Tror EU att bara män skapar hållbar Fred?

Relevanta dokument
IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

Redovisning av utvärderingsuppdraget ang. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 i GSFP-insatser

Hur långt bär resolution 1325?

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

Barnens Rättigheter Manifest

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Säkerhetspolitik för vem?

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

9101/16 /ss 1 DG C 1

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell

PRELIMINÄR DAGORDNING 2152:a mötet i STÄNDIGA REPRESENTANTERNAS KOMMITTÉ (Coreper II) Datum: Bryssel onsdagen den 13 september 2006 (kl. 11.

This document replaces JOIN(2018) 22 final of Change of the sensitivity level, deletion of the marking "LIMITED". Gemensamt förslag till

Utrikespolitiska institutet (UI )

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS-

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

Skyldighet att skydda

Europeiska Unionen. Historia talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Human Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

RÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER

15571/17 anb/ss 1 DG C 1

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och Granskningsperiod: oktober juni 2008

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Sveriges internationella överenskommelser

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018

1.4 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes med tillägg 3.7, 4.3, 5.3 och 6.1

RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna

Förslag till RÅDETS BESLUT

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i KÖPENHAMN ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 12 och 13 december 2002 BILAGOR. Bulletin SV - PE 326.

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114

Skyldighet att skydda

INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET

Bilaga FBA:s svar på uppdraget att bidra till Sveriges genomförande av Agenda 2030

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

CIG 57/1/03 REV 1 bs,if,mas,ck/mas,bs,ags/mr 1

För ett socialdemokratiskt Europa

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

m3m Resolution 1325 m3m y Grejen med Y Kvinnor, fred & säkerhet

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

P7_TA(2011)0155 Användningen av sexuellt våld i konflikter i Nordafrika och Mellanöstern

EU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering

För ett mer feministiskt parti. Handledning

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Genus, fred och säkerhet

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

Septemberbrev. brev

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

Protokoll AU Justerat Protokoll, IKFF: s AU den 26 juni 2009 kl

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras

14846/15 /cs 1 DG G 3C

Funktionshinderpolitiskt program

Bryssel den 12 september 2001

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

FÖRSLAG TILL RAPPORT

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Expertgruppens verksamhetsstrategi

FRED OCH SÄKERHET VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

Transkript:

Tror EU att bara män skapar hållbar Fred? Könsfördelningen i EU:s civila fredsbevarande insatser inom den europeiska säkerhetsstrategin, ESDP. Foto:Lucky Look/Alamy Text: Ulrika Lorentzi Preliminär version av rapport framtagen av Operation 1325 med stöd av Folke Bernadotte Akademin. operation 1325

Sammanfattning Nästan nio av tio är män bland den internationella personalen vid EU:s civila fredsbevarande insatser inom den europeiska säkerhetsstrategin, ESDP. De senaste två åren har kvinnor utgjort mellan 10 och 16 procent av den internationella personalen. Bland den personal som sekonderas, det vill säga rekryteras och betalas av medlemsstaterna, är könsfördelningen ännu skevare. Där är endast mellan 7 och 13 procent kvinnor. Bland den kontrakterade personalen, det vill säga personal anställd och betald av EU, varierar kvinnornas andel från 15 till 28 procent. Såväl EU som EU:s medlemsstater har ställt sig bakom FN:s resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Ett av målen i resolutionen är att öka kvinnors representation på alla beslutsnivåer inom fredsbevarande insatser. Det är uppenbart att EU och dess medlemsstater inte lever upp till sina åtaganden i resolution 1325. Operation 1325 föreslår följande åtgärder för att komma tillrätta med den skeva könsbalansen inom EU:s fredsbevarande insatser: Granska rekryteringsprocessen med ett genusperspektiv Hur ser annonser och utlysningar ut? Är de krav som ställs relevanta? Vilka kanaler används för att söka personal? Könsuppdelad statistik Enheten CPCC, Civilian Planning and Conduct Capability vid Europeiska unionens råds generalsekreterarsekretariat måste arbeta mer målinriktat med könsuppdelad statistik. Det behövs könsuppdelad statistik av olika yrkeskategorier och de olika medlemsländers personal för att se var bristerna finns och riktade insatser behöver göras. Det behövs även könsuppdelad statistik på de som söker tjänster och de som blir nominerade för att se om kvinnor sorteras ut under rekryteringsprocessen. Dessutom behövs könsuppdelad statistik för olika befattningar för att se om kravet från resolution 1325 om att öka antalet kvinnor på alla nivåer uppfylls. Sätt upp mål för könsfördelningen Sätt upp konkreta mål för jämnare könsfördelning och utvärdera målen kontinuerligt. Sekonderingsmätare Lägg ut information om könsfördelningen bland sekonderad personal uppdelat på land för att göra det synligt vilka länder som är framgångsrika och vilka som brister i sitt arbete med resolution 1325. Genusutbildning för rekryterande personal. Nominera både män och kvinnor Ställ krav på medlemsländerna att alltid föreslå både kvinnor och män när de nominerar personal till fredsbevarande insatser.

