Välkommen till information om Projekt Hvilan! 15 mars 2009
Redovisning av projekt Hvilan Stefan Andorff Klubbdirektör Erik Dahl Banförman - Golfbanearkitekt Närvarande var även Erik Svärd bankonsult SGF
2007-04-24 Extra medlemsmöte där mötet fastslog styrelsens förslag att: påbörja projekteringen med inriktningen att bygga om greenerna 2010 till en estimerad kostnad av 14 115 tkr ta ut en extra medlemsavgift för 2008 med 860 kr. Vad har hänt efter 2007-04-24 I den rapportsammanställning som bankommittén lämnade ingick det endast 16 st greenområden att renovera. De övriga två, hål 4 och hål 10 skulle byggas om 2008 och 2009. Sommare 2007 skedde upphandlingen av renoveringen av hål 4 och 10. Bankommittén tog in 4 st offerter, kostnaden för att endast bygga om ett hål i taget visade sig vara en bra bit över den summa man hade kalkylerat för renovera om ett av de övriga greenområde i projektet. Med anledning av den höga kostnaden bestämdes det att flytta renoveringen av hål 4 och hål 10 till projekt Hvilan, detta gjordes under hösten 2007.
2008 I Januari beslutade bankommittén i samråd med styrelsen att bankommittén görs vilande under projekttiden. Samtidigt tillsattes en ny projektgrupp vars enda uppgift var att arbeta med projekt Hvilan. Projektansvar styrelsen Johan Theorell Projektgrupp Hvilan Stefan Andorff, Klubbdirektör Erik Dahl, Banförman, Golfbanearkitekt Rådgivare Ingvar Fjellman Miljöfrågor SGA FEGGA Rådgivare Erik Svärd Bankonsulent SGF Rådgivare Maria Strandberg Miljö SGF Rådgivare Entreprenör
Det första projekgruppen föreslog för styrelsen var att göra en masterplan, vilket styrelsen godkände. En Masterplan är en vision över hur hela banan skall se ut från tee till green. Vi i projektgruppen vill försäkra oss om att göra rätt från början och då är en masterplan ett måste. Sommaren 2008 dök möjligheten upp att kanske få lite mark ute på åkern vid hål 4, vi började då rita på Berga Links. Under hösten konstaterade vi att marken var för liten för bygga 9 riktiga golfhål, kostnaden var inte försvarbar kontra antalet riktiga golfhål vi skulle få in på marken. Projektgruppen och styrelsen valde att lägga ned projekt Berga Links tillsvidare. November 2008 läggs den första informationen ut på klubbens hemsida från Projektgruppen. Projektet är nu större än det bankommittén föreslog 2007-04-24. I bankommitténs utredning ingick det endast 16 greenområden, det som inte fanns med men som måste var bland annat, vägnät för att transportera massor, diken för dränering och avrining, övnings- puttinggreen.
Vi i projektgruppen förslog samtidigt att man skulle passa på och renovera en hel del annat för att medlemmar och gäster inte ska behöva ha en arbetsplats många år framöver. Det är åtgärder vi kommer att behöva göra ändå och vi ansåg då att det är bättre att göra det på en gång. Dränering och ett nytt bevattningesystem och ett fåtal nya tee s ingick nu projekgruppens pp förslag (Mer om det längre fram i presentationen). 2009 I januari godkände styrelsen den masterplan vi i projekgruppen tagit fram. Den 15 mars kallade vi till ett informationsmöte där vi redovisade vad vi har gjort sen det att vår grupp bildades. På följande sidor kommer Johan Benstam vår arkitekt att beskriva Masterplanen och hur man tänker när man ritar och renoverar en golfbana. Erik Dahl kommer berätta om varför vi behöver göra den här renoveringen trots att vi idag har en mycket fin golfbana. Är det något ni undrar över ta kontakt med oss så förklarar vi gärna.
