Beslut. Skolinspektionen. Beslut

Skolinspektionen Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Rektor Tina Johansson Tinajohansson@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av Lärande och utveckling i fritidshemmets undervisning med inriktning mot språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle vid fritidshemmet vid Buskhyttans skola i Nyköpings kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00 E-post: skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se www.skolinspektionen.se

Skolinspektionen 2(14) Inledning Skolinspektionen har med stöd av 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av Lärande och utveckling i fritidshemmets undervisning. Granskningen av fritidshemmets undervisning har avgränsats till områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle. Syftet med granskningen är att bedöma i vilken grad undervisningen i fritidshemmen genomförs och styrs, så att den främjar elevernas utveckling och lärande inom dessa områden. Granskningen ska besvara följande frågeställningar: 1. I vilken grad och på vilka sätt främjar undervisningen elevernas förmåga att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften? 2. I vilken grad och på vilka sätt främjar undervisningen elevernas förmåga att utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle? 3. I vilken grad och på vilka sätt främjar rektorn undervisningen inom områdena kommunikation samt natur, teknik och samhälle? Därutöver ska granskningen på en övergripande nivå försöka finna tänkbara förklaringar till hur olika förutsättningar kan påverka undervisningen i fritidshemmet. Granskningen genomförs i 24 fritidshem. I urvalet ingår såväl enskilda som kommunala huvudmän. Granskningen av fritidshemmet vid Buskhyttans skola i Nyköpings kommun ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte fritidshemmet den 22 och 23 mars 2017. Besöket genomfördes av Robert Östberg och Lena Johansson. Vid besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer med rektorn, biträdande rektorn, personal och elever samt gjorde observationer av verksamheten. Därutöver har Skolinspektionen tagit del av verksamhetens dokumenterade kvalitetsarbete. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. I detta beslut ges en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala. I beslutet redovisar Skolinspektionen även sina iakttagelser, analyser och bedömningar.

Skolinspektionen 3(14) Bakgrundsuppgifter om fritidshemmet vid Buskhyttans skola På fritidshemmet vid Buskhyttans skola går totalt 44 elever i åldrarna 6-9 år. Verksamheten leds av skolenhetens rektor och består av en avdelning. Fritidshemmets verksamhet bedrivs före och efter skoldagen och under lov. Det öppnar klockan 06.15 och stänger 17.30. För eleverna i förskoleklass bedrivs det även fritidshemsverksamhet under skoltid, för resterande årskurser bedrivs ingen undervisning vid fritidshemmet under skoldagen. Personaltätheten beräknat på årsarbetare uppgår till 17 elever per årsarbetare och 25 procent av personalen har genomgått pedagogisk högskoleutbildning. Enligt Skolverkets nationella statistik för 2016/2017 (genomsnittet för riket) framgår att andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är 42 procent. Enligt samma jämförande statistik är antalet inskrivna elever per årsarbetare lcirka 22 elever. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att undervisningen vid fritidshemmet vid Buskhyttans skola ger eleverna möjligheter att utveckla sina förmågor att kommunicera. Undervisningen ger eleverna möjligheter att samtala, lyssna och ställa frågor samt framföra egna tankar och åsikter. Eleverna ges även förutsättningar till läsning av böcker, både skönlitteratur och facklitteratur, men även av serietidningar. Elever med ett annat modersmål än svenska har tillgång till och stimuleras att läsa på sitt modersmål. Av Skolinspektionens utredning framgår att personalen arbetar med språkutveckling och kommunikation i undervisningen, genom att föra dialog med eleverna såväl vid planerade aktiviteter som i den spontana leken. Av utredningen framgår dock att eleverna i låg grad får använda sig av digitala verktyg i undervisningen som ett stöd för att lära sig att kommunicera. Fritidshemmet behöver även i högre utsträckning diskutera möjligheter och risker med användandet av olika digitala verktyg. Skolinspektionen bedömer att undervisningen på olika sätt ger eleverna möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om olika företeelser och sam- 1 Med årsarbetare menas anställda som arbetar med elever omräknat till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden.