Inledning EU har ställt sig bakom FN:s resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Ett av målen i resolutionen är att öka kvinnors representation på alla beslutsnivåer inom fredsbevarande insatser. EU har tagit fram en handlingsplan för att implementera 1325 och i flera nyckeldokument betonas behovet av stärka arbetet med resolutionen 1. Europeiska unionens råd lyfter, i sina slutsatser om jämställdhetsintegrering i fredsbevarande insatser, fram behovet av att uppnå jämn könsfördelning i insatserna och uppmanar medlemsstaterna att ta bort hinder för kvinnors deltagande. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur EU och dess medlemsstater följer sina åtaganden vad gäller könsfördelningen bland personalen i civila fredsbevarande insatser inom ESDP (European Security and Defence Policy). Rapporten har tagits fram av paraplyorganisationen Operation 1325 2 inom ramen för projektet Women as Peace Agents the European Union and Civil Peace-Building med stöd från Folke Bernadotte akademin. Syftet med kartläggningen är bidra med en kompletterande och samlad bild av könsfördelningen inom EU:s civila fredsbevarande uppdrag. Resolution 1325 FN:s säkerhetsråd antog år 2000 resolutionen 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionen slår fast att kvinnors jämlika deltagande är nödvändigt för att uppnå varaktig säkerhet och fred. Säkerhetsrådet uppmanar enträget medlemsstaterna att: se till att kvinnor i ökad utsträckning deltar på alla nivåer i nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer för förebyggande, hantering och lösning av konflikter. Grundtanken är att kvinnor måste ha möjlighet att formulera de problem och de behov de har, och vara med och utforma lösningarna på problemen. I resolution 1325 uppmanas generalsekreteraren att tillsätta fler kvinnor som särskilda ombud samt att utveckla kvinnors bidrag till FN:s insatser, särskilt som militära observatörer, civil polis och experter i fråga om mänskliga rättigheter och humanitära insatser. 1 Council Secretariat, Implemetation of UNSCR 1325 in the context of ESDP, 11932/2/05, Rev 2, Brussels, 29 September 2005. Council of the European Union, General Affairs and External Relations: General Affairs 2760th Council Meeting, 14779 (Presse 302), Brussels, 13 November Check list to ensure gender mainstreaming and implementation of UNSCR 1325 in the planning and conduct of ESDP Operations () European Parliament resolution, Participation of women in peaceful conflict resolution (2000) European Parliament resolution, Women in armed conflict and their role in post-conflickt reconstruction (2005) 2 Sedan 2003 bedrivs ett samarbete för att stärka FN:s resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet mellan organisationerna Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, Kvinnor för fred, KfF, UNI- FEM Sverige, Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor, RIFFI och Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, SEK. Hösten bildades paraplyorganisationen Operation 1325 som idag har fem medlemsorganisationer och samarbetsavtal med Sveriges Kvinnolobby.

