Kvevlax lärcenter Planbeskrivning Planläggningsavdelningen 12.12.2017 Planen godkänd av kommunfullmäktige xxxxx KVEVLAX, DETALJPLANÄNDRING OCH UTVIDGNING FÖR KVARTER 12 och 20.
Kvevlax, kvarter 12 och 20 0 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Detaljplanändring och utvidgning för kvarter 12 och 20. Detaljplanändringen berör fastigheterna RNr, 1:128, 2:38, 2:74, 2:95, 2:102, 2:204, 2:269, 2:344, 2:9, 8:6, 11:59, 878:1 och 876:2 samt 49900599030001i Kvevlax by. Kontaktuppgifter: Korsholms kommun Planläggningsavdelningen Centrumvägen 4 65610 KORSHOLM Tfn: 327 7111 (växel) Planläggningschef Planläggare Barbara Påfs e-mail: barbara.pafs(at)korsholm.fi Anne Holmback e-mail: anne.holmback(at)korsholm.fi 1.2 Planområdets läge Ändringen av detaljplan berör ett 8,8 ha stort område i Kvevlax centrum, 11 km från kommuncentrum. I kvarteren finns Kvevlax skola, förskolan samt några bostadshus och Elimförsamlingen. Bild 1. Utdrag ur kommunens adresskarta
Kvevlax, kvarter 12 och 20 1 1.3 Planens namn och syfte Ändring av detaljplan Målet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för en utbyggnad av Kvevlax lärcenter och möjliggöra förverkligandet av ändamålsenliga och säkra trafikförbindelser, parkeringsområden och avlämningsplatser. Samtidigt reserveras en tomt för daghem och några tomter för bostadshus uppdateras enligt dagens användningsändamål. Beslut som berör planen: o Planeändringen anhängiggjordes i planläggnings- och kommunplaneringssektionen. o Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt XX.xx x.x.xxxx. o Planutkastet samt programmet för deltagande och bedömning var framlagt 9.5 10.7.6.2017. o Planeförslaget var framlagt xx.xx.xxxx xx.xx.xxxx. o Kommunstyrelsen godkände planeförslaget den o Planen godkändes av kommunfullmäktige den
2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter 1.2 Planområdets läge 1.3 Planens namn och syfte 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen 2.2 Detaljplanen 2.3 Genomförandet av detaljplanen 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 En allmän beskrivning av området 3.1.2 Naturmiljön 3.1.3 Den byggda miljön 3.1.4 Markägoförhållanden 3.1.5 Teknisk försörjning 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplanering och planeringsstart 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter 4.2.2 Anhängigörande 4.2.3 Deltagande och växelverkan 4.3 Mål för detaljplanen 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur och dimensionering 5.1.1 Service 5.1.2 Trafikarrangemang 5.1.3 Områdesreserveringar 5.2 Planens konsekvenser 5.2.1 Allmänt 5.2.2 Konsekvenser för den byggda miljön 5.2.3 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 5.3 Planbeteckningar och planbestämmelser 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet
3 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen A. Program för deltagande och bedömning B. Detaljplanekartan C. Uppföljningsblankett 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Kommunfullmäktige godkände 30.3.2015 principer för kommunens skoloch dagvårdsstruktur. En arbetsgrupp tillsattes för att göra en förhandsplanering av Kvevlax lärcenter i november 2015. En planändring för Kvevlax lärcenter finns med i kommunens planläggningsöversikt 2017 och i planläggningsprogrammet för åren 2017-2021. Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt 9.5 7.6.2017. Mot programmet lämnades en kommentar av en privatperson och ett utlåtande av Vasa Elnät Ab kom in. Planutkastet och programmet för deltagande och bedömning var till påseende xxx xxxxxx, x kommentar kom in. Planförslaget var framlagt xx.xx.xxxx xx.xx.xxxx, xx anmärkningar kom in. 2.2 Detaljplanen Kvarteret är ca 8,8 ha stort och ligger i Kvevlax centrum ca 11 km från kommuncentrum. Med detaljplanändringen förstoras området västerut och söderut för att skapa förutsättningar för utbyggnaden av Kvevlax lärcenter. Samtidigt förbättras trafikförbindelser, parkerings- och avlämningsområden samt gårdsområden. Söder om tomten för lärcentret reserveras en tomt för undervisningsbyggnader där daghem kan placeras. Några privata bostadstomter tas med i detaljplanändringen av plantekniska skäl. Dessa uppdateras enligt dagens användningsändamål.
