Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens!



Relevanta dokument
Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Precisionsodling - avstämning av verksamhet och vision hos olika aktörer

Instruktion till kalkylerna

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Exempelgården Potatis och svin

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Markkartering jordprovtagning analyser

11 Precisionsgödsling

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

AreaPlan och precisionsodling

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Teknik kommande och förekommande

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

Ekonomi i miljöåtgärder

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Material & metoder. Bilaga C

Nordic Field Trial System Version:

Rapport maj Försöksledare: Lars Wijkmark Text och bearbetning: Agneta Åkerberg

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Precisionsskolan 2010

Problem och möjligheter med dagens fältförsök teknik, utveckling, utvärdering och behov. Kjell Gustafsson

Nu är höstvetet i axgång

Kvävestrategi i höstvete

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Guidning/Autostyrning

Tillväxthinder och lösningar

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Utlakningsförsöken i Mellby

Markens mineralisering högre än normalt

Spruta med Yara N-Sensor

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

SIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:

Hitta rätt kvävegiva!

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

SectionMaster. Sektionskontroll och VRA via seriell kommunikation med CFX-750

Foto: Janne Andersson

Lorén N., Larsolle A., Söderström M., Nilsson J., Nissen K., Börjesson T.

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Årets kvävemätningar har startat

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Nordic Field Trial System Version:

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Ecolan Agra ORGANIC

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Helena Elmquist, Odling i Balans

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Tillskottsbevattning till höstvete

Gödslingsrekommendationer 2017

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Slamspridning på åkermark

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Väderlek Kalktillstånd. Topografi. Mullhalt

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Nordic Field Trial System Version:

Insamling av GIS-data och navigering med GPS en praktisk övning

Agronomisk kalibrering

Precisionsodling för miljö och ekonomi?

Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Transkript:

Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Veta var man är och vart man ska - position Veta vad man skall göra just här och nu rätt åtgärd och god timing Åtgärda det man ska göra på ett bra sätt bra teknik Precisionsodlingen i framtiden Kjell Gustafsson Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens! Min definition av precisionsodling? Veta var man skall vara - plats Veta när man skall vara där - tidpunkt Veta vad man skall säga där rätt inlägg Säga det på ett bra sätt få ut budskapet Position - veta var man är på fältet GPS, digitala körspår, autostyrning Registrera variationer inom fältet - behov av insatsmedel, skörd eller kvalitet behov av bra mätteknik för gröd-, mark- och skördekartering Tillföra för varje fältdel anpassad mängd av rätt utsäde, gödsel, kalk, växtskydd, jordbearbetning eller bevattning Anpassning till årsmån och väderlek Produkter med hög effektivitet och bra miljöegenskaper Väl fungerande spridare och spruta

Varför precisionsodling? Bonden har störst nytta av en ökad precisionsodling? Högre skörd Bättre och jämnare kvalitet = Större intäkt Samma eller lägre insats Minskad miljöbelastning (LBU-stöd?) = Bättre netto Bondenytta Miljönytta Spannmål Analyser Växtodling Varierad lönsamhet för varierade åtgärder Varierad lönsamhet för varierade åtgärder Kostnad för varierad åtgärd Olönsam Mycket lönsam Kostnad för varierad åtgärd Fosforgödsling Lönsamhetsgräns Svampbekämpning Lönsamhetsgräns Insektsbekämpning? Ogräsbekämpning? Kvävegödsling Koppargödsling Kalkning Kaliumgödsling Vinst för varierad åtgärd Vinst för varierad åtgärd

Vår historik för precisionsodling 1989-95 Doktorandarbete i jordbrukstillämpningar med GIS vid Göteborgs Universitet Delfinansiär: VL Stiftelsen 1990 Datorritade markkartor på AnalyCen Jordbruk med mjuka kanter, ideskrift SLR 1992-96 Fjärranalys med Cropscan i fältförsök Finansiär: VL-Stiftelsen JTI startar precisionsprojekt 1995 DGPS tillgängligt i hela Sverige 1995 Mark- och skördekartering samt gödslingskartor Bjertorp Finansiär: VL-Stiftelsen 1995 Markkartering med DGPS i praktiken 1995 Skördekartering i praktiken 1996 Precisionsodling i Väst Huvudfinansiär: AgroVäst 1999 N-Sensorkörningar i praktiken 1999 Precisionskalkning i praktiken 2000 PrecisionsSupport presenteras 2001 Markkartering med EM 38 i praktiken 2001 Varierad PK-spridning med utrustning för gårdsnivå GårdsPlan Precision - svensk version av Farm Site Mate Mycket internationella kontakter Hydro, ATB Berlin and FAL Braunschweig march 97 1 st European Conference PA, England sept 97 PA-Center and SOILTEQ i Minneapolis feb 98, oct 00 NJF-congress Oslo june 99 2 nd European Conference PA, Odense july 99 DLG, Agrologisk, LH-Agro, Bogballe, Bredal and Hardi Danmark Hydro Hanninghof och Hydro France in Sweden nov 00 3 rd European Conference PA, France june 01 NJF-seminarium Skara juni 02 4 th European Conference PA, Berlin june 03 7 th International Conference on Precision Agriculture, Minneapolis july 04 5 th European Conference PA, Uppsala june 05 2002 PrecisionsOdling i Sverige ersätter Precisionsodling i Väst 2003 Svampbekämpning efter biomassa (N-Sensor) 2004 Digitala körspår Kartdata Direkt klar Tillämpad precisionsodling i Sverige 2006 Skördekartering 250-300 skördetröskor Markkartering GPS-positionering sedan 1995 80-100,000 prov/år EM38-kartering sedan 2001 Yara N-Sensor 33 system (ca 800 ha/system) Precisionskalkning 9 spridarekipage P & K tillförsel varierad tilldelning sedan 2001 PDA, LH-Agro, N-Sensor Väderstationer LantMet på ca 70 platser 3 1 EM38-mätning på Logården Principen för scanning med EM38 Jordartskartering med EM38 2 EM38-mätning och lerhalt: större prick högre lerhalt

