Den här ambassadörshandboken är ett verktyg för dig som vill informera eller lära dig mer om

Den här ambassadörshandboken är ett verktyg för dig som vill informera eller lära dig mer om rättvis handel generellt och Fairtrade specifikt. Innehållet är framtaget utifrån de frågor och insiktsfulla kommentarer som vi genom åren har fått från de tusentals personer som har deltagit i Fairtrades ambassadörsutbildningar. Vi tror att behovet av verktyg och hjälpmedel i informationsarbetet om Fairtrade ständigt förändras. Därför är vi tacksamma för alla synpunkter och kommentarer på innehållet och utformningen av handboken vi kan få. På hemsidan ligger alltid en uppdaterad version av ambassadörshandboken, så ladda gärna ner en ny version med jämna mellanrum. Slutligen vill vi framföra vårt varma tack för alla de insatser som har gjorts och kommer att göras för att sprida information om Fairtrade. Alla ni som engagerar er gör verklig skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Lycka till och stort tack för ditt engagemang! / Personalen på Fairtrade Sverige

Fairtrade Sverige...1 Historien bakom Fairtrade...2 Fairtrade, en del av rättvis handel-rörelsen Fair Trade...3 World Fair Trade Organization (WFTO)...4 Omvärldsanalys och världshandelns förutsättningar...6 Handel och mänskliga rättigheter...7 Fairtrade International... 10 Fairtrades kriterier... 10 Fairtrades generella kriterier... 11 Uppdelning av de generella kriterierna... 13 Handelskriterier... 14 Produktspecifika kriterier... 15 Certifieringsprocess och kontroll av Flocert... 15 Certifieringsavgiften... 17 Om en producentorganisation misslyckas med att uppfylla kriterierna... 17 Hantering av Fairtrade-premien... 19 Årskalender för premiekommitté ett exempel från Sydafrika... 20 Producentberättelser... 21 Från producent till den svenska marknaden... 25 Fairtrade-märkta produkter... 26 Marknaden efterfrågar ekologiska varor... 27 Fairtrade och klimat... 28

Fairtrade City... 30 Fairtrade för skolan... 30 Kyrka för Fairtrade... 30 Offentliga personer som står upp för Fairtrade!... 32 Verktyg för engagemang... 33 En ambassadörsberättelse från Ulrika Jansson i Västerås... 37 Kommunikationsskola för ambassadörer... 38

Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Varje gång du väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till att odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor där producenter i länder med utbredd fattigdom har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid. Paraplyorganisationen Fairtrade International bildades 1997 och förenar 19 nationella Fairtradeorganisationer, exempelvis Fairtrade Sverige, samt tre producentnätverk. Fairtrade Sverige bildades 1996 under namnet Rättvisemärkt och den första märkta produkten lanserades på den svenska marknaden 1997. I maj 2010 antog Rättvisemärkt det internationella namnet Fairtrade. Fairtrade Sverige består av en förening och ett bolag, Föreningen för Fairtrade i Sverige och Fairtrade Sverige AB. Föreningen för Fairtrade i Sverige är en ideell förening som i samarbete med sina medlemsorganisationer verkar för att öka konsumentens kännedom och kunskap om samt efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter. Föreningen leds av generalsekreterare Magdalena Streijffert och finansieras genom medlems-organisationer samt genom projektmedel från t.ex. Sida, Konsumentverket och Postkodlotteriet. Föreningen arbetar inom många olika områden för att höja kunskapen om Fairtrade. Fairtrade-ambassadörerna är jätteviktiga i föreningens arbete! Föreningen har ett nära samarbete med Fairtrade Sverige AB. Bolaget Fairtrade Sverige AB är ett icke vinstdrivande bolag som ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen (LO) och leds av VD Morgan Zerne. Fairtrade Sverige AB finansieras genom licensintäkter från företag, s.k. licenstagare, som väljer att Fairtrade-märka sina produkter. 1

Fairtrade har funnits i Sverige sedan 1997 men de första initiativen för en rättvisare handel kom långt tidigare. En man som kom att betyda mycket för Fairtrade var holländaren Frans van der Hoff. Han flydde från Chile till Mexiko på 70-talet och bosatte sig i sydöstra Mexiko. Frans van der Hoff märkte snart hur svårt det var för odlarna där att sälja sitt kaffe till ett bra pris. Under många år hade de varit tvungna att sälja kaffet till rekordlåga priser till s.k. coyotes (det centralamerikanska smeknamnet för mellanhänder). Eftersom odlarna inte hade några andra köpare var de tvungna att sälja till mellanhänderna, till det låga pris som erbjöds. Frans van der Hoff samlade i början av 80-talet ett hundratal odlare till ett möte för att tillsammans göra något åt deras situation. De startade tillsammans kooperativet UCIRI som blev det första Fairtrade-certifierade kooperativet. UCIRI kom sedan i kontakt med organisationer för rättvis handel i Holland för att tillsammans råda bot på problemen. I Holland fanns konsumenter som gärna ville köpa kaffe som hade producerats under schysstare villkor. I samarbete med aktörer i Holland grundade UCIRI Max Havelaar, den holländska motsvarigheten till Fairtrade. Syftet var att ge marginaliserade odlare marknadstillträde och möjlighet att sälja kaffe i större volymer samt att erbjuda konsumenten en vara som garanterar produktion enligt principerna för rättvis handel. Efter några år spred sig märkningskonceptet vidare och fler nationella Fairtrade-organisationer skapades, t.ex. Rättvisemärkt i Sverige, tyska Trans Fair och engelska Fairtrade Foundation. I USA och Kanada skapades Trans Fair, i Finland Reilu Kauppa och i Danmark och Frankrike Max Havelaar. Dessa nationella Fairtrade-organisationer verkade självständigt till dess att Fairtrade International 1 bildades 1997 med syfte att samordna kriterier och kontroller för Fairtrade-certifierade producenter och produkter. Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta produkter. Det som började med Fairtrade-märkt kaffe har nu utvecklats till att omfatta kriterier för mer än tjugotal produktgrupper såsom bananer, bomull, fotbollar, kakao, kryddor, te, socker och många fler. 1 Fairtrade International hette tidigare Fairtrade Labelling Organizations International, förkortat till FLO. 2

