LEA Kosteröarna. Ö-råd 25 januari Lokalekonomisk analys På initiativ av Kosternämnden

Relevanta dokument
Protokoll nr 118 Kosternämndens och Samhällsföreningen gemensamma möte den 16 januari 2018 kl i KSK:s lokaler

Minnesanteckningar Ö-råd Fiskargården 14.00

Karlskrona Vision 2030

Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening

Medborgardialog ÖP-boden

Økonomi grunden för vår existens.

Lokal plan för DALSTORP

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Skärgårdstrafik

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö

SÖDERSLÄTTSPARTIET. Visioner för turismen

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

Lysekil som attraktiv destination Destinationsstrategi Lysekil 18 september 2018

Hur ska vi tillsammans utveckla turismen på bästa sätt?

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Framtid Simlångsdalen

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok.

SKÄRGÅRDSKUNSKAP En presentation av SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation

Näringsliv. Näringslivsstruktur Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

Projektplan för. Naturum Kosterhavet

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun

Tyresö i siffror 2007

Ökad befolkning i Sotenäs är valets viktigaste fråga!

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

Regional Digital Agenda för Gotland

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

!! En av landets bästa skolkommuner

Historik INTRAPRENADEN RAMSJÖBYGDEN

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

VISION MARIESTAD ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

Utveckling och hållbarhet på Åland

Bakgrund... 3 Nuläge...

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Aneby i framkant. Projektplan. för att få Aneby kommun att växa. Fler vill bo på landsbygden Ola Gustafsson

Plan för utveckling av besöksnäringen

I VA-plan anges Tynningö som kategori 4. I VA-planen ska anges vid dilken tispunkt det är rimligt att en VA-utbyggnad ska kunna ske.

Kommunen i siffror år Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Antagen av KF , 145. Vision 2030

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

KOSTER EVENT. mer än bara konferens. Vi skräddarsyr aktiviteter som passar ditt tema och din grupp!

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

1(8) Verksamhetsplan Antagen vid årsmöte 1 april 2015

Bredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål

Handelsutredning Nybro kommun Anna Mocsáry Rickard Johansson

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Verksamhetsplan

Barnfamiljerna och deras flyttningar

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Aktivitetsplan Urban Platsinnovation

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Sammanställning av synpunkter

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Österåkers kommuns styrdokument

Journalnr: SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE En väg till vidareutveckling på Seskarö

Förstudie Norabygden

Projektet Fiber från Ornö via Nämdö, Runmarö och vidare till Harö. Presentation vid regionala skärgårdsrådet

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Skärgårdskunskap en presentation av SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN

Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2019 kv Stockholm Business Region

FRAMTIDSDAG I BERG. LEDARE: Maja Söderberg ARRANGÖR: Bergs sockenråd. Berg

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné)

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

Transkript:

LEA Kosteröarna Ö-råd 25 januari 2018 Lokalekonomisk analys På initiativ av Kosternämnden

LEA LOKALEKONOMISK ANALYS q Projektgrupp Antonia Andersson Helena von Bothmer Erik Johansson Helene Evensen Börje Nilsson q Genomförande November 2017 januari 2018 Åtta arbetsmöten Två möten med referensgrupp, ett Ö-råd Ca 30 intervjuer Data från SCB, kommunen, Bolagsverket, lokala verksamheter 2

DATASAMMANSTÄLLNING

400 390 380 370 360 350 340 330 320 310 300 290 280 270 260 250 240 230 220 210 200 384 KOSTERS BEFOLKNINGSUTVECKLING 1996-2016 Befolkningen har minskat Med 60 personer på sex år 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 376 Källa: SCB 1 316 4

KOSTERS BEFOLKNINGSUTVECKLING 2006 2016 ÅLDERSFÖRDELAT 1 400 350 300 250 200 150 65-45-64 25-44 16-24 7-15 0-6 100 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 5

BARN I KOSTERS SKOLA 1 30 25 20 Åk 4-6 Åk 0-3 Fritids 15 10 5 0 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 P 18/19 T o m 08/09 uppskattad fördelning mellan 0-3 och 4-6 Siffran för 18/19 är uppskattad utifrån känt antal barn i dagsläget 6