Skolinspektionen 4(14) band i omvärlden. Eleverna får möta såväl en variation av undervisningssituationer liksom olika miljöer och material. Fritidshemmet arbetar aktivt med frågor kopplade till natur, teknik och samhälle och dess samband med varandra. Det så kallade "Sågenprojektet" är ett gott exempel som visar på detta. Eleverna ges även möjlighet, såväl i inne- som i utomhusmiljö, att utveckla sina kunskaper om miljö och hållbar utveckling. Utredningen visar vidare att eleverna ges möjlighet att diskutera regler, normer och värderingar. Intervjuerna med personalen och eleverna samt observationer som gjordes i samband med verksamhetsbesöket ger stöd för att diskussioner om könsroller och hur eleverna ska uppträda mot varandra är närvarande i undervisningen. Skolinspektionen bedömer dock att eleverna endast i låg grad ges möjlighet att ta del av och pröva olika aktiviteter inom kultur och föreningsliv och att det sällan kommer företrädare från olika organisationer till fritidshemmet. Av utredningen framgår att rektorn tillsammans med den biträdande rektorn leder verksamheten. Det framgår även att personalen har förutsättningar att planera undervisningen. Fritidshemspersonalen har utöver ordinarie planeringstid också möjlighet att ta in det mobila fritidsteamet några gånger per år, vilket skapar utrymmen för att gemensamt planera eller fortbilda sig. Skolinspektionen bedömer dock att personalen i högre utsträckning bör utgå ifrån läroplanen i sin kontinuerliga planering och uppföljning av undervisningen. Av utredningen framgår även att fritidshemmets- och skolans personal i högre utsträckning skulle kunna samverka med varandra. Rektorn och den biträdande rektorn har påbörjat ett utvecklingsarbete med fritidshemmets interna kvalitetsarbete med syftet att i högre grad koppla planering och uppföljning av undervisningen till läroplanen. Skolinspektionen bedömer att detta arbete är angeläget. Detta för att rektorn inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, i högre grad än i nuläget, ska kunna följa upp undervisningen i fritidshemmet inom områdena kommunikation och språk samt natur, teknik och samhälle. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet inom de granskade områdena bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. Eleverna behöver i högre grad ges möjlighet att använda sig av digitala verktyg i syfte att lära sig hur man kommunicerar med dem. De behöver även i högre utsträckning få möjligheter att diskutera risker som kan finnas med kommunikation via digitala verktyg, till exempel vad de lägger ut på internet.

Skolinspektionen 5(14) - Eleverna behöver i högre grad ges möjlighet att ta del av och pröva olika aktiviteter inom kultur och föreningsliv och fritidshemmet behöver i högre grad bjuda in företrädare för olika organisationer till verksamheten. Rektorn behöver tillsammans med personalen kontinuerligt följa upp på vilka sätt och i vilken grad utbildningen främjar elevernas utveckling och lärande avseende områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle för att därigenom kunna utveckla undervisningen. Bedömningsområden Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften. Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, fortsättningsvis läroplanen) framgår att undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med olika språkliga uttrycksformer. Dessutom ska undervisningen sträva efter att på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom lek och olika estetiska uttrycksformer. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Vidare framgår att undervisningen ska behandla följande centrala innehåll inom kunskapsområdet språk och kommunikation: Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser. Samtala om olika typer av texter. Digitala verktyg och medier för kommunikation. Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang. Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. Av läroplanen framgår också att förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att undervisningen till stora delar ger eleverna möjlighet att utveckla sina förmågor att kommunicera. Genom undervisningen ges eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera genom olika uttrycksformer såväl genom planerade aktiviteter som genom att personalen tar tillfällen i elevernas spontana lek till situationsstyrd undervisning som stödjer elevernas språkutveckling. Vidare bedömer Skolinspektionen att undervisningen skapar en lärmiljö som uppmuntrar till läsning. Eleverna har tillgång till