I december 2001 antog organisationerna för rättvis handel, World Fair Trade Organization (WFTO) och Fairtrade International, en gemensam definition av rättvis handel. Sedan dess har definitionen erkänts av Europaparlamentet (2006), Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2009) samt Europeiska kommissionen (2009). Den gemensamma definitionen på rättvis handel är: Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar för en rättvisare världshandel. Rättvis handel verkar för en hållbar utveckling genom att erbjuda bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och arbetare, framförallt i Syd. Rättvis handel-organisationer är aktivt engagerade i att stödja producenter, verka för ökat medvetande och kampanjarbete för förändringar i regelverk som omgärdar den konventionella internationella handeln och det sätt varpå den utövas. Fair Trade - en folkrörelse med fokus på rättvis handel Den internationella folkrörelsen Fair Trade har sina rötter i framförallt solidaritets-, fackförenings- och miljöorganisationer samt kristna samfund. Rörelsen kan bland annat spåras tillbaka till 1940-talets USA, där idén om att stötta marginaliserade producenter i länder med utbredd fattigdom genom handel konkretiserades i vad som påminner om dagens världsbutiker. År 1964, inom ramen för en FN-konferens, uppmanade ett stort antal länder med utbredd fattigdom att arbeta systematiskt för mer rättvisa handelsförhållanden, Trade not aid (handel istället för bistånd) blev den nya parollen där man ville förstärka handelssamarbetet med försäljning av varor från dessa länder och skapa nya marknader. Under FN:s ledning diskuterades och utarbetades under 1970-talet även förslag på hur en rättvisare världshandel och en "ny internationell ekonomisk världsordning" skulle kunna åstadkommas. Under 1990-talet började dagens rörelse ta en tydligare form. Rörelsens målsättning är att marginaliserade producenter i världens länder med utbredd fattigdom ska få möjlighet att successivt förbättra sin ekonomiska och sociala situation genom handel av förädlade produkter. Målet uppnås dels genom att skapa rättvisare alternativ till den konventionella handeln och dels genom att producenten ska kunna planera långsiktigt för sin verksamhet och slippa vara beroende av oberäkneliga världsmarknadspriser. Producenterna ska också ges möjlighet att kunna ta sig ur olönsamma produktionsmönster genom att exempelvis hitta andra försörjningsmöjligheter. 3

WFTO är den globala rättvis handel-organisationen som samlar ca 400 medlemmar i 70 länder. I Europa finns underavdelningen WFTO-Europe. Medlemmarna i WFTO är själva producenter, importörer eller återförsäljare från produktion till butiksförsäljning. Förutom WFTO:s garantisystem som kommer att börja användas av allt fler medlemmar under 2015, följer alla medlemmar de tio principerna för rättvis handel. Långsiktigt ger rättvis handel-principerna producenten förutsättningar att på gräsrotsnivå kunna stimulera en positiv samhällsutveckling genom investeringar i lokalsamhället, t.ex. utbildning och sjukvård. Detta skapar i sin tur gynnsamma förutsättningar för en vidare samhällsutveckling i producentlandet. För att förbättra villkoren för producenter i länder med utbredd fattigdom bedriver rättvis handel-rörelsen även ett aktivt folkbildnings- och kampanjarbete för att skapa en ökad medvetenhet kring frågorna. Tio generella principer för rättvis handel 1. Bättre möjligheter för marginaliserade producenter 2. Transparent och demokratisk organisation 3. Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar 4. Rättvist pris och rättvis betalning 5. Inget barnarbete eller tvångsarbete 6. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter 7. Goda arbetsförhållanden 8. Kapacitetsbyggande 9. Ökad medvetenhet om Fair Trade 10. Miljöhänsyn Hantverk och livsmedel (kryddor, såser, choklad mm) är ofta sammansatta förädlade produkter och säljs i Världsbutiker, Fair Trade Kiosk, Fair Trade Shop m fl. men också direkt till företag och organisationer. Rörelsens egna kontroller baseras både på självutvärdering, utvärdering av annan medlem, stickprovskontroller samt sedan 2013 genom regelbunden extern kontroll. Genom WFTO:s nya garantisystem synliggörs bland annat dokumentation av insatsvarornas ursprung. Arbetet med att godkänna internationella medlemmar pågår och i september 2015 hade 38 medlemmar prövats och klarat de nya kontrollerna och får därefter använda märkningen på sina varor. Den första märkta produkten kom i november 2014 till den svenska marknaden, från Asha Handicrafts i Indien. 2 WFTO (f.d. IFAT) grundades 1989. Från maj 2009 används namnet WFTO för hela organisationen. 4

World Fair Trade Organization (WFTO) arbetar även med att öka försäljningen av rättvist handlade varor genom att bedriva intressepolitiskt påverkansarbete och opinionsbildning. Svenska medlemmar i WFTO är Organisationen Fair Trade Återförsäljarna 3, IM Fair Trade, La Maison Afrique, Sackeus, The House of Fair Trade, North & South Fair Trade, Fair Monkey och Denise Cruz. Jag har haft privilegiet att resa och besöka många av våra WFTOproducenter och har på nära håll sett hur producenternas medlemskap i WFTO kan förbättra villkoren för många människor. De flesta producenterna har också sociala projekt i direkt anslutning till själva produktionen, som tex. Skolor, hälso- och sjukvård eller demokratiutbildningar. Genom att välja att köpa deras rättvist handlade varor gör vi skillnad på flera sätt. /Maria Lövström, ordförande i Organisationen Fair Trade Återförsäljarna. 3 1997 blev U-landsbodarna samarbetsförening Världsbutikerna för Rättvis Handel och butikerna/medlemmarna övergick till att heta Världsbutiker. 2011 antog Världsbutikerna i Sverige det nya namnet Organisationen Fair Trade Återförsäljarna. 2015 finns ett drygt 50-tal återförsäljare i Sverige, bland annat Världsbutiker, Fair Trade Shop, Fair Trade i kyrkan och Fair Trade Café. 5

Fattigdomsbekämpning har under en lång tid varit en brinnande akut fråga för världens ledare och ett ständigt aktuellt diskussionsämne på globala toppmöten och konferenser. Bland allmänheten har ett allt starkare medvetande väckts kring situationen och människor över hela världen går samman för att agera mot världens ekonomiska, politiska, sociala, kulturella och miljömässiga orättvisor. Blir världen bättre? Det råder oeniga svar på den frågan. Vissa menar att världen aldrig varit så ojämlik som nu och att gapet mellan rik och fattig växer. Andra menar att världen aldrig varit bättre, allt fler människor kan läsa och skriva och att antalet fattiga minskar. Svaret på frågan är upp till var och en att forma utifrån sin egen tolkning av begreppet utveckling, men något som står klart är att mycket positivt har hänt under de senaste årtiondena. Dock återstår mycket att göra, utvecklingen inom fattigdomsbekämpningen går alldeles för långsamt och framför allt blir det inte bättre för alla. Trots all teknisk utveckling och den höga kunskapsnivån som finns kvarstår stora utmaningar. 6

T.ex. lever fortfarande 1,2 miljarder människor i extrem fattigdom, och koldioxidutsläppen i världen fortsätter att öka. De som drabbas värst av miljöförändringarna, t.ex. av översvämningar och brist vattenbrist, är de som lever i de allra fattigaste länderna. Sedan 1990 har FN:s utvecklingsprogram (UNDP) gett ut en årlig rapport, Human Development Report (HDR), där man med hjälp av aktuell statistik mäter mänsklig utveckling i världens alla länder. I skriften Blir världen bättre, sammanställs utvecklingen i världen med utgångspunkt från UNDP:s statistik. 4 Stora klyftor i världen Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste årtiondena. De 20 procent som är fattigast har drygt 2 procent av världens inkomster. De 20 procent som är rikast har däremot 75 procent av världens samlade inkomst att leva på. 5 Vad beror ojämlikheterna på? Till viss del handlar det om naturresurser, geografiska förhållanden, befolkningsstrukturer och industrialiseringsgrad. Men huvudsakligen handlar det om politik, historiskt såväl som nutida, globalt som lokalt, och däribland villkor och förutsättningar för handel. Med dagens teknologi, finansiella resurser och samlade kunskap har vi kapacitet att utrota den extrema fattigdomen, i slutändan handlar det dock mycket om politisk vilja. 6 FN:s millenniemål Vid FN:s millennietoppmöte år 2000 beslutade världens ledare att halvera fattigdomen och hungern samt att öka levnadsstandarden i världen till 2015. Under mötet antogs millenniedeklarationen som slog fast vilka grundläggande värderingar FN ska arbeta efter under 2000-talet. Ur deklarationen formades åtta milleniemål för att nå en 1. Halvera jordens fattigdom och hunger 2. Att alla barn får gå i grundskolan 3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män 4. Minska barnadödligheten 5. Förbättra mödrahälsan 6. Stoppa spridningen av hiv och aids 7. Säkra en hållbar utveckling 8. Öka samarbetet kring bistånd och handel positiv mänsklig utveckling i världen. År 2008 stod 192 länder bakom millenniedeklarationen. 7 Nästan alla mål har gått i rätt riktning, bland annat har andelen fattiga i världen minskat, fler barn går i skolan och HIV-epidemin har nått sin kulmen. Alla mål är inte uppnådda år 2015 men millenniemålen har hjälpt till att hålla de mest akuta utvecklingsfrågorna på dagordningen. 4 Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2013. Samt UNECEF.se, 2014. Se även: http://www.un.org/millenniumgoals/2015_mdg_report/pdf/mdg%202015%20rev%20(july%201).pdf 5 Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2013. 6 Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2013. 7 Millenniemålen 7

Ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor Milleniemål nummer åtta har handlat om att utveckla ett globalt partnerskap mellan rika och fattiga länder genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor. Ett sådant mål är ett tydligt erkännande av den lokala och globala handelns betydelse för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Handel kan vara och är ofta ett effektivt verktyg för att bekämpa fattigdom och främja välfärdsutveckling. Goda handelsrelationer förebygger även krig och konflikter. Problemet är dock att den potential för mänsklig utveckling som handeln rymmer motverkas av bland annat orättvisa handelsregler, inom och mellan länder. Särskilt drabbade är framförallt länder belägna i Afrika söder om Sahara, men även i Latinamerika och Asien. De senaste åren har stora krav ställts på att det globala handelssystemet måste bli mer rättvist. Förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO) står dock nästintill stilla, detta för att rika och fattiga länder inte kommer överens om t.ex. hur snabbt marknaderna i länder med utbredd fattigdom ska öppnas för utländska företag. 8 Två tredjedelar av alla de som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen bor och arbetar på landsbygden. De får sin försörjning, direkt eller indirekt, från jordbruket och påverkas därmed direkt av de regler som styr handeln med jordbruksprodukter. De som drabbas värst är de som bor i de allra fattigaste länderna. Afrika söder om Sahara är den region där störst andel av befolkningen lever i extrem fattigdom. Där har varannan människa mindre än 1,25 dollar om dagen att leva på och antalet extremt fattiga har till och med ökat med 125 miljoner sedan 1990. Genom att välja Fairtrade-märkta produkter har konsumenter över hela världen bidragit till att försvara samt påskynda utvecklingen av millenniemålen. Fairtrades kriterier har direkt inverkan på millenniemålen, t.ex. genom minimipriset och Fairtrade-premien som förbättrar odlares och anställdas ekonomiska situation och därmed bidrar till att utrota extrem fattigdom och hunger. I Fairtrades rapporter 9 beskrivs hur Fairtrade på olika sätt skapar förutsättningar för odlare och anställda att förädra sina arbets- och levnadsvillkor. Efter millenniemålen, Agenda 2030 Sedan millenniemålen antogs år 200 har vi sett stora framsteg i världen. Trots detta är det fortfarande en lång väg kvar att gå. Därför har FN tagit fram nya mål för hållbar utveckling så att dessa viktiga frågor fortsätter att hållas aktuella på den globala agendan. 10 8 Här kan du läsa mer om hur det gick med millenniemål 8: http://www.un.org/en/development/desa/policy/mdg_gap/ 9 http://fairtrade.se/om-fairtrade/rapporter-statistik/ 10 Och här kan du läsa en rapport om målen som helhet: http://www.un.org/millenniumgoals/2015_mdg_report/pdf/mdg%202015%20rev%20(july%201).pdf 8

Den 25 september 2015 antogs den nya agendan för hållbar utveckling Agenda 2030. Bland de 17 målen finns kopplingar till rättvis handel i både mål 17 som handlar om rättvisa handelssystem och i mål 12 som handlar om hållbar konsumtion. Det finns även en tydlig koppling till mål 1 som handlar om att utrota fattigdomen, själva kärnan i Fairtrades verksamhet. Det är tydligt att rättvis handel inte bara är ett mål i sig självt utan även en avgörande faktor för att uppnå utvecklingsmål som rör fattigdomsbekämpning, matsäkerhet och en minskad klimatpåverkan. 11 Vi har alla möjlighet att vara med och förändra! Varje dag handlar vi stora mängder varor som producerats i länder med utbredd fattigdom under bedrövliga levnads- och arbetsvillkor. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter. Sverige har ställt sig bakom bland annat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, flertalet av ILO:s konventioner och Millenniedeklarationen precis som så många andra av världens länder. För att fattigdomsbekämpning inte enbart ska vara beroende av politikers handlingsförmåga har företag och konsumenter möjlighet att tillsammans hjälpas åt för att nå uppsatta mål snabbare. Vi har alla möjlighet att direkt medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i länder med utbredd fattigdom. Att handla Fairtrade-märkta produkter är ett enkelt sätt att göra skillnad. Det börjar med Fairtrade en rättvis handel som skapar förutsättningar för producenter att förändra sina liv och sin framtid. 11 Här kan du läsa mer om Agenda 2030: https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld och här kan du läsa om Fairtrade och Agenda 2030: http://fairtrade.se/nyheter/agenda-2030-antagen/ 9

Paraplyorganisationen Fairtrade International förenar 19 nationella Fairtrade-organisationer, exempelvis Fairtrade Sverige, samt tre producentnätverk. Fairtrade International bildades 1997 och har sitt säte i Bonn, Tyskland. 1,5 miljoner producenter från 74 länder organiserar sig i de tre producentnätverken i Sydamerika, Afrika och Asien. Tillsammans med de 19 nationella Fairtrade organisationerna, som erbjuder Fairtrade-märkta produkter i 24 länder, utgör de Fairtrade International. Producentnätverken har hälften av makten och inflytandet över organisationen genom att inneha hälften av rösterna i Fairtrade Internationals årliga generalförsamling. Fairtrade International utvecklar Fairtrade-kriterier samt fungerar som stöd för odlare och anställda, bland annat med hjälp av drygt 50 regionala representanter runt om i världen. Deras arbete består dels i att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region, att erbjuda information, råd och utbildning, att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade-kriterier samt hitta nya marknader för deras produkter. Fairtrade Internationals arbete finansieras bland annat av nationella Fairtrade-organisationer genom t.ex. licensintäkter från produkter som säljs på respektive marknad, samt genom sökta organisationsbidrag. Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Dessa kriterier baseras på ILOkonventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Kriterierna är utarbetade och utvecklade av Fairtrade International i samarbete med producentnätverken och de nationella Fairtrade-organisationerna. Kriterierna har alla en gemensam utgångspunkt genom att garantera ett minimipris för råvaran och en långsiktig affärsrelation erbjuds förbättrade villkor för odlare och anställd arbetskraft i länder med utbredd fattigdom som annars ofta missgynnas av villkoren för världshandeln. Kriterierna kan sammanfattas i fem övergripande punkter: 10

