Projekt Falbygden. Blommor, träd, bryn och igenväxning hjälp att bedöma värdetillägg

Relevanta dokument
Projekt Falbygden. Blommor, träd, bryn och igenväxning hjälp att bedöma värdetillägg

Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin

Projekt Falbygden. pilotprojekt för värdebaserade miljöersättningar

Plantor för markmiljöer

Naturvärdesinventering Väg 157 Marbäck

Plantor för markmiljöer

ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR. Vildinsamlade och odlade i Sverige. Pratensis AB

PLANTOR FÖR MARKMILJÖER

En liten krysslista för stora och små

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

Vegetationskartering Högarp

Trafikverkets arbete med biologisk mångfald - Artrika vägmiljöer. Anna Wadensjö

Trädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,

Skötselplan för naturreservatet Bestorp i Falköpings kommun

Gräsröjarens effekt på floran i en artrik slåttermark

Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn.

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

Infoblad Orkesta kyrkogårdsområde Text samt foto: Cristian Jaramillo. Mindre växter

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Artlista över kärlväxter inom HNF s skötselområde

Bestorps naturreservat och friluftsområde

Författare: Maria Pettersson

Förslag på kompensationsåtgärder och uttalande om naturvärden

Uppföljning av flora i gräsmarker

På en fastighet i Bårabygd, drygt halvannan

blomstrande gobeläng växtlista

När jag var liten pojke på 1940-talet

SLUTRARAPPORT ODLING + VATTENHANTERING GRÖNA FASADER VAJERSYSTEM + FÖNSTER. hauschild+siegel Klippern 3 BiodiverCity LÄGENHET RADHUS FÖRKLARINGAR

Objekt för insåddsförsök 2015 Bilaga 4 Kartor, frömängder, linjer och punkter.

Fenologimanual. instruktioner för växtfenologiska observationer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Gräsröjaren bättre än sitt rykte!

Naturvärdesinventering av småbiotoper vid Slagsta, Eskilstuna kommun

Florainventering och naturvärdesbedömning av fyra områden i Stenkullen

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Vildbina behöver hjälp! Naturinformation. Rapport 2014:1

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Slutversion. Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé längs Fyrislundsgatan, Uppsala

Infoblad Frösunda kyrkogårdsområde Text samt foto: Cristian Jaramillo. Mindre växter. Gullviva [olika färg hybrider] (Primula veris)

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Bränning av åkerholmar i slättbygd för biologisk mångfald. Delredovisning 2012 Petter Haldén, HS Konsult AB

Den nya floran. Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

Effekter av naturvårdsåtgärder på kalkhällmarkerna en uppföljande växtinventering 2013

Biologisk mångfald på Frösunda kyrkogård

Exempel på målbeskrivningsplan. Tät flerskiktad bokskog. Tät enskiktad bokskog

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

NATURVÄRDESINVENTERING 2015

Cykelhyllningen. - ett mobilt grönt cykeltak. melica

Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga

Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden.

Skötselplan för Broborg, Knivsta kommun

Sammanställning av Inventering på Vallentuna kyrkogård; Vallentuna Församling 2013

Naturvärdesinventering Otterbäcken

KV PROSTEN. Landskapsåtgärder rev Landskapsarkitektur

Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet

Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

EKSJÖHOVGÅRDSÄNGEN GESTALTNINGSPROGRAM

Förslag på buskar och små träd till fyrkantsplanteringarna i 60-området

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna

Kärlväxtfloran på A3-området i Norra Åsum Inventering juli 2006 Kjell-Arne Olsson

Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1. Samköpsväxter Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 ROSOR... 5 BUSKAR... 6 TRÄD...