ARBETSGIVARE OCH ANSTÄLLDA 2016 2 Antalet arbetsställen enligt SCB är 96st, varav 72 saknar anställda Dagligen pendlar 50-60 personer till Koster för att arbeta (enligt SCB), alternativt 20-40 enligt Koster Marin En uppskattning ger vid handen att ca 150 jobb finns på Koster varav ca 60% utförs av personer boende på Koster NB ingen hänsyn tagen till deltidsjobb Källa: SCB 7

LOKALA RESURSER (UTAN RANGORDNING) 3 Tomma lokaler och hus vintertid; bostäder, hotell, restauranger, föreningslokaler, offentliga lokaler Skola, gymnastiksal Grundläggande samhällsservice; affär, post, hemtjänst Kyrkor Kollektivtrafik (färjan är en mötesplats med social funktion) Hamnar Verksamheter, företag, näringsidkare Kosternämnden, samhällsföreningen, företagarföreningen, Kosterstiftelsen Bredd i föreningslivet, väg- och hamnföreningar m fl Kosterhavet, natur och miljö (hav, sol, vind, natthimmel, växt- och djurliv, fiske, frisk luft) Stillhet, tystnad, trygghet Ideer, kompetens, kontaktnät och ekonomi hos fast- och deltidsboende 8

MILJÖ, HÅLLBARHET 4 Koster har potential att producera och förädla befintliga resurser i hav och mark Det finns hög kompetens kring miljö och hållbarhet Staten har gett Kosters kulturlandskap och Kostersundet status av riksintresse vilket innebär att här finns ett stort ekonomiskt värde för öarnas framtid. Detta värde kan användas som bas för helårsboende och en kvalitativt inriktad besöksnäring. Kultur-, natur- och livsmiljö har en stor potential där ett fördjupat arbete måste utföras (även om en hel del gjorts tidigare) 9

UTVECKLING PASSAGERARTRAFIK 6 Jämn utveckling senaste 20-årsperioden, totalt 35% fler enkelresor 2016 jämfört med 1996. Resandet under för- och eftersäsong har ökat procentuellt mer än resandet under högsäsong och vintermånaderna (november-februari). 300.000 enkelresor 2016 motsvarar 150.000 t o r En grov uppskattning ger vid handen att runt 70% av resandet utgörs av besökare/ turister i olika former. Resterande utgörs av fastboende, deltidsboende och inpendlande arbetskraft. Enbart Naturum har haft ca 50.000 besökare årligen sedan 2013. Källa: Koster Marin 10

350 000 PASSAGERARANTAL PÅ KOSTERBÅTARNA 1996-2016 6 300 000 +35% 250 000 200 000 Ökning ca 15% Senaste 10 åren 150 000 100 000 50 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Koster Marin 11

BÅTTURISM 6 Antal båtnätter i gästhamnarna 2016 var 14 15.000 Nordkoster 8.500 Korshamn 4.500 5.000 Brevik och Kyrkosund 1.000-1.500 uppskattade siffror Med Nationalparkens uppskattning blir detta 35 37.500 gästnätter (2,5 pers/båt) I besöksinventeringen 2006 uppskattades antalet båtnätter i naturhamn till närmare 14.000 motsvarande 46.000 gästnätter Summa 25-30.000 båtnätter eller 70-80.000 gästnätter i båt Utvecklingen för gästhamnarna är väderberoende men trenden går sakta uppåt. Källor: Nationalparken och Nordkosters Fiskehamnsförening 12

10000 9500 GÄSTHAMNSNÄTTER NORDKOSTER 6 9000 8500 8000 7500 +14% 7000 6500 6000 5500 5000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Nordkosters Fiskehamnsförening 13

INTERVJUER NOVEMBER-DECEMBER 2017 7 Totalt har intervjuer med ett 30-tal personer genomförts, en del via telefon. Av de intervjuade var: - 4 utflyttade - 10 inflyttade (varav 6 nu fastboende) - 13 bedrev (eller var delaktiga i) verksamhet - 14 fastboende - 5 fritids/deltidsboende - 6 med utländskt medborgarskap - 2 övriga (vill bo/verka) på Koster 14

