TRVR Alternativa material Trafikverkets tekniska råd för alternativa material i vägkonstruktioner TRV 2011:061

TRVR Alternativa material Trafikverkets tekniska råd för alternativa material i vägkonstruktioner TRV 2011:061

Titel: TRVR Alternativa material Publikationsnummer: TRV 2011:061 Utgivningsdatum: Mars 2013 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Åsa Lindgren, Peter Dittlau Uppdragsansvarig: Per Andersson Tryck: Trafikverket Distributör: Trafikverket, telefon: 0771-921 921. ISBN: 978-91-7467-465-1 2

TRVR Alternativa material 2011:061 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Allmänt... 2 1.2 Benämningar och beteckningar... 2 2 Masugnsslagg... 3 2.1 Allmänt... 3 2.2 Projekteringsförutsättningar... 4 2.3 Konstruktiv utformning... 6 3 Krossad betong... 7 3.1 Allmänt... 7 3.2 Projekteringsförutsättningar... 7 3.3 Konstruktiv utformning... 9 4 Asfaltgranulat... 10 4.1 Allmänt... 10 4.2 Projekteringsförutsättningar... 10 4.3 Konstruktiv utformning... 11 4.4 Råd för material, utförande och kontroll... 11 5 Referenser... 14

2 2011:061 TRVR Alternativa material 1 Inledning TRVR Alternativa material innehåller råd och information, för konstruktion av vägar med masugnsslagg, krossad betong eller asfaltgranulat, som avser att underlätta och i vissa fall förtydliga de krav som ställs i TRVK Alternativa material. Dessa råd riktas till den som projekterar. Undergrund och underbyggnad behandlas i TK Geo. Övergripande krav och råd finns beskrivna i VVFS 2003:140, 2004:31 samt IFS 2009:2 Bilaga A. Dessa bör anges i uppdragsbeskrivningen till projekterande konsult. Materialen ska uppfylla kraven i TDOK 2012:22 Material och varor krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen. 1.1 Allmänt Syftet med denna publikation är att beskriva tekniska och miljömässiga egenskaper och hur materialet ska användas så att dess positiva egenskaper nyttjas optimalt. Att använda restprodukter och alternativa material kan spara naturresurser och minska transportarbetet, men samtidigt måste materialrelaterade miljörisker värderas och hanteras. Krav på material, utförande och kontroll anges i TRVKB 10 Alternativa material. Beskrivningar upprättas enligt AMA Anläggning med tillägg och ändringar enligt senaste utgåvan av TRVAMA Anläggning. 1.2 Benämningar och beteckningar Benämningar som används i detta dokument är de samma som används i TRVK Alternativa material.

TRVR Alternativa material 2011:061 3 2 Masugnsslagg 2.1 Allmänt I vägkonstruktioner, även gång- och cykelvägar, kan hyttsten användas som material till obundna överbyggnadslager och underbyggnad se figur 2.1-1. Hyttsten kan också användas som andra fyllningsmassor, sådan användning omfattas inte av denna publikation. Beläggning Bärlager Förstärkningslager Underbyggnad Skyddslager Figur 2.1-1 Principiell uppbyggnad av överbyggnad Materialbeskrivning Masugnsslagg uppkommer vid tillverkning av råjärn i masugnar. I Sverige finns det två produktionsställen; Luleå och Oxelösund. Till masugnen sätts huvudsakligen pellets i form av järnoxider samt kalksten och kol/koks. Blandningen hettas upp till ca 1 500 C varefter råjärn och masugnsslagg tappas ur för att förädlas var för sig. Den flytande slaggen kan kylas på två sätt. En långsam avkylning ger ett kristallint material som då det krossats till lämpliga sorteringar säljs under namnet Hyttsten. Kyls slaggen däremot snabbt i vatten erhålls en granulerad, mer amorf (glasig) produkt som benämns hyttsand. Hyttsand behandlas inte i den här publikationen. Beroende på i vilken typ av masugn, och därmed på vilken ort, som masugnsslaggen produceras erhålls skilda typer av slagg. En anledning till detta är skillnaden i ugnarnas s.k. blästertryck. Detta ger olika fysikaliska egenskaper hos slaggen som i sin tur leder till att mineralogin och till viss del också miljömässiga egenskaper skiljer hos hyttsten från olika masugnar. Speciella egenskaper hos hyttsten Packningsmekanismen hos hyttsten skiljer sig från dem för naturlig ballast. Det är exempelvis positivt att en viss nötning av hyttstenen sker vid packningen eftersom det öppnar upp nya ytor på kornen där hyttstenen kan efterbinda. Målet med packningsarbetet är att det ska