Naturvårdsåtgärder i stationsmiljöer och längs linjer

Blåklint. Älskat åkerogräs. Årets växt Svenska Botaniska Föreningen

Kärlväxtinventering i Femöre naturreservat Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel

Ingaryd/Åkerby-rundan vid Tenhult

21 Hägg - Prunus padus

NATURVÄRDESINVENTERING VÄSTER OM KSS, SKÖVDE, VÄSTRA GÖTALAND

Vildbin i Västra Götalands län

Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun

Gynna dagfjärilarna! Naturinformation. Rapport 2014:3

Naturinventering av Wijk Oppgård

PM - naturvärdesbedömning av trädklädd betesmark vid Vallsjö

Biologisk mångfald på Markims kyrkogård

Så fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa. Maria Nilsson

Gotlands Botaniska Förening bildades 1980 (tidskrift Rindi = murgröna), driver sedan 1983 Projekt Gotlands Flora

Ängsvegetation. Fördelar med ängsvegetation. Med våra system för ängsvegetation kan en naturlig miljö snabbt skapas.

FotoFlora. Maria Rehnberg. Våtarv - Stellaria media

Inventering av lundflora vid Råstasjön

Inventering av artrika vägkanter vid Ånimmen sammanställning och analys

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

VÅR/SPRING Make your house a home!

Slutversion. Skötselplan för naturmarken i norra Hjorthagenparken

Naturvärden vid Kärnekulla

Förslag på kreotoper i parkmiljö/grönområde vid Börje tull, Uppsala kommun

Nyckelelement Frekvens Diameter

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Naturvärdesinventering (NVI) för Ormbacka med anledning av detaljplan. Järfälla kommun

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Skötselplan för tätortsnära natur i Vessigebro

Färdig Ängsmatta Örtpluggplantor Ängsfröblandningar. Sidan 74 Sidan 76. Sidan 78

GRÖNYTEFAKTOR FÖR POTTHOLMEN etapp 1

911. Trädklädd betesmark

Perennmatta. Perennmatta

Biologisk mångfald på Orkesta kyrkogård

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Botanisk inventering av några gräsmarker i Nackareservatet, Stockholms län

Transkript:

Projekt Falbygden Blommor, träd, bryn och igenväxning hjälp att bedöma värdetillägg Version 2017

Signalblommor Två värdenivåer: 5-9 arter eller minst 10 arter. Om det finns en rödlistad eller hotad art kommer man direkt upp i den högre värdeklassen. Signalblommorna indikerar att marken där de växer är fri från högt fjolårsgräs, hallonsnår eller liknande. Flera av dem är även attraktiva för pollinatörer. Blodrot Blåklocka Blåsippa Daggkåpa Förgätmigej Gråfibbla Gullviva Gulmåra Gökärt Höstfibbla Johannesört Klöver Käringtand Liljekonvalj Mandelblomma Prästkrage Rödklint m.fl. Röllika Smultron Teveronika Tusensköna Viol Vitsippa Vädd Ängskovall Ärenpris

Projekt Falbygden - Egenkontroll av signalblommor Namn: Personnr: År: Blockid 4 sista siffrorna Löpnr på karta Antal Fotograferad rödlistad eller fridlyst art (namn) Egenkontroll av signalblommor För protokoll över vilka blommor som du har vid dina element och i dina bryn. Du behöver inte skicka in protokollet, men vid en kontroll ska du kunna visa upp det. Signalblommorna reagerar snabbt på skötselförändringar så du ska uppdatera protokollet årligen. Blodrot Blåklocka Blåsippa Daggkåpa Förgätmigej Gråfibbla Gullviva Gulmåra Gökärt Höstfibbla Johannesört Klöver Käringtand Liljekonvalj Mandelblomma Prästkrage Rödklint m.fl. Röllika Smultron Teveronika Tusensköna Viol Vitsippa Vädd Ängskovall Ärenpris

Blodrot Potentilla erecta 4 gula kronblad, blad 3-fingrade. Någon eller några dm hög. Öppen, frisk-fuktig, mager gräsmark. Juni-augusti.

