Klimat och energistrategi Forshaga kommun 2009-2020

Klimat och energistrategi Forshaga kommun 2009-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-15, 105

Forshaga kommun Forshaga är en barnkommun i Värmland. Här bor ungefär 11 500 personer och barnen och de unga sätts i fokus. Forshagas läge, med närhet till både stad och landsbygd, goda bussförbindelser och endast 15 minuters bilresa till flyget, passar såväl privatpersoner som företag. Här finns barnvänliga villaområden i orterna Deje och Forshaga, men även goda boendemöjligheter på landsbygden. Genom kommunen rinner Klarälven och utefter dess strand löper riksväg 62. De flesta som bor i kommunen får sin utkomst inom kommungränserna, men arbetspendlingen är viktig och omfattande. Näringslivet präglas av småföretagsamhet och här finns cirka 400 företag, däribland ett flertal inom handeln vilken erbjuder invånare och besökare personlig service under shoppingturen. När det gäller fritid är Forshaga stolt över sin spjutspets det exklusiva laxfisket i Klarälven och Klarälvsbanan, den nio mil långa aktivitetsleden tar dig upp i de värmländska landskapen från Karlstad i söder till Hagfors i norr och däremellan genom hela Forshaga kommun. I kommunen finns ett rikt idrottsengagemang och flera fina idrottshallar. Forshaga kommun har en total yta av 397 km2. Kommunen har som organisation ca 850 (år 2007) årsanställda varav 92 % kvinnor. Fördelningen förvaltningsvis är 43% socialnämnden, 37% Barn och utbildningsnämnden, knappt 20% kommunstyrelsens verksamheter och mindre än 1 % miljö och byggnämnden. Denna klimat och energistrategi ersätter kommunens tidigare energiplan daterad 1985. Bildtext framsida: Älvrummet i Forshaga använder pellets och solvärme Den här planen har tagits fram med stöd från Intelligent Energy Europé. Författarna till planen bär det fulla ansvaret för innehållet. Slutsatser och åsikter i planen delas inte nödvändigtvis av den Europeiska kommissionen. Europeiska kommissionen ansvarar inte för hur innehållet i dokumentet kan komma att användas. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KLIMAT OCH ENERGISTRATEGI FÖR FORSHAGA 2009-2020 Vision sidan 4 Övergripande mål 2020 sidan 4 Delmål 2009-2015 sidan 4 Bakgrund sidan 4 ENERGI, TRANSPORTER OCH KLIMAT faktamaterial Uppföljning av tidigare målformuleringar sidan 6 Bakgrund sidan 6 Tillförsel sidan 6 Kommunförvaltningarnas totala energiförbrukning och klimatpåverkan sidan 7 Energiåtgång och klimatpåverkan i kommunen som helhet sidan 11 Möjligheter/prognoser inom klimatområdet sidan 13 ÅTGÄRDSPLAN ENERGI OCH KLIMAT 2009-2015 Bilaga 1 MILJÖBEDÖMNING AV STRATEGIN Bilaga 2 3

KLIMAT OCH ENERGISTRATEGI FÖR FORSHAGA 2009-2020 Vision Forshaga kommun, ett hållbart samhälle, för barnens framtid. Övergripande mål 2020 1. Utsläppen från användningen av fossila bränslen inom Forshaga kommun som geografiskt område(räknat som koldioxidekvivalenter) skall 2020 vara minst 40 procent lägre än utsläppen år 1990 (3,1 ton/invånare). Utsläppen av koldioxidekvivalenter per invånare uppgår då till högst 1,9 ton koldioxid/invånare inom Forshaga kommun. 2. Kommunens verksamhet ska vara klimatneutral 2030. Delmål 2009-2015 1. Utsläppen från användningen av fossila bränslen inom Forshaga kommuns verksamhet (exklusive bolagen och räknat som koldioxid) skall 2015 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 2007 (1847 ton). 2. År 2012 skall ingen av de kommunala fastigheterna (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ha en uppvärmning (inklusive tappvarmvatten) som baseras på fossila bränslen. 3. Den totala värme och varmvattenförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 2007 minska med 10 procent till år 2015. 4. Den totala elförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 2007 minska med 20 procent till år 2015. 5. Den el som förbrukas i kommunkoncernen ska 2012 komma från förnyelsebara källor. 6. År 2015 skall minst 75 % av personbilarna i kommunens organisation vara s.k. Miljöbilar enligt Vägverkets definition. Bakgrund Lokala miljömål är ett sätt att fokusera på hur vi som bor och verkar i kommunen vill att kommunen ska utvecklas kort och långsiktigt mot hållbarhet. Som stöd för de lokala miljömålen kan användas de 16 nationella miljökvalitetsmålen och de regionala milömålen. De lokala miljömålen på energiområdet har tagits fram i en arbetsgrupp fastställd av kommunstyrelsens arbetsutskott. EU har antagit ett långsiktigt klimatmål som anger att jordens medeltemperatur får öka högst två grader över förindustriell nivå. För att klara tvågradersmålet behöver industriländerna minska sina utsläpp av koldioxid med 30-40 % till år 2020 och 75-90 % till år 2050 jämfört med utsläppen 1990. Det nationella miljökvalitetsmålet som mest rör energiområdet är Begränsad klimatpåverkan. Miljömålet beskrivs enligt riksdagsbeslut som: Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan pklimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 4