4 Bild 2. Planändringens avgränsning 2.3 Genomförandet av detaljplanen Området som berörs av planändringen är främst YO-1 tomten för Kvevlax skola samt ett MT område söder om skolan som utvisas som YO-1 område. Av plantekniska skäl tas några bostadshus tas med i planen, dessa uppdateras enligt dagens användningsändamål. Korsholms kommun ansvarar i huvudsak för planens förverkligande. Skolans ombyggnad har påbörjats 2017. Förverkligandet av gårdsarrangemang på YO-tomterna och kommunalteknik i området tillkommer kommunen. Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när planens godkännande vunnit laga kraft. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 En allmän beskrivning av området Kvevlax är en landsortsby ca 15 km norr om Vasa. Byn har ca 1500 invånare. Kvarteren är delvis bebygga och i kvarter 12 på tomt 1 finns skola och förskola. Skolan består av en gammal skola från början av 1900-talet och en huvudbyggnad från slutet av 1970-talet samt fd hantverksskolan. Förskolan finns i hantverkskolans kansliutrymmen. I skolan finns i dagsläget 149 barn på årskurs 1-6. I förskolan finns 18 barn. Morgon- och eftermiddagsverksamhet finns i dagsläget i Elimförsamlingens utrymmen och handhas av Folkhälsan. Söder om skolan finns åkerområden och i sydost ett par bostadshus. Norr om skolan på tomt 2 finns missionskyrkan och till öster finns Elimförsamlingen samt ett egnahemshus. Ett mindre grönområde finns
5 norr och nordost om kvarteret. Norr om kvarteret finns ett småhusområde med bostadsbyggnader främst från tidigt 80 tal. Söder och sydväst om kvarteret finns en del mindre åkrar och enstaka bostadshus samt tre radhus. I kvarter 20 finns två bebyggda tomter samt en obebyggd. Dessa tas med i planen och uppdateras enligt dagens användning. 3.1.2 Naturmiljön Ingen naturinventering har gjorts på området. Kvarteret är till största delen bebyggt och ingen mark finns i naturtillstånd. Syd och sydväst om kvarteret finns en del mindre åkrar som delvis tagits med i planen, se bild 4 och 5. Bild 3 Avlämningsområde vid Funisbackvägen. Bild 4. Utvidgningsområde västerut
6 Bild 5. Utvidgningsområde söder om dagens skoltomt Bild 6. Skoltomten sett från Skoltået
7 Bild 7 mot väster (utanför planen) Bild 8 Skoltomten sett från uppfarten från väster. 3.1.3 Den byggda miljön Planområdet är till största delen bebyggt. På tomt 1 finns skolbyggnaden; en del från början av 1900-talet och en del från tidigt 1970 tal, gamla hantverksskolan samt fd lärarbostäder. I byggnaderna finns lågstadieskola årskurs 1-6 och förskola. Norr om detaljplanen finns Missionskyrkan och till öster Elimförsamlingen samt ett bostadshus. Närområdet till norr består av detaljplanerat område som förverkligats med småhus mestadels på 1980 talet. Söder och sydväst om skolan finns några mindre åkrar, tre radhus som tidigare varit internat till
8 hantverksskolan samt några tomter med/för bostadsbyggnader. Bostadstomterna tas med i detaljplanen. Vägarna i området är detaljplanvägar. Skolan drar en hel del trafik både via Koskövägen och Herrgårdsbackvägen då föräldrar skjutsar sina barn och skoltaxin kommer från grannbyarna. Bild 9. Nuvarande lågstadieskola och byggarbetsplats Bild 10. Del av nuvarande skoltomt och bygge i norra delen
9 Bild 11. Elimförsamlingen till höger och utvidgningsområde för värmecentral och skoltomt till vänster Bild 12. Värmecentralstomten sett från Slöjdvägen. Bild 13. Radhusen på Skoltået