Fairtrades generella kriterier Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Inkomsten som genereras av handeln med Fairtrade-märkta produkter ger möjlighet till en bättre levnadsstandard och en ökad ekonomisk trygghet. Förutom krav på långsiktiga handelsrelationer och avtal mellan producent och köpare, vilket ger en ekonomisk stabilitet och möjlighet till kontinuerlig kvalitets- och verksamhetsutveckling, kategoriseras ersättningen i tre delar: Minimipris: Världsmarknadspriserna på de produkter som Fairtrade certifierar går ständigt upp och ner. Fairtrades kriterier innebär att priset till producenten ligger på en nivå som ska täcka kostnaderna för en hållbar produktion. Då världsmarknadspriset stiger över Fairtrades minimipris, följer minimipriset med upp och garanterar producenten det pris som är högst. Dessutom tillkommer alltid premien och vi ekologisk produktion även den ekologiska prisdifferentialen. Minimipriset räknas ut av Fairtrade International, utifrån insamlad information från producenter, handlare och externa rapporter med fokus på COSP (Cost of Sustainable Production). Minimilön: En minimilön avser den lön som ligger i nivå, eller överstiger, den lagstadgade minimilönen i respektive land, eller utifrån ett regionalt genomsnitt. Genom utvecklingskriterierna säkerställs att de anställdas löner kontinuerligt ökas till nivåer motsvarande en levnadslön. En levnadslön är en lön som täcker levnadskostnaderna för den anställde. Att fastställa vilken lön som motsvarar en levnadslön är ett mycket omfattande projekt, delvis på grund av att det varierar mycket mellan olika länder och regioner. I Fairtrade Internationals strategi för 2016-2020 är arbetet för levnadslön ett fokusområde. Fairtrade-premie: Köparen förbinder sig att betala en Fairtrade-premie, ett ekonomiskt tillskott, utöver minimipriset till producenten. Denna investeras sedan efter producentorganisationens demokratiskt fattade beslut antingen i produktionen (gäller enbart kooperativ) eller i lokalsamhället. 11

Premier investeras i lokalsamhälle och verksamhet Köparen av en Fairtrade-certifierad råvara förbinder sig att betala en Fairtrade-premie, ett ekonomiskt tillskott, till producenten. Denna premie är utöver minimipriset. Ju större försäljning, desto större blir premien i absoluta tal. Premien kan bland annat användas till att utveckla lokalsamhället lokalt och ekonomiskt, t.ex. i en ny skola, utbildning, nya bostäder, daghem eller till investeringar i produktionen. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av producenterna i en demokratisk process. Premien ligger på cirka 5 procent, beroende på produktgrupp, av försäljningsvärdet. 12 Barnarbete och diskriminering motverkas En handel med Fairtrade-märkta produkter innebär högre inkomster och en förbättrad familjeekonomi vilket indirekt innebär att barnarbete motverkas. Detta då barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. Vanligt förekommande är även att premien används till investeringar i skolbyggnader och skolmaterial. Barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. Genom Fairtrades kriterier motverkas även diskriminering. Läs gärna mer i Fairtrades rapport Gemensamma krafter mot barnarbete (2011) Demokratin och organisationsrätten främjas De som arbetar får en möjlighet till ökat inflytande och medbestämmande i sitt arbete och i sin vardag. Exempelvis finns krav på en demokratisk organisationsstruktur och obligatoriska årsmöten. Även den enskilda individen har möjlighet att göra sin röst hörd när det beslutas hur premien ska användas. Gällande organisationsrätten har odlare och anställda rätt att gå med i eller bilda egna fackföreningar och/eller som grupp förhandla om arbetsvillkor direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffa och kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackens representanter. Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas En Fairtrade-certifierad producentorganisation måste arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan och integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Exempelvis innefattar det ansvar för grund- och ytvatten, skydd av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och upprättande av buffertzoner för att skydda känsliga områden. Som grund för förbjudna kemikalier 12 Mer information om minimipris och premie finns specificerat per produktkategori i förteckningen över minimipris och premie på http://www.fairtrade.net/standards/price-and-premium-info.html 12

och bekämpningsmedel finns Fairtrade Internationals Prohibited Materials List 13. Utöver detta finns det även ekonomiska incitament att arbeta mer aktivt med miljöfrågor. En ekologisk certifiering innebär ett ytterligare högre pris för varan utöver minimipris och premie. Det garanterade påslaget kallas för den ekologiska prisdifferentialen vilket därmed fungerar som ett incitament för producenter att ställa om till en ekologisk produktion. En ekologisk certifiering, som kan bekostas av premien, kan möjliggöra en ökad försäljning då produkten kan säljas på nya marknader. De generella internationella Fairtrade-kriterierna bygger på en uppdelning i odlare respektive anställd arbetskraft, baserat på kärnkriterier och utvecklingskriterier:. Kriterier för odlare Med odlare avses enskilda individer eller familjer som livnär sig på familjejordbruk och som har gått samman i en producentorganisation, ofta ett kooperativ, förening eller liknande organisationsform, för att tillsammans utgöra en starkare kraft i den internationella handeln. I de fall då det finns en betydande andel fast eller tillfälligt anställda (t.ex. säsongsanställda) inom producentorganisationen gäller även kriterier för anställningsvillkor, såsom ickediskriminering, organisationsrätt, hälsa och säkerhet, m.m. Kriterier för anställd arbetskraft Anställd arbetskraft utgörs oftast av människor som jobbar på plantage eller i fabriker som ägs och drivs privat. Kriterierna för anställd arbetskraft handlar t.ex. om att arbetsgivaren ska betala löner som minst ligger i nivå med landets lagstadgade minimilön, bistå med boende då detta är relevant 13 Kriterierna för bekämpningsmedel FLO Prohibited Materials List följer WHO:s och FAO/UNEP:s listor över förbjudna kemikalier och PAN:s Dirty dozen, samt de bekämpningsmedel som speciellt är förbjudna av Fairtrade International. FLO Prohibited Materials List är en integrerad del av de generella kriterierna. Listan fastställer vilka substanser som förbjuds för såväl samtliga produktgrupper som för specifika sådana. 13

