen besvarats av alla länsstyrelser två år. Informationen där är användbar i det fortsatta erfarenhetsutbytet mellan länsstyrelserna. Länsstyrelsernas och RUS underlag till fördjupad utvärdering av miljömålen 2012 innehåller en analys av miljöarbetet regionalt och lokalt som ännu är av intresse för arbetet med regionala åtgärdsprogram frö miljömålen. Förankra inledningsvis i framtagandet av ett åtgärdsprogram för miljömålen en gemensam målbild. Sörj för att det finns processledningskunskap i länsstyrelsens miljömålsorganisation. Ta del av länsstyrelsegemensamma vägledningar, kompetensutveckling och lär av varandra. Använd Åtgärdswebb för miljömålen för uppföljning av de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen. 7

Koppla miljömåls- och miljöledningsuppdragen på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis genom att integrera åtgärder i åtgärdsprogrammen i länsstyrelsens verksamhetsplanering. 5. Särskilt samspelet med kommuner, region och näringsliv Kommunerna är en central aktör för miljöarbetet och i de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen. Vid sidan om länsstyrelsen själv är i allmänhet kommunerna de som brukar medverka i flest åtgärder. Det är angeläget att kommunerna inbegriper sin medverkan i sina styrdokument och sina processer, exempelvis i sitt miljöprogram eller översiktsplan. Länsstyrelsen kan på olika sätt stödja kommunerna i detta arbete. Att stödja kommunerna är också en av de särskilda frågor som lyfts fram i miljömålsuppdraget enligt länsstyrelseinstruktionen. Länsstyrelserna har flera samverkansfora med kommunerna, eller där kommuner deltar, där åtgärdsprogrammet kan tas upp. De allra flesta länsstyrelser har nätverk för kommunala miljö- eller hållbarhetstrateger och i dessa är det lämpligt att ta upp mer övergripande frågor kring hur kommunerna bedriver sitt arbete för miljömålen och medverkan i det regionala åtgärdsprogrammet. Dialog med den politiska nivån och berörda chefstjänstepersoner i dessa övergripande frågor är också viktigt. Utöver erfarenhetsutbyte kan gemensam metodutveckling och andra gemensamma aktiviteter genomföras. I flera län medverkar kommunerna själva i åtgärdsuppföljningen av det regionala programmet avseende sina insatser. Några länsstyrelser arbetar med överenskommelser med kommunerna utifrån sina åtgärdsprogram, se punkt 4. RUS vägledning Lokalt arbete med miljömål, som finns på RUS hemsida, är ett stöd för länsstyrelser och kommuner i detta arbete. Regionerna är också en särskilt viktig part i arbetet med åtgärdsprogrammen och samverkanspart till länsstyrelserna, genom deras ansvar för regional tillväxt och utveckling, transportplanering och genom deras stora direkta miljöpåverkan. För närvarande har regionerna också ett särskilt uppdrag om att upprätta handlingsplaner för klimat- och miljöintegrering i det regionala tillväxtarbetet, där det är väsentligt att identifiera kopplingen till länsstyrelsens regionala åtgärdsprogram. Att involvera regionerna är också ett sätt att involvera regionala och kommunala politiker i miljöarbetet, då regionerna är politiskt styrda. Näringslivet har också en central i roll i åtgärdsprogrammen för miljömålen. Programmen kan ta upp näringslivets egna åtgärder, offentligas åtgärder i syfte att verka för miljömålen hos näringslivet och samverkansåtgärder. Miljömålsuppdraget kan vara en möjlighet att bygga samverkan med näringslivet. För både kommuner, regioner och näringsliv har de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030 nu hamnat alltmer i fokus. Det är därför viktigt i miljömålsarbetet att förhålla sig till det och kommunicera miljömålen som något som utvecklar miljödelen i Agenda 2030. Bedriv i arbetet med de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen i nära samarbete med kommuner, regioner och näringsliv. Ha ett nätverk med kommunala miljö- eller hållbarhetstrateger eller liknande. 8