Det finns även andra nationella miljökvalitetsmål som påverkas i positiv riktning då energianvändningen minskar och andelen biobränslen för energiproduktion ökar, under förutsättning att detta sker med modern teknik. Dessa är Bara naturlig försurning, Frisk luft, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Nationellt delmål, 2008-2012. Utsläpp av växthusgaser De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotkollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Regionala miljömål för Värmlands län 1. Minskade utsläpp av koldioxid Utsläppen av koldioxid ska år 2010 inte överstiga 1 500 kton, och därmed vara 12 % lägre än år 1990. 2. Minskade utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas ska år 2010 inte överstiga 1 900 kton, och därmed vara 11 % lägre än år 1990. 3. Minskade utsläpp av koldioxid per invånare Utsläppet av koldioxid ska år 2010 inte överstiga 5,5 ton per invånare, och därmed vara 8 % lägre än år 1990. 4. Minskade utsläpp av växthusgaser per invånare Utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas ska, mätt som koldioxidekvivalenter, år 2010 inte överstiga 7,0 ton per invånare, och därmed vara 7 % lägre än år 1990. Uppföljning Strategins målsättningar kommer att följas upp i samband med miljöbokslut. De nyckeltal som då kommer att redovisas återfinns i tabell nedan. Dessutom har den arbetsgrupp som tillsätts för genomförandet av klimat och energistrategin i uppdrag att revidera åtgärdsplanen efterhand som ny fakta, kunskap och teknik erhålls. För kommunen som geografiskt område För kommunen som organisation För varje kommunal fastighet: Energianvändning fördelat på sektorer (%) Koldioxidutsläpp fördelat på Sektorer (ton) Fjärrvärme, andel förnybar energi (%) Summa lokalyta(m2) Summa el respektive bränsle (fördelat på exempelvis eldningsolja, fjärrvärme, pellets, bensin, diesel, E85 etc) (kwh) Kostnad för el, bränsle och fjärrvärme (kr) Energianvändning för person-transporter (kwh/årsarbetare) Summa CO2 till följd av energianvändning (ton) Använd el (kw/m2) Använt bränsle (kwh/m2) (fördelat på exempelvis eldningsolja, pellets etc) Använd fjärrvärme (kwh/m2) Åtgärdsplan finns i Bilaga 1 5

ENERGI, TRANSPORTER OCH KLIMAT Uppföljning av tidigare målformuleringar och kopplingar till övrig planering Sedan tidigare finns för Forshaga kommun en energiplan från 1985. Handlingsprogrammet i detta har inte helt genomförts. Exempelvis har kommunens lokaler inte genomgått planerade och önskvärda effektiviseringar och konverteringar från fossil olja. Några uppföljningsbara mål fanns ej i planen. Andra viktiga insatser har gjorts istället inom bidragsformer och energirådgivning samt ett väl utbyggt gång och cykelnät. I dokumentet Agenda 21 Där alla har en chans att delta (1996) fanns målformuleringar inom energi. Målen gällde utsläpp vid vedeldning, produktion av energi från fossila bränslen och minskning av kommunens egen energiförbrukning. Dokumentet har legat till grund för nya målsättningar i arbetet med en ny klimat och energistrategi för Forshaga kommun. Parallellt med klimat och energistrategins framtagande sker kommunövergripande Översiktsplanering (ÖP) och även planering utifrån andra miljömål. De planer som främst har koppling till klimat och energi är avfallsplan och naturvårdsplan. En miljöstrategi är också under framtagande och kommer att vara en sammanfattning av allt miljömålsarbete. Naturvårdsplanen saknar mål med koppling till energi. I Översiktsplaneringen har kommunens viljeinriktning fastslagits till: 1. Minska energianvändningen genom effektivisering och hushållning 2. Verka för en säker energiförsörjning både vad det gäller produktion och distribution 3. Undvika direktverkande eluppvärmning vid nybyggnation och renovering 4. Fortsätta den kommunala energirådgivningen 5. Öka anslutning till fjärrvärme 6. Utöka konvertering till fastbränsle 7. Införa alternativa uppvärmningssystem i offentliga lokaler 8. Verka för att all oljeuppvärmning i kommunens egna fastigheter upphör 9. Verka för en miljöanpassad uppvärmning i bostäderna. Bakgrund och uppdrag Energifrågan är av stor betydelse för kommunen. Dels innebär användningen av energi stora kostnader för kommunen, i Forshagas fall köptes energi för ca 18 miljoner under 2007, dels är energianvändningen tätt kopplad till klimatfrågan, vilken alla, även kommunen måste ta ett stort ansvar för att lösa. Detta innebär att kommunens ambitioner inom energiområdet bör vara höga och att ett strategiskt arbete krävs. Dels för att anpassa den egna verksamhetens lokaler och transporter till så energisnåla och lite klimatpåverkande som möjligt, men också för att underlätta för invånarna ett leva ett energisnålt liv. En hållbar energianvändning kännetecknas bl.a. av följande: Val av energisnål teknik och effektivisering av befintlig teknik och lokaler Fossila bränslen för uppvärmning ersätts av förnyelsebara Minimerade fordonskilometrar med fossildrivna fordon samt minimerad bränsleförbrukning Regelbunden uppföljning av energianvändningen. El ska komma från förnyelsebara råvaror som vatten, vind, sol och biobränsle. Klimatneutral livsmedelskonsumtion EU har antagit ett långsiktigt klimatmål som anger att jordens medeltemperatur får öka högst två grader över förindustriell nivå. För att klara tvågradersmålet behöver industriländerna minska sina utsläpp av koldioxid med 30-40 % till år 2020 och 75-90 % till år 2050 jämfört med utsläppen 1990. 6