10 Bild 14. Missionskyrkan Den byggda kulturmiljön I området har uppgjorts Kvevlax kulturmiljöutredning. Två byggnader inom planen finns med inom sk-område; område som är värdefullt med tanke på bybilden. Dessa byggnader har klassificerats med klass 2A vilka får områdesbestämmelse sk (område som är viktigt med tanke på stads- eller bybilden) på detaljplanen, se bild 15 Inom planen och närmaste omgivningen finns några byggnader med i inventeringen av byggnader av gammalt ursprung från mitten av 1996. Nr 19, en bondgård från 1895 med historiskt värde och byggnadshistoriskt värde finns inom detaljplanen. Gården finns söder om skolområdet på Herrgårdsbackvägen. Nr 17 och 18 finns med i inventeringen men har inga värden och ligger utanför detaljplanen. AO-5 tomten längst österut på planen och den nya YO-1 tomten ligger inom ma-omåde (landskapsmässigt värdefulla åkrar) i kulturmiljöutredningen. Bild 15. Kvarter 20 med tomt 3 i förgrunden (obebyggd) samt tomt 1 och 2 i bakgrunden.
11 16. Kvarter 20 med uthus till tomt 2 till höger uthusen till tomt 1 i bakgrunden. I förgrunden daghemstomten. 17. Uthusen till tomt 1 i kvarter 20. Bild 18 A. Utdrag ur kommunens byggnadsinventering av byggnader av gammalt ursprung
12 Bild 18 B. Utdrag ur kommunens adresskarta med kommunens byggnadsinventering av byggnader av gammalt ursprung utvisade. 3.1.4 Markägoförhållanden Området som berörs av ändringen är både i privat och i kommunens ägo. Se bild 19. Bild 19, kommunens markägor inom området.
13 3.1.5 Teknisk försörjning Kommunaltekniken är utbyggd på området. Byggnaderna på planområdet är anslutna till kommunala vatten- och avloppsnätet samt till elnätet. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning De riksomfattande målen har vunnit laga kraft 1.3.2009. I planeringen får nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga byggnadsstrukturen. Utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet ska främjas samt skapa förutsättningar för en god tätortsbild. Landskapsplanen Landskapsplanen är fastställd i enlighet med miljöministeriets beslut 21.12.2010. Kvevlax centrum område ligger inom område för tätortsfunktioner (A). Kvevlax by har också beteckningen sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca), område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården samt inom stadsutvecklingszonen. Se bild 20. Bild 20. Utdrag ur landskapsplanen. Generalplan En revidering av Kvevlax delgeneralplan kommer att påbörjas under 2018. Den gamla delgeneralplanen godkändes 11.11.1999. I planen har området beteckningen PY (område för offentlig förvaltning), MT, VL, AM och AP-område samt AP, småhusdominerat bostadsområde, se bild 21.
14 Bild 21. Utdrag ur Kvevlax delgeneralplan. Detaljplan Över skoltomten finns en detaljplan som godkänd 10.6.2013 se bild 22, skoltomten har beteckningen YO-1, Kvartersområde för undervisningsbyggnader och dagvård. Åkerområdet söder om Funisbackvägen har beteckningen MT; jordbruksområde på en byggnadsplan som är fastställd 26.1.1989 (bild 23). Vägarna finns med på en byggnadsplan godkänd 31.8.1998 av planläggningssektionen. Området väster om Funisbackvägen är inte med på någon gällande detaljplan.
15 Bild 22. Utdrag ur gällande detaljplan Bild 23. Utdrag ur gällande byggnadsplan. Byggnadsordning Kommunens byggnadsordning har trätt i kraft 10.6.2013.