samt ge de anställda rätt och möjlighet att gå med i fackföreningar. Kriterierna rör också hänsyn till de anställdas hälsa och säkerhet samt miljöhänsyn. Barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. Kriterier för anställd arbetskraft har nyligen reviderats, bland annat har kriterier för social utveckling förstärkts och villkor för anställning och förhandlingsordning förbättrats. Även arbetet med ekonomisk utveckling för att nå levnadslön och arbetet med premien har förbättrats. De nya reviderade kriterierna började användas 1 juli 2014 för helt nya producenter. För befintliga producentorganisationer pågick en övergångsperiod fram till 1 juli 2015. Handelskriterierna gäller alla aktörer som handlar med (köper och säljer) Fairtrade-certifierade produkter/råvaror, fram till och med att produkten förpackas och märks. Kriterierna omfattar bland annat krav på fysisk spårbarhet, långsiktiga handelsrelationer, möjlighet till förfinansiering samt skriftliga avtal gällande kvantiteter, kvalitet, pris, betalnings- och leveransvillkor. Sedan maj 2011 är handelskriterierna indelade i fyra områden: Generellt, handel, produktion samt verksamhet och utveckling. Handel Det ska alltid finnas ett skriftligt avtal mellan köparen och den Fairtrade-certifierade producentorganisationen. Detta avtal bygger på ömsesidighet och tydlig dokumentation, gällande bl. a volymer, kvalitet, pris samt betalnings- och leveransvillkor. Produkter/råvaror som köps och säljs som Fairtrade-certifierad måste alltid ha producerats av Fairtrade-certifierade producentorganisationer och vara spårbara genom hela handelskedjan, genom dokumentation och tydlig märkning. Krav på fysisk spårbarhet undantas för kakao, socker, juice och te, på grund av produktionstekniska orsaker 14. Produktion Inga generella kriterier. Här gäller de produktspecifika kriterierna. 14 I februari 2010 beslutades det att undantag av fysisk spårbarhet skulle ges för produktgrupperna rörsocker, fruktjuice, kakao och te. Målsättningen är att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet för dessa produktgrupper. En garanterad fysisk spårbarhet för nämnda produktgrupper är i dagsläget inte ekonomiskt eller logistiskt möjligt i alla led av handelskedjan, på grund av komplexiteten i produktionsapparaten vid processandet av dessa produktgrupper/ingredienser. Däremot ställs det krav på dokumenterad spårbarhet, vilket innebär att kvantiteten såld Fairtrade-certifierad råvara kan följas genom handelskedjan. När du som konsument köper en Fairtrade-märkt produkt innehållande nämnda ingredienser, kan du vara säker på att en Fairtrade-certifierad odlare också har fått motsvarande kvantitet råvara såld, utifrån specificerat minimipris och premie. 14

Verksamhet och utveckling Fairtrade syftar till att ge producentorganisationer i länder med utbredd fattigdom långsiktig tillgång till en internationell marknad, genom handelsrelationer som bygger på ömsesidig respekt, transparens och engagemang. I detta är också informationsutbyte en viktig del, framförallt för producentorganisationen som då mer effektivt kan planera för sin produktion och leveranser. Producentorganisationen kan begära förfinansiering av köparen, med upp till 60 procent av det avtalade priset (ordervärdet). Prissättningen för en Fairtrade-certifierad råvara påverkas bland annat av minimipriset, premien och den ekologiska prisdifferentialen, samt i övrigt av utbud och efterfrågan. De produktspecifika kriterierna innehåller tillägg till de generella kriterierna och handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk prisdifferential. Arbets- och produktionsvillkor varierar oftast från produkt till produkt. Kaffe och kakao odlas t.ex. oftast av odlare som livnär sig på småskaligt jordbruk. För dessa producenter är betalningen för råvaran avgörande för familjeekonomin. Te däremot, odlas oftast på större plantage med anställd arbetskraft. Här spelar lönenivån och arbetsvillkoren en viktigare roll. Alla producentorganisationer i länder med utbredd fattigdom som vill och anser sig kunna komma att leva upp till de internationella Fairtrade-kriterierna kan göra en ansökan till Flocert. Vilka som kan omfattas av Fairtradecertifiering baseras på OECD-DAC:s förteckning över länder som mottar biståndsmedel och är definierade som låg- eller medelinkomstländer enligt Världsbanken. 15 Fairtrade International gör eventuella revideringar i valet av länder utifrån en femårscykel. Ansvaret för både kontroll och certifiering av producentorganisationer och exportörer/importörer ligger hos Flocert. Flocert ägs av Fairtrade International men drivs som ett oberoende internationellt certifieringsorgan. 16 Då Flocert är ISO65-ackrediterat, dvs. följer den ledande kvalitetsnorm som gäller för certifierings-organisationer, innebär det att verksamheten är oberoende och transparent samt att detta kontrolleras av en tredje part. 17 Inspektionerna utförs av mer än 100 inspektörer från Flocert. 15 http://www.worldbank.org/ 16 http://www.flocert.net/ 17 ISO, International Organization for Standardization, har lanserat en ny version av standarden för produktcertifieringssystem som kallas ISO 17065. Denna liknar dess föregångare men har en starkare betoning på opartiskhet. Flocert är ackrediterade enligt ISO 17065. 15

Certifieringsprocessen följer dessa övergripande steg: En producentorganisation skickar in en ansökan om Fairtrade-certifiering till Flocert, ibland i samverkan med en leverantör eller licenstagare. Om den accepteras genomförs en initial inspektion på plats av en regional inspektör från Flocert. Under inspektionen kontrolleras att kriterierna uppfylls. För att en producentorganisation ska kunna bli certifierad måste kärnkriterierna uppfyllas. Längden på inspektionen, för såväl initial inspektion som uppföljning, varierar beroende på producentorganisationens storlek, uppbyggnad och antalet produkter som säljs. En fullständig inspektion kan ta allt från ett par dagar till sju veckor. Därefter skickas en rapport till Flocert för utvärdering och beslut kring huruvida producentorganisationen ska certifieras eller om det finns något som måste lösas och förbättras innan en certifiering kan ske. Efter att den initiala inspektionen är genomförd och godkänd utfärdas ett beslut om certifiering. Därefter startar en certifieringscykel som innebär regelbundna kontroller av att kriterierna uppfylls samt krav på gradvisa förbättringar enligt utvecklingskriterierna. Då en inspektion tar flertalet dagar att genomföra och inspektören måste gå igenom omfattande dokumentation kring verksamheten är kontrollerna förannonserade. Flocert arbetar också i viss utsträckning med oannonserade kontroller. 18 18 På Flocerts finns en förklarande film om kontrollens olika steg, se här http://www.flocert.net/fairtrade-services/fairtradecertification/how-it-works/ 16

Flocert tar ut en avgift av producentorganisationen som täcker den administrativa kostnaden för ansökan av ett certifikat eller förnyelse av ett certifikat samt kostnaden för kontroller. Avgiften varierar beroende på antalet medlemmar i producentorganisationen och antalet certifierade råvaror. Ett genomsnittskooperativ, bestående av drygt 1250 medlemmar, ger en årlig kostnad på cirka 35 kronor per producent (eller familj). Ju fler producenter desto lägre kostnad per producent och vice versa. Certifieringsavgiften är för de allra flesta producentorganisationer en mindre investering i relation till de vinster och fördelar som kommer av tillgången till en internationell marknad för Fairtrade-märkta produkter. De allra flesta producentorganisationer finansierar sin certifiering med egna medel. För de som har en svårare ekonomisk situation finns det möjlighet att söka medel med upp till max 75 procent av certifieringskostnaden från Fairtrade Internationals certifieringsfond, från extern handelspartner eller från ideella organisationer. 19 En Fairtrade-certifierad producentorganisation som inte uppfyller fastställda kriterier får en anmärkning och krav på rättelse inom en specificerad tidsperiod. Om en producentorganisation misstänks för att inte leva upp till kriterierna kan det också bli tal om en oanmäld inspektion och mer omfattade utredningar. I första hand försöker man dock komma till rätta med de problem som finns. Vissa anmärkningar med allvarlig karaktär ger dock omedelbar avstängning. Vid upprepade misslyckanden med att rätta till noterade missförhållanden blir producentorganisationen av med sin certifiering. Handeln av Fairtrade-märkta produkter skapar förutsättningar för 1,5 miljoner odlare och anställda i 74 länder att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Sedan starten för ungefär tjugo år sedan har kriterierna, kontrollsystemet och kunskapsflödet till de certifierade producenterna kontinuerligt utvecklats. Detta tack vare det ständigt växande intresset för Fairtrade bland såväl konsumenter, företag, organisationer och andra aktörer både i Sverige och internationellt. Exempelvis uppger 4 av 5 svenskar att de idag att de känner till Fairtrade och av dessa uppger åtta av tio att de handlar minst en Fairtrade-märkt produkt i månaden. År 2013 uppgick den totala konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter internationellt till 5,5 miljarder euro i konsumentvärde. 19 Här kan du läsa mer: Här kan du läsa mer: http://www.fairtrade.net/producer-certification-fund.html 17