Två skepnader av banan: Torr och spelbar Blöt och mindre spelbar Golfbanearkitektur Kungliga Drottningholms Golfklubb Drottningholm den 15 mars 2009 Benestam Golf Course Design Greenkeeping Erik Dahl Course Manager
Innehållsförteckning ec Inledning, J.B Inspiration, golf- och naturupplevelse, J.B Golfbanestrategi, J.B Projekt Hvilan varför?, E.D Masterplan, J.B Konstruktion, J.B Arbetsmoment/tidplan, J.B Kalkyl, E.D Wolf Golf Club, Lithuania Nacka GC, Sweden
es Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, Skåne Fil. kand, landskapsplanering 1998-2001 Heriot - Watt University The Edinburgh College of Art, Edinburgh, Scotland, 2001-2002 The Grand Tour Scholarship 2004, USA Stipendium från The Toro Company & Robert Trent Jones Jr. Wolf Golf Club, Lithuania Nacka GC, Sweden
Inspiration Arkitekturinspirerande bilder Visuella effekter Vdä Vad är en bunker? Landformer Macrihanich GC, Scotland Royal Portruch GC, North Ireland Broestetik Bäckestetik tik Force carry estetik? Pine Valley GC, NJ, USA Merion GC, PA, USA
Golf-och Naturupplevelse Hur är förhållandet på Drottningholm idag? 50 /50? Eller hur ser det ut? Ballyliffin GC, Ireland
Golfbanestrategi Golf is played with the head as well as with the hands. The strategy of the game is as important as the swing. How many players practice strategy? How many courses supply it? Citat: George. C. Thomas Jr. (1873 1932) USA (Golf Architecture in America)
Muirfield GC, Scotland Routing - Par? Landskapet och arkitektens kreativitet avgör Routingen/layouten över banan och banans par Motsvarande ritning för en husarkitekt Hål 1, 9, 10 och 18 Väderstreck, särskilt hål 1, 10 och 18 Anti-clockwise 2 loops 9 hål Practice Range
Golfbanestrategi - 4 Steg Penal Samma hål men med varierande strategiupplägg Vilken typ av hål har vi idag på Drottningholm? Heroic Renoveringen kommer leda Freeway till strategisk golfbanan med mycket golfupplevelse Strategic
Golfbanestrategi - Penal
Golfbanestrategi - Heroic
Golfbanestrategi - Freeway
Golfbanestrategi - Strategic
Projekt Hvilan, Varför? Tänkte påminna er lite om varför vi har föreslagit den här renoveringen med några bilder. Här en bild på 14, våren 07, drabbad av ett stort angrepp av snömögel. Det är åtskilliga stödsådder, gödslingar, dressningar och luftningar som krävs för att få bukt med det här. Sen ska växtduken av och på nästan dagligen. Även helger. Så det är mycket tid och material vi lägger ner på att få en sån här green spelbar så fort som möjligt. En hel del sömnlösa nätter också.
Projekt Hvilan, Varför? Här har vi antracnose på 12ans green i augusti förra året. En svamp som uppkommer på vitgröe (som vi har till 95 % på våra greener) vid stress av olika anledningar. Förra året var det extrem torka som byttes mot extremt mycket stående vatten som orsakade skadorna. Varje år har vi angrepp på någon green, 5 och 16 har varit mest utsatta och det beror på att de är korthål, alla puttar där, och att de är för små för det speltryck vi har. Trist att det ska behöva se ut så här när greenerna ska vara som bäst.
Projekt Hvilan, Varför? Trettonde green i mitten av augusti förra året när greenerna ska vara som bäst. Det vi ser här kallas black layer, det beror på syrebrist. Just här stod vattnet ända upp till ytan, över rothalsen i över en vecka. Finns ingen dränering alls, dessutom har vi skugga som gör att plantan är svagare och att det inte torkar upp.
Projekt Hvilan, Varför? Vi har även stunder när banan är bra här inspel till 14, Augusti 2003 HP Open, hittade ingen nyare bild, vilken fantastisk fairway, tät kortklippt och inga klipprester. Lite synd att man måste stå på en bil för att se vart flaggan står kanske. Så här ser fairway ut under sommaren. Glöm inte laga nedslagsmärken och lägga tillbaka torvan när ni slagit in på green.
Projekt Hvilan, Varför? Se vilken fin natur vi har otroligt vackert med kyrkan i bakgrunden och allt ser naturligt ut, som det legat där för alltid. En sak som tänker på mycket är just naturupplevelser, spelupplevelser och att det ska se naturligt ut, som idag. Det kommer det även vara efter renoveringen. Banarbetare har vi också, vänta på klartecken!!
Projekt Hvilan, Varför? Juli 2008, här är Drottningholm som bäst, underbar natur och en bra bana. Greenen ser ut att vara ärlig och snabb. Fairway ser nyklippt ut, bunkerkanterna ser bra ut, solen skiner och en lätt svalkande bris. Visst blir man lite sugen att hoppa in i bilden och sätta den här putten.
Projekt Hvilan, Varför? Trist att det ser ut så under en så kort tid, här är knappt en månad senare, tre veckor, augusti 08. Hur kul är det att putta på det här. Hoppar nog ganska mycket på alla fotavtryck. Rena lotteriet om man ska sätta den här putten. Den ser lite trög ut också, det berodde på att vi fick slitageskador för att det var så blött att greenklipparaggregaten inte rullade utan kanade på greenerna vilket gjorde att gräset rycktes upp istället för att klippas av. Vi var då tvungna att gödsla mer så att den kunde repa sig fort. Titta på hur fairway ser ut också, gräsklipp, sönderkört och ställen som inte gått att klippa över huvud taget.