16 Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1:2000. Kartan har kompletterats och den är godkänd av planläggningschef Barbara Påfs xx.xx.xxxx. 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart En planändring för Kvevlax lärcenter finns i kommunens planläggningsöversikt 2017 och i planläggningsprogrammet för åren 2017-2021 godkänt av kommunfullmäktige 17.11.2016. Förhandsplanering av Kvevlax lärcenter har gjorts av en arbetsgrupp tillsatt 30.11.2015, mål-åren för förverkligandet av Kvevlax lärcenter är 2018/2019. Man vill skapa förutsättningar för en utbyggnad av skolan i Kvevlax. Kvevlax är ett av sex lärcentra i kommunen enligt en rapport som godkänts av kommunfullmäktige 30.3.2015; principer för kommunens skol- och dagvårdsstruktur. 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter Intressenter i planeringen enligt MBL 62 är: - Intressenter inom området - Korsholms kommuns invånare och alla de på vilkas förhållanden planen märkbart kan inverka - Korsholms kommun; kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, byggnadsnämnden, bildningsnämnden samt Västkustens miljöenhet i Korsholm. - NTM-centralen i Södra Österbotten. - Räddningsverket - Hem och skola i Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Kuni-Vassor och Veikars 4.2.2 Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida www.korsholm.fi och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset. 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Kommunfullmäktige godkände 30.3.2015 principer för kommunens skoloch dagvårdsstruktur. En arbetsgrupp tillsattes för att göra en förhandsplanering av Kvevlax lärcenter i november 2015. En planändring för Kvevlax lärcenter finns med i kommunens planläggningsöversikt 2017 och i planläggningsprogrammet för åren 2017-2021. Programmet för deltagande och bedömning har varit till påseende 9.5 7.6.2017. En kommentar lämnades mot programmet.
17 Programmet kan revideras och kompletteras vid behov. Ett planutkast var till påseende xx.x xx.xx.2017. Planeförslaget var framlagt xx.xx.20xx xx.xx.xxxx. 4.3 Mål för detaljplanen Förhandsplanering av Kvevlax lärcenter har gjorts av en arbetsgrupp tillsatt 30.11.2015, mål-åren för förverkligandet av Kvevlax lärcenter är 2018/2019. Målet med detaljplanen är att skapa en helhet för skola, förskola och morgon- och eftermiddagsverksamhet på området. Vägdragningar, parkeringslösningar, avlämningsområden och lekområden ses över. 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur och dimensionering YO-1 området förstoras från 1,8524 ha till 4,5834 ha, med ett exploateringtal på 0,35. Byggrätten ökar från 9262 k-m² till 16041 k-m², varav skoltomten har 11963 k-m² och tomten för daghemmet restrerande 4187 k-m². Ändringen möjliggör en utbyggnad av skolan till ett större lärcenter för ett större område. På sikt kan ett daghem placeras på tomten söder om skolan. Avlämningstrafik och servicetrafik visas ut på planen, Funisbackvägen tas av på mitten och en ny väg in till området har planerats från Herrgårdsbackvägen. Där finns samtidigt avlämningsområden för bussar och personbilar. Från tidigare finns ett avlämningsområde i nordöstra delen av planen (Funisbackvägen) och den kvarstår. Ett avlämningsområde utvisar också i södra delen av lärcentertomten, strax sydväst om Slöjdvägen. Servicetrafik till värmecentralen visas från avlämningsplatsen/ vägen i sydvästra delen av planen och från Herrgårdsbackvägen i sydöstradelen av daghemstomten. Grönområdet har minskat en aning från 8283 m² till 7973 m². På området kommer ungefär 40 arbetsplatser och upp till 300 skolelever och 45-520förskolebarn att finnas. Ytareal (ha) YO-1, Kvartersområde för undervisningsbyggnader och dagvård 4,5834 16041 YK, Kvartersområde för kyrkor och andra församlingsbyggnader 0,3577 894 AO-1, Kvartersområde för fristående småhus 0,3322 332 AO-5 kvartersområde för fristående småhus, traditionell form 1,2514 1877 VL, Område för närrekreation 0,7973 byggrätt (k-m²) Vägområde 0,xxxx --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sammanlagt 5.1.1 Service Service som butik, bank och bibliotek finns på knappt 700 meters avstånd. Daghem finns på närmare 600 meters avstånd medan skidspår