Det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan innebär att Sverige ska minska sina klimatpåverkande utsläpp med 4 % t.o.m. 2008-2012 jämfört med 1990. Det finns även andra nationella kvalitetsmiljömål som påverkas i positiv riktning då energianvändningen minskar och andelen biobränslen för energiproduktion ökar, under förutsättning att detta sker med modern teknik. Dessa är Bara naturlig försurning, Frisk luft, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Enligt det regionala målet ska utsläppen av koldioxid år 2010 inte överstiga 1 500 kton, och därmed vara 12 % lägre än år 1990. I Värmland har också vissa parter skrivit på ett klimatupprop med viljan att Värmland ska arbeta för att vara klimatneutralt 2030. Det betyder att man ska vara oberoende av fossila bränslen för uppvärmning, värmeanvändning inom industrin, service och transporter. Och den el som används i Värmland ska vara förnybar i första hand. Uppdraget att ta fram ett förslag till klimat och energiplan för Forshaga kommuns egen verksamhet lämnades till miljö och byggförvaltningen av kommunstyrelsens arbetsutskott 2007-06-11. För att uppfylla kravet på att kommunen ska ha en energiplan så omfattar slutlig strategi också en redogörelse för energitillförseln i kommunen som geografiskt område. Miljö och byggförvaltningen har tagit fram strategin i en arbetsgrupp bestående av representanter från Kommunteknik, energirådgivningen samt Forshaga kommuns bolag. Strategin har dessutom tagits fram med stöd från Intelligent Energy Europé, i ett gemensamt projekt i Värmlands kommuner, Klimatplaner för Värmland. Tillförsel Elproduktion Vattenkraftproduktion ägd av Fortum AB finns i Dejefors (byggdes 1906) 20 MW och i Forshaga (byggdes 1916) 6,6 MW. Fjärrvärme Fjärrvärmen ägs av Forshaga Energi AB som är helägt av Forshaga kommun. Energbolaget har två driftsenheter, en i vardera Forshaga och Deje. Panncentralen i Forshaga har en briketteldad panna på 2,5 MW, en pelletseldad panna om 3,0 MW samt 2 oljepannor om 1,8 MW vardera. Under 2006 byttes eldningsoljan ut mot pellets och i därefter ska all produktion vara biobränslebaserad, och produktionen beräknas till ca 23 000 MWh/år (leveransen är ca 19 000 MWh). Panncentralen i Deje har en briketteldad panna på 1,5 MW samt två oljepannor för på 2,5 respektive 1,8 MW. Under 2005 var 77 % av produktionen biobränslebaserad. I dagsläget är det inte möjligt att erbjuda inkoppling av fjärrvärme till enskilda villor eller andra abonnenter annat än i enstaka fall, eftersom produktionen inte räcker till. Under 2007/8 har marknadsplaner för utbyggnad av fjärrvärmen i Forshaga och Deje tagits fram. Mest intressant är utveckling av tre områden centralt i Forshaga och två i Deje. För att minska bränslekostnaden och fasa ut oljeeldningen bör också en om/nybyggnad för fliseldning genomföras. Förfrågan har gått ut till fastighetsägare i ovanstående områden, av tillfrågade önskar ca 10 % att ansluta sig till fjärrvärmen. Spillvärme Ingen spillvärme av mängd uppkommer och nyttjas i kommunen. Solenergi och vindkraft Bidrag till solvärmeinstallationer har, under den tid det funnits bidrag, beviljats till 32 ärenden med ett belopp om 19 kr/invånare vilket motsvarar medelvärdet i länet i övrigt. Det saknas vindkraft i kommunen. Inga riksintresseområden för vindkraft finns. Enligt Länsstyrelsens rapport 2006:15 (Planeringsunderlag för stora landbaserade vindkraftsanläggningar) finns dock ett 8 kvkm stort område i norra kommundelen som skulle vara möjligt för vindkraftutvinning i kommersiell skala. 7

Kommunförvaltningarnas totala energiförbrukning och klimatpåverkan Nedan finns en sammanställning av kommunens energiförbrukning fördelad på olika energislag. Energisammanställningen omfattar enbart kommunens egen verksamhet. Totalt köpte kommunen energi för ca 18 miljoner 2007 (exklusive de kommunala bolagen). Hur energianvändningen fördelar sig procentuellt framgår av följande cirkeldiagram, där man tydligt kan utläsa att det är uppvärmningen som står för kommunens stora energiåtgång. Om man omvandlar energiåtgången till koldioxid framgår dock att transporterna ger en betydelsefull del av utsläppen. Klimat och (övrig) miljöpåverkan har beaktats i val av mat i kommunens nya års-matsedel för skolköken. Lokaler Forshaga kommun äger och förhyr sammanlagt 77 579 m2 lokalyta(2007). Till driften av denna åtgick (2007) 6 843 MWh fjärrvärme, 10 368 MWh el och användes drygt 153 m3 eldningsolja. För förskolor åtgår totalt (både uppvärmning och el) i genomsnitt 201 kwh/m2 lokalyta. Motsvarande för skolor är 220 kwh och för vård- och omsorgslokaler 196 kwh. Variationen på energiåtgången är stor främst inom förskolelokalerna, främst beroende på att lokalerna är så varierande byggda. Lokalernas energiförbrukning per kvadratmeter lokalyta beskrivs i diagram på denna och nästa sida. Styr och reglerteknik har kompletterats och intrimmats under de senaste åren vilket fått god effekt. På nya LärCentra har inga speciella krav ställts förutom nybyggnadsregler som innebär max 120 kwh/m2 (uppvärmning). Belysningen är dock energieffektiv. Energideklarationer för alla lokaler över 1 000 m2 ska vara utförda senast 31 december 2008. Energideklarationer ej utförda på kommunens fastigheter. År Fjärrvärme El Olja Pellets Egen bil Diesel (arbetsfordon) Diesel (personbilar) Bensin Etanol Totalt MWh MWh MWh/m3 MWh/mil MWh/m3 MWh/m3 MWh/ m3 MWh/ m3 MWh 2007 6 843 10 368 1 517 108 700 36 878 2 20 450 153 15 203 70 3,7 98,6 0,3 Kostnad 2007 (tkr) 4 871 10 478 1 212 24 551 Se diesel (arbetsfordon) 466 ca 18 miljoner Fjärrvärme 33% El 52% Fjärrvärme 55 El 939 Fordon och maskiner 8% Olja 7% Fordon och maskiner 448 Olja 405 Text vänster diagram: Kommunens förvaltningars energianvändning fördelad på olika energislag Text höger diagram: Kommunens förvaltningars koldioxidutsläpp i ton utifrån energianvändningen (baserat på att ca 3 % av fjärrvärmen är fossilbränslebaserad och att elen räknas som Nordisk elmix) Båda diagrammen gäller år 2007. 8