Projekt Hvilan, Varför? Augusti 2008, skulle se om vi kunde öppna banan efter en timmes uppehåll, kom 30 mm. Kom till 4an och mötes av denna syn. Det blev inte någon öppning den dagen som ni förstår. Här har vi lite varför vi föreslår att inte bara renovera greenområdena utan fairway också. Ingen större nytta av torra greener om det ser ut så här på fairway. Ett krav i en USGA green är att den ska klara 150-300 mm/timme. Ambitionen med dräneringen på fairway är att få bort 25-30 mm regn inom en timme.
Projekt Hvilan, Varför? En bild på 13 fairway, visar också vilket behov det är att även renovera fairway. Det var stängt den här dagen också.
Projekt Hvilan, Varför? Dagens greener med knappt 10 cm uppdressat material sen är det skräpmaterial som varken rötterna och vattnet gärna går ner i. Egenskaperna hos en sån green är att den håller vatten extremt bra, blir lätt kompakterad och på grund av det blir det inget syre till gräsrötterna. Mycket vatten innebär också att de är kalla på våren och därmed svårstartade. Dessa egenskaper ger en kortare säsong, mer sjukdomar, att de blir mjuka och hoppiga. Dåliga att putta på helt enkelt.
Miljöanpassing Växtskydd Idag är det tillåtet att använda växtskyddsmedel mot ogräs, svamp och skadeinsekter. De senaste åren har vi använt mindre växtskyddsmedel på grund av ett intensifierat skötselprogram. T ex använder vi inte medel mot insekter överhuvudtaget sedan tre år tillbaka. Användning av ogräsmedel har minskat en del sedan vi har börjat bekämpa vid behov och bara gjort punktinsatser där behovet finns. Svampmedel på greener har också minskat de sista åren, detta för att vi har utökat skötselprogrammet och vi bekämpar bara vid behov under vår och sommar däremot sprutar vi fortfarande i förebyggande syfte under höst och vinter. Vi har alltså begränsat användandet av växtskyddsmedel så långt vi kan med de förutsättningar vi har idag. En renovering skulle innebära: att mikroklimatet blir bättre motståndigare gräs ytan blir torrare bättre precision på bevattning bättre utnyttjande av vatten och näring balans mellan luft och vatten i profilen Med hjälp av dessa faktorer kan vi börja använda oss av integrerad växtskydd (Integrated Pest Management, IPM) och klara av framtida direktiv utan att tumma på kvaliteten. IPM går ut på att sköta spelytorna på ett sådant sätt att ett starkt och välmående gräs utvecklas som kan stå emot sjukdomsangrepp och skadegörare. I IPM är kemiska bekämpningsmedel den sista utvägen. De tänkbara direktiv som kommer i framtiden innebär minskning av växtskyddsmedel, vatten och näring. Direktiv angående minskning av växtskyddsmedel har redan kommit och det kan även komma direktiv som säger att vi inte får använda det alls. Om sådana direktiv kommer klarar vi inte av att hålla den kvalitet vi har i dag. Enligt försök och erfarenheter skapar vi genom en renovering de absolut bästa förhållandena och förutsättningar för gräset att stå emot sjukdomar och skadegörare.
Miljöanpassing Vatten Genom en renovering får vi en ökad precision på bevattning, nytt gräs och en bra uppbyggnad vilket gör att vi klarar av eventuella direktiv gällande vattenanvändning. Enbart genom att utöka fairwaybevattningen till två rader sparar vi upp till 30% vatten. Bevattningen runt green blir också modernare där vi kan styra varje spridare för sig och alltså få vatten där det behövs och därmed spara vatten. En USGA green är uppbyggd på ett sätt att det är balans mellan luft och vatten och har ett vattenmagasin 20-25 cm under ytan (hängande vattenbord). Det gör att gräsrötterna utvecklas bra och gör att plantan kan ta tillvara på vatten och näring på ett optimalt sätt. Det nya gräset har heller inte lika stort behov av vatten som det gräs vi har idag. Gödning Självklart måste gräset ha näring för att överleva så det kan man inte sluta med helt, men om eventuella gödselrestriktioner kommer är vi rustade med ett gräs som inte har samma behov av gödsel som det gräs vi har idag. Utlakningsrisken blir mindre med en högre precision på bevattningen. Rotsystemet gör att gräset kan ta till vara på näringen på bästa sätt. Andra miljövinster Vattenbesparingen gör att pumparna i pumphuset kommer gå mindre och med det följer energibesparing. Med nya hårda greener och ett nytt gräs kan vi hoppa över klippning någon dag i veckan vilket medför att vi sparar energi i form av bränsle. Till renoveringen behövs även en hel del fyllnadsmassor. Där massorna tas ifrån kommer vi att skapa en ny damm där det kommer planteras vattenväxter och anläggas en fågelö. Med dammen kommer den biologiska mångfalden ökas. Varje green har en inspektionsbrunn bl.a. för kontroll av att funktionen med det hängande vattenbordet verkligen fungerar i praktiken. Här och även i brunnar kopplade till fairwaydräneringen finns möjligheter att kontrollera utsläpp eller liknande då det ligger på oss att bevisa att vi inte står för några utsläpp.
