VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2014 samt inriktning av 2015 års verksamhet Reviderad vid styrelsens möte den 17 mars 2014 Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 461 83 Trollhättan Organisationsnummer: 222 000-1719
Verksamhetsplan och budget 2014 samt inriktning av verksamheten 2015 för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp Den 1 januari 2009 bildades Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp i enlighet med lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Förbundet bygger på en sammanslagning av de två tidigare samordningsförbunden Trollhättan och Grästorp som båda har en lång tradition av finansiell samordning och verksamhetsmässig samverkan. Ägare av Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp är de samverkande parterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen, Trollhättans Stad samt kommunerna Lilla Edet och Grästorp. Enligt lagen om finansiell samordning möjliggörs en permanent samverkan mellan myndigheterna som är huvudansvariga för samhällets rehabiliteringsinsatser. Genom dessa myndigheter pågår sedan tidigare ett omfattande arbete för de personer som behöver samlat stöd. Den finansiella samordningen ersätter inte detta arbete utan skall istället bidra till att stödja, fördjupa och utveckla det befintliga arbetet. Samverkan ägs därmed av de lokalt samarbetande myndigheterna där förbundet har en central roll att stödja samverkansarbetet. SYFTE De insatser och aktiviteter som genomförs inom den finansiella samordningen ska syfta till att de individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser skall uppnå eller förbättrar sin förmåga att utföra arbete. Rehabiliteringen är i detta sammanhang mycket centralt och kan ses som ett samlingsbegrepp för åtgärder av medicinsk, social, psykologisk och arbetslivsinriktad karaktär. En central föresats är att den finansiella samordningen skall bidra till att samhällets resurser används optimalt samt att samarbetet mellan olika organisationer utvecklas och förstärks. FÖRUTSÄTTNINGAR Samverkan mellan myndigheter ställer stora krav på de inblandade parterna. Som stöd för samverkan har de samverkande myndigheterna i Västra Götaland formulerat följande: Samverkan är ett arbetssätt men också ett synsätt med betydelse för attityder, förhållningssätt, prioriteringar och resursanvändning. Vi är beredda att verka för att detta synsätt sprids och får genomslag i våra organisationer, hos politiker, ledare, personal och fackliga organisationer. Det är viktigt att de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för att samordningsförbunden får möjlighet att bedriva en effektiv verksamhet. I lagen om finansiell samordning regleras samordningsförbundets ansvarsområde. I 10 framgår att samordningsförbundet skall fatta beslut om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Denna uppgift kan inte delegeras. Kontakterna som sker mellan myndigheterna sker på olika nivåer vilket kan beskrivas enligt följande: 2
Samordning: sker på politisk nivå; dvs. Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorps styrelse samordnar ekonomi, resurser och professioner. Samverkan: sker mellan myndigheter; dvs. beskriver kontakter och överenskommelser i beredningsgrupp där samtliga huvudmän finns representerade. Det sker planerat och resulterar i att fullgöra och förankra de uppdrag som beslutas av samordningsförbundet. Samarbete: sker mellan professioner; dvs. handläggare som praktiskt arbetar med de uppdrag som samordningsförbundet beslutar om. ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT Samordningsförbundet leds av en styrelse bestående av ordinarie ledamöter (4) och/eller ersättare (5) från varje medlem. Till förbundet finns ett kansli upprättat i Trollhättan. Kansliet utgörs av förbundschef samt ekonom/uppföljningsresurs som genom avtal upphandlas av Trollhättans Stad. På chefsnivå finns en utsedd beredningsgrupp bestående av chefstjänstemän eller motsvarande hemmahörande i medlemmarnas organisationer. Förbundets beredningsgrupp är ett strategiskt viktigt forum för dialog om behov och insatser, för gemensamma utgångspunkter i det grundläggande samverkansarbetet mellan medlemmarna samt för att förmedla viktig informationen till den egna verksamheten mm. Samordningsförbundets styrelse Styrelsens ledamöter har utsetts av kommun- och regionfullmäktige, av Försäkringskassan och av Arbetsförmedlingen. Styrelsen har det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet och fattar beslut i eget namn samt är en juridisk person. Styrelsen uppgift är att: besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen stödja samverkan mellan parterna besluta om på vilket sätt de medel som står till förfogande ska användas finansiera insatser som stödjer samverkan och som ligger inom parternas samlade ansvarsområden ansvara för att rehabiliteringsinsatserna följs upp och utvärderas upprätta budget och årsredovisning Förbundschef Styrelsen har utsett sin förbundschef vars uppgift är att: leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar ta fram underlag för styrelsens beslut ansvara för styrelsens administrativa service medverka vid utredningar/inventering/framtagning av förslag till samverkansaktiviteter aktivt stödja samverkan mellan samverkansparterna uppföljning 3
Beredningsgrupp för samordningsförbundet Samordningsförbundets beredningsgrupp består av lokala chefstjänstemän eller motsvarande som företräder medlemmarna av samordningsförbundet. Beredningsgruppen ansvar är att: organisera samverkan möjliggöra att samverkansprocessen utvecklas stödja samarbete så att samarbete blir en naturlig del av arbetet de uppdrag som samordningsförbundet beslutar om blir utförda förankra och marknadsföra samordningsförbundets arbete i de egna organisationerna identifiera hinder för samverkan och samarbete det sker kontinuerlig dialog med handläggare i samverkan redovisa resultat Beredningsgruppen är också ett stöd för förbundschefen i beredningsarbetet inför beslut i förbundets styrelse samt att utsedda chefer medverkar aktivt vid utveckling av befintliga aktiviteter såväl som inför start av nya. Den insats/aktivitet som finansieras av förbundet ska ha en styrgrupp till stöd för ledning och utveckling av samverkan. Beredningsgruppen kan själva ha styrgruppsansvar eller så besluta om att utse mindre styrgrupper. Medarbetare i samverkan I insatser och de olika aktiviteterna samarbetar professioner från de olika medlemmarna. De som ingår i samarbetet ska: arbeta utifrån ett helhetsperspektiv utifrån medlemmarnas olika ansvarsområden och individens behov ha mandat att fatta beslut i individärenden vilja samarbeta och delta i utveckling av uppdragen om arbetslivsinriktad rehabilitering medverka till att det uppdrag som finns för insatsen genomförs medverka till måluppfyllelsen som finns uppställd Medarbetarna bidrar till att: arbeta fram idéer och utvecklar insatser och aktiviteter som behövs utifrån de olika målgruppernas behov genomföra insatser för de olika målgrupperna utifrån de uppdrag som styrelsen har beslutat ta fram förslag på nya målgrupper identifiera hinder för samverkan Samordnare i insatser För insatser finns utsedda samordningsansvariga som leder det dagliga arbetet samt förekommande processer utifrån särskilda överenskommelser. Vanligen ut- 4
ses samordnaren av den organisation som utför insatsen på uppdrag av styrelsen. Samordnaren skall vara väl förtrolig med uppsatta mål och riktlinjer för samordningsförbundet samt arbeta för att uppsatta mål och inriktning av uppdraget uppnås. Samordnaren är processledare för sin insats och sammankallar utsedda chefer till styrgruppsmöten med lämpliga mellanrum. Som stöd för samordnarens arbete finns beredningsgrupp och förbundschef. INGÅNG OCH URVAL TILL SAMFINANSIERADE INSATSER Samtliga ägarparter i förbundet har möjlighet att ta del av de insatser och aktiviteter som gemensamt finansieras genom förbundet. Huvudansvarig för att de personer som finns hos någon av förbundets ägarmyndigheter får del av befintliga insatser är organisationernas handläggare. Handläggarna kan vara huvudremitterande men även medremitterande. Huvudansvariga för att urvalet av deltagare sker utifrån aktuell målgrupp och insatsens målsättning åligger respektive insats och de medarbetare/samordnare som arbetar där. Lokala chefer har ansvar för att det i varje organisation finns utsedda handläggare som aktivt medverkar till att information kring den enskilde kan kompletteras i de fall detta efterfrågas av insatsernas handläggare. Från hösten 2013 finns en upprättad adresslista med utsedda personer från samtliga myndigheter. Den organisation som initierar att en rehabilitering startas har ansvar för att själv besluta om eller tillsammans med annan samverkande part/er samplanera försörjningen för deltagaren vid start i insatsen. VISA-besök, ansökan och sekretesslättnad Som ett led i att förstärka att fokus läggs på deltagarens motivation och delaktighet i sin rehabilitering tillbaka till arbete sker inför start i förbundets insatser ett VISA-besök i den insats som handläggare och deltagare anser kan vara lämplig. Vid VISA-besöket presenteras verksamheten och dess möjligheter samtidigt