Försäljningen av Fairtrade-märkta varor i Sverige ökade med 37 % under 2014 till över 2,7 miljarder kronor. Svensken handlar nu Fairtrade-märkt för i genomsnitt 281 kr per år. Den stora ökningen visar tydligt att fler konsumenter, företag, organisationer och andra aktörer fortsätter att lägga allt större vikt vid konsumtion av etiskt hållbara produkter. * Out of home = offentlig sektor, hotell, restaurang och vending (automater med produkter) * DVH = Dagligvaruhandeln Fairtrade är i dagsläget den enda produktmärkning vars kriterier syftar till att motverka fattigdom och stärka graden av inflytande och medbestämmande bland människor i länder med utbredd fattigdom. Genom Fairtrades kriterier ges producenterna en möjlighet att själva påverka sin framtid. Minimipriset, som lägst ska täcka produktionskostnaden fungerar som en ekonomisk säkerhet för producenterna. Den ekologiska prisdifferentialen ger ytterligare ett högre pris om råvaran är ekologiskt certifierad. Kraven på långsiktiga handelsavtal gör det även lättare för producenter att planera och förutse sin ekonomiska situation. Läs gärna mer i Fairtrades rapport Fattigdomsbekämpning genom Empowerment (2012) Fairtrade-certifierade producentorganisationer garanteras alltid en Fairtrade-premie vid försäljningen av råvaran. Denna ligger utöver minimipriset men ingår alltid i totalsumman köparen betalar för råvaran. Premien används till investeringar i lokalsamhället eller produktionen och ju större volym som köps/säljs desto högre blir premien i absoluta tal. Den svenska försäljningen av Fairtrade-märkta varor genererar årligen ökade Fairtrade-premier, vilket syns i diagrammet till höger. 2014 uppgick premien från den svenska konsumtionen till 50 miljoner kronor. 18

Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av producenterna vilket är en viktig del i demokratiutvecklingen. Producenterna är dessutom medlemmar i Fairtrade International, genom producentnätverken, och har representanter i Fairtrade Internationals högsta beslutande organ, vilket innebär att producenterna är delaktiga i beslut som gäller övergripande verksamhet samt i arbetet med att bestämma minimipriser, premier och utveckling av kriterier. Fairtrade främjar således en demokratisk organisering av producenter och varje individs möjlighet att vara delaktig i de beslut som fattas inom producentorganisationen. 20 Bilderna är från olika premieprojekt. I Ghana har man på bananplantagen VREL köpt in bussar för transport av de anställda som även kan ge inkomster genom att hyras ut. I Tanzania på Kilifloras rosplantage har arbetarna valt att avvända premien till att bygga brunnar, något som Grace Simon får nytta av. På blomplantagen Harvest i Kenya har premien bland annat använts till att bygga en förskola i anslutning till plantagen där de anställda kan låta sina barn vara under arbetsdagen och på Dominikanska Republiken driver banankooperativet Banelino ett apotek där medlemmarna får tillgång till gratis medicin. 20 Här kan du läsa mer om premien: http://www.fairtrade.net/793.0.html 19

1. Året börjar med att producenterna själva inventerar behoven hos olika grupper i lokalsamhället (barn, äldre, kvinnor etc.) och föreslår utifrån gällande regler vilka projekt som premien skulle kunna investeras i. 2. Producenterna prioriterar de olika förslagen och börjar undersöka vad de skulle kosta och hur lång tid projekten tar att slutföra. En del projekt är kortsiktiga, andra mer långsiktiga. 3. Inom producentorganisationen bildas en premiekommitté som utbildas i att förvalta och planera satsningen av gemensamma projekt som gynnar odlarna och lokalsamhället. De får utbildning i hur Fairtrade premie-pengarna får användas, hur projekten ska prioriteras, hur man utvecklar ett projektförslag samt hur man arbetar med projektgenomförande, uppföljning och utvärdering. 4. På årsmötet röstar producenterna och väljer demokratiskt vilka av de förslagna projekten som ska påbörjas och vilka projekt som får avvakta. 5. De valda projekten påbörjas och beroende på dess omfattning (om det t.ex. är en mindre insats så som utdelning av myggnät, skolstipendier eller ett större projekt så som byggandet av en förskola) fortsätter arbetet under flera månader och ibland år. 6. Producenterna ansvarar framöver för att se över hur projekten fortskrider och utvärderar även arbetet under dess gång. När Flocert-kontrollanten besöker producenterna kontrolleras alltid att projektet har beslutats demokratiskt och att premiepengarna har använts så som det är tänkt utifrån kriterierna. 20

Nedan följer två producentberättelser som belyser vad Fairtrade och Fairtrades arbete har inneburit för dem själva, deras arbets- och levnadsvillkor men även för det lokalsamhälle de lever i. För henne har Fairtrade betytt väldigt mycket. När hon var ett halvår gammal dog hennes pappa och hennes farfar hjälpte till att ta hand om henne. Det fanns inte tillräckligt med pengar i familjen för att läsa vidare eftersom Ghana då hade ett system med skolavgifter. Då möjligheterna var få valde Patience att gifta sig och ta hand om barn och familj. Hon berättar att hon var väldigt ledsen över detta eftersom hon visste att det är med kunskap och utbildning hon kan förbättra livet för sig själv och för sin familj. Det betydde därför väldigt mycket att hon fick möjlighet att arbeta på en Fairtrade-certifierad plantage där de anställda, framför allt kvinnor, fick möjlighet att utbilda sig. Hon berättar stolt hur hon var den första kvinnan att väljas in i styrelsen för premiekommittén på sin förra arbetsplats, VREL, som också är en Fairtrade-certifierad plantage. Hon berättare även stolt att hon fått igenom hos ledningen att även kvinnor kan arbeta ute i fält, och inte enbart vid sortering, tvättning och paketering för transport. På hennes nuvarande arbetsplats Golden Exotic håller de dessutom nu på att för premiepengar bygga förskolor vid varje odlingsplats så att kvinnorna efter sin lagstadgade tre månaders långa föräldraledighet kan ha nära till sina barn och möjlighet att kunna amma på lunchen. Fairtrade har också bidragit till att hennes barn, till skillnad från henne själv, har fått möjlighet att utbilda sig till vad de själva vill. Genom att premiepengar har bekostat skolavgifterna på gymnasieoch universitetsnivå, berättar Patience att hennes äldsta son idag läser till läkare och hennes yngsta dotter Grace vill bli sjuksköterska. (Läs gärna mer om Patience och Grace i Fairtrades skolmaterial) Premiepengarna har också bekostat sjukförsäkring för alla på plantagen, både för henne själv och hennes familj. Hon berättar att hennes man för tre år sedan blev allvarligt sjuk. Han var tvungen att opereras för att överleva. Tack vare hennes sjukförsäkring hade de råd med ingreppet. Utan Fairtrade, berättar Patience, hade hon varit änka idag. Utmaningen enligt Patience är att få lönen att räcka till. Boendet kostar mycket och just nu är det hög inflation i Ghana. Hennes inkomst räcker inte till för 21