Resolutionen betonar även behovet av att integrera ett genusperspektiv i fredsbevarande insatser. Det innebär att skapa en medvetenhet om att kvinnors och mäns villkor och behov kan skilja sig åt och att fredsbevarande insatser måste anpassas efter det. Varför är könsfördelningen bland personalen viktig? Könsfördelningen bland personalen vid fredsbevarande insatser är en av punkterna i resolution 1325. Vid ett expertmöte i Wien 2005 om kvinnor i konfliktförebyggande arbete och krishantering nämns flera argument för varför det är viktigt att öka kvinnorepresentationen i fredsbevarande arbete 3. Ett argument är att kvinnor som arbetar i insatserna fungerar som förebilder för kvinnorna inom de områden där de arbetar. Ett annat att en högre andel kvinnor ökar insatsernas förmåga att nå ut till alla grupper i området och därmed blir insatserna mer effektiva. Inom politiken har ökad representation av kvinnor länge varit en viktig fråga. Det finns tre typer av argument för ökad kvinnorepresentation 4. Det första argumentet handlar om rättvisa och demokrati. Kvinnor utgör drygt hälften av befolkningen och bör vara representerade med ungefär 50 procent. Om de inte är det finns det skäl att tro att olika mekanismer hindrar dem från att delta. Det andra argumentet handlar om kvinnor som en resurs. Eftersom kvinnor och män i dag har olika erfarenheter så behövs bägge könen i beslutsfattandet för att samhället ska fungera så bra som möjligt. I fredsbevarande insatser lyfts ofta fram att kvinnor bland den internationella personalen är en resurs för att de lättare kan få kontakt med kvinnor i det landet där insatsen genomförs 5. Det tredje argumentet handlar om olika intresse. Det innebär att kvinnor och män, beroende på samhällets könsuppdelning, kan ha olika intressen och visioner och dessa bör företrädas på lika villkor. EU:s säkerhetspolitiska roll supermakt eller fredsmäklare? EU:s medlemsländer samverkar för att utveckla en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Det är ett mellanstatligt samarbete vilket innebär att de enskilda medlemsländerna har kvar kontrollen över sin utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik men de samarbetar i vissa frågor inom Europeiska unionens råd (som tidigare hette ministerrådet). 3 Expert Seminar Women in Conflict Prevention and Crisi Management, June 20, 2005, Vienna, Austria, Folke Bernadotte Academy, 2005 4 Hernes, Helga (1987) Women and the welfare state. Essays in state feminism. Norwegian University Press. Oslo. 5 Se till exempel Goda och dåliga exempel. Erfarenheter från arbete med FN-resolution 1325 i internationella missioner, Gender Force,

EU:s utrikes- och säkerhetspolitik (ESDP, European Security and Defence Policy) fastställs och genomförs av Europeiska unionens råd på grundval av riktlinjer som fastställts av Europeiska rådet. Genom det utrikespolitiska samarbetet kommenterar och agerar EU:s medlemsstater gemensamt i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Besluten om vad EU ska göra fattas normalt av Europeiska unionens råd (oftast rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser) med enhällighet som grundregel. Både medlemsstaterna och kommissionen har rätt att lägga fram förslag till rådet om vad de vill att EU ska göra. Ett exempel på gemensamt agerande är olika typer av civila och militära fredsfrämjande insatser i konfliktdrabbade områden. EU:s säkerhetspolitiska roll har varit under diskussion ända sedan EU bildades 6. Det finns två huvudlinjer, dels linjen att europeiska unionen är ett fredsprojekt, dels linjen att skapa en ny supermakt som kan mäta sig med USA. I Maastrichtfördraget, som trädde ikraft 1993, ingår ett mål om en gemensam utrikespolitik (GUSP). 2003 utökades den utrikespolitiska samordningen genom den europeiska säkerhetsstrategin Ett säkert Europa i en bättre värld. I säkerhetsstrategin konstateras att hoten mot EU inte är territoriella. Hot som identifieras är bland annat fattigdom, AIDS, brist på naturresurser, regionala konflikter, korruption, terrorism och organiserad brottslighet. Detta har lett till att EU tar en aktiv roll i internationella insatser t ex i Afganistan, Palestina, Kosovo och Kongo och att Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik har fått en förstärkt roll vid krishantering. Frågor om kvinnor, genus och jämställdhet nämns överhuvudtaget inte i säkerhetsstrategin. Trots den breda hotbilden, som kan ses som ett argument för att EU bör ta på sig rollen som en demokratiskapande fredsmäklare, ges fortfarande militära åtgärder mycket resurser. EU har ännu inte valt vilken säkerhetspolitisk roll unionen ska ha. Säkerhetsstrategin håller på att revideras. Europeiska unionens råds generalsekreterare Javier Solana, som även är den höga representanten för EU:s säkerhetspolitik, ska presentera den nya säkerhetsstrategin för Europeiska unionens råd i december. EU och resolution 1325 På europanivå har det tagits fram flera policydokument för att EU ska leva upp till resolution 1325. År 2000, samma år som 1325 antogs i FN, antog Europaparlamentet resolutionen 2000:2025 on the participation of women in peaceful conflict resolution. Därefter har det kommit ett antal resolutionen i parlamentet, bland annat resolution 2005:2215 on women in armed conflicts and their role in post conflict reconstruction. 6 Kaldor, Mary & Marlies Glasius, EU Security Architecture in Relation to Security and Development