4 2011:061 TRVR Alternativa material vara så dimensionerat att högsta möjliga bärighet uppnås utan att kornen nöts och krossas onödigt mycket. Bärigheten för ett hyttstenslager påverkas både av en viss efterbindning som uppstår vid själva packningsarbetet och höjer bärigheten, samt en långsammare bärighetsökning tiden efter packningen. Det är oklart vilken av dessa processer som är av störst betydelse för den slutgiltiga bärigheten. Efterbindningens variation i djupled för varje packat lager är heller inte helt utredd. Erfarenhet har visat att de packningsrekommendationer som gäller för naturlig ballast också fungerar bra för packning av hyttsten. Omfattningen av packningsarbetet ska minst motsvara det för naturlig ballast. Den maximala linjelasten bör dock begränsas. Hyttsten liknar naturgrus och krossat berg, men har några egenskaper som avviker: Hyttsten har lägre värmekonduktivitet än naturgrus och krossat berg, vilket kan vara både positivt och negativt ur vägbyggnadssynpunkt. Material nära slitlagret måste ha tillräckligt hög värmekonduktivitet för att minska risken för oväntad frosthalka. På större avstånd från slitlagret är det positivt med låg värmekonduktivitet eftersom det ger ett förbättrat tjälskydd. Packningsarbetet medför att andelen finmaterial ökar. Även om finmaterialhalten ökar något är hyttsten normalt så väldränerat och öppet även efter packning att tjälfarligheten inte påverkas av packningsarbetet. Finmaterialet i hyttsten har en hydrauliskt bindande effekt (p.g.a. cementliknande reaktioner) som kan bidra till att höja lagrets bärighet. Finmaterialet i naturlig ballast har motsatt effekt. Hyttsten innehåller svavelföreningar som ger den en karaktäristisk lukt. Lukten är ofarlig. Både svavelföreningar och basiska oxider (kalk) kan lakas ut och bidra till lokala och temporära ph-förändringar och utfällningar. 2.2 Projekteringsförutsättningar I detta kapitel beskrivs hur olika materialparametrar bör hanteras vid dimensionering av vägkonstruktioner med hyttsten. 2.2.1 Användning med hänsyn till miljöpåverkan De miljöeffekter som kan förknippas med hyttsten är lokala phförändringar, utlakning av svavel samt lukt. Lakvatten som inte

TRVR Alternativa material 2011:061 5 längre står i kontakt med hyttstenen kan uppvisa ett lågt ph då utlakade sulfider oxideras till sulfat, en ph-sänkande process. Samtidigt med sulfider lakas basiska oxider från slaggens kalkinnehåll ut. Denna process neutraliserar ph-sänkningen och höjer ph i lakvattnet. Vilken process som dominerar beror på förutsättningarna för laksituationen och bestäms av konstruktionens avvattning och dränering samt omgivningens yt- och grundvattenförhållanden. Surt lakvatten (d v s lågt ph) kan bidra till ökad lakning av metaller i omgivningen. Koncentrationerna av metaller i hyttsten är överlag i nivå med eller lägre än i bergkross, undantaget vanadin. Några effekter av metallutlakning från hyttsten har inte uppmärksammats. Vid förhållanden med stillastående dikesvatten kan utfällningar uppstå. Dessa kan t ex uppstå om vägens dränering inte fungerar tillfredsställande och vid höga grundvattennivåer som ger stillastående vatten. Utfällningarna är temporära och ofarliga. I en belagd väg sker den huvudsakliga infiltrationen av nederbörd i stödremsa och dikesslänt och materialet i den delen av konstruktionen är därför mest exponerat för lakning. Brunnar belägna nedströms en vägkonstruktion med hyttsten bör inte ligga närmare än 50 m från vägmitt. Täta jordar ger en långsammare infiltration och grundvattenbildning vilket medför större förutsättningar för ytavrinning. Skyddsvärdet hos den recipient som tar emot det avledda vattnet bör därför vara känd. 2.2.2 Dimensioneringsförutsättningar 2.2.2.1 Bärighet 2.2.2.2 Tjäle 2.2.2.3 Mekanisk beständighet 2.2.2.4 Frostbeständighet 2.2.2.5 Densitet Torr skrymdensiteten kan variera mellan 1,6 och 2,3 och kan justeras för den lokalt förekommande hyttstenen.