Miljöanpassing EU:s senaste direktiv I december 2008 uppnåddes en överenskommelse inom EU angående användandet av växtskyddsmedel. Dessa direktiv kommer att publiceras under våren 2009 och börja gälla tidigast i början av 2011. Här är ett utdrag från dessa direktiv som gäller golfen: Article 11 Member States shall, ensure that the use of pesticides is minimised or prohibited in these specific areas. Appropriate p risk management measures shall be taken and the use of low-risk plant protection products and biological control measures shall be considered in the first place. The specific areas in question are: areas used by the general public or by vulnerable groups such as parks, public gardens, sports and recreation grounds, school grounds and playgrounds and in the close vicinity of healthcare facilities. Vi vet ännu inte vilka lagar och regler som kommer att följas av direktivet. Inte heller hur det kommer att påverka oss, helt klart är att vi kommer att vara tvungna att minska på växtskyddsmedel. Frågan är bara när, hur mycket och om vi är redo för det. Länkar http://www.naturvardsverket.se - Naturvårdsverket http://www.kemi.se/ - Kemikalieinspektionen http://www.sjv.se/ - Jordbruksverket http://sterf.golf.se/ - Sterf http://www.europarl.europa.eu Europaparlamentet National Action Plans National laction Plans to implement the Framework Directive, which will include quantitative reductions in pesticide use and the need for Member States to describe how they ensure the implementation of the principles p of Integrated Pest Management, with priority given wherever possible to non-chemical methods of plant protection and pest and crop management, in their National Action Plan.
Sammanfattning varför renovering Längre spelsäsong Miljöanpassning Tåligare gräs Mindre sjukdomar Tål lägre temperaturer Klarar istäcke längre Avrinning/dränering Längre höstsäsong Varmare jord Tidigare på våren Inte stängt under säsong Bättre kvalitet Bättre puttyta Hårdare greener Ärligare greener Bättre gräs Dränering Bunkrar Mindre vatten Sparar energi Mindre gödsel Mindre användning av växtskyddsmedel Konkurrenskraftigare Spännande design Bra kvalitet på hela spelfältet Högre intäkter
Styrelsens förslag till renoveringens Greener Övningsgreener omfattning enligt Masterplan: Turf Nursery Greenområden Spelstrategiska förbättringar av golfhålen Bunkerrenovering Fairwayrenovering Slitsdränering Extra dressningar Uppgradering av bevattningssystemet Greener, greenområden, fairway, pumphus Ett fåtal nya tees i denna fas, Hål 4 räta ut Hål 7 ny gul och vit tee, röd byggs ut Hål 13, samtliga nya Vägnätet
Masterplan 1957 Masterplan 2009 Dagens banan byggdes inte helt enligt Masterplanen detta gäller framför Masterplan 2009 är allt greenernas placering ett styrinstrument vad klubben ska arbeta efter vad gäller golfhålens anatomi från tee till green, Practice Range, korthåls banan etc.
Renoveringen resulterar i följande: Greener med naturligt dåliga placeringar flyttas t.ex. 3, 6, 9, 18 Banan kommer även i framtiden vara landskapsintegrerad Säkerheten förstärks på banan framför allt hålen 4, 6, 7, 18 Konkurrenskraftigare produkt, ny era för klubben (Stoltheten över en fin banan att spela på) Golfupplevelse (dramatik, spänning, äventyr, etc) skapar en attraktivare bana mer spelstrategiskt tänkande i framtiden Svårigheten på banan ska vara av spelstrategisk art och inte i form av lång bana Par 71 till 72 Bunker antalet minskas från 70 till 61 och totala bunkerytan minskas med ca 40% Återskapande av delar av ursprunglig Masterplan (snett på tvären greener) Skapa run-offs runt green på ett par ställen skapar spelfantasin och golfupplevelsen
www.benestamgolfcoursedesign.se Masterplan Hål 1-10 + 18
Masterplan Hål 11-17
www.benestamgolfcoursedesign.se Golfbanestrategi g Hål 3
www.benestamgolfcoursedesign.se Golfbanestrategi g Hål 4
www.benestamgolfcoursedesign.se Golfbanestrategi g Hål 7
www.benestamgolfcoursedesign.se Golfbanestrategi g Hål 14
Konstruktion - Green Drängrus för green 2-8mm Växtbädd 80% ska ligga i detta spann Både drängrus & växtbädd ska vara tvättat. Ingen förekomst av silt, lera etc.