Blåklocka Arter inom släktet Campanula Karaktäristiskt himmelsblå, klocklika blommor. Stjälk med mjölksaft. Öppen-halvöppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad mark. Juni-september. Övrigt: Liten blåklocka är vanligast, följd av stor blåklocka. Nässelklocka (med nässellika blad) förkommer i bryn. Knölklocka är snarast ett ogräs men räknas för enkelhets skull ändå. Liten blåklocka Stor blåklocka

Blåsippa Hepatica nobilis Omisskännlig vårblomma. De karaktäristiska treflikiga bladen övervintrar. Halvöppen, frisk, mullrik mark gärna skogsbryn. April-maj.

Daggkåpa Arter inom släktet Alchemilla Stora runda blad med 5-11 flikar. Gröngula blommor. Öppen, torr-fuktig, mager-gödselpåverkad gräsmark. Mycket vanlig även på triviala renar om hög vegetation hålls undan. Juni-juli. Övrigt: Många snarlika arter. Alla räknas.

Förgätmigej Arter inom släktet Myosotis 5 ljusblå kronblad, små gula knölar i kronpipen. Öppen-skuggig, torr-fuktig, mager-gödselpåverkad gräsmark. Maj-augusti. Övrigt: Flera snarlika arter. Alla räknas.

Gråfibbla Hieracium pilosella Mattbildande, max 2 dm hög. Gula blomkorgar. Bladlösa och ogrenade stjälkar. Bladundersidorna är gråa av korta hår. Öppen, torr, mager gräsmark; ofta invid stenar. Maj-augusti. Övrigt: Lik mattfibbla; även den räknas.

Gullviva Primula veris Klocklika, gula. Stora ovala blad med tvär bas. Halvöppen, torr-frisk, mager-näringsrik gräsmark. Särskilt bryn och åkerholmar. April-maj.

Gulmåra Galium verum 10-40 cm. 8 barrlika blad i krans. Många gula småblommor i stora samlingar på varje växt. Varje småblomma har 4 kronblad. Öppen, torr, mager gräsmark. Juli-augusti. Övrigt: Släkt till stormåra och vitmåra. Dessa är mer av ogräskaraktär och räknas inte. Deras blad är inte barrlika och deras blommor är vita.

Gökärt Lathyrus linifolius Ärtväxt, någon eller några dm hög, med 3-6 blåvioletta blommor i klase. Bladen är sammansatta av 2-4 par av långsmala småblad. Halvöppen, torr-frisk, mager gräsmark. Särskilt bryn och åkerholmar. Maj-juni.

Höstfibbla Leontodon autumnalis 1-4 dm hög. Gula, 2-3 cm breda blomkorgar. Bladlös och fågrenad stjälk. Bladen liknar rucola och bildar rosetter på marken. Öppen, torr-frisk, mager-gödselpåverkad gräsmark; även på grus. Juli-oktober.

Johannesört Arter inom släktet Hypericum 2-7 dm hög. 5 gula kronblad och många ståndare. Stjälken är något förvedad. Bladen är ovala och sitter mittemot varandra. Öppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Ofta sandiga eller grusiga partier. Juli-september. Övrigt: Äkta Johannesört och fyrkantig Johannesört är i särklass vanligast, men det finns en handfull snarlika arter och alla räknas.

Klöver Trefingrade blad. Blommor i huvud. Arter inom släktet Trifolium Öppen, torr-frisk, mager-gödselpåverkad gräsmark. Även klöver som härrör från odling är bra skötselindikatorer. Maj-september. Övrigt: Utöver vit- och rödklöver är harklöver mest iögonfallande; växer på sandig mark och känns igen på sina ludna blommor. I de flesta gräsmarker förekommer jord- eller trådklöver vilka känns igen på sina små gula blommor. För enkelhets skull räknas även lusern (arter inom släktet Medicago). Klöver gynnar pollinatörer. Jordklöver Harklöver Harklöver Vitklöver Humlelusern Skogsklöver

Käringtand Lotus corniculatus 1-4 dm hög ärtväxt med 4-7 gula blommor i klase. Klöverlika blad. Öppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Juni-juli.