6 2011:061 TRVR Alternativa material 2.3 Konstruktiv utformning 2.3.1 Underbyggnad och övriga fyllningar 2.3.2 Skyddslager 2.3.3 Förstärkningslager 2.3.4 Bärlager Hyttsten bör undvikas i bärlager eftersom hyttsten har för låg värmekonduktivitet för att placeras så högt upp i vägkroppen. Dessutom kan de höga påkänningarna i bärlagret medföra en oacceptabelt stor nedkrossning av hyttstenskornen.

TRVR Alternativa material 2011:061 7 3 Krossad betong 3.1 Allmänt Krossad betong kan användas som ett obundet material i vägkonstruktionen som alternativ till sten- och bergmaterial. I en vägkonstruktion (även gång- och cykelvägar) kan krossad betong användas som material till obundna överbyggnadslager, underbyggnad och andra fyllningsmassor (t.ex. bullervallar mm), se figur 1.1-1, TRVK Alternativa material. Återanvänd krossad betong har använts under många år som obundna material i belagda vägar. Det har visat sig att belagda vägar med återanvänd krossad betong av god kvalitet i konstruktionen har en större bärförmåga än en vägkonstruktion med krossat berg eller grus. Materialbeskrivning Restbetong kommer från fabriksbetong eller betongvarufabrik och utgörs av överbliven betong eller betongvaror från tillverkning. Rivningsbetong är material från ett rivet byggnadsverk, t.ex. hus, bro eller betongbeläggning. Krossad betong kan till sitt ursprung övergripande kategoriseras som restbetong och som rivningsbetong beroende på ursprung. De tekniska egenskaperna hos krossad betong är främst beroende av ursprungsbetongens tryckhållfasthet, ålder och förmåga att åter hydratisera. En annan faktor är renheten d.v.s. frånvaro av andra material än cementpasta och ballast av krossat berg eller naturgrus. En betong med hög tryckhållfasthet och liten föroreningsgrad ger krossad en ballast av hög kvalitet för användning i vägbyggnad. Krossad betong kan med tiden uppvisa efterbindande egenskaper (cementeringseffekt), vilket ökar styvheten och stabiliteten i materialet. 3.2 Projekteringsförutsättningar I detta kapitel beskrivs hur olika materialparametrar bör hanteras vid dimensionering av vägkonstruktioner med krossad betong. 3.2.1 Användning med hänsyn till miljöpåverkan TDOK 2012:22 är Trafikverkets styrande riktlinje som omfattar krav och kriterier avseende farliga ämnen i material och varor som används i Trafikverkets verksamhet.

8 2011:061 TRVR Alternativa material Bedömningen baseras på ett antal egenskapskrav som produkterna måste klara, och det är leverantören själv som svarar för bedömningen. Lagstiftning I Miljöbalken (1998:808) 15 kap. 1 definieras avfall som varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. I de fall Krossad betong betraktas som avfall ska en anmälan för användning av avfall för anläggningsändamål göras till respektive Kommuns miljönämnd. Hantering av avfall regleras i Miljöbalken 15 kap. 18-27. Miljöbalkens definition av begreppet hantering av avfall innefattar förutom återvinning även insamling, transport samt bortskaffande av avfall. 3.2.1.1 Restbetong Restbetong innehåller normalt inte andra ämnen eller föreningar än de som kommer från ballasten respektive cement (kadmium, bly, krom m.m.). 3.2.1.2 Rivningsbetong Rivningsbetongen kan förutom de ämnen som finns i själva betongen (kalcium, kisel, aluminium, kadmium, krom m.m.) också innehålla: asbest (brandskydd, värmeisolering m m), klorfluorkarboner CFC (skumplast), kvicksilver Hg (elinstallationer), polyklorerade bifenyler PCB (fogmassor), bly Pb (rörskarvar), koppar Cu (elledningar, rör), föroreningar från industri (läckage av olja, PAH m.m.) m.fl. 3.2.2 Dimensioneringsförutsättningar 3.2.2.1 Bärighet 3.2.2.2 Tjäle Vid dimensionering av överbyggnadstjocklek med hänsyn till tjäldjup krävs kännedom om värmeledningsförmågan på fruset och ofruset material. För beräkning av tjäldjup krävs även kännedom om vattenkvoten och torrdensiteten alternativt vattenmättnadsgrad och porositet. 3.2.2.3 Mekanisk beständighet 3.2.2.4 Frostbeständighet 3.2.2.5 Densitet