Skolinspektionen 6 (14) litteratur, såväl skönlitterära som faktalitterära titlar samt tidningar. Eleverna uppmuntras till läsning och det finns litteratur tillgänglig på flera olika språk. Utredningen visar att eleverna har tillgång till och ges möjlighet att använda digitala verktyg i fritidshemsundervisningen. Av utredningen framgår dock att eleverna endast sparsamt får använda sig av digitala verktyg för att kommunicera och att de i låg grad får lära sig att ta ansvar för hur man uttrycker sig i olika kommunikativa sammanhang. Vidare bedömer Skolinspektionen att eleverna i låg utsträckning bereds tillfällen att lyfta upp och diskutera möjligheter och risker som kan finnas med kommunikation via digitala verktyg, till exempel vad eleverna väljer att lägga ut på internet. Underlag för bedömning Personalen berättar vid intervjun att elevernas önskemål om aktiviteter är centralt då de planerar aktiviteterna i undervisningen inom kunskapsområdet språk och kommunikation. Men de tydliggör att de i planeringen aktivt stämmer av mot läroplanen när de upprättar såväl sin grovplanering som veckoplanering av aktiviteterna, detta för att täcka in det centrala innehållet och syftet med undervisningen i fritidshemmet. Personalen berättar vid intervjun att eleverna i undervisningen får möta olika estetiska uttrycksformer i syfte att stödja deras förmåga till kommunikation, till exempel dans och musik. I en observation som genomfördes vid verksamhetsbesöket hade en personal tagit med sig en ljudanläggning till utomhusmiljön. Eleverna dansade och sjöng med i musiken och under tiden framträdandena pågick interagerade personalen med eleverna och förklarade olika engelska ords betydelse. Personalen berättar, vilket stöds av observationer i miljön, att fritidshemmet har tillgång till smartboards. Dessa används bland annat till att eleverna ska få ta del av olika musik och- dans framträdanden, till exempel brukar de uppträda till Melodifestivalen. Personalen berättar att de i samband med dessa aktiviteter brukar utmana eleverna genom att till exempel fråga vad olika ord på engelska betyder. Personalen beskriver även att de använder drama för att arbeta med elevernas språkliga utveckling och att de utmanar dem genom att de exempelvis själva får skriva manus. Ett annat exempel på hur personalen utmanar eleverna i deras språkutveckling iakttogs vid en observation som genomfördes vid verksamhetsbesöket. Personalen tog med sig eleverna till en närbelägen skog och när de anlände till sin samlingsplats fanns det ett i förhand utplacerat brev adresserat till eleverna. Efter att personalen läst upp brevet och eleverna utfört en uppgift fick de gemensamt föreslå hur man ska svara på ett brev. Eleverna diskuterade bland annat hur en inledning till ett

Skolinspektionen 7(14) 201 7-05-1 1 brev bör formuleras. Personalen skrev ner elevernas svar och lämnade det kvar på platsen. Personalen berättar att skapande med olika material, och i olika tekniker, är något de i hög grad använder sig av för att främja elevernas språkliga utveckling. Av observationerna av miljön framgick det att fritidshemmet exempelvis är utrustat med material för pyssel, som till exempel papper, pennor, pärlor och tyger. Personalen berättar även att de aktivt använder sig av material de finner i utomhusmiljön i skapandet. Detta framgår också genom de observationer som genomfördes av såväl miljön som undervisningen under verksamhetsbesöket. Under ett skogsbesök samlade till exempel eleverna påskris som de sedan dekorerade inom ramen för en pysselaktivitet. Av intervjuer med personal, rektorn och biträdande rektorn samt av observationer i miljön, framgår det att det finns tillgång till serietidningar och böcker, såväl skönlitteratur som facklitteratur i fritidshemmet. De flesta titlarna är på svenska, men det finns även böcker på engelska, persiska, kurdiska och arabiska. Personalen berättar vid intervjun att det är deras ambition att elever med ett annat modersmål än svenska ska ha möjlighet att möta litteratur på sina respektive modersmål. Eleverna berättar vid intervjun att de upplever att om de önskar kan de läsa i lugn och ro. Personalen beskriver att eleverna även tar med sig böcker ifrån skolan och att de har möjlighet att besöka skolbiblioteket när de befinner sig på fritids. Då Buskhyttan geografiskt befinner sig en bit från centralorten, berättar även personalen, att eleverna har möjlighet att låna böcker ifrån bokbussen. Vid elevintervjun berättar eleverna att så också sker. Personalen beskriver vid intervjun att de uppmuntrar eleverna till läsning, till exempel genom att de läser för dem på samlingar. Vid dessa tillfällen diskuterar de även gemensamt med eleverna om de texter de läst. De beskriver även hur de uppmuntrar eleverna till enskild läsning, och att de då tid ges läser för elever i mindre grupper. Personalen berättar att eleverna får samtala tillsammans och diskutera regler på fritidsråd och vid samlingar. Detta uppger även eleverna vid intervjun. I dessa forum diskuteras bland annat orsaken till varför vissa regler inrättats. Personal och elever samtalar då om sina åsikter rörande olika spörsmål. Exempelvis utformar personal och elever gemensamt förhållningsregler till de idrottsaktiviteter som de har på fritids. Efter en aktivitet är det dessutom avsatt tid för utvärdering av hur dessa regler efterlevts. Detta framgår även av en observation som genomfördes under verksamhetsbesöket. Eleverna skulle spela spökboll och hade gemensamt kommit fram till att det är viktigt att passa varandra i spelet,