som deltagarens behov och förväntningar klargörs. Bestämmer sig deltagaren och handläggaren för insatsen görs därefter en ansökan som ses som en enkel form av informationsinhämtning. I ansökan medger även deltagaren sekretesslättnad så att nödvändig och kompletterande information kan inhämtas från aktuella samverkande parter. Sekretesslättnaden gäller i två år och kan när som helst återkallas av deltagaren. Ansökan överlämnas efter det att den undertecknats av deltagare och handläggare till respektive insats. Varje insats ansvarar för att komplettera med samverkansinformation som är relevant i ärendet samt gör bedömningen när start kan ske. Skulle insatsens medarbetare vara tveksamma i fråga om lämpligheten i insatsen återkopplas detta snarast till handläggaren vid den myndighet som är huvudansvarig för ansökan. Ambition finns alltid om att rehabiliteringen skall starta så snabbt som möjligt. 5
För AKTIV-insatser sker ingen ansökan utan där tas kontakt med aktivitetssamordnare som sammankallar till nästa möjliga start. För AKTIV medges inte heller någon sekretesslättnad. MÅLGRUPPER Exakta målgrupper finns i lagstiftningen inte preciserat och det är upp till varje samordningsförbund att utifrån lokalt behov besluta om vilken målgrupp förbundet skall vända sig. Som stöd finns nationella riktlinjer. Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp kommer under 2014 att fokusera på följande lokalt identifierade målgrupper: Unga vuxna med funktionsnedsättning Unga vuxna i behov av särskilt stöd Personer i behov av en samordnad bedömning/prövning/utredning av arbetsförmåga Personer i behov av förberedande insatser och aktiviteter Riktade insatser som stödjer samverkan INSATSER OCH AKTIVITETER 2014 samt verksamhetsinriktning 2015 Förbundet kan genom resursstöd ge bidrag för insatser och aktivitet som omfattas av såväl tidiga och samordnade insatser som omfattande insatser för personer som står relativt långt från arbetsmarknaden. Förbundet anslår under 2014 medel för följande insatser och aktiviteter: Individinriktade insatser Hjortmossen arbetslivsinriktad rehabilitering AKTIV i Trollhättan Göra skillnad KRAMI Samverkansinsatser i Lilla Edet Samverkansinsatser i Grästorp Trampolinen Arbetsmarknadstorg i Trollhättan Under 2014 inleds planering av utökning av Trampolinenplatser i förbundets område. Syftet är att ta tillvara metoden och arbetsmodellen som framgångsrikt arbetats fram samt att fler ska kunna få del av insatsen eller liknande. Vidare är avsikten att fler medarbetare ska få möjlighet att arbeta inom samverkansinsatser under en bestämd tid. Utökningen av Trampolinen sker från och med 2015. Strukturövergripande aktiviteter Genomföra förstudien och starta igång projekt Samverkan som strategi Kunskap och kompetensutveckling 6
Möjliggöra för bildandet av sociala företag och kooperativa verksamheter Uppföljning och utvärdering Information och marknadsföring MÅL 2014 och 2015 Ett övergipande och även långsiktigt mål för samverkan och samarbete inom rehabiliteringsområdet är att samhällets resurser används på ett effektivare sätt och till större nytta för den enskilde. Det förväntade resultatet är ökade möjligheter för de enskilda att uppnå egen försörjning, ökad hälsa och livskvalitet samt samhälleliga vinster. Förbundets kortsiktiga och verksamhetsmässiga mål är att individen efter en insats eller aktivitet kan vara självförsörjande eller har ökat sin förmåga till förvärvsarbete så att han eller hon på sikt kan komma i arbete. Mål på vägen mot arbete kan vara praktik, studier eller att övergå i andra förberedande aktiviteter. Nedanstående mål är av inriktningskaraktär och finns formulerade i de uppdragsbeskrivningar samt i samarbetsavtal som finns upprättade med berörda huvudmän. För insatser som tecknas finns upprättat specifika mål samt mätbara delmål. Inriktningsmål 2014 och 2015 De insatser som finansieras av förbundet skall leda till: minskat behov av offentlig försörjning ökad anställningsbarhet ökad upplevelsen av livskvalité ökat fokus på individens behov av samordnade rehabiliteringsinsatser samt på motivation och delaktighet i rehabiliteringsprocessen Det strukturövergripande arbetet som genomförs ska på sikt leda till: utveckling och förstärkning av samverkan mellan samverkande myndigheter minskat utanförskap hos unga vuxna ge ökad kunskap om social ekonomi och förbereda för sociala företag förtydligade ledningsstrukturer för samverkansfrågor Delmål 2014 och 2015 Insatser för individer: Minst 80 % av de som avslutas i förbundets insatser skall avslutas mot att de är i arbete, studerar, kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller övergå i annan arbetsförberedande aktivitet. I genomsnitt skall minst 40 % av de som avslutas i gemensamt finansierade insatser avslutas mot att de är egenförsörjande i form av arbete eller självfinansierade studier. 7