TRVR Alternativa material 2011:061 9 3.3 Konstruktiv utformning Krossad betong bör beläggas med ett tätt bundet lager för att motverka inträngning av saltvatten. För att kunna nyttja materialets bärighetstillväxt bör inte lagertjockleken understiga 150 mm. Krossad betong kan p.g.a. sitt höga ph leda till korrosion på vägutrustning. 3.3.1 Underbyggnad och övriga fyllningar 3.3.2 Skyddslager 3.3.3 Förstärkningslager Om krossad betong används i förstärkningslagret bör bärlagret läggas ut och packas innan lagret av krossad betong har hunnit binda för mycket. 3.3.4 Bärlager Krossad betong undviks i bärlagret i en vägkonstruktion framförallt av två orsaker. Dels kan betongen vara känslig för saltinträngning och dels kan materialet påverkas av höga påkänningar, vilket ökar risken för nedkrossning. Krossad betong får dock användas i bärlagret för gång- och cykelvägar.

10 2011:061 TRVR Alternativa material 4 Asfaltgranulat 4.1 Allmänt Asfaltgranulat används till asfaltåtervinning eller i obundna lager. Uppgrävda eller frästa asfaltbeläggningar benämns returasfalt. Goda erfarenheter finns från ett antal vägar, gator och gång- och cykelbanor som följts upp i flera år. 4.2 Projekteringsförutsättningar I detta kapitel beskrivs hur olika materialparametrar bör hanteras vid dimensionering av vägkonstruktioner med asfaltgranulat. Bindemedelsrika frästa massor bör främst användas för återvinning till nya asfaltlager. Uppgrävda asfaltmassor kan vara lämpliga för bärlager eftersom innehållet av bitumen är lägre och andelen löst stenmaterial högre i jämförelse med frästa asfaltmassor. Bindemedelsinnehållet i asfaltgranulat ligger normalt mellan 3 och 6 %. Om massorna är uppgrävda (schaktmassor) ligger de i det lägre intervallet och om de är frästa ligger de ofta i det högre intervallet. Vid uppgrävning av asfaltlager kan en del stenmaterial från underliggande lager följa med massorna, vilket kan ge lägre bindemedelshalt än 3 %. Vid fräsning av bindemedelsrika slitlager kan bindemedelshalten hamna över 6 %. 4.2.1 Användning med hänsyn till miljöpåverkan 4.2.2 Dimensioneringsförutsättningar 4.2.2.1 Bärighet Utlagt, packat asfaltgranulat får väl så god styvhetsmodul som konventionellt material men stabiliteten kan till en början vara sämre, risken för efterpackning är mycket stor om materialet packats för dåligt. Faktorer som påverkar styvhet och stabilitet är halten bitumen i asfaltgranulatet, kornstorleksfördelningen hos granulatet, andelen fritt stenmaterial samt packningsgraden på det utlagda lagret. Lager av asfaltgranulat får med tiden, genom belastningen från trafikarbetet, en betydande hållfasthetsökning och materialet binder i många fall ihop till ett asfaltliknande lager.