att betala mat, hyra och andra utgifter utan hon behöver vid sidan av sitt vanliga jobb också tillverka tvål och bröd som hon säljer på den lokala marknaden. Hon gläds över att det om några veckor kommer vara en kraftigt reducerad kostnad för lunchen på plantagen. Detta är ett premieprojekt som ska göra det möjligt för alla anställda att ha råd att äta ett riktigt mål mat på dagen. Hon avslutar med att säga att hon är väldigt tacksam för att hon genom Fairtrade fått möjlighet att förbättra sina egna arbets- och levnadsvillkor men framför allt att hon har gett sina barn en bättre framtid och avslutar med att säga Om du utbildar en man utbildar du en person. Om du utbildar en kvinna utbildar du ett helt samhälle. Bilderna är från bananplantagen Golden Exotic där Patience arbetar. Första bilden visar bananer, andra bilden en skola finansierad av Fairtrade-premie och tredje bilden när bananerna tvättas inför packning och export. 22

Valerios släkt har odlat sockerrör i generationer. Hans pappa, Felizardo, är 78 år och hjälper fortfarande till på odlingen. Det är ett tungt jobb att hantera sockerrören. Men det har blivit lättare nu sen vi byggde den nya processanläggningen, så jag kan jag hjälpa till ett tag till, säger Felizardo. De visar stolt upp den nybyggda anläggningen där de kan processa sockerrören till brunt strösocker. Tack vare den nya anläggningen kan de nu exportera sitt socker till Europa. Fram till 2003 använde de en manuell kvarn som drevs av en oxe. Sockerodlarna berättar att det då tog det 24 timmar att tillverka 100 kg socker. För det fick man mindre än motsvarande 90 svenska kronor. I dag får de mer än dubbelt så mycket för samma mängd, och kan dessutom producera betydligt mer under samma tid. Tidigare gjorde många alkohol av sockret, men i och med att man nu får mer betalt för strösockret man exporterar har alkoholismen i området minskat väsentligt, berättar Valerio. Investeringar som gynnar hela lokalsamhället När de började bygga anläggningen fanns ingen bilväg upp till Tailin som ligger högt uppe på en bergstopp ovanför byn Montero i norra Peru. De fick släpa upp de första delarna till anläggningen med hjälp av åsnor. När de själva kunde lägga en liten insats från premien, som de fick genom att sälja sitt socker som Fairtrade-certifierat, fick de kommunen till slut att finansiera den snirkliga vägen upp till berget. Det är bra att premien används till investeringar som gynnar hela vår by, säger Valerio och berättar att det brukar vara ganska mycket debatt om hur de ska investera premien. Bilderna är från kooperativet där Valerio och hans pappa Felizardo arbetar. Första bilden visar sockerrör, andra bilden en solpanel och tredje bilden själva sockerproduktionen. 23

Arlina är medlem i kvinnokooperativet Kopepi Ketiara som ligger i Indonesien nära staden Takegon. Arlina har odlat kaffe i mer än 20 år och har en odlingsyta på 0,5 ha och på ett år producerar hon runt 190 kilo kaffe. Hennes främsta inkomstkälla är kaffet, men hon odlar även andra grödor. Genom Fairtrade-premien har hon fått tillgång till en klippmaskin och mer pengar vilket har underlättat odlandet och vardagslivet. Stigande matpriser gör det svårt för Arlinas familj att ha råd med mat och när det inte är skördesäsong så försöker hon få arbete i andra byar för att få pengarna att räcka till. Jag vill ha ut det goda ur livet. Jag drömmer om en ny motorcykel. Det som gör mig nöjd är när jag kan tillfredsställa min familjs dagliga behov. Jag tror att kaffet är grunden till mitt liv. Vårt kaffe är av mycket bra kvalitet och kommer att ge mig ett bättre liv berättar Arlina. I kooperativet, som grundades 2009, odlas främst arabica bönor. Kooperativet har utrustning och anläggningar för att ta hand om hela processen från odling till export. Premiepengar har bland annat använts till att förbättra plantskolan för nya kaffeplantor och för kooperativets miljöarbete (utbildning och återvinning). Kooperativet är även ekologiskt certifierade. Kopepi Ketiara är ett kvinnokooperativ med 1979 medlemmar. Att vara ett kvinnokooperativ innebär att det inte bara handlar om att sälja kaffe, utan även om att främja kvinnor inom den mansdominerade kaffeindustrin. Kopepi Ketiara tror på att skapa ett system där även kvinnor får ta ledande positioner inom kaffeindustrin. Varje månad säljer kooperativet runt 70 ton kaffebönor. 24

För att en produkt ska kunna saluföras på marknaden finns det två typer av avtal, certifieringsavtal och licensavtal. Certifieringsavtalet tecknas med Flocert och innebär att samtliga aktörer, såsom producentorganisationer, exportörer, importörer och tillverkare, i hela handelskedjan inspekteras regelbundet. Ansöknings- och certifieringsavgifter varierar bland annat beroende på hur stort företaget är. I slutet av handelskedjan måste det finnas ett företag som tecknar ett licensavtal och därmed är en licenstagare. Licenstagaren ansöker om licens via den nationella Fairtrade-organisationen i det land där de vill sälja produkten till en slutkonsument. I Sverige är det följaktligen Fairtrade Sverige AB som licensierar ut rätten till användning av Fairtrades certifieringsmärke. En licenstagare är således ett företag som marknadsför och säljer Fairtrade-märkta produkter på marknaden. En licenstagare har då förbundit sig att handla från en handelskedja som är certifierad av Flocert. Kvartalsvis rapporterar licenstagare sin försäljning till Flocert. Licensavgiften är produktspecifik och ligger i snitt på mindre än 1% av konsumentpriset och baseras på den inrapporterade försäljningen. En stor del av licensavgiften går till Fairtrade International för att upprätthålla och utveckla kriterier samt stödja producenter på plats i länder med utbredd fattigdom. Den övriga delen går till att upprätthålla och utveckla Fairtrades verksamhet i Sverige. Betalningsströmmar och kostnader Fairtrade administrerar inte betalningsströmmarna mellan köpare och säljare. Fairtrade styr heller inte prissättningen i butik. När en konsument köper en Fairtrade-märkt produkt har producenten redan fått betalt, direkt av importören eller av företaget som importerar råvaran. Däremot kontrollerar Flocert att betalningar, volymer och leveranser följer köpeavtal och internationella Fairtrade-kriterier. Priset för slutkonsumenten grundar sig till exempel på principen om utbud och efterfrågan ju större kvantiteter som säljs desto lägre blir priset gentemot konsument, och vice versa. Det kan också finnas andra faktorer som ska tas med i beaktande. Exempelvis kan småskalig produktion och ekologiska metoder vara dyrare i sig. För produktgruppen kaffe kan dessutom prisskillnaden ibland bli extra stor, då konventionellt kaffe ofta är en prissänkt lockvara i butik. Detta betyder dock inte att alla Fairtrade-märkta produkter kostar mer än konventionella produkter. 25