Skolinspektionen 8 (14) detta i syfte att alla ska få möjlighet att komma i kontakt med bollen. Såväl eleverna som personalen som ledde aktiviteten påminde vid några tillfällen varandra att de skulle passa bollen. Efter aktiviteten diskuterade gruppen gemensamt om de levt upp till regeln. Eleverna berättar vid intervjun att de kan ifrågasätta regler och då få påverka dem. Det förs till exempel en ständig diskussion om städning. I fritidsrådet kom man då fram till att elever skulle agera städvärdar. Personalen berättar vid intervjun att eleverna har tillgång till såväl läsplattor som smartboards samt en dator vid fritidshemmet. Smartboarden används oftast för att spela musik och till dans. På en specifik läsplatta har de tillgång till spel utifrån "Bornholmsmodellen", där får eleverna bland annat träna sina kunskaper om klockan. Personalen berättar vid intervjun att eleverna bland annat använder sig av ett datorprogram på smartboard. Programmet innehåller övningar i läsning och matematik. Däremot berättar personalen att den digitala utrustningen inte används för att eleverna ska få lära sig att kommunicera med digitala verktyg genom e-post eller dylikt. Förhållningssätt i samband med digital kommunikation får eleverna i första hand lära sig på skoltid och inte i fritidshemmet. Det händer, berättar personalen, att de diskuterar detta om "det dyker upp". Däremot uppger personalen att eleverna får lära sig att fotografera med sina läsplattor och att de även kan få söka information då spontana situationer uppstår, till exempel för att identifiera en fågel. Personalen berättar att digital kommunikation ännu inte är med som ett eget målområde i deras planering, men att de strävar mot det. Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle Av läroplanen framgår att undervisningen ska bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att använda matematik för att beskriva omvärlden och lösa vardagliga problem. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att eleverna får vistas i natur och samhälle ska undervisningen också stärka deras möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur-och friluftsliv i närmiljön. Vidare framgår att undervisningen bl.a. ska behandla följande centrala innehåll inom kunskapsområdet natur och samhälle: Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder. Matematik som redskap för att beskriva vardagliga företeelser och för att lösa vardagliga problem.

Skolinspektionen 9(14) Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker. Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur. Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Av läroplanen framgår också att förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att undervisningen på olika sätt ger eleverna möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om olika företeelser och samband i omvärlden. Personalen stödjer elevernas kunskapsutveckling inom frågor som rör natur, teknik och samhälle. Av granskningen framgår ett antal exempel där personalen identifierar situationer som uppstår i elevernas lek och använder sig av dessa i undervisningen. "Sågenprojektet" är ett gott exempel på hur samband i omvärlden blir belysta i undervisningen. Av utredningen framgår att eleverna kan utveckla sin förmåga att lösa problem genom att de bland annat får arbeta med byggande och konstruktion. Eleverna ges möjlighet att använda olika material, redskap och tekniker. Matematik används som ett redskap i undervisningen, till exempel vid bakningen. Genom samlingar och fritidsråd, men även genom diskussioner vid olika aktiviteter, ges eleverna möjlighet att diskutera de regler de har på fritidshemmet. I relation till skolan och fritidshemmets värdegrund diskuterar de även frågor om normer och värderingar. Av utredningen framgår det dock att fritidshemmet i högre utsträckning skulle kunna ge eleverna möjlighet att ta del av och pröva olika aktiviteter inom kultur och föreningsliv samt bjuda in olika aktörer till fritidshemmet. Underlag för bedömning Personalen och rektorerna berättar vid intervjun att eleverna ges möjlighet att utforska naturen genom att de ofta vistas i den närbelägna skogen. Där genomför de olika aktiviteter som till exempel fågelskådning, blåbärsplockning och de undersöker även växter samt spår ifrån djur. Personalen berättar att de aktivt utnyttjar sin utomhusmiljö till att bedriva undervisning, till exempel inom områden som handlar om hållbar utveckling. De brukar exempelvis diskutera allemansrätten och hur man ska agera då man befinner sig i naturen för att inte göra skada. Under en samling med eleverna, som observerades under verksamhetsbesöket, berättade en personal för eleverna att det den dagen var "världsvattendagen", och frågade sedan eleverna varför de trodde att en sådan dag behövs. 1 den efterföljande diskussionen berörde samtalet bland annat problemet