Rödluvan Bullerbyn Dejeskolan Gullvivan Maskrosen Lintjärn Vitsippan Olsätersskolan Vallmon Skivedsskolan Ullerudsgården Grossbolsskolan + sporthallen Stacken Junibacken Gullvivan Södra Prästkragen Näckrosen/Trollet Solåker Hästhoven Uppv. kwh/m2 El kwh/m2 0 100 200 300 400 500 Genomsnittligt använder kontorslokaler i hela Sverige 200 kwh/m2. Nya lokaler 120 kwh/m2. Källa: Boverket 2001 Diagramtext: El och värmeförbrukning i kommunens skol och vårdlokaler per kvadratmeter (år 2007) Brandstationen Deje Klarälvsrum Slottet Activum Kommunkontoret Uppv. kwh/m2 El kwh/m2 Folkets Hus Deje Kommunförrådet Deje Kommunförrådet Forshaga 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Diagramtext: El och värmeförbrukning i kommunens övriga lokaler per kvadratmeter (år 2007). Klarälvsrum har också pelletseldning, motsvarande ca 80 kwh/m2 ytterligare. Det finns 8-9 fastigheter som är oljeuppvärmda varav Skivedsskolan, Olsätersskolan, Activum och Brandsstationen i Deje är de som förbrukar mest olja. Kommunstyrelsens AU har i beslut (2007-10- 01 02 254) bestämt att successivt genomföra investeringar för att senast 2012 fasa ut användningen av fossil olja för uppvärmning av kommunens lokaler till förmån för biobränsle. Flertalet förskolor är eluppvärmda även stora lokaler som Maskrosen och Stacken.

Allmänna vatten- och avloppsanläggningar Produktion och distribution av dricksvatten samt omhändertagande av avloppsvatten innebär stor energiåtgång för kommunen, i dagsläget ca 16 % av elanvändningen. Kommunen har ansvar för allmänna vatten- och avloppsanläggningar i Forshaga och Mölnbacka. Övriga tätbebyggelser förses med vatten från dessa anläggningar förutom Olsäter som får vatten från Hagfors/Munkfors. För driften av vatten- och avloppsreningsverk åtgår 1 313 MWh el (2007). Vattenverket i Forshaga uppvärms med pelletspanna. För driften i ledningsnäten (pump- och tryckstegringsanläggningar) åtgår ca 380 MWh el (2007). Dricksvattenverken är moderna och i gott skick, energimässigt ligger de väl till med nya pumputrustningar. Ozonbehandlingen är elintensiv men tack vare nya pumpar, återvinning av energi från ozonbehandlingen etc kommer vattenverkets energiförbrukning totalt sett inte att bli högre. I avloppsreningsverken har också översyn över pumpanläggningar skett på senare tid. Borttagande av slamavvattningen har minskat energiåtgången. I Deje avloppsreningsverk rötas slammet och energi till byggnaden erhålls från biogasen, viss mängd gas facklas dock bort. Pumpstationerna samt råvattenstationen har försetts med nya pumpar under senare tid. Fritidsanläggningar Kommunen ansvarar för elljusbanor/skidspår och belysning vid dessa, samt för sporthallar i anslutning till skolor. Energiåtgång för dessa ingår i gatubelysning respektive lokaler. I kommunen finns dessutom en ishall som drivs och ägs av Forshaga Idrotts Förening, till denna används elenergi till en mängd av knappt 900 MWh/år. Gatubelysning Under 2007 åtgick för gatubelysning som Forshaga kommun ansvarar för ca 1 909 MWh. Kommunen ansvarar för ca 4 300 stycken ljuspunkter. Gatubelysningen är relativt energisnål. Varje ljuspunkt drar mellan 50 och 80 W. Ca 25 % av ljuskällorna är nya (högtrycksnatrium) och drar mellan 50 och 70 W beroende på stolphöjd. De äldre kvicksilverlamporna har sänkts till 80 W. Sommartid släcks lamporna helt. Gatubelysningen är skymningsrelästyrd och det finns också astrotidur installerade. Kommunens transporter Flertalet av kommunens interna transporter sker med leasade fordon. I fordonspoolen fanns 2007 114 personfordon varav drygt hälften är leasade och resten ägs av kommunen. 3 fordon är diesledrivna och 7 är s.k. flexifuelfordon och kan köras på etanol. Resten är bensindrivna fordon. Etanol kommer att finnas vid flera av bensinmackarna from 2009. Energin för transporter och fordonsarbeten utgör drygt 8 % av kommunens energianvändning. Mängden bränslen samt antalet mil med egen bil i tjänsten framgår av diagram längre ner på denna sida. Redovisning av antalet kilometer resor i kollektiva transportmedel finns inte. Under 2007 restes med tåg till en kostnad av ca 126 000 kronor. Om dessa resor gjorts med bil skulle det orsakat ytterligare 23 ton koldioxid och flyg 13 ton (kortare resvägar). Av kommunförvaltningarna är det endast miljö och byggförvaltningen som har en resepolicy för att förändra resvanorna till mer miljöanpassade. Kommunkontoret köpte 2007 in 5 cyklar för kortare tjänsteresor. Vid upphandling och leasing har anbud inhämtats på miljöbilar. Inför ny upphandling som ska börja gälla 1 januari 2009 ska en policy tas om vilken miljöprestanda som ska leasas fortsättningsvis. I sammanställningen saknas inhyrda bussar, skolskjutsar, entreprenadmaskiner och liknande som kommunen köper in av andra företag men som rätteligen tillhör kommunens miljöbelastning. 10