Minst 70 % av deltagare som avslutats skall uppleva ökad livskvalitet. Finansiellt mål Förbundet skall bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning Förbundets kostnader skall under 2014 och 2015 inte överstiga budgetramen Ett långsiktigt mål är att förbundets överskott av kapital inte skall vara större än nödvändigt för att tillgodose handlingsfrihet, likviditet och säkerhet. Andelen eget kapital skall uppgå till maximalt 10 % av årliga medlemsbidraget. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet oh Grästorp följer upp sina finansierade insatser enligt en årligen upprättad plan för uppföljning. Samtliga insatser ansvarar för att nationella systemet för samverkan, SUS, håller god mycket kvalité. SUS ska vara tillförlitligt för uppföljning på lokal, regional och nationell nivå. Som komplement till SUS finns även verksamhetsspecifika uppföljningsområden. Under 2014 fortsätter arbetet med att utvecklas samhällsekonomisk utvärdering som kompelement till övrig uppföljning och utvärdering. Från 2014 genomförs 6 månaders uppföljning för de deltagare som avslutas i insatser. Ägare till förbundet får information om förbundets samtliga verksamheter och ekonomiskt utfall genom delårsrapport och vid årsbokslut BUDGET 2014 De ekonomiska förutsättningarna i Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp är reglerade i lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Från och med 2012 har samordningsförbunden eget anslag i stadsbudgeten. Den statliga delen av samverkansmedel omfattar 50 % av förbundets medel och resterande kommer från, en fjärdedel från kommunerna gemensamt samt en fjärdedel från Västra Götalandsregionen. Kommunernas del baseras enligt förbundsordning på beräkning av invånarantal den 31 december föregående år. Det totala bidraget för Samordningsförbundet Trollhättan. Lilla Edet och Grästorp uppgår under år 2014 till 10 060 tkr enligt nedanstående. Fördelning av medlemsbidrag 2014: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Trollhättans Stad Lilla Edets kommun Grästorps kommun 2 515 tkr 2 515 tkr 2 515 tkr 1 893 tkr 428 tkr 194 tkr 8
2014 års budget Intäkter: Bidrag medlemmar 10 060 000 Ränteintäkter 0 Summa: 10 060 000 Kostnader: Individinriktade insatser Hjortmossen med AKTIV 3 200 000 Göra skillnad 2 200 000 Trampolinen 1 400 000 Insatser Lilla Edet 1 200 000 Insatser Grästorp 640 000 Psykolog 50 % 370 000 KRAMI 300 000 Arbetsmarknadstorg 460 000 För nya/fortsatta insatser 0 Delsumma 9 770 000 Summa kostnader individinriktade insatser 9 770 000 Strukturövergripande insatser/aktiviteter: Kompetensutvecklingsprojekt 690 000 Sociala företag 200 000 Kunskap och Kompetensutveckling 0 Uppföljning/Utvärdering 140 000 Information/Övrigt 50 000 Administration, styrning och ledning: Delsumma 1 080 000 Förbundschef, kansli mm 880 000 Styrelse 180 000 Ekonomi och uppföljning 200 000 Revision 60 000 Delsumma 1 320 000 Summa Totalt: 12 170 000 Resultat - 2 110 000 9
Preliminär treårsbudget 2014-2016 Preliminär treårsbudget kan förändras under perioden med anledning av medelstilldelning och/eller andra möjliga finansieringsalternativ. Intäkter: År 2014 2015 2016 Bidrag från medlemmar 10 060 000 10 060 000 10 060 000 Ränteintäkter 0 0 0 Kostnader: Individinriktade insatser Summa: 12 170 000 10 060 000 10 060 000 Hjortmossen 3 200 000 3 200 000 3 200 000 Göra skillnad 2 200 000 Trampolinen, utökad från 2015 1 400 000 2 000 000 2 000 000 Insatser Lilla Edet 1 200 000 1 200 000 1 200 000 Insatser Grästorp 640 000 640 000 640 000 Psykolog 50 % 370 000 KRAMI 300 000 Arbetsmarknadstorg 460 000 För nya/fortsatta insatser 600 000 1 040 000 Delsumma 9 770 000 7 640 000 8 080 000 Summa kostnader individinriktade insatser 9 770 000 7 640 000 8 080 000 Strukturövergripande insatser/aktiviteter: Kompetensutvecklingsprojekt 690 000 690 000 Sociala företag 200 000 150 000 150 000 Kunskap och Kompetensutveckling 250 000 Uppföljning/Utvärdering 140 000 150 000 150 000 Information/Övrigt 50 000 50 000 50 000 Delsumma 1 080 000 1 040 000 600 000 Administration, styrning och ledning: Förbundschef, kansli mm 880 000 890 000 890 000 Styrelse 180 000 180 000 180 000 Ekonomi och uppföljning 200 000 250 000 250 000 Revision 60 000 60 000 60 000 Delsumma 1 320 000 1 380 000 1 380 000 Summa Totalt: 12 170 000 10 060 000 10 060 000 Resultat -2 110 000 0 0 10