Källa: Kunskapsträdet - Fysik

Relevanta dokument
Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Mål med temat vad är ljud?

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

Akustik. Läran om ljudet

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Akustik läran om ljudet

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Lokal pedagogisk plan

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

Håriga öron är det bästa som finns!

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Studieteknik. SITRA-modellen

Bullerutredning Villa Roskullen

Bullerutredning Ulkavallen

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson

Kod: Datum Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

SPRÅKSTÖD FÖR HÖGSTADIET

Namn: Klass: Röst & sång

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Ljus och ljud. Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä

Få en bra start med hörapparat

INNEHÅLL. Inledning Genomförande Ljud Centralt innehåll Ljud - En presentation Uppdragskort Radioparabolen...

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Absoflex. Andra produkter

Ljudmätning i Visby innerstad. Rapport 2011

Våglära och Optik Martin Andersson

PROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips

Säker utrymning för alla

Testa din hörsel. - det är inte svårt

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Akustikguiden.

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)

Trafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens

Detta kommer vi att läsa om nu:

Bilaga A, Akustiska begrepp

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Kod: Datum Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

GUIDE OM ÅLDERSFÖRÄMRAD HÖRSEL, FÖR ANHÖRIGA

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Normal och nedsatt hörsel

Ultraljudsfysik. Falun

Normal och nedsatt hörsel

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

Varför ljud och hörsel?

Effekterna av bakgrundsbuller b och

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

the ripple projektet gjordes i grupper om tre med två arkitekturoch teknikstudenter och en student från första året på akustikmasterprogrammet.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?

Laboration 3, TNGD10 Rörliga medier

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

Musik. årskurs

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör

Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28

Musiken i örat. Av Katarina Bjärvall

Buller och hörselskydd

SPRÅKSTÖD TILL FÖRESTÄLLNINGEN FLADDRET

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor

Information om Tinnitus

MUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt.

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 BULLER OCH VIBRATIONER. MKB DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR inklusive spår Fåfängan-Varvsbranten 13 (57)

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Appar vi arbetat med

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN

Örat och hörseln en guide

Att fånga den akustiska energin

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november Lisa Johansson

Transkript:

Källa: Kunskapsträdet - Fysik

Det är nästan omöjligt att hitta en plats där det inte finns några ljud. Vi störs inte av alla ljud. Utomhus kan man säga att fågelsång och vindens susande hör till tysta ljud. Medan trafikbuller och människoprat hör till ljud som gör oss trötta, gnälliga och irriterade. Inomhus är det ljud från trappor, knarrande dörrar som gisslar och stereomusik som kan vara irriterande. Ljuden finns alltid hos oss. Fast trots att vi ibland skulle vilja välja vilka ljud vi vill höra på så vill väl ingen leva i en fullständigt tyst värld? Att göra och höra ljud Ljud uppstår när något svänger snabbt fram och tillbaka. Det kan vara strängen på en gitarr, skinnet på trumman när trumpinnarna slår eller bara luften i en blockflöjt. Ju fortare det svänger, desto högre blir ljudet. För att ljud överhuvudtaget ska bli hörbara måste ljudvågorna ha något att utbreda sig i. När vi talar med varandra utbreder sig ljudet i luften. Om luften inte fanns skulle vi inte höra varandra även om vi stod nära. På månen fick astronauterna prata genom radioapparater. Eftersom det inte finns någon luft på månen som kan bära ljudet så kunde de därför inte höra varandra. Ljudet kan utbreda sig i luft, vatten och andra materia. Hårda material leder ljudet bäst och i dem går ljudet och i dem går ljudet också fortast. I luften går ljudet ungefär 300m/s, i vatten 1,5 km/s och i stål 5 km/s. Musiker använder också kunskapen om att ljudet skapas när något svänger. Om vi tar gitarren som ett exempel. Korta, spända strängar ger höga toner medan långa, lösa strängar ger låga toner. Gummisnodd! När vi talar eller sjunger bildas ljudet med hjälp av våra stämband som sitter i struphuvudet. Precis som med instrument är det olika spänningar som frambringar olika toner i vår röst. Svängningarna (ljudet) sprids sedan från struphuvudet som förtätningar och förtunningar i luften. Vi kallar det ljudvågor. När ljudvågorna når dina trumhinnor sätts också de i svängning och du hör ett ljud. Ballong! Ljud med så snabba svängningar att vi inte kan uppfatta dem kallas ultraljud.