Skolinspektionen 10(14) med att mycket plast kastas i haven och vilka konsekvenser detta får för fiskoch fågellivet i havsmiljön. Personalen avslutar diskussionen med att fråga eleverna vad de tror att man kan göra för att minska användandet av plast, samt vad som går att göra för att bidra till en bättre miljö. En elev föreslår då att det går att sluta att använda plastpåsar och istället använda sig av påsar av tyg. En annan elev framhåller vikten av att inte spola för mycket vatten vid tandborstning. Personalen berättar även att de brukar använda sig av naturen för att eleverna ska få möjlighet att bygga och konstruera. Under en aktivitet som observerades i skogen byggde några elever en koja med hjälp utav pinnar. Personalen berättar vidare att, vad beträffar byggande och konstruktion, får eleverna möta material som Klick, lego och plus plus samt kaplastavar, samt att de återkommande skapar i pysselverksarnheten. Av observationerna i miljön framgår det dock att det inte finns så stort utrymme för eleverna att arbeta med långsiktiga projekt, då de inte kan ställa undan sina alster som ännu inte är färdiga. Detta bekräftades av eleverna vid intervjun. Emellertid framgick det vid såväl intervjun med personalen som med rektorerna, samt vid observationer av miljön, att lokalerna alldeles nyss genomgått en renovering och att de ännu inte är färdigställda. Personalen berättar vid intervjun att de arbetar med matematiken som ett redskap i undervisningen, till exempel då de bakar eller då eleverna leker med Klick. Personalen berättar vid intervjun att de i samband med samlingar diskuterar normer och värderingar tillsammans med eleverna. De ger exempel på att de tittat på filmer producerade av Utbildningsradion som handlar om olika värdegrundsfrågor och att de sedan diskuterat filmerna med eleverna. Eleverna berättar vid intervjun att de uppmärksammade "Rocka sockorna-dagen" och i samband med denna uppmärksammade de alla människors lika värde. Personalen beskriver att de diskuterat barns rättigheter och barnkonventionen, till exempel i samband med FN-dagen. Vidare beskriver personalen att de såväl i styrda aktiviteter som i elevernas lek diskuterar könsroller med eleverna. Dessa samtal har till exempel handlat om att en pojke får vara prinsessa och att det kan finnas två mammor i en familj. Personalen berättar även att de i ett rum som ännu inte används planerar att, tillsammans med eleverna, utforma en lägenhet. I det utrymmet, menar personalen, kan de bland annat diskutera med eleverna om könsroller i relation till en hemmiljö när de leker.

