Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner



Relevanta dokument
Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

EKOLOGISK KOMPENSATION

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Multifunktionella landskap med golfbanor

Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Resursanvändning - sida 1

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Ekologisk konnektivitetsmodellering

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Varför delta på AIMday?

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Smartnoise brusterapi som hjälper din koncentration

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

1

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Användarmanual för Artportalen.se

Workshop - utformning av insatsområden i regionala handlinsplaner för grön infrastruktur

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

GIT L0005B. ArcGis. Information inför kursstart

JJIL Stockholms läns landsting

Med miljömålen i fokus

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista

Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

LDB-Centrum. Centrum för Långsiktigt Digitalt Bevarande. Östen Jonsson. Liten insats stor nytta

Sveriges miljömål.

Transkript:

Introduktion

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011

Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre (Stockholms universitet) Kungliga tekniska högskolan Regionplanekontoret, SLL Drygt 20 Stockholmskommuner Länsstyrelsen i Stockholms- och Örebro län

Vad har vi gjort? Arbetat med metoder för att bedöma ekologiska samband i ett landskapsperspektiv (konnektivitet) Tagit fram ett GIS verktyg Fungerade programprototyp (MatrixGreen) Två större workshops Inhämtande av synpunkter, diskussion Test och utbildning av metod och verktyg Öppet slutseminarium Presentera projektresultaten Slutrapport (innan 31/3)

MatrixGreen (extension tool för ArcGIS 9.3)

Varför är detta intressant? Hur mycket mer bebyggelse och/eller ny infrastruktur tål ett visst område innan viktiga ekologiska samband minskar så mycket att arters fortlevnad hotas? Finns det vissa grönområden i ett visst område som är viktigare än andra för de regionala eller lokala ekologiska sambanden, där man bör undvika ytterligare bebyggelse? Omvänt, finns det vissa grönområden som inte är så viktiga i för ekologiska samband, och som man därför kan bebygga utan att den biologiska mångfalden påverkas nämnvärt? I områden där ekologiska samband är kraftigt reducerade, var bör man återskapa grönområden för att på ett så effektivt sätt som möjligt öka sambanden? Vilka av de föreslagna bebyggelsealternativen är totalt sett bättre eller sämre för de sammanlagda ekologiska sambanden?

Projektet är finansierat av... Regionplanekontoret Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) Kungliga skogs- och lantbruksakademin (KSLA) Kommuner, landsting och länsstyrelser (dvs. ni!)

Dagens program 9:00 9:20 Introduktion 9:20 10:30 Teori Metoden Typiska frågeställningar Exempel 10:30 11:00 Kaffe 11:00 11:20 Erfarenheter, resultat 11:20 11:40 Förvaltningsmodell 11:40 12:00 Nästa steg och avslutande diskussion

Teori

Nätverksmodellen R R=Movement ability (m)

Ett exempel

Fröspridning, Lemur catta Bor i skogsdungar, men rör sig emellan dem (över åkermarken) Är ensam fröspridare för flera av växterna

Landsat image Södra Madagaskar

Maximal dispersion = 500m

Maximal dispersion = 1500m

Maximal dispersion = 1000m (~Lemur catta) Rörelse över landskapet? Isolering? Särskilt viktiga patcher?

Övergripande frågaställning #1 Hur mycket mer bebyggelse och/eller ny infrastruktur tål ett visst område innan viktiga ekologiska samband minskar så mycket att arters fortlevnad hotas? och vilka arter är mer/mindre sårbara? Vilka av de föreslagna bebyggelsealternativen är totalt sett bättre eller sämre för de sammanlagda ekologiska sambanden?

1000 m: Största nätverkskomponent ~ 70%

MatrixGreen - olika komponenter i olika färger

Konnektivitet ~ (storleken av) största nätverkskomponenten Komponent = isolerad gentemot övriga nätverket Alla patcher inom en komponent är nåbara Inga vägar finns mellan patcher i olika komponenter Komponenter sätter gränser för spridning - definerar metapopulationer Ju större desto bättre!(?)