18 och idrottsplan finns på 500 meters avstånd från skolområdet. 5.1.2 Trafikarrangemang Särskild uppmärksamhet har fästs vid trafikarrangemang för skoltaxi och föräldraskjuts till skolan. Funisbackvägen kommer att till en del införlivas i skoltomten. Som i tidigare plan finns ett avlämningsområde för föräldraskjuts och skoltaxi vid Funisbackvägen i norra delen av planen. Ett nytt område för avlämningstrafik finns i mitten av YO-1 området och ett helt nytt område för busstrafik och föräldraskjuts finns från Herrgårdsbackvägen väster om daghemstomten. På sikt finns det möjlighet att bygga en lättrafikled längs med Funisbackvägen (som i tidigare planer). Parkeringsplatser finns utvisade på lärcentertomtens sydöstra del samt på daghemstomtens norra del. På sikt kommer Funisbackvägen att gå från Koskövägen till avlämningsområdet. Funisbackvägens södra del kommer att gå till Slöjdvägen (ett nytt namn behövs). Den nya infarten med avlämning för bussar och biltrafik går till Skoltået som kommer att införlivas med nya vägdragningar. 5.1.3 Områdesreserveringar Skolbyggnaden förstoras över en del av den tidigare gårdsplanen som använts för lek och bollspel. I planen reserveras områden för detta på ett nytt område öster om nuvarande planeväg Funisbackvägen samt ett område söder om samma väg. Detta vägområde är i detaljplanen införlivat i YO-tomterna. Mindre lekområden finns också utvisade på den gamla skoltomten. 5.2 Planens konsekvenser 5.2.1 Allmänt Förverkligandet av planen förbättrar områdets trafikarrangemang och trafiksäkerhet samt möjliggör byggandet av ett större lärcenter och ett daghem. 5.2.2 Konsekvenser för den byggda miljön Området är i dag utbyggt till en del. Trafik, parkeringsområden och avlämningsområden förbättras för att klara ökningen av elever som kommer till fots eller cyklar samt skjutsas med buss, taxi och i bil av föräldrar. Både skola och förskola kommer på sikt att fördubbla antalet elever. Funisbackvägen kortas av och genomfartstrafiken går inte genom själva skolområdet. Slöjdvägen kommer att belastas av en del servicetrafik till lärcentret. Till skolområdet ökar trafikmängden men det finns infarter från tre olika håll vilket medför en del spridning. Bussarna kommer att köra in från Herrgårdsbackvägen och stör på så vis inte själva området. Värmecentralen på EN tomten (område för energiförsörjning) kommer att bli cirka 12 meter hög vilket kommer att synas i landskapet. Eftersom EN-tomten och daghemstomten gränsar till sk-område har de fått bestämmelse med traditionell färgsättning.
19 5.2.3 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är till stora delar bebyggt och det förekommer inte områden i naturtillstånd, detaljplanens verkningar påverkar inte naturmiljön. Landskapsbilden ändras något då skolbyggnaden förstoras och byggs i tre våningar mot tidigare två och tomten ligger högst i närmaste omgivningen. Värmecentralen kommer också att synas i omgivningen. 5.3 Planbeteckningar och planebestämmelser Beteckningar och bestämmelser som använts i detaljplanen är enligt miljöministeriets förordningar eller enligt tidigare planer i kommunen. 6 FÖRVERKLIGANDET AV DETALJPLANEN Korsholms kommun ansvarar i huvudsak för detaljplanens förverkligande. Korsholms kommun sörjer även för förverkligandet av gårds- och trafikarrangemangen. Preliminär tidtabell för förverkligandet bestäms när statsbidrag beviljats. 6.1 Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas till den del det gäller byggandet av samhällsbyggnads- och byggnadsnämnden. Korsholm 12.12.2017 Planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggare Anne Holmback