Anpassad jordprovtagning Varierad gödsling av P, K, Mg och Cu Fosfor - P-AL Kalium - K-AL, (K-HCl, NIR, EM38) Magnesium Mg-AL, K/Mg-kvot Koppar Cu-HCl P-effekter olika P-AL-tal, Bjertorp 97-01 P-förlust/ha o år Skörd kg/ha 6800 6600 6400 6200 6000 5800 5600 5400 0 10 20 30 40 Utan P 20 kg P/ha Loss kg P/ha year SW. AGRIC. UNIV. Div. water management P loss from study fields, 1977-88 average. 2 1,5 1 0,5 Total P PO4-P P-AL-tal 0 0 5 10 15 20 P-AL value

Vad händer om man följer våra rekommendationer? 1 P-AL-enhet = 50 kg P P-AL-tal 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 5 10 15 20 År 35 25 20 10 0 Varierad kalkning en självklarhet! ph-karta före Styrfil ph-karta efter Plats- och årsmånsanpassning av kväve Yara N-Sensor Mineraliseringsberäkning efter NIR-analys Mineralisering baserad på mullhalt Skördenivå-skördekarta eller baserat på jordart (Jordanalys på våren, N-min) aktuellt ph mål-ph lerhalt mullhalt

N-Sensorns princip Yara N-Sensor mäter och analyserar solljuset som reflekteras från grödan Ny N-Sensor som även kan köras på natten Solljus Reflekterat lys Reflekterat ljus N-Sensor för fältförsök Mätgeometri Yara N-Sensorer Fältförsök Click here to type subtitle Traktorburen N-sensor: Medeltal av 4 mätningar med 90 o vinkel Första generationen Andra generationen Bärbar N-sensor: Medeltal av 4 mätningar med 90 o vinkel

N-Sensorn utvecklas Kompletteringsgödsling Huvudgiva Tidig bestockningsgiva Tillväxtreglering Blastdödning Svampbekämpning Proteinprognos Vetationsindex (motsvarande LAI, GAI) NIR (Ljusreflektans, mellan synligt och infrarött) Proteinhalt Stärkelsehalt Vattenhalt Lerhalt Mullhalt Mineraliseringsförmåga Försöksrigg med NIR-instrument Mineraliseringszoner NIR-instrument GPS Zoner baserade på 3 års växttillgängligt kväve Försöksplats, zon 7 Försöksplats, zon 1 Försöksplats, zon 4 Sensor

Ogräsbekämpning och växtskydd Markkarta, ler och mullhalt Jordherbicider Terpalsprutning på Bjertorp 18 maj 2002 Yara N-Sensor Tillväxtreglering Blastdödning Svampbekämpning Blastdödning i potatis på Lyngåkara Graduering af fungicider Utifrån rekommendationen på 2 liter minskade vi sedan Reglone dosen med 10% när biomassan i N-Sensorkartan minska med 10% Do s Källa: Hushållningssällskapet Halland, Lars Wijkmark Biomassa

Utrustning som stöds av PrecisionsSupport DGPS med inbyggd guidningssystem Yara N-Sensor terminal Bogballe Calibrator 2003 alt UNIQ Funktionskrav lantbruksspruta DGPS med uppgraderings möjligheter LH 5000 GPS LH 500 Enkel GPS Handdator med Fram SiteMate VRA Hardi HC 5500 alt Nova Undvika fördefinierade områden Undvika överlappning Johan Nilsson, SLU, Alnarp AgGPS Autopilot Med Autopilot så kan man öka effektiviteten ytterligare. Med Trimbles Autopilot system så kopplas GPS systemet in i hydrauliken för automatisk styrning av traktorn. HortiBot http://www.hortibot.dk/index.html Illustration of the synergy obtained by combining the commercial remote controlled Spider (top left) with the autonomous AgRobot research platform (top left) from The Danish Institute of Agricultural Sciences, Department of Agricultural Engineering. The vision is the Spider mounted with the HortiBot accessory kit, which transform it into a tool carrier for high-tech weeding for example of organic grown onions (middle). The bottom picture shows the delivery from this project a robust and simple tool carrier of for the outdoor gardener. The HortiBot is further equipped with a future developed laser weeding tool from another research project.

Alnarp Växtodling i framtiden Intelligenta växtodlingsprogram med tillväxtmodeller som följer grödorna med hjälp av: Olika databaser Lokal väderdata Sensordata från maskiner i fält Varnings och prognostjänster