Konstruktion Bevattning Greenkomplex - back to back Green Foregreen Modern bevattning Styra varje spridare Mer exakt och där det behövs Bättre täckningsgrad Sparar vatten och energi Ingen övervattning Starkare planta Spridarna, den ena täcker green och den andra täcker greenområdet utanför green. De olika ytorna kräver olika mängd vatten därför två spridare. De får inte sprida 360 grader.
Konstruktion Fairwaydränering C C 5m Uppdressad lera Torrare spelyta Mindre maskförekomst Varmare jord Mer syre rotutveckling Mindre risk för kompakteringsskador Mindre sjukdomar Möjligheter att ta vattenprover i utlopp Styv lera
Renoveringens arbetsmoment/tidsplan
Konstruktion - Shaping Bulldozer piloter finns det gott om men specialiserade på golfbaneshaping finns endast ett fåtal i världen. I detta renoveringsprojekt kommer denna expertis att inhandlas. Detta säkerställer arkitektens intension från ritbordet till verkligheten i fält. Rough Shaping, Wolf Golf Club, Lithuania
Vad ingår i kalkylen? 18 greenområden Ny fairway på hål 4 Puttinggreen Höjning av fairway på hål 18 Övningsgreen 3660 meter nya diken Torvodling 3570 meter urgrävning av 1450 meter transportvägt diken 350 meter tillfällig väg 1200 meter kulvert 1250 meter vägreparation Nya tees på hål 7 och 13 247 meter teevägar Upprätning av tees på hål 4 32 st fairwaybunkrar Trädplantering Fairwaydränering Skogsröjning Uppgradering Förbättring av fairwaybevattning bevattningsstammar 3 cm fairwaydress Förbättringar i pumphus 2 st hjälpsådder av fairway Återställning 4 nya broar
Kalkyl Tot. Kostnad Så här ser kostnadskalkylen ut i dag. Då det är en levande kalkyl som ändras och arbetas med nästan dagligen kommer den uppdateras hela tiden. Underlaget där man kan se hur detaljerat vi arbetat fram kalkylen kommer att finnas tillgängligt i klubbhuset.
Det är det här vi vill ha i framtiden, 1400 glada och nöjda medlemmar som känner en stolthet i att vara medlemmar i Kungl. Drottningholms golfklubb. Att när de har med sig gäster från andra klubbar i början av maj kunna visa upp en bra bana och inte behöva skämmas för hoppiga och långsamma greener. Att kunna säga till sina gäster: följ med till min hemmabana, den är alltid bra. Vi föreslår inte den här renoveringen för att få masters eller försöka få hit massa låghandicapade greenfeespelare utan för er skull, att ni ska få ut så mycket som möjligt av er medlemsavgift. Visst några medlemmar har lärt sig att acceptera att våra greener inte blir bra förrän till midsommar men merparten och även de som accepterar detta vill nog att greenerna ska vara bra i april och vara öppna hela sommaren utan regnavbrott. Men för att komma till detta krävs uppoffringar i både ert golfspel och er ekonomi. Men ni kommer tycka det är värt det när ni går här ute och våren precis kommit och banan är öppen i ett bra skick. Eller kommer hit för att spela efter en natts regn och banan är öppen ändå och ni får er runda golf på hårda och ärliga greener.
Mer information: www.benestamgolfcoursedesign.se se http://banservice.golf.se/extra/pod/?module_instance=1 www.bioforsk.no/main.aspx http://sterf.golf.se/extra/pod/?module_instance=1 www.sgf.golf.se www.sga.golf.se www.usga.org/turf/index.html g http://www.naturvardsverket.se - Naturvårdsverket http://www.kemi.se/ - Kemikalieinspektionen http://www.sjv.se/ - Jordbruksverket http://sterf.golf.se/ - Sterf http://www.europarl.europa.eu Europaparlamentet Samtliga ritningar finns på hemsidan hål för hål i A3 format och Masterplanen i A0 format