CITAT - 1 7 Generellt - Antalet fastboende snart under den kritiska massan för ett levande samhälle! - Bygg bostäder med boplikt. Inga hyresbostäder har byggts på 20 år! - Skolan får inte läggas ner! - Strömstad är en skärgårdskommun med öar som kräver extra omsorg! - Koster måste ses som en förort till Strömstad och då måste man kunna pendla. Fler turer kvällstid med färjan, bryggtilläggning kan begränsas och ersättas med el-buss? - Färjebiljetter är dyra (transport inom kommunen). Pensionärer åker gratis i kommunen men inte till och från Koster! - Kosters utbud behöver samordnas och marknadsföras till rätt grupper (naturintresserade som efterlyser aktiviteter och som kan stanna under för- och eftersäsong t ex) 15

CITAT - 2 7 Från utflyttade - Besvärligt för barnen med skolgång i Strömstad - Pendlade till Fredrikstad, gick inte p g a dåliga kvällsförbindelser - Bostadspriser för höga om man vill köpa eget boende Från inflyttade - Koster är ett paradis, trygghet, natur. Sveriges vackraste plats! - Bristen på sena kommunikationer begränsar arbete och fritid - Vi tvingas flytta om det blir svårt för barnen t ex skolan läggs ner - Många storstadsbor kan tänka sig att bo på en plats som Koster - Marknadsför Koster som bostadsort 16

CITAT - 3 7 Från fastboende - Bostäder måste byggas! Boplikt! Sluss- eller instegsboende för yngre! - Skola och butik avgörande för att samhället ska leva - Hemtjänst behövs (helst med bofast personal) - Sjukstuga, vårdbehovet ökar hos äldre och de ska inte behöva flytta - Gym - Mötesplats året runt - Fritidsboende är ett hot då de tar över Från utländska medborgare - Satsa på besök/aktiviteter utanför säsong, exklusiva aktiviteter - Få hit verksamheter i avskildhet, kurser, konstskola, musikstudio. - Koster är äkta, autentiskt - Datornät - Året-runt öppen krog (med gästkockar?) - Samordna Kosters utbud 17

CITAT - 4 7 Från verksamhetsföreträdare - Gott om jobb men ont om bostäder! - Inflyttade kan jobba på Koster eller pendla till Strömstad. - Lokaler för näringsverksamhet; kontor, kopiering, transporttjänst, ö-vaktmästare/ fastighetsservice, företagstjänst, lokalkontor för byggfirmor etc - Hotel Koster och Naturum har stor potential! Koster ett starkare varumärke än Strömstad! - Sena turer med färjan! - Datornät - VA-frågan måste lösas! - Äldreboende med omsorg - Utbildning med specialinriktning t ex sjöbefäl tillsammans med Strömstad - Utnyttja befintligt boende utanför högsäsong - Bristande förtroende mellan fastboende och sommarentreprenörer (men även fritidsfolk) 18

LOKAL BYTESBALANS 1 LÄCKAGE 30 MKR 8 Läckage: Köpta livsmedel 3,0 Förbrukningsvaror 0,7 Hushållstjänster 1,7 Kläder o skor 2,0 Möbler, husgeråd 3,3 Bostad 3,5 Hälso- o sjukvård 1,1 Transporter 7,6 Fritid och kultur 6,4 Övrigt 1,3 30 19

LOKAL BYTESBALANS 2 LÄCKAGE (MKR) 8 ² Totala inköp 160-170 MKr./. Inköp i Kosterhavet 110 MKr = Läckage/potential 50-60 MKr ² Besöksgrupper med potential att lägga mer av sina inköp på Koster är - Dagsturister den överlägset största potentialen - Fritidshusägare - Båtturister i naturhamn Baserat på en framskrivning av besöksinventeringen 2006 (volym +15%, KPI +14%) 20