Europeiska unionens råds sekretariat tog 2005 fram en handlingsplan för implementering av resolution 1325. Året därpå formulerades även en checklista för att säkra att ett genusperspektiv integreras i alla fredsbevarande insatser inom ESDP. Tyvärr är checklistan vagt formulerad och den saknar konkreta mätbara mål. Det finns två punkter som rör personalförsörjning. Dels en punkt om att insatsen, i den mån det är möjligt, ska inkludera personal med ansvar för genus- och jämställdhetsfrågor. Dels en punkt om att varje gång EU kallar personal till ESDP insatser ska följande text finnas med: The EU strives for an improved gender balance in ESDP operations, in conformity with UNSCR 1325. The General Secretariat (Head of Mission/The Operation Commander) encourages Contributing States and European Institutions to take this into account when offering contributions. Eftersom det yttersta ansvaret för säkerhetspolitiken ligger på medlemsländer är ländernas egna arbete för att uppnå resolution 1325 en viktig faktor för hur väl EU ska lyckas med sina åtaganden. Endast sju av EU:s 27 medlemsländer har tagit fram en handlingsplan för genomförandet av resolution 1325. De handlingsplaner som finns behöver även bli mer konkreta med mätbara mål och konkreta åtgärder för hur målen ska uppnås. EU:s fredsbevarande arbete inom biståndspolitiken EU-kommissionen ansvarar för hanteringen av det gemensamma EU-biståndet. Det Europeiska rådet, EU-toppmötena, där stats- och regeringschefer träffas, fattar beslut om inriktningen på politiken och om ramarna för EU-kommissionens budget för bistånd. Europaparlamentet är med och beslutar i frågor som rör budgeten, på geografiska och tematiska budgetområden. Biståndsministerrådets tar beslut inom EU:s utvecklingsspolitik. EU-kommissionen har inititativrätt i fråga om bistånd. Kompetensen är dock delad så att det som beslutas inom EU hindrar inte medlemsstaterna att bedriva bilateralt bistånd enligt nationella beslut. En del av EU:s biståndsinsatser är riktade till konfliktområden. Dessa insatser är även fredsbevarande. I vissa konfliktområden pågår insatser inom ramen för säkerhetspolitiken och biståndspolitiken sida vid sida. För en fullständig bild av könsfördelningen bland personalen i EU:s fredsbevarande arbete behövs alltså även en kartläggning av könsfördelningen bland personalen inom vissa av EU:s biståndsprojekt. Den kartläggningen har inte varit möjlig att göra inom ramen för den här rapport. Operation 1325 uppmanar dock EU-kommissionen att göra en sådan kartläggning.

Könsfördelning EU:s civila fredsbevarande insatser inom ESDP Ansvaret för personalförsörjningen till EU:s civila fredsbevarande insatser inom ESDP ligger på enheten CPCC, Civilian Planning and Conduct Capability. Enheten är knuten till generalsekreterarens kansli vid generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd i Bryssel. De ansvarar för planering, utveckling, ledning och granskning av EU:s civila ESDPinsatser. Vid enheten arbetar ungefär 60 personer. Från mars finns könsuppdelad statistik på personalen inom ESDP. Statistiken redovisas per insats samt totalt för alla ESDP insatser. Den är uppdelad på internationell och lokal personal. Den internationella personalen är uppdelad på sekonderad och kontrakterad personal. Sekonderad personal betalas och rekryteras av sändande medlemsstat medan kontrakterad personal betalas och rekryteras av EU. ESDP:s civila fredsbevarande insatser -, andel kvinnor i procent bland all personal samt internationell personal 35 30 25 20 15 10 Totalt på missionen Internationell personal 5 0 mars maj okt dec apr jun jan Diagram 1. ESDP:s civila fredsbevarande insatser -. Andel kvinnor i procent bland all personal samt internationell personal, procent. Källa CPCC. Som framgår av diagram 1 ligger utgör kvinnor drygt en fjärdedel av personalen vid insatserna. Könsfördelningen bland den lokala personalen (tolkar, transport, sekreterare osv) är relativt jämn. Det är bland den internationella personalen som männen dominerar stort. Där är kvinnornas andel från 10 procent till 16 procent. De yrken som den internationella personalen har är bland annat poliser, jurister, projektledare samt rådgivare inom politik, rättsystem, säkerhet, administration, flyktingfrågor och mänskliga rättigheter.