Skolinspektionen 11(14) Personalen och eleverna berättar att det händer att de genomför besök på andra platser under fritidshemstid, till exempel har de spelat bowling. Personalen berättar vidare att det kommit representanter ifrån kyrkan och sjungit på loven och att en pensionär en gång besökt fritidshemmet och berättat om hur det var på lokalorten förr i tiden. Rektorn och personalen berättar däremot att fritidshemmet genomför olika utflykter tillsammans med eleverna. Ett exempel på detta är att de arbetat med något de kallar för "Sågenprojektet". Inom ramen för detta projekt har de besökt ett nerlagt sågverk i närheten för att eleverna ska få ta del av en historisk miljö. De har bland annat dokumenterat olika mekaniska föremål, läst om sågverket och skrivit egna berättelser kring temat. Dokumentationen observerades i samband med verksamhetsbesöket, där elevernas bilder och texter satts upp på väggarna i fritidshemmet. Personalen beskriver hur de genom projektet kopplat samman natur, teknik och samhälle i undervisningen. Personalen framhåller att de geografiska avstånden är ett problem när det kommer till att genomföra olika typer av besök. Rektorn och den biträdande rektorn uppger att elevernas möjlighet att få och genomföra besök är ett utvecklingsområde för fritidshemmet. Rektorns styrning och ledning av undervisningen i fritidshemmet med inriktning mot områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle. Av 4 kap. 3 g skollagen (2010:800) framgår att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Av 4 kap. 4 g skollagen framgår bl.a. att detta arbete även ska genomföras på skolenhetsnivå samt att rektorn är ansvarig för att kvalitetsarbetet genomförs. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:39) med kommentarer: Fritidshem framgår att rektorn bör se till att fritidshemmets utvecklingsområden identifieras och synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorn bör vidare organisera verksamheten så att personalen i fritidshemmet ges utrymme att planera, följa upp och utveckla utbildningen samt organisera verksamheten så att den stödjer samarbetsformer och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan. Vidare framgår att rektorn bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning och då väga in faktorer såsom: elevernas ålder, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns utformning, elever med annat modersmål än svenska, elever i behov av särskilt stöd, kontinuitet i elev- och personalgruppen samt elevernas närvarotider. Rektorn bör vidare utforma kompet ensutvecklingsinsatser för personalen i fritidshemmet utifrån en kontinuerlig kartläggning och analys av verksamhetens behov. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att rektorn har påbörjat ett arbete för att leda och följa upp undervisningen vid fritidshemmet. Rektorn har kännedom om hur personalen planerar, följer upp och utvärderar undervisningen i fritidshemmet.

Skolinspektionen 12 (14) Av utredningen framgår dock att fritidshemspersonalen och personalen i skolan endast i låg grad samverkar med varandra. Av utredningen framgår det att rektorn har identifierat utvecklingsområden vad beträffar undervisningen i fritidshemmet. Vidare framgår att rektorn avser att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet vid fritidshemmet genom att göra det gemensamt med det övriga skolområdet och tydligare koppla planering och uppföljning till läroplanen. Det är Skolinspektionens bedömning att detta arbete bör prioriteras samt att rektor och personalen i högre utsträckning bör följa upp hur undervisningen främjar elevernas utveckling och lärande avseende områdena språk och kommunikation samt natur, teknik och samhälle. Underlag för bedömning Rektorn och biträdande rektorn berättar att de nyligen tillträtt sina rektorsuppdrag för Buskhyttans skola i samband med att kommunen genomfört en omorganisation av sina skolområden. Buskhyttans skola har nu införlivats i ett skolområde tillsammans med Långsätterskolan, där rektorn innehaft uppdraget sedan tidigare. Rektorn och biträdande rektorn uppger att de har 20 procent av sina anställningar avsedda för ledning av Buskhyttans skola vardera. Vidare berättar de att biträdande rektorn kommer att delta vid gemensamma möten mellan skolans och fritidshemmets personal varannan vecka. Rektorn och biträdande rektorn berättar att fritidshemsverksamheten, på ett övergripande plan, har följts upp genom olika typer av enkäter och utvärderingar som genomförts på huvudmannanivå. Bland annat har trygghet och trivsel varit föremål för uppföljning. Resultatet av undervisningen har däremot följts upp av respektive skolenhet, där ibland av Buskhyttans skola. Rektorn berättar att i ljuset av omorganisationen kommer nu fritidshemsverksamheten vid Buskhyttans skola att ingå i det systematiska kvalitetsarbetet som använts vid Långsätterskolan och att det tydligare kommer att kopplas till läroplanen. Såväl rektorn som personalen berättar att de börjat att arbeta med de förändringar som skett i läroplanen avseende undervisning i fritidshem och att detta kommer att byggas in i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorn och biträdande rektorn berättar vid intervjun, vilket stöds av det skriftliga underlaget och utsagor ifrån personalen, att personalen har en timme gemensam planeringstid i veckan och två timmar enskild planeringstid beräknat på en heltidstjänst. Rektorerna berättar även, vilket stöds av det skriftliga underlaget, att fritidshemmet har fyra dagar per år där de håller stängt för planering och fortbildning. Dessutom, berättar personalen, hämtar de in personal från fritidspoolen vid fyra tillfällen per år, i syfte att den ordinarie personalen ska ha möjlighet till planering och utbildningsinsatser. Rektorn och biträdande