Fairtrade menar att handel och konkurrens inte får ske till priset av att mänskliga rättigheter kränks. Därför garanterar Fairtrades kriterier producenten ett minimipris för sin råvara samt en premie. Per kaffekopp handlar det dock bara om 15-20 öres skillnad för konsumenten. Som konsumenter har vi därmed stor möjlighet att styra utvecklingen åt önskat håll! I november 2015 finns drygt 2500 Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden. På Fairtrades hemsida finns en komplett och uppdaterad lista i produktdatabasen. Det finns för närvarande produktkriterier utvecklade för ett tjugotal produktgrupper. Produktgrupper Blommor, bomull, dessert & glass, flingor & müsli, frukt & grönt, godis, guld, honung, hudvård, kaffe, kakao & choklad, kakor & kex, kalla drycker, kryddor & örter, nötter, quinoa, ris, socker, sportbollar, sylt & marmelad, te, torkad frukt, trä, vegetabilisk olja och vin. Du hittar Fairtrade-märkta produkter i de flesta livsmedelsbutiker, men också på andra ställen där det säljs mat och dryck. Kriterierna ställer krav på att samtliga ingredienser som kan vara Fairtradecertifierade i en produkt de facto är det. På förpackningen måste det anges vilka ingredienser som är certifierade. För Fairtrade-märkta produkter som enbart innehåller en ingrediens, såsom kaffe, måste därmed hundra procent av kaffet vara Fairtrade-certifierat. Sammansatta produkter glass, choklad, kosmetika etc. Utöver ovan nämnda produktgrupper finns även s.k. sammansatta Fairtrade-märkta produkter. Dessa är produkter som består av ett flertal ingredienser och som innehåller minst en råvara som är Fairtrade-certifierad, t.ex. chokladkakor, kakaodryck, läsk, glass, müsli, bodyscrub m.fl. Villkoren för att en sammansatt produkt ska kunna bli Fairtrade-märkt är att alla ingredienser som kan vara Fairtrade-certifierade ska vara det. Minst 50 procent av produktens råvaruinnehåll måste dessutom vara Fairtrade-certifierat. I de fall produkten till största del består av icke Fairtrade-certifierat innehåll (t.ex. mjölkprodukter i glass), men har en huvudingrediens som är Fairtrade-certifierad (t.ex. vanilj och socker i vaniljglass) ska denna utgöra minst 20 procent av produktens torrvikt. I vissa sällsynta fall kan undantag göras om detta bedöms komma odlaren till gagn. Kriterierna för sammansatta produkter inom produktgrupperna bomull, hudvård och trä ser något annorlunda ut. 26

Varför finns det inte fler Fairtrade-märkta produkter på marknaden? Fairtrade International driver arbetet med att ta fram kriterier för nya Fairtrade-märkta produktgrupper. Att ta fram kriterier samt säkerställa att dessa verkligen förbättrar arbets- och levnadsvillkoren för producenten är mycket resurs- och tidskrävande. Till en början fokuserade Fairtrade International på produkter inom livsmedelssektorn. Under de senaste åren har dock intresset ökat för non-food -produkter, det vill säga produkter som inte är livsmedel. Exempelvis färdigställdes kriterier för sportbollar 2002, kriterierna för bomull 2004 och under 2010 blev kriterierna för timmer och guld färdigställa. För närvarande fokuserar Fairtrade International och Fairtrade Sverige särskilt på att öka efterfrågan och försäljningen för befintliga produktgrupper. En betydande del av de internationella Fairtrade-kriterierna är kraven på miljöhänsyn, som i förlängningen också syftar till att förbättra välfärd, hälsa och livsvillkor för producenterna. Klimatfrågan är ett globalt problem och arbetet mot klimatförändringarna måste ske både lokalt men även i länder med utbredd fattigdom. Länder med utbredd fattigdom drabbas ofta hårdast av effekterna av klimatförändringaren samtidigt som de ofta inte har tillräckligt med ekonomiska förutsättningar för, eller kunskapen, kring hanteringen av förändringen och än mindre möjlighet att minska sin egen klimatpåverkan. Den fortsatta handeln med dessa länder är därmed en viktig klimatåtgärd fattigdomsarbetet och klimatarbetet går hand i hand. Fairtrade bidrar till att producenter, genom utbildning och ökade ekonomiska resurser, kan minska sin klimat- och miljöpåverkan. Långsiktiga handelsrelationer, tillsammans med ett minimipris och en premie, ger en stabil inkomst vilket innebär att producenter inte behöver överutnyttja resurser för att överleva. 27

Vidare innefattar kriterierna t.ex. att producenter systematiskt måste arbeta med att integrera miljöhänsynen i hela verksamheten. Alla produkter som är Fairtrade-märkta kommer från länder med utbredd fattigdom som kräver långa transportsträckor. Transportsträckor är en av de faktorer som påverkar klimatet, men långt ifrån den enda. Viktigt att fastslå är att det sällan finns någon konkurrenssituation mellan närproducerat och Fairtrade. Fairtrade fokuserar främst på jordbruksprodukter som inte kan produceras i vårt klimat och därmed måste, om vi vill konsumera dem, transporteras långt. Detta gäller då även för motsvarande konventionella produkter. Det är viktigt att bedöma en produkts klimatpåverkan utifrån hela produktionskedjan, inte enbart transporten. Produktionsförhållandena bidrar ofta med den större delen av utsläppen. Exempelvis produceras en stor del av de färska livsmedel vi konsumerar i växthus i Europa som drivs av fossila bränslen. Att förse oss, året runt, med dessa varor kräver enorma mängder energi. Att handla produkter från länder där ljus och värme är förekommande året runt kan då vara ett bättre val ur klimatsynpunkt, trots den längre transporten. Tack vare det starka globala intresset för miljöfrågor kan man anta att den totala andelen Fairtrademärkta produkter som även är ekologiskt certifierade kommer att växa. Cirka 34 % av den internationella försäljningen av Fairtrade-märkta produkter är ekologiskt certifierade. I Sverige är andelen betydligt högre, cirka 60 % är även ekologiskt certifierade. Dessa produkter är alltså Fairtrade-märkta och har dessutom en ekologisk certifiering. Klimatförändringarna innebär för många odlare ett allvarligt hot mot produktionen, något som slår särskilt hårt mot människor som lever i länder med utbredd fattigdom. Allra värst är det för 28

småskaliga odlare eftersom de oftast har väldigt små ekonomiska möjligheter att anpassa sig samtidigt som de är extra sårbara för naturkatastrofer. När effekterna av klimatförändringarna hotar produktionen hotas även försörjningsmöjligheterna för odlarna, och när skördarna minskar blir det ännu viktigare att odlarna får betalt för sina varor så att de får en möjlighet att anpassa sig till klimatförändringarna. Fairtrade kan vara en del av arbetet kring att möta klimatförändringarna genom att göra det möjligt för odlarna att förbättra sina levnadsvillkor, och genom att vara en del av en hållbar utveckling och arbetet för anpassning till klimatförändringarna och minskade utsläpp. Fairtrade-certifieringen garanterar producenterna ett minimipris vid försäljning av sina varor. Detta ger en ökad ekonomisk trygghet och stabilitet, vilket i sin tur bidrar till att möjliggöra utveckling av en mer