VISION FÖR KOSTERÖARNA PÅ 5 ÅRS SIKT ETT AXPLOCK FRÅN REFERENSGRUPPSMÖTE 171204 Ett livaktigt samhälle, en attraktiv, bärkraftig förort 50 nya bostäder 100 nya fastboende Förskola och skola med 30 elever Samlingspunkter med året-runt öppet Inflyttning av personer i yrkesverksam ålder Bättre kommunikationer/ senare avgångar (möjliggör pendling) Färre pendlar till Koster, fler pendlar härifrån Fler som arbetar på Koster bor på på Koster Del av kommunens verksamhet/förvaltning förlagd på Koster Kosters resurser finns samlade för besökare (rumsbokning, jour för öppna restauranger, aktiviteter) och för verksamheter (utvecklingsstöd, kontorshotell..) Besöksmålet Koster har utvecklats (naturinriktade aktiviteter, aktiviteter utanför högsäsong) Nycklar: boende, affär, skola, kommunikationer 21

UTVECKLINGSIDEER YTTERLIGARE ETT AXPLOCK FRÅN SAMMA MÖTE Skolverksamhet med knytning till Nationalparken, tex Restaurangskola på Kosters Trädgårdar Ur och skurskola som pendlar mellan Koster, Tjärnö och Strömstad Utveckla den aktiva besöksnäringen (kanotguidning/kurser, vandring, dykning etc) Omsorgsverksamhet (bl a hemhjälp till en åldrande befolkning) Utvecklingsbolag som stöttar nya verksamheter Året-runt öppen pub Besökscentrum med bemanning som hjälper besökare och intresserade Marknadsföra Kosters unika miljö, stillhet och trygghet mot presumtiva inflyttare 22

ARBETSGRUPPENS IAKTTAGELSER Huspriserna gör att befintliga permanenthus i stor utsträckning omvandlas till fritidshus i samband med att äldre avflyttar. Många personer har visat ett stort intresse att flytta till Koster men saknat ekonomiska möjligheter att köpa boende. Flera som provisoriskt prövat att bo på Koster har flyttat av samma skäl. Inga hyreslägenheter har byggts de senaste 20 åren. En nedläggning av skolan kan tvinga de få kvarvarande småbarnfamiljerna att flytta och kraftigt försvåra för nya att flytta hit. Antalet deltidsboende ökar men utgörs huvudsakligen av äldre i ej arbetsför ålder. Fritids-och deltidsboende är en ekonomisk stark grupp som kan betala för de tjänster man anser sig behöva Antalet inpendlande som arbetar på Koster ökar stadigt för att utföra tjänster för fritidshusägare, äldrevård, entreprenörer etc Det finns (och kommer att finnas) gott om arbetstillfällen men jobben utförs i ökande utsträckning av inpendlande (och alltfler från andra kommuner/länder). 23

PROBLEM SOM ÄR MÖJLIGHETER Befolkningsutvecklingen måste vändas. Yngre personer måste flytta till Koster för att Utveckla Kosters potential: En unik miljö Ett hållbart samhälle Utföra de jobb som finns Utveckla och komma med nya affärside er 24

ARBETSGRUPPENS SLUTSATSER Permanentboenden i olika former måste tillskapas. Befintliga fastighetspriser gör det mycket svårt för normalinkomsttagare att köpa boende. Personer, familjer i yrkesverksam ålder helst med barn - måste fås att flytta till Koster Om skolan läggs ner försvinner möjligheten att få hit barnfamiljer. Alternativa skolformer (även vidareutbildning) och utlokalisering av viss kommunal verksamhet bör undersökas. Kommunikationerna måste förbättras så att de tillåter pendling alla dagar i veckan. Affären måste finnas kvar (idag inte hotad) Samlingspunkt med helårsöppet för såväl bofasta som besökare (alternativt ambulerande mellan olika aktörer) Besökstillströmningen sommartid behöver inte öka Aktivitetsbaserad turism under övriga året kan, och bör, öka och Kosters resurser utnyttjas bättre över tid Kosters resurser måste samordnas (också med kommunen) alla goda viljor samarbeta! 25