TRVR Alternativa material 2011:061 11 4.2.2.2 Tjäle Efterpackningen från trafiken kan resultera i något mer spårbildning jämfört med konventionellt obundna bärlagermaterial. En viktig förutsättning för ett bra resultat är att utläggning och packning görs på ett noggrant och ändamålsenligt sätt. Vid vältningen har vatteninnehållet och temperaturen i massorna stor betydelse för packningsresultatet. I Sverige används statisk plattbelastning för kontroll av packning och bärighet av konventionella bärlager. Vid kontroll av asfaltgranulat påverkas resultatet av temperaturen i materialet pga bitumeninnehållet. Därför kan inte statisk plattbelastning användas vid packningskontroll av asfaltgranulat. 4.2.2.3 Mekanisk beständighet Eftersom stenmaterialet har använts till beläggning anses det ha tillräcklig mekanisk beständighet. 4.2.2.4 Frostbeständighet Eftersom stenmaterialet har använts till beläggning anses det ha tillräcklig frostbeständighet. 4.2.2.5 Densitet 4.3 Konstruktiv utformning 4.4 Råd för material, utförande och kontroll 4.4.1 Material Inget generellt krav på inblandning av makadam föreligger om asfaltgranulatet uppfyller kravet på kornstorleksfördelning och bindemedelshalten är 3-6 %. Om bindemedelshalten i asfaltgranulatet överstiger 6 % ska ballast blandas in så att den totala bindemedelshalten är maximalt 6 %. Inblandning av grovballast (makadam) eller finballast (0/4) kan behövas, dels för att uppfylla kravet på kornstorleksfördelning, dels för att förbättra stabiliteten i massorna Lämplig halt grovballast ligger mellan 10-30 % och finballast mellan 5 och 10 %.

12 2011:061 TRVR Alternativa material Om asfaltgranulat lagras utomhus kan vatteninnehållet variera mellan 1 och 7 % beroende på årstid, väderlek och materialsammansättning. Detta ska beaktas vid utläggningen och packningen av materialet. 4.4.2 Utförande 4.4.2.1 Utläggning Asfaltgranulat är som andra grövre, obundna vägmaterial relativt separationsbenägna, vilket ska beaktas vid hanteringen av massorna. Eftersom lager av asfaltgranulat är till en början mer deformationskänsliga än konventionellt bärlager bör ytan om möjligt ligga öppen en tid för trafik innan asfaltlagren läggs. Vid större byggen kan det vara bra att vänta med slitlagret något år och trafikera bindlagret. På så sätt kan första tidens spårbildning (efterpackningen) justeras när slitlagermassorna läggs. Risken för efterpackning är som störst på sommaren när temperaturen är hög i vägbanan. Efter en tids trafik brukar lager med asfaltgranulat hårdna till och bli mer okänsliga för deformationer. Ytan på utlagt asfaltgranulat blir förhållandevis tät, jämn och dammfri genom asfaltinnehållet och kan trafikeras utan problem. 4.4.2.2 Packningsutrustning Efter avslutad packning med stålvalsvält bör ytan gummihjulsvältas med några överfarter. Erfarenheter har visat att ca 5 överfarter med hög amplitud (och låg frekvens) följt av 5 överfarter med låg amplitud (och låg frekvens) ger det bästa resultatet. Typ av vältar och antalet vältöverfarter har stor betydelse för packningsresultatet. Stålvalsvältar packar materialet på djupet medan gummihjulsvältar tätar (knådar) till ytan och det övre skiktet. När provpackning genomförs ska en provyta läggas innan produktionen startas upp i full skala. Provytan ligger till grund för val av läggare (packningsenergi) och packningsinsats. Ytan bör vältas och densiteten kontrolleras i 5 punkter vid 3, 6, 9 och 12 överfarter. Det förfarande som ger högst torr skrymdensitet ska användas vid produktionen. En isotopmätare behövs för kontroll av skrymdensiteten. Vid testet måste vattenkvoten och bindemedelsinnehållet i materialet kontrolleras. Observera att bitumeninnehållet registreras som vattenhalt. Temperaturen vid provläggningen bör också noteras. Om temperaturen vid utförandet är avsevärt lägre än vid provpackning kan antalet överfarter behöva utökas.