Miljöpåverkan från detta är möjligt att påverka vid upphandling av dessa tjänster. En sammanställning är i dagsläget emellertid svår att göra. För skolskjutsar har krav, förutom på alkolås, ställts på fordonens ålder och miljödeklaration av fordon. Krav på att förare har genomgått utbildning i sparsam körning/ecodriving samt bränsle och maximal drivmedelsförbrukning/km har inte ställts i upphandling. Vid Kommuntekniks upphandling av entreprenader och arbetsmaskiner ställs krav på miljömotor. I övrigt ställs inga miljö/energikrav. Gällande avtal som omfattar både färdtjänst- och patientresor gäller fram t o m 2011-06-30. I gällande trafikavtal finns inga direkta miljökrav förutom ålderskrav på fordonen. 250000 Liter och Mil 200000 150000 100000 50000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Bensin Diesel Etanol Dieselcistern Egen bil 1500 1450 1400 1350 1300 1250 1200 1150 1100 1050 2004 2005 2006 2007 KWh persontransporter/årsarbetare Diagramtext: Kommunförvaltningens drivmedelsanvändning samt antalet mil med egen bil åren 2002-2007 Diagramtext: Förbrukad energi för persontransporter/årsarbetare, kommunförvaltningen. 11

Energiåtgång och klimatpåverkan i kommunen som helhet Koldioxid Enligt SCB:s senaste statistik (2004) var utsläppen av koldioxid per invånare 2 886 kg (se cirkeldiagram längre ner på sidan). År 1990 var motsvarande utsläpp 3 113 kg CO2/invånare. År 1990 stod hushållen för en mycket större del av utsläppen än 2004 (1 197 kg). Även industrin har minskat sin andel av koldioxidutsläppen medan service och transporter ökat sin andel. Transporter står 2004 för 59 % av utsläppen medan de 1990 hade en andel av 48 %. Detta visar tydligt hur hushållens uppvärmning har gått från olja till annat under slutet av 90-talet och fram till nu. I figurer nedan beskrivs också leveransen av fossila bränslen under åren 1990-2004 till Forshaga som geografiskt område i kubikmeter och vilket koldioxidutsläpp detta resulterar i. Koldioxidutsläppen har minskat med drygt 28 % sedan 1990 och fram till 2006 beroende av den minskade användningen av eldningsolja. Metan I Forshaga kommun finns en avslutad avfallsdeponi. Denna alstrar årligen en viss mängd metan som också är en s.k. växthusgas, dessutom ca 22 gånger starkare än koldioxid. Vid mindre avfallsdeponier beräknas det inte vara miljömässigt motiverat att samla ihop metangasen och fackla bort den (eller förvandla den till bränsle) och den bedömningen har gjorts för avfallsdeponin i Deje. Förutom avloppsslam har inget organiskt hushållsavfall har deponerats de senaste 30-40 åren. Metangasutsläppen är därmed mycket svåra att beräkna. Metanutsläpp från kor, våtmarker och liknande har ej tagits med i underlaget. Medvetenheten om att exempelvis köttproduktion bidrar till hög energiåtgång samt metanavgång har dock tagits med i handlingsplanen för Forshagas klimatvision. 125 423 Energi Hushåll 234 Industri 1703 400 Service Transporter Diagramtext: Koldioxidutsläpp i kg/invånare 2004 utifrån SCB:s statistik över oljeleveranser 1000 kubikmeter 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Motorbränsle Diesel EO1 Ton 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1990 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Diagramtext: Oljeleveranserna till Forshaga kommun som geografiskt område 2001-2006 Diagramtext: Koldioxidutsläppen som genereras av oljeleveranserna till Forshaga kommun som geografiskt område. 12

Elenergi Användningen av elenergi i Forshaga kommun minskar svagt. Utvecklingen kan ses i diagram längst ner på sidan. Sedan 1990 har industrins andel av elenergianvändningen ökat något, medan hushållens minskat något, förhållandena är sådana att industrin använder ca 23 % av elenergin (SCB:s energibalanser). Forshagabostäder AB Forshagabostäder som är den största flerbostadsfastighetsägaren förbrukade (2006) 8 751 MWh för sin uppvärmning i 23 fastigheter. Detta innebär en förbrukning av ca 140 kwh/m2. Detta är normalt för fastigheter där inget speciellt energisparande arbete utförts. I övrigt förbrukades 1,5 MWh el (exkl hushållsel) samt 6 m3 olja i fastighetsbeståndet. Förvaltningsbyggnaden i Deje är den enda oljeuppvärmda lokalen i fastighetsbeståndet. De senaste 5 åren har kylar, frysar samt tvättmaskiner bytts ut. Stort behov finns framöver på utbyte av fönster, tilläggsisolering, vindsisolering och åtgärder för att minska elåtgången för belysning. Visst behov finns fortfarande av översyn och åtgärder inom ventilation. Forshagabostäder har en förvaltningsplan (som dock inte innehåller några energiåtgärder) för underhåll av fastigheterna, dock återstår att utföra s.k. energideklarationer. Enskilda Hushållen i Forshaga kommun har varierande uppvärmningsformer, endast ett litet antal villaägare är anslutna till fjärrvärme. Under 2002-2006 gavs bidrag till 59 pelletspannor, 27 pelletskaminer, 116 pelletsbrännare och 116 vedpannor med ackumulatortank, 20 ackumulatortankar och 9 fjärrvärmeanslutningar. Under 2007 och 2008 har ytterligare 18 fastighetsägare erhållit bidrag till vedpanna och ackumulatortank eller endera av dessa från det s.k. KLIMP-bidraget. Antalet nyanmälda installationer av värmepumpar under perioden 2003-2007 är ca 300, med en ökning de allra senaste åren. Det finns (enligt sotningsregistret) i början 2009 följande uppvärmningsanordningar i Forshaga kommun: Oljepannor: 222 Fastbränslepannor: 790 Pelletspannor och pelletsbrännare: 358 Braskaminer 1292 (år 2007) Pelletskaminer 42 MWh 140000 120000 100000 80000 60000 40000 El-energi (MWh) Forshaga 20000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagramtext: Elenergi till Forshaga som geografiskt område, levererat till slutlig användare. 13