KOSTER 2027 OM INGENTING GÖRS och utvecklingen blir densamma som de senaste 10 åren. Antalet mantalsskrivna minskar från 316 till 260, varav ca 200 är fastboende Snittåldern ökar från 55 till över 60 år Andelen folkpensionärer (över 65 år) ökar från 42% till över 50% Inga (eller enstaka) barn/ungdomar under 15 år, varken skola eller fritids finns kvar Försörjningskvoten ökar från drygt 110 till 145 (jämför kommunen som under samma tid ökar från 76 till 86 och riket från 73 till 81) Antalet förvärvsarbetande minskar från 152 till 125 Antalet inpendlande som arbetar på Koster ökar och kommer att kompensera för bortfallet av förvärvsarbetande på Koster. Antalet ökar från 20-40 till 50-80 per dag. Jobben utförs alltmer av personer boende utanför kommunen. 110 fastigheter av totalt 697 är bebodda (137 idag), mellanskillnaden blir nya fritidsbostäder Antalet besökare har ökat med ytterligare 15%, främst dagsturister Koster har blivit mer av besöksmål och mindre av levande samhälle. Försörjningskvoten är ett mått på hur många personer upp till 19 år och 65 år eller äldre som går på varje 100 personer i arbetsför ålder 20-64 år. Personer i icke arbetsför ålder genererar kostnader i form av barnomsorg, skola, äldrevård, hemtjänst etc. 26

NYCKELFAKTORER SERVICE Skola Affär Omsorg BOSTÄDER KOMMUNI KATIONER

UTVECKLINGSPROJEKT FÖRSLAG

BOSTÄDER Etablera arbetsform för att tillsammans med Strömstadsbyggen utforma bostäder på Filjestadsvägen Identifiera minst 5 möjliga lokaliseringar och bostadsbyggnadsprojekt för start under fram till 2022 (ett antal områden finns i FÖP 2009) Ta fram tänkbara byggherrar/förvaltare/entreprenörer (Strömstadsbyggen, KIFAB 2, privata alternativ etc) för dessa projekt Beräkna kostnader och hyresnivåer, sätt mål. Vilka finansieringsformer finns? Ordna finansiering/avtala med fastighetsägare. Lägg tillsammans med fastighetsägare fast hyresmodell (hyresrätt, kooperativ hyresrätt, boplikt mm) Utarbeta kravspec/program på storlek, standard, flexibilitet och typer (instegsboende, barnfamiljer, omsorgsboende etc) Planera, projektera, bygg! Inrätta en mäklarfunktion med ansvar för att möjliggöra uthyrning av befintliga, tomma bostäder (f n är ett 30-tal personer intresserade av boende) Mål: minst 50 påbörjade lägenheter fram till 2022 Inflyttning på Filjestadsvägen under 2019 Den gröna checklistan: - Hållbart byggande - Vattenkvalitet - Energihushållning 29

SERVICE ÅRET RUNT Den gröna checklistan: - El-färjor - El-mopeder (även att hyra) Säkerställ skola 2018/19. En nedlagd skola blir svår att återstarta! I ett längre perspektiv hur driva skolverksamhet med begränsat antal barn? Undersök alternativa skolformer; dagis med naturinriktning, samverkan med Tjärnö mm Annan skolverksamhet; restaurangskola på Kosters Trädgårdar, gymnasielinje med miljöinriktning kopplat till Nationalparken Utökad äldreomsorg (allt fler äldre) Undersök möjligheterna för bättre kommunikationer; fler kvällsturer, färre bryggor-fler turer, färre bryggor + anslutande el-busslinje. Mål ett ökat elevunderlag ska ha säkrat skolan senast om två år kvällsturer alla dagar, alternativt med färre bryggor och el-busslinje 30

LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR TURISM Utveckla den naturnära och hållbara turismen, utnyttja Kosters alla resurser. Minimera avtryck och maximera intryck! Starta ett utvecklingsarbete kring hållbar aktivitetsturism Identifiera, sök och samordna aktörer, för besöksaktiviteter i Kosterhavet. Skapa en samverkan mellan olika aktörer i besöksnäringen. Utveckla en portal för Kosterhavets besökare (information, bokningar, aktivitetsförslag, marknadsföring). Samverka med kommunen, Turistrådet Västsverige och övriga bohuskommuner. Arbeta fram bokningsbara besökspaket för lågsäsong. Undersök förutsättningar för matlagning, skrivarkurser, musik-, målar- och fotokurser/exkursioner mm. Fokus på kvalitet inte volym! Mål: att utöka besökssäsongen över hela året (men främst höst och vår) att få besökare att stanna längre och genomföra aktiviteter som gynnar Koster att utnyttja besökarnas outnyttjade ekonomiska potential Målet är inte att öka turismen sommartid! Den gröna checklistan: - Hållbar turism - Ekonomiskt utbyte 31