Eko Har du någonsin hört talas om uttrycket höra tystnaden? Det händer ofta i tomma lägenheter och stora gymnastiksalar. Självklart är det ett eko som det handlar om. Ljuden som slår mot de kala väggarna slår tillbaka mot ens öra som tusen trumpinnar. Hur vi upplever ett ljud beror på var vi är, vad vi gör och på vårt humör. I de flesta situationer är ekot något som vi försöker undvika. Genom at hänga upp gardiner eller använda oss av andra ljuddämpande material kan vi se till att det blir mindre bullrigt inomhus. Det är lite svårare utomhus men det går t.ex. när snön faller så lägger sig tystnaden på något sätt också samtidigt. Trädgården, parkerna och inte minst skogen blir på något sätt förunderligt tysta. Eko- lodning används inom många områden. Långt innan människan upptäckte detta fenomen lärde sig också djur att överleva tack vare den, och tekniken är enkel. Man sänder ut en signal och möter tiden det tar för signalen att återvända. Exempelvis frågar fladdermusen med sina signaler var och hur långt borta maten finns. Med ekolodets hjälp har ubåtar upptäckts och sjunkna skepp återfunnits. Resonans Du kan få en gunga att svänga väldigt högt genom att i rätt takt knuffa på den. På samma sätt kan ljudet med sina vågor få saker att svänga mer och mer. Ett bra exempel är lådan på gitarren och fiolen vars form och storlek avgör vilka toner som förstärks mest när svängarna svänger. Dessa medsvängningar kallar resonans. Utan resonans skulle ljudet från en gitarr eller fiol knappast nå publiken.

Buller Ljudets styrka mäts i decibel (db). Samtal i vanlig samtalston har en ljudstyrka på cirka 50 db, en bil cirka 70 db och ett jetplan kommer upp i cirka 130 db. Ljud som vi inte vill höra kallas buller eller oljud. Ofta är det oregelbundna ljud som stör oss. Kan du själv tänka på ett störande ljud? T.ex. stolen som faller, trafiken på gatan, åska osv. Som du kanske märker så är buller ofta ett ljud som på något sätt skrämmer eller oroar oss. Musik precis innan vi ska sova kan vara ett buller för att det stör oss. Det är alltså inte alltid ljudstyrkan (decibel- talet) som avgör vad som vi uppfattar för buller. Fast för att inte utsätta människor för farligt höga buller- nivåer finns det i svensk lag regler för hur många db vi får utsättas för. Genom denna lag kan man reglera bullret på bland annat arbetsplatser. Buller ger lätt upphov till hörselskador. När ljudvågorna kommer in i vårt öra sätts trumhinnan i svängning. Genom hörselbenen förs ljudet vidare in i innerörat för att till slut bli till ett ljudintryck i vår hjärna. Om svängningarna blir för kraftiga kan hörselorganen skadas. Skolan brukar räknas som en bullrig arbetsplats. Elever med hörselskador har ofta svårt att följa med i undervisningen på grund av det allmänna sorlet. Deras hörselorgan kan inte skilja de enskilda ljuden från elevernas surr. För de som hör bra är det svårt att förstå dessa svårigheter. Men i ett klassrum bör man ändå visa hänsyn och respekt genom att tala en i taget och undvika onödigt sorl. Ljudstyrkor på över 90 db kan ge hörselskador om de pågår under en längre tid. Om örat utsätts för ljud som är starkare än 120 db (smärtgränsen) kan skador uppstå omedelbart. Hörselskador läker ofta inte utan består livet ut. Undvik därför starka ljud och använd hörselskydd när du till exempel kör en motorgräsklippare. Det är bra för dina medmänniskor att du använder hörlurar när du lyssnar på musik men tänk också på att du kan skada dig själv för resten av livet om du spelar för högt.

Att göra och höra ljud 1) När/hur uppstår ljud? 2) Hur kan ljudet bli högre och högre? 3) För att ljud ska kunna bli hörbara måste de ha något att utbreda sig i. Vad utbreder sig ljudet i när vi talar? 4) Varför måste man tala med radioapparater när man åker till månen? 5) Ge exempel på två stycken olika materia som ljud kan utbreda sig i. 6) Vilken materia leder ljudet fortast? 7) Hur bildas ljudet när vi talar eller sjunger? 8) Vad är ljudvågor?

9) Förklara vad ett ultraljud är! Eko 10) Vad är ett eko? 11) Hur försöker vi undvika eko inomhus? 12) Förklara begreppet eko- lodning! Resonans 13) Vad innebär resonans när vi talar om ljud? Buller 14) Vad mäter vi ljudets styrka i?

15) Vad innebär uttrycket buller? Ge exempel på buller! 16) Varför har man i svensk lag infört ett max på hur många db av buller man får utsättas för på arbetsplatser? 17) Buller ger lätt upphov till hörselskador. Förklara hur detta händer! 18) Vad kan du själv göra för att undvika att utsättas för buller?