Trafik I Forshaga fanns under år 2005 504 stycken personbilar registrerade per 1000 invånare. I riket är motsvarande siffra 459 stycken bilar och i länet 512 stycken bilar. Körsträckan är 820 mil per invånare. Motsvarande siffra för riket respektive länet är 683 och 753 mil. 2007 hade körsträckan ökat till 836 km/invånare i Forshaga Källa: http://www.scb.se/pages/standard 132382.aspx. Gång- och cykelnätet är väl utbyggt, statistik över antalet km GC-vägar saknas dock. Ett flertal kampanjer för ökad cykling har ägt rum under senare år. Kommunen har under de senaste åren deltagit i den internationella trafikantveckan med olika typer av stimulans- och utbildningsaktiviteter. Kollektivtrafik i kommunen består av busstrafik i Värmlandstrafiks regi. Turtätheten är relativt god dag- och kvällstid. Nattetid lägre men trafik finns till 02.30. Helgtrafiken är mindre frekvent (ca 4 turer/dag). Kommundelen norr om Deje har en lägre turtäthet. Därutöver finns s.k. kompletteringstrafik (www.varmlandstrafik.se). Avfallshantering Idag transporteras i stort sett allt hushållsavfall till Karlstad för energiutvinning. Kompostering sker i hemkomposter (beräknad mängd 60 ton/år). För Forshaga kommun finns en avfallsplan för åren 2009-2012. Avfallsplaneringens mål är att identifiera lokala och regionala miljömål med avseende på att minska avfallsmängden, minska avfallets farlighet, begränsa klimatpåverkan och öka materialåtervinningen. Den åtgärd som berör klimat och energiområdet mest är Biologisk behandling av matavfall som ska införas, senast 31 december 2012, för produktion av fordonsgas. Åtgärden beräknas medföra marginellt ökade transporter, minskad energiutvinning ur avfallet men istället produktion av fordonsgas. Energirådgivning och tillsyn Kommunal energirådgivning har erbjudits kommuninvånarna sedan 1998. Under åren har energirådgivningen bedrivits i samverkan med olika kranskommuner. Sedan 2005 bedrivs energirådgivningen i samverkan med Grums, Kil och Munkfors. Energirådgivningen är en kunskapsresurs som finns till för hushållen, föreningarna, företagen, skolorna och kommunerna. Den kommunala energirådgivningen ger kostnadsfria och opartiska råd om energieffektivisering, elräkningar, uppvärmning, bidrag, etc., genom telefon, personliga möten, utställningar/mässor, mm. Enligt miljöbalken ska alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en verksamhet hushålla med naturresurser och energi. Viss tillsyn bedrivs på området redan idag, men ej strategiskt. Näringsliv Industrin står för en relativt liten del av energianvändningen i kommunen som helhet och därmed utsläpp av koldioxid (knappt 9 %). I denna rapport har ingen inventering skett av industrins och servicens energiförbrukning. Kommunen miljödiplomerar sedan år 2002 småföretag vilket driver på energiarbetet i dessa företag. Säkerhets och beredskapsfrågor i samband med klimatförändringar Ett omfattande arbete har lagts ner för att säkra Klarälvens stränder mot ras och skred i Forshaga och Deje tätorter. I övrigt har inga speciella åtgärder gjorts med anledning av ökade vattenflöden, ökad frekvens av oväder etc vilket kan förväntas i spåren av ett förändrat klimat. 14