Andel kvinnor i ESDP fredsbevarande insatser, internationell personal, sekonderad och kontrakterad 30 25 20 procent 15 10 5 0 mars maj okt dec apr jun juni Sekonderad internationell personal Kontrakterad internationell personal Diagram 2. ESDP:s fredsbevarande insatser -. Andel kvinnor bland internationell personal, sekonderad och kontrakterad, procent. Källa CPCC Av diagram 2 framgår att könsfördelningen är mest skev bland sekonderad personal, det vill säga personal som är rekryterad och betald av medlemsstaterna. Andelen kvinnor i den gruppen varierar från 7 till 13 procent. Bland den kontrakterade personalen, det vill säga personal anställd och betald av EU, varierar kvinnornas andel från 15 till 28 procent. Den sekonderade personalgruppen är betydligt större i antal än den kontrakterade. Båda grupperna har ökat i antal under de senaste två åren. Som framgår av diagram 3 och 4 har den sekonderade personalen ökat från 440 personer till 600. Den kontrakterade personalen har ökat från 54 till 189 personer.

700 Antal kvinnor och män, ESDP:s civila fredsbevarande insatser -, internationell sekonderad personal 600 500 400 300 200 100 0 mars maj okt dec apr jun juni Kvinnor Män Diagram 3. Antal kvinnor och män, internationell sekonderad personal, Källa CPCC. 200 Antal kvinnor och män, ESDP:s civila fredsbevarande insatser -, kontrakterad internationell personal 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 mars maj okt dec apr jun juni Kvinnor Män Diagram 4. Antal kvinnor och män, internationell kontrakterad personal. Källa CPCC

Två insatser I statistik från CPCC finns uppgifter om vilka olika yrken som ingår i insatserna. Där finns även statistik på vilka länder som har sänt personal till olika insatser. Denna statistik är inte uppdelad på kön. Det finns inte heller statistik på könsfördelningen på olika beslutsnivåer. För att få en bild av hur det könsfördelningen ser ut inom olika yrkeskategorier och från olika länder har vi valt att beskriva två större insatser mer i detalj. EUPOL Afghanistan EUPOL Afghanistan är en polisinsats. Den inleddes i juni och är planerad att pågå i minst tre år. Målet är att skapa en hållbar och effektiv polis i Afghanistan. Andel kvinnor i insatsen har varit mellan 11 och 12 procent. I usti fanns 184 personer i den 200 180 Män Kvinnor EUPOL Afghanistan, internationell personal 160 140 120 100 80 60 40 20 0 jun

internationella personalen, varav 21 kvinnor. De medlemsländer som har sänt personer till EUPOL Afghanistan är i första hand Tyskland (39 sekonderade och 7 kontrakterade i usti ), Italien (16 sekonderade och 7 kontrakterade i usti ) Storbritannien (13 sekonderade och 6 kontrakterade i usti ) och Spanien (11 sekonderade och 1 kontrakterad i usti ). Den största yrkeskategorin är den som kallas andra. Där ingår bland annat projektledare och koordinatorer. Av personalstyrkan på 184 personer är 102 stycken placerade i den kategorin i usti. Andra stora yrkeskategorier är polis- och kriminalexpert, 14 personer, gräns/tull/immigrationsexpert, 11 personer, säkerhetsexpert, 9 personer. EUPT Kosovo European Planning Team for Kosovo, EUPT Kosovo, var en planeringsinsats inför en större fredsbevarande insats i Kosovo. EUPT Kosovo inleddes och avslutades hösten. Då startades den insats som den tidigare insatsen planerat för, EULEX Kosovo. I juni samredovisades EUPT Kosovo och EULEX Kosovo. Därför ökar personalstyrkan så drastiskt just då. 300 EUPT Kosova, internationell personal Kvinnor Män 250 200 150 100 80 5 0 maj okt dec apr juni

Andelen kvinnor i insatsen ökade från 0 till 18 procent under första året och till 22 procent i juni när personalstyrkan var som störst. Många olika yrkeskategorier har varit representerade i insatsen. Störst var gruppen poliser, 17 stycken i ruari. Därefter kommer utbildare, 10 stycken, juridikexperter, 7 stycken och logistikexperter 6 stycken. Personalstyrkan kom i juni från 22 olika länder. Storbritannien hade störst representationen från med åtta personer, Tyskland med sju personer och Grekland med sex personer.