Skolinspektionen 13 (14) rektorn berättar att deras målsättning för planeringen av fritidshemsverksamheten är att den i högre utsträckning ska utgå ifrån läroplanens syfte, centrala innehåll och de förmågor som ska utvecklas genom fritidshemsundervisningen. Personalen berättar, vilket även framgår av det veckoplaneringar som skickats in skriftligt, att när de planerar aktiviteterna dokumenterar de även till vilka delar av läroplanen, men även andra styrdokument, som aktiviteten kopplas till. Till varje veckoplanering genomför de även en utvärdering, där de bland annat inhämtar elevernas synpunkter, för att följa upp hur aktiviteten fallit ut. Personalen berättar att de vill utveckla samverkan med skolan. De beskriver att de inte har någon gemensam planeringstid tillsammans med skolans personal, men uppger ändå att de har insyn i skolans verksamhet då de själva arbetar där. Utöver den ordinarie planeringstiden berättar även såväl personalen som rektorn att fritidshemspersonalen ingår i det kommungemensamma fritidshemslyftet, där de bland annat fortbildas kring uppdraget och de nya skrivningarna i läroplanen. Rektorn och biträdande rektorn berättar att de identifierat utvecklingsområden i verksamheten. Utöver att de vill verka för ett mer systematiserat kvalitetsarbete framhåller de även att eleverna i högre utsträckning bör få göra besök i olika verksamheter och att fritidshemmet ska bjuda in fler externa gäster. De berättar vidare att läroplanen och styrdokumenten ska bli mer närvarande i verksamheten och att personalsamverkan mellan Buskhyttans skola och Långsätterskolan ska fortsätta. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 11 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:207) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har Lena Johansson deltagit.

Skolinspektionen 14 (14) På Skolinspektionens vägnar Elisabeth Ahlgren Enhetschef Robert Östberg Föredragande Bilaga Författningsstöd m.m.

Skolinspektionen Bilaga Bilaga: Författningsstöd m.m. Skollagen (2010:800) Allmänna bestämmelser för skolväsendet som även omfattar fritidshemmet (1-5 kap.). 1 kap. Inledande bestämmelser - Skolväsendet (1 ) Definitioner (3 g) - Syftet med utbildningen (4 ) - Utformningen av utbildningen (5-7 gg) Lika tillgång till utbildning (8 ) Likvärdig utbildning (9 ) - Särskild hänsyn till barns bästa (10 g) - Läroplan (11 ) 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning - Ledningen av utbildningen (9 och 10 ) - Lärare och förskollärare (13 och 14 ) - Kompetensutveckling (34 ) - Lokaler och utrustning (35 ) 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Om inte något annat anges gäller bestämmelserna i kapitlet också fritidshemmet (2 ) Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3 g) 4 kap. Kvalitet och inflytande - Systematiskt kvalitetsarbete enhetsnivå (4 2 - Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet (5 ) - Dokumentation (6 ) - Allmänt om barnens och elevernas inflytande (9 ) 5 kap. Trygghet och studiero Bestämmelserna i 1-6 och 22-24 gäller också för fritidshemmet (2 ) Arbetsmiljö (3 och 4 ) 14 kap. Särskilda bestämmelser för fritidshemmet Utbildningens syfte (2 ) - Erbjudande av utbildning (3 och 4 ) - Omfattning (5-8 ) - Elevgrupperna och miljön (9 )

Skolinspektionen Bilaga Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) 1 kap. Skolans värdegrund och uppdrag 2 kap. Övergripande mål och riktlinjer Kunskaper (2.2) Ansvar och inflytande (2.3) Skolan och omvärlden (2.6) Rektors ansvar (2.8) 4 kap. Fritidshemmet Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Centralt innehåll: Språk och kommunikation Centralt innehåll: Natur och samhälle Skolverkets allmänna råd med kommentarer Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:39) med kommentarer: Fritidshem Rektorns pedagogiska ledarskap (4) Lärande i fritidshemmet (5) Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) med kommentarer: Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Att styra och leda kvalitetsarbetet (1) Att dokumentera kvalitetsarbetet (2) Att följa upp resultat och måluppfyllelse (3) Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven (4)