TRVR Alternativa material 2011:061 13 4.4.2.3 Optimal vattenkvot Normalt ligger optimal vattenkvot på ca 6 %. Vattnets smörjande effekt på asfaltgranulatet är mycket viktigt för packningsresultatet och vidhäftningen mellan granulatkornen. 4.4.2.4 Temperatur Packningen av asfaltgranulat syftar inte bara till att materialet ska få så hög torr skrymdensitet (hög packningsgrad) som möjligt utan även till att granulatkornen ska kunna binda ihop till ett bundet lager. Denna effekt ökar markant vid högre temperatur. Det innebär att det bästa resultatet erhålls om massorna läggs ut på sommarhalvåret. 4.4.3 Kontroll

14 2011:061 TRVR Alternativa material 5 Referenser I detta avsnitt redovisas även de referenser som anges till TRVK Alternativa material, Publ 2011:060. Trafikverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk vid byggande av vägar och gator Vägverkets föreskrifter om tekniska egenskapskrav vid byggande på vägar och gator (vägregler) Vägverkets interna föreskrifter om tekniska egenskaper på vägar Vägverkets interna föreskrifter om tekniska egenskaper på vägar Trafikverkspublikationer 2004:31 2003:140 IFS 2009:2 IFS 2009:2 Bilaga A TRVK Alternativa material 2011:060 TRVKB Alternativa material 2011:062 TRVK Väg 2011:072 TRVKB 10 Obundna lager 2011:083 TK Geo 2011:047 TRVAMA Anläggning 10 2011:102 Trafikverkets riktlinjer för hantering av tjärhaltiga 2004:90 beläggningsmassor TDOK 2012:22 Material och varor krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen. Externa publikationer Masugnsslagg Arm M, Egenskaper hos alternativa ballastmaterial, - speciellt slaggrus, krossad betong och hyttsten, Lic-rapport KTH, Avdelningen för markoch vattenresurslära, Stockholm 2000 Arvidsson H, Treaxiell provning av hyttsten och granulerad hyttand, Vägoch banteknik, projektnummer 60636, VTI notat 53 2001 Carlsson H, Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand Inventering genom provbelastning, VTI notat 16 2008 Carlsson T, Miljöväg 94, Arboga, MEROX Oxelösund 1997 Ewertson C, Schouenborg B, Aurstad J, Provningsmetoder anpassade för återvinningsmaterial, Sprödhet, NORDTEST Projekt nr 1393-97, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Byggnadsteknik. SP-rapport 2000:14

TRVR Alternativa material 2011:061 15 Höbeda P, Ydrevik K, Arvidsson H, Bedömning av hyttsten som förstärkningslager genom dynamiskt treaxialförsök, projektnummer 60289, VTI notat 9 1995 Kirchmann H, Bergström L, Bedömning av hyttstenens inflytande på vegetationen nedanför väg 686 vid Ubbyn i Norrbotten, Institutionen för Markvetenskap, SLU Lind L, Sorption of Phosphorus and Heavy metals on blast furnace slag. SSAB Merox, 2001 Lindgren Å, Road Construction Materials as a Source of Pollutants, Department of Environmental Engineering, Division of Traffic Engineering, Doctoral Thesis 1998:05, Luleå University of Technology 1998 Lindmark Å, Ullberg J, Inriktning för användning av hyttsten vid vägbyggnad inom region norr, Dnr AL10 2003:613, 2003-03-03 Mårtensson B, Hyttsten som förstärkningslager, analys av fallviktsdata, VV konsult, KBB, 2003-09-22 Provningsmetoder för alternativa material till vägunderbyggnad, Vägverket, ISSN 1401, VV publ 2001:34 Rogbeck, Elander 1995, VÄG E4 Nyköpingsbro-Jönåker. Miljökonsekvenser vid användning av hyttsten, 1995-01-17, SGI, Linköping Schouenborg B., Aurstad J., Hagnestål L., Petursson P., och Winblad J. Test methods adapted for alternative and recycled, porous aggregate materials, Part 3 Water absorption, NORDTEST Project No. 1531-01, SP Swedish National Testing and Research Institute, Building Technology, SP-rapport 2003:24 Schouenborg B, Andersson H, Arm M, Carling M, Provningsmetoder för alternativa material till vägunderbyggnad. Denna rapport finns också i en bearbetad och avkortad version utgiven av vägverket (se ovan), SPrapport 1999:44 Stenberg F, Schouenborg B, Provningsmetoder anpassade för återvinningsmaterial, Kornstorleksfördelning, NORDTEST Projekt nr 1292-96, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Byggnadsteknik, SP-rapport 1997:08 Tossavainen M, Rutqvist S, Miljöstörning, väg 686 vid Ubbyn, 2008-03- 06, SSAB Tunnplåt Tossavainen M, Leaching Behaviour of Rock Materials and a Comparison with Slag Used in Road Construction, Lic-avhandling 2000:23 Luleå tekniska universitet Ullberg, J, Sundberg S, Provsträckor med alternativa material, Väg 597/597.01 Björsbyvägen, Resultat av fältundersökningar 1997-2001, VV konsult KBB, VV region norr, januari 2002 Ydrevik K, Utlåtande angående några sekundära mineraliska materials mekaniska egenskaper - Järnsand, masugnsslagg samt gråberg, 1998, VTI-utlåtande nr 652, 1998-03-05