Möjligheter/prognos inom klimat och energiområdet Kommunkoncernen Avveckling av fossil oljeeldning Beslut finns att till 2012 ha avvecklat oljeeldningen. Detta innebär utbyggnad av fjärrvärmeanläggningarna, närvärmecentraler vid större fastigheter samt utbyte av enstaka oljepannor till alternativ som pellets eller värmepumpar. Energieffektivisering Flertalet av kommunens lokaler förbrukar över 150 KWh/m2. I dessa bör energiförbrukningen kunna minskas åtminstone till 150 kwh/m2. Vid ombyggnationer ska strävas efter att nå 120 kwh (nybyggsvillkor) eller lägre. En 20 % energiminskning på fastighetsbeståndet till 2020 bör kunna åstadkommas. En 40 %-ig minskning är också realistisk på längre sikt men beroende av mer omfattande åtgärder i lokalbeståndet. Energibesparing på gatubelysningen kan uppnås genom bättre styrning och effektivare belysningsteknik. Stor besparingspotential för belysningsel i lokaler/kontor eftersom många anläggningarna är gamla. För FABOS:s del finns ett stort renoveringsbehov de närmaste 10 åren. Resurser bör ges så att detta sker på ett sådant sätt att energisnåla byggnader uppnås. Alternativa energikällor/el av förnyelsebara energikällor Elanvändningens koldioxidbidrag kan upphöra genom upphandling av produktionsspecifik el vid nästa upphandling. Kommunens nuvarande avtal gäller tom 2011. Transporter Med en genomtänkt strategi för inskaffning/leasing av bilar samt resepolicy kan en 30 % minskning av energiåtgången göras för persontransporterna inom en 8-årsperiod då samtliga fordon bör vara utbytta. Även resor förknippade med vård ihemmet kan effektiviseras med ruttplanering. Utbildning av personal i sparsam körning/ecodriving samt krav i upphandlingar att förare ska ha genomgått densamma kan minska drivmedelsanvändningen med 5-10 %. Övrigt Matens betydelse för påverkan på klimatet kan lyftas fram genom ökad användning av vegetarisk mathållning, säsongsanpassning av grönsaksutbudet samt val av köttsorter. Kommunen som geografiskt område Avfallshantering Genom att producera fordonsgas av matdelen i hushållsavfallet erhålls ett bränsle som kan ersätta bensin och diesel i fordon i regionen. Samordning av transporter i regionen och gemensamma avfallsstationer för samlad bebyggelse kan minska transporterna. Energirådgivning och tillsyn Energirådgivningen bör fortgå framöver samt inriktas på effektivisering. Fr.o.m. 2009 är energirådgivarna även transportrådgivare. En kampanj riktad till oljepanneanvändare och vedeldare för att minska oljeeldning respektive öka amvändningen av ackumulatortankar är angeläget. Fortsatt miljödiplomering av småföretag och fokus på energihushållning i tillsynen över företag och verksamheter medför ökad intensitet på energiarbetet. Bidragsformer När det är möjligt bör kommunen söka medel för bidrag till energiåtgärder. Övrigt Kommunen kan ha s.k. differentierade taxor, där bygglovstaxan är lägre för energieffektiva hus, solpaneler etc. 15

BILAGA 1 Åtgärdsplan Energi och klimat 2009-2015 Åtgärd Tidsplan Ansvarig Nyckeltal Övergripande Kommunkoncernövergripande arbetsgrupp för 2009 Kommunstyrelsen klimatfrågor tillsätts med uppgift att ansvara för klimatstrategins genomförande och årlig revidering av åtgärdsplan En övergripande uppföljning av strategin 2013-2015 Klimatstrategins genomförs och nya åtgärder för 2015-2020 tas arbetsgrupp fram Klimatanpassningsplan tas fram Klart 2012 Klimatstrategins arbetsgrupp Upphandla l från förnyelsebara källor Klart 2012 Upphandlingsansvarig/ Kommunteknik Kommunförvaltningen Konvertering av samtliga oljeuppvärmda fastigheter till fjärrvärme eller biobränsle Energieffektiviseringsplan med pay off-tider för samtliga kommunala fastigheter Klart 2012 Kommunteknik Andelen förnyelsebart i energianvändningen i kommunkoncernen Klar 2010 Kommunteknik kwh/m2 i kommunens samtliga lokaler Energieffektivisering i enlighet med plan 2010 och framåt Kommunteknik kwh/m2 i kommunens samtliga lokaler Vid upphandling av kontorsutrustning väljs SVANEN-märkt eller motsvarande Digitaliserad ruttplanering införs inom hemtjänsten FABO (Forshagabostäder) Konvertering av förvaltningsbyggnadens oljepanna till pellets Renovering enligt målsättning om 10 % minskad värme och varmvattenåtgång, byte av fönster, tilläggsisolering av vindar kontinuerligt 16 Samtliga upphandlande enheter kwh/m2 i kommunens samtliga lokaler Påbörjas 2010 Socialnämnden kwh/årsarbetare för resor med bil i tjänsten 2010 FABO Andelen förnyelsebart i energianvändningen i kommunkoncernen 2015 FABO kwh/m2 i FABO:S samtliga bostäder Vid nybyggen prövas lågenergihusteknik Kontinuerligt FABO kwh/m2 i FABO:S samtliga bostäder Forshaga Energi Flytt panncentralen i Deje till Sågverksområdet, utbyggnad med fjärrvärme till Dejefors Utbyggnad av fjärrvärmenätet enligt plan då efterfrågan och ekonomi föreligger Fjärrvärme/närvärmecentral till/vid Skivedsskolan Ny panncentral på Näset, ersätter befintlig panncentral på Framgården Beslut 2009 Byggnation klar 2011 Årlig översyn av plan Forshaga energis:s styrelse Forshaga energis:s styrelse 2010 Forshaga energis:s styrelse samt Kommunteknik Beslut 2010 Byggnation klar 2012 Forshaga energis:s styrelse Totala koldioxidutsläpp i kommunen/invånare Totala koldioxidutsläpp i kommunen/invånare Andelen förnyelsebart i energianvändningen i kommunkoncernen Totala koldioxidutsläpp i kommunen/invånare