Nätverkskomponent - summering Visar hur väl hela landskapet hänger ihop, dvs. hur väl en art kan röra sig över landskapet Definerar områden med intern konnektivitet, men som är isolerade från övriga landskapet

Hög konnektivitet för vilka arter? Storleken på nätverkskomponenten beror på en arts dispersionsförmåga Högre dispersionsförmåga => större komponenter

MatrixGreen - Patch distance analysis

Begränsning - enartsfokus Konnektiviteten är artspecifik Dispersionsförmåga Habitatkrav, dvs. vad är en patch? Alternativ - profiler Arter med liknande egenskaper i samma profil Utvärdera landskapet för en begränsat antal profiler

Lösning - artprofiler Profil 2 Profil 3 Profil 1

Övergripande frågaställning #2 Finns det vissa grönområden i ett visst område som är viktigare än andra för de regionala eller lokala ekologiska sambanden, där man bör undvika ytterligare bebyggelse? Omvänt, finns det vissa grönområden som inte är så viktiga i för ekologiska samband, och som man därför kan bebygga utan att den biologiska mångfalden påverkas nämnvärt? I områden där ekologiska samband är kraftigt reducerade, var bör man återskapa grönområden för att på ett så effektivt sätt som möjligt öka sambanden?

Vilka patcher är mer viktiga än andra? Dvs. om de tas bort så blir minskningen av konnektivitet som högst =>Prioritera patcher map deras bidrag till konnektiviteten OBS!! Här tas INGEN hänsyn till några andra faktorer

Brygga länka samman olika delar av landskapet

Brygga mellan olika områden Stepping stone Minskar isoleringen I nätverksterminologi = betweenness centrality

Färg propotionell map. betweeness centrality

Förvaltningsmodell

Förvaltning Utan förvaltning självdör verktyget Förslag på förvaltningsfunktioner Point of Contact (POC) Utbildning Programunderhåll/uppdateringar Finansiering/övergripande ansvar

Point of Contact Kontaktperson/organisation Distribuerar program & uppdateringar (upprätthåller listor med användare) First-line support Samlar synpunkter/förslag

Utbildning Tar fram en utbildning (material, lektion, labb) Ger utbildning som hjälper användaren med följande frågor: Hur använder man programmet? Vilka analyser finns det, i vilka sammanhang är de användbar, och hur tolkar man resultaten? När är metoden inte lämplig?

Programunderhåll/uppdateringar Ser till att nya ArcView/Map-versioner stöds Rättar buggar kontinuerligt Genomför utökad funktionalitet (på begäran) Second-line support

Finansiering/övergripande ansvar Diskuterar och föreslår utökad funktionalitet utifrån inkomna synpunkter samt nya forskningsrön Konsulterar användare och forskare Finansieringsansvar

Förslag (diskuteras) Point of Contact (POC) Stockholm Resilience Centre, Modeling and Visualization Lab Utbildning Örjan & Andreas (till att börja med) Programunderhåll/uppdateringar Agio och/eller Esri Finansiering/övergripande ansvar Länsstyrelsen? Landstinget? Licensfinansierat?

Idag? Point of Contact (POC) Örjan & Andreas Utbildning Örjan & Andreas Programunderhåll/uppdateringar Agio Finansiering Löpande av den som efterfrågar Övergripande ansvar Örjan, Andreas och Regionplanekontoret (temporärt)

Törs vi börja använda MatrixGreen? Ja! - efterfrågan styr förvaltningen Fullt fungerande prototyp Låg inlärningströskel Inga nya teorier - ny tillämpning baserat på befintliga ekologiska teorier Förvaltningsmodell klar innan sommaren (målsättning) Gratis! Registrera er via e-post till Örjan eller Andreas och få instruktioner om nedladdning