Liljekonvalj Convallaria majalis Stora ovala blad med blank undersida, ofta i utbredda bestånd. 6-12 klocklika vita blommor i klasar. Halvöppen, torr-frisk, mager mark. Typisk brynväxt. Maj-juni.

Mandelblomma Saxifraga granulata 1-3 dm hög. 5 vita kronblad. Njurlika skaftade blad i rosetter på marken. Klibbiga (glandelhåriga) stjälkar. Öppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Särskilt sandiga eller grusiga åkerholmar. Maj-juni.

Prästkrage Leucanthemum vulgare Karaktäristiska blomkorgar med vita strålblommor och gula rörblommor. Avlånga tandade stjälkblad, spatellika rosettblad. Öppen-halvöppen, frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Juni-augusti. Övrigt: Ej att förväxla med baldersbrå vars blad påminner om dillblad.

Rödklint Centaurea jacea Runda, 1-3 cm breda blomkorgar med långa rödlila strålblommor. Stjälk 3-10 dm hög, fågrenig och med blad. Öppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Juli-september. Övrigt: Lik väddklint; även den räknas. Rödklinten har långa smala blad. Väddklinten har parflikiga blad. Båda är attraktiva för fjärilar, bin och humlor.

Röllika Achillea millefolium Klasar av många vita-aningen rödlätta småblommor. Några dm hög. Karaktäristiska småflikiga blad både på stjälken och på marken. Öppen, torr-frisk, mager-gödselpåverkad mark. Mycket vanlig även på triviala renar om hög vegetation hålls undan. Juni-oktober.

Smultron Fragaria vesca Bär och blommor omisskännliga. Blad sammansatta av tre småblad. Öppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Maj-juli. Övrigt: Även backsmultron och parksmultron räknas. Backsmultron är exklusivt knuten till torra, magra och kalkrika gräsmarker. Parksmultron härrör från odling.

Teveronika Veronica chamaedrys 4 klarblå kronblad. Små blomklasar på långa skaft från bladvecken. Blad mitt emot varandra på stjälken som är 1-3 dm hög och hårig längs två rader. Öppen-halvöppen, frisk, mullrik-något gödselpåverkad gräsmark. Maj-augusti. Övrigt: Kallas även mormors glasögon.

Tusensköna Bellis perennis Max någon dm hög. Karaktäristiska blomkorgar med vita strålblommor och gula rörblommor. Bladrosetterna övervintrar. Öppen, torr-frisk, ofta gödselpåverkad mark. Gräsmatteblomma. Mycket vanlig även på triviala renar om hög vegetation hålls undan. Mars-november.

Viol Arter inom släktet Viola Fjärilslika blommor i blått (styvmorsviol även i gult) som sedan bildar kapslar. Stjälk högst någon dm hög. Hjärtlika blad. Öppen-halvöppen, torr-fuktig, mager-något gödselpåverkad mark. Mars-oktober (varierar mellan arter) Övrigt: Luktviol blommar tidigt på våren och är vanlig på gräsrenar. Styvmorsviol blommar april-oktober på torra, öppna jordplättar. Skogs- och lundviol är vanliga i bryn april-juni. Ängsviol blommar maj-juni på välhävdade gräsmarker. Övriga arter är mindre vanliga i bryn och på gräsmarker, men alla violer räknas. Styvmorsviol Skogsviol

Vitsippa Anemone nemorosa Omisskännlig vårblomma. Halvöppen, frisk, mager mark. Typisk i hävdade brynmiljöer. April-maj.