Slutsatser och förslag Det är fullständigt oacceptabelt att kvinnor endast utgjort 10-16 procent av den internationella personalen inom EU:s fredsbevarande insatser inom ESDP de senaste två åren. Ansvaret för detta ligger på flera nivåer. Ytterst är det medlemsländernas regeringar som har ansvar för att kräva att sekretariatet vid Europeiska Unionens råd arbetar för att öka antalet kvinnor. Länderna måste dessutom själva aktivt nominera kvinnor till fredsbevarande insatser. Europeiska rådet kan, i sina riktlinjer till Europeiska Unionens råd, efterfråga konkreta resultat i arbetet med resolution 1325. Europeiska unionens råds generalsekreterare Javier Solana har ansvar att begära de resurser han behöver för att genomföra sitt uppdrag. Enheten CPCC, Civilian Planning and Conduct Capability vid Europeiska unionens råds generalsekreterarsekretariat, som arbetar med personalförsörjningen till ESDP insatser, lär behöva mer resurser för att kunna bedriva ett systematiskt effektivt arbete med resolution 1325. Europeiska rådet och Europaparlamentet har ansvar för att det finns utrymme i budgeten för att generalsekreterarens sekretariat ska kunna utföra sitt uppdrag. Förslag på åtgärder Granska rekryteringsprocessen med ett genusperspektiv Hur ser annonser och utlysningar ut? Är de krav som ställs relevanta? Vilka kanaler används för att söka personal? Könsuppdelad statistik Enheten CPCC, Civilian Planning and Conduct Capability vid Europeiska unionens råds generalsekreterarsekretariat måste arbeta mer målinriktat med könsuppdelad statistik. Det behövs könsuppdelad statistik av olika yrkeskategorier och de olika medlemsländers personal för att se var bristerna finns och riktade insatser behöver göras. Det behövs även könsuppdelad statistik på de som söker tjänster och de som blir nominerade för att se om kvinnor sorteras ut under rekryteringsprocessen. Dessutom behövs könsuppdelad statistik för olika befattningar för att se om kravet från resolution 1325 om att öka antalet kvinnor på alla nivåer uppfylls. Central enhet En central enhet inom EU som ansvarar för statistik, rekrytering och uppföljning av medlemsstaternas arbete med kvinnors deltagande i fredsarbete behöver inrättas.

Sätt upp mål för könsfördelningen Sätt upp konkreta mål för jämnare könsfördelning och utvärdera målen kontinuerligt. Sekonderingsmätare Lägg ut information om könsfördelningen bland sekonderad personal uppdelat på land för att göra det synligt vilka länder som är framgångsrika och vilka som brister i sitt arbete med resolution 1325. Genusutbildning för rekryterande personal Ge rekryterande personal såväl på rådssekretariatet som inom medlemsländernas institutioner utbildning i genusfrågor och resolution 1325. Nominera både män och kvinnor Ställ krav på medlemsländerna att alltid förslå både kvinnor och män när de nominerar personal till fredsbevarande insatser.

Referenser Council Secretariat, Implemetation of UNSCR 1325 in the context of ESDP, 11932/2/05, Rev 2, Brussels, 29 September 2005. Council of the European Union, General Affairs and External Relations: General Affairs 2760th Council Meeting, 14779 (Presse 302), Brussels, 13 November Check list to ensure gender mainstreaming and implementation of UNSCR 1325 in the planning and conduct of ESDP Operations () European Parliament resolution, Participation of women in peaceful conflict resolution (2000) European Parliament resolution, Women in armed conflict and their role in post-conflickt reconstruction (2005) Isis Europe, European Security Review, Number 34 July, The importance of Gender in ESDP Larsson, Lena, Gender Perspective in ESDP Operations, EU Training on gender and ESDPs, Budapest Hungary, 18-20 april (powerpoint) Sherriff, Andrew with Karen Barnes, Enhancing the EU Responce to Women and Armed Conflict, With particular reference to development policy, Study for the Slovenian EU Presidency, Discussion Paper no. 84, European Centre for Development Policy Management (ECDPM),

Vad är Operation 1325? Operation 1325 är en paraplyorganisation bestående av; Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Kvinnor för Fred (KFF), UNIFEM Sverige, Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor (RIFFI) och Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd (SEK). Vi har också ett nära samarbete med Sveriges Kvinnolobby. Tillsammans verkar vi för förverkligandet av FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, i Sverige och internationellt genom utbildning, information och politisk påverkan. Vill du veta mer om Operation 1325? Besök vår hemsida www.operation1325.se eller maila till info@operation1325.se operation 1325