KOSTER SOM UNIK LIVSMILJÖ Dokumentera och sprid bilden av Kosters livs- och boendemiljö; stillhet, tystnad, skönhet, trygghet men också god service Utveckla och utnyttja Kosters potential avseende självhushållning, djurhållning mm Fokusera på hela året Koster som varumärke? Koster som förort till Strömstad? Hur forma och utnyttja detta utan att det blir turistslogan? Hitta kanaler och sprid denna bild, samarbete med kommunen och ev kommunikationsbyrå Mål att göra Kosters livsmiljö känd och attrahera presumtiva Kosterbor att locka nya kosterbor från hela landet (såväl in- som utflyttande flyttar oftast över kommungränsen) 32

DEN ÖNSKVÄRDA UTVECKLINGEN Inga bostäder Utflyttning Sämre service Utflyttning Ökat fritidsboende Ökad inpendling Fritidsboende Nya bostäder Inflyttning Mindre inpendling Ökad service 33

SAMORDNING OCH UTVECKLING Skapa en lokal organisation som samordnar och stödjer projekt, kosterbor, entreprenörer och besökare avseende bl a Identifiera, samla och presentera Kosters resurser och kompetenser Driva och bemanna service/informationskontor (t ex Kosterportal), administrativ service och kunskapscenter i vissa frågor (t ex VA) Verka för bättre utnyttjande av befintliga lokaler (mäklarfunktion) Hjälp och stöd för (nya) företagare på Koster (kommunen har näringslivsutvecklare) Aktivt leta nya verksamhetsideer på Koster och stötta uppstart av företag Samordna övriga projekt och erbjuda kompetens avseende sponsring, ekonomi och genomförandestöd På sikt om behov och intresse finns omvandla delar av verksamheten till ett utvecklingsbolag Frågor som måste lösas: huvudmannaskap? Koppling till Kosterbor? Kosternämnd? Kosterstiftelsen? Samhällsföreningen? Kommunen? Länsstyrelse/Nationalpark? Privata intressenter? Ansvarsfördelning? Finansiering? Mål: att samordna viktiga aktiviteter, säkra finansiering och att arbetet framskrider enligt plan 34

ORGANISATION FÖR GENOMFÖRANDE FÖRSLAG

ÖVERGRIPANDE ORGANISATION För att starta arbetet snarast föreslås En gemensam styrgrupp bildas med representanter för Kosternämnden Kosterstiftelsen Samhällsföreningen Strömstads kommun Länsstyrelsen/Nationalparken Verksamhetsföreträdare/Företagarföreningen (?) I ett senare skede ev representanter för t ex externa finansiärer Styrgruppens uppgift blir att Utse samordnande projektledare och tillsammans Utse delprojektledare Tillsammans med projektledarna upprätta projektbeskrivningar (inkl tidplaner och tänkbar finansiering) och mål. Beskriva rapporteringsrutiner och ansvarsfördelning Förankra hos sina respektive huvudmän 36

PROJEKTLEDNING Projektledarens uppgift blir bl a - Etablera en projektledning såväl fysiskt (plats) som administrativt (resurser) - Stödja uppstart av delprojekten - Säkerställa att delprojekt styrs, att resurser finns tillgängliga och att tidplaner följs upp - Beroende på delprojekt vara mer eller mindre delaktig i projektens arbete t ex - Informationskontor - Samordning av resurser för besöksnäringen - Arbeta med nya verksamhetsideer och presumtiva entreprenörer - Att utgöra stöd för delprojekten avseende såväl arbetsprocess som ekonomi och administration - Att samordna projektfinansiering - Att löpande informera styrgruppen 37

Kosternämnden PROJEKTORGANISATION IDE SKISS Framtida utvecklingsbolag Samhällsföreningen Strömstads kommun Länsstyrelse Nationalpark Privata intressenter Finansiärer Bostäder Koster som unik livsmiljö Samordning och utveckling Service året runt Hållbar turism 38

VAD HÄNDER NU? Styrgrupp formeras Projektledare utses Delprojektens arbetsgrupper utses Projektbeskrivningar tas fram Finansieringsmöjligheter undersöks Projektstart