Vädd Kanutia arvensis m.fl. 2-8 dm hög. Platta, violetta och flera cm breda blomställningar. Åkervädd som är vanligast har stora, parflikiga stjälk- och rosettblad (OBS se mer under övrigt). Öppen-halvöppen, torr-frisk, mager gräsmarkmark. Juni-september. Övrigt: Lik ängsvädd och fältvädd; även dessa räknas. Ängsvädd har enbart oflikade blad. Fältvädd har enbart flikiga blad. Väddar är attraktiva för fjärilar, bin och humlor. Ängsvädd Åkervädd

Ängskovall Melampyrum pratense Avlång, trattlik krona med en gul mynning som övergår i en vit pip. Hela avlånga blad som sitter mittemot varandra på stjälken. Någon-några dm hög. Halvöppen, torr-frisk, mager mark. Typisk i bryn. Juni-augusti. Övrigt: Lik skogskovall; även den räknas. Skogskovallen har en kortare och vanligen helgul krona.

Ärenpris Veronica officinalis 4 blekblå kronblad. Blommor samlade i axlik klase i toppen av ett 1-3 dm högt blomskaft. Hårig, krypande stjälk (revor) med äggrunda, finsågade blad mittemot varandra i markplan. Öppen-halvöppen, torr, mager gräsmark. Särskilt hävdade bryn och åkerholmar. Juni-augusti.

Rödlistade eller fridlysta arter Alla rödlistade eller fridlysta örter räknas. Några relativt vanliga exempel är smörboll, backsippa, nattviol, backtimjan och jordtistel. Alla är de känsliga för igenväxning och gödsling. Smörboll Backsippa Nattviol Backtimjan Jordtistel

Rödlistade eller fridlysta arter Följande lista täcker i princip alla rödlistade eller fridlysta örter som skulle kunna påträffas i bryn eller renar i pilotområdet. Backklöver Backsippa Backsmörblomma Backtimjan Bolmört Desmeknopp Gulsippa Jordtistel Klasefibbla Korskovall Kung Karls spira Lummerväxter Mjukdån Orkidéer Solvända Slåtterfibbla Slåttergubbe Smalbladig lungört Smörboll Sommarfibbla Toppljungfrulin Trollsmultron Desmeknopp Slåttergubbe

Värdeträd Två värdenivåer: 3-5 individer eller fler än 5 individer. De flesta värdeträden är bärande och blommande. De är därmed viktiga för fåglar och insekter. Gamla träd har ytterligare kvaliteter, liksom hamlade träd. Minst 0,5 dm i brösthöjd: Hamlade lövträd Apel En Sälg, vide, pil Fågelbär, hägg, körsbär, slån Lönn Hassel Rönn, oxel Fläder Hagtorn Apel (Malus sp.) Minst 5 dm i brösthöjd: Jätteträd alla arter Högstubbar alla arter OBS: Stammar inom 1 m = 1 individ En (Juniperus communis)

Sälg, vide, pil Salix sp. Sälg m.fl. blommar tidigt på våren och är livsviktig för bin och humledrottningar. Gamla sälgstammar är attraktiva för hållevande fåglar. Sälg Pil

Fågelbär, hägg, körsbär, slån Prunus sp. Fågelbär Hägg Slån

Lönn Acer platanoides Blommar tidigt på våren och är viktig för bin och humledrottningar.

Hassel Corylus avellana

Rönn, oxel Sorbus sp. Oxel Rönn

Fläder Sambucus nigra

Hagtorn Crataegus sp.

Exempel på bryn Värdetillägg om minst halva brynlängden består av en variation av öppna ytor, buskage och olikåldriga träd. Idealbryn Ej idealbryn, men sammantaget ok Homogent Varierat

Exempel på igenväxning linjeelement Värdetillägg om högst 25 procent av elementlängden är bevuxen med träd, buskar eller sly.

Exempel på igenväxning punktelement Värdetillägg om högst 25 procent av elementytan är bevuxen med träd, buskar eller sly. Bedöm strax ovanför marken. Ej krontäckning. Tillägg Ej tillägg