16 2011:061 TRVR Alternativa material Krossad betong Arm M. 2000. Egenskaper hos alternativa ballastmaterial- speciellt slaggrus, krossad betong och hyttsten. Licentiatavhandling, Institutionen för anläggning och miljö, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Arm M. 2003. Mechanical Properties of residues as unbound road materials. Doctoral Thesis, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Carlsson H. 2001. Förstärkningslagermaterial av krossade betongslipers. VTI notat 76-2001, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping Carlsson H. 2001. Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg. VTI notat 68-2001, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping Carlstedt Sylwan J. 1999. Bygg- och rivningsavfall. Byggentreprenörerna Evertsson U., et al. 2000. Krossad betong, Tekniska och miljömässiga egenskaper baserade på försök vid Spillepeng. SYSAV Grönholm R. 1999. Betong i vägar - materialstudie. Boverket, Byggavdelning. ISBN 91-7147-530-3 Johansson B. 1998. Krossad betong som överbyggnadsmaterial fullskaleförsök. Rapport B 1998:8. Institutionen för geoteknik, Chalmers Tekniska högskola, Göteborg. Johansson H., Ydrevik K., Arvidsson H. 1996. Krossad betong ett material för användning i vägar och gator. VTI notat 1-1996, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping Ydrevik K. 1999. Återvägen, Råd och vägledning för återvinning av krossad betong som ballastmaterial i gator och vägar. VTI notat 67-1999, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping Ydrevik K. 1996. Krossad rivningsbetong som bär- och förstärkningslager i gatubyggnad. VTI notat 54-1996, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping Ydrevik K. 1996. Krossad betong som vägbyggnadsmaterial. VTI notat 46-1996, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping Ydrevik K. 1997. Utlåtande beträffande krossad vägbetongs mekaniska egenskaper och lämplighet som användning i bär- och förstärkningslager. VTI utlåtande Nr 644, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping Ydrevik K. 1998. Utvärdering av fallviktsmätning våren 1998 på Björsbyvägen, provsträckor med krossad betong. VTI utlåtande Nr 664, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping Ydrevik K. 1999. Förstärkningslagermaterial av krossade betongslipers Erfarenheter från provsträckor på väg 869 vid Stenstorp - Byggrapport. VTI notat 5-1999, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping Ydrevik K. 2000. Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong. VTI notat 69-2000, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping Ydrevik K. 2000. Förstärkningslagermaterial av krossade betongslipers Råd och vägledning för återvinning av krossad betong som ballast i gator och vägar Resultatrapport hösten 2000. VTI notat 65-2000, Väg och transportforskningsinstitutet, Linköping

TRVR Alternativa material 2011:061 17 Asfaltgranulat Jacobson T. 2002. Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager, del 1 karakterisering och egenskaper genom laboratoriestudier. VTI notat 31-2002. Jacobson T. 2007. Återvinning av tjärasfalt och krossad asfaltbeläggning vid motorvägsbygget på E4 via Markaryd. VTI notat 9-2007. Jacobson T. 2002. Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager, del 2 erfarenheter från produktion, gator/vägar och fältförsök. VTI notat 32-2002. Jacobson T., Waldemarson A. 2010. Återvinning av asfaltgranulat vid motorvägsbygget på E4, Markaryd. Uppföljningar åren 2005-2010. VTI notat 25-2010.

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se