Åtgärdsplan Energi och klimat 2009-2015, fortsättning Åtgärd Tidsplan Ansvarig Nyckeltal Information/utbildning Utbildning av anställda och förtroendevalda i energi och klimatfrågor Gång och cykelkampanj tillsammans med föreningar och skola Ecodrivingkurs för anställda och förtroendevalda. Samtliga som kör minst 100 mil per år i tjänsten ska ha gått kurs 2012 Stoppa onödan-information (skriftlig information till alla arbetsplatser om hur åtgärder kan vidtas som minskar energiåtgången utan att kosta något) Strategi för tillsyn över energiarbetet hos verksamheter och företag tas fram Tillsyns och informationskampanj för minskad oljeeldning och ökad ackumulatortankanvändning Transporter Från och med 2010 leasas eller köps endast miljöfordon, enligt Vägverkets gällande definition (maxutsläpp av 120 g CO2/km, 2007), till persontransporter om inte särskilda behov kräver andra fordon Kommunkoncernövergripande rese och fordonspolicy tas fram Viss miljöprestanda krävs vid upphandling av transporter och arbetsfordon vid entreprenader och liknande Kommunen verkar för att bilpool inrättas i 55+boenden Avfall Förtroendevalda 2009 Anställda 2010 och kontinuerligt årligen årligen Kommunstyrelsen Barn och utbildningsnämnden Respektive nämnd/förvaltning 2010 Miljö och byggförvaltningen i samarbete med energirådgivningen 2010 Miljö och byggförvaltningen 2010-2015 Miljö och byggförvaltningen i samarbete med energirådgivningen Flera av ovan nämnda Totala koldioxidutsläpp i kommunen/invånare kwh/årsarbetare för resor med bil i tjänsten Fler av ovan nämnda Kontinuerligt Fordonsansvarig kwh/årsarbetare för resor med bil i tjänsten 2010 Fordonsansvarig kwh/årsarbetare för resor med bil i tjänsten Från och med 2010 Samtliga upphandlande enheter Totala koldioxidutsläpp i kommunen/invånare Totala koldioxidutsläpp i kommunen/invånare Totala koldioxidutsläpp i kommunen/invånare Klart 2012 Kommunstyrelsen Totala koldioxidutsläpp i kommunen/invånare Biologisk behandling av matavfall Klart 2012 Kommunstyrelsen Fler av ovan nämnda 17

BILAGA 2 Miljöbedömning av strategin En enkel bedömning har gjorts av om en s.k. miljökonsekvensbeskrivning behöver göras för strategin. Bedömning har gjorts utifrån den checklista som miljö och byggnämnden använder i planärenden. Checklista behovsbedömning Kan planförslaget medföra väsentliga miljökonsekvenser för/på grund av: 1. Geologiska förhållanden ja( ) Nej(X) Kommentar: 2. Markföroreningar ja( ) Nej(X) Kommentar: Vid nyetableringar av värmecentraler samt fjärrvärmenät ska föroreningssituationen undersökas. 3. Grundvatten ja( ) Nej(X) Kommentar:- 4. Ytvatten ja( ) Nej(X) Kommentar:- 5. Luft ja(x) Nej( ) Kommentar: Strategin medverkar till minskad förbränning av eldningsolja och bensin. Detta ska minska utsläppen av försurande ämnen och partiklar. Ökad förbränning av biobränsle kan också öka partikelmängderna vilket ska beaktas vid ansökan om bygglov samt tillstånds- och anmälningsärenden. Minskad fordonstrafik minskar i sin tur också hälsovådliga partiklar i tätortsluft. 6. Klimat (vind, Fuktighet) ja( ) Nej(X) Kommentar:- 7. Buller och vibrationer ja( ) Nej(X) Kommentar:- 8. Ljus ja( ) Nej(X) Kommentar: 9. Elektromagnetiska fält ja( ) Nej(X) Kommentar: 10. Värdefull/känslig natur-, kultur och rekreationsmiljö ja( ) Nej(X) Kommentar:Vid nyetableringar av värmecentraler samt fjärrvärmenät ska närvaron av värdefulla objekt undersökas. 11. Ekonomiskt viktig produktionsresurs ja( ) Nej(X) Kommentar:- 12. Påverkan på gällande miljökvalitetsnormer ja( ) Nej(X) Kommentar: se luft 13. Förutsättningar för effektiv avfallshantering ja( ) Nej(X) Kommentar:- 14. Förutsättningar för en minskning av utsläppen av klimatpåverkande gaser ja(x ) Nej( ) Kommentar:Strategin medverkar till att uppnå miljömålet Begränsad klimatpåverkan 15. Förutsättning för en minskning av utsläppen av cancerframkallande ämnen ja( ) Nej(X) Kommentar:ökad fjärrvärmeutbyggnad som leder till minskad vedeldning och minskade fordonstransporter minskar utsläppen av cancerframkallande ämnen 16. Är behovet av grönområden tillgodosett ja( ) Nej( ) Kommentar:ej relevant då inga grönområden berörs 17. Transporter eller hantering av farligt gods ja(x) Nej( ) Kommentar: kring Skivedsskolan kommer transporterna med lastbil att öka. 18. Medverkar planen till uppfyllande av andra miljömål. ja(x) Nej( ) Kommentar:Strategin medverkar till att uppnå miljömålet Begränsad klimatpåverkan samt God bebyggd miljö. Inomhusmiljö: energieffektiviseringar kan påverka inomhusmiljön negativt i 18

Sida 19 offentliga lokaler. Effektiviseringar ska göras med inriktningen att uppnå oförändrad eller förbättrad luftkvalitet i inomhusmiljön. Slutsatser: Strategin medverkar främst till att uppnå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Transporter: Pelletstransporterna till Skivedsskolan och andra fastbränslepannor i skolmiljö ska styras så långt det är möjligt till utanför skolans verksamhetstid. Värdefull/känslig natur-, kultur och rekreationsmiljö: Vid nyetableringar av värmecentraler samt fjärrvärmenät ska närvaron av värdefulla objekt undersökas. Inomhusmiljö: energieffektiviseringar som kan påverka inomhusmiljön negativt ska göras med inriktningen att uppnå oförändrad eller förbättrad luftkvalitet i inomhusmiljön. Markföroreningar: Vid nyetableringar av värmecentraler samt fjärrvärmenät ska föroreningssituationen undersökas. 19

Forshaga Kommun Box 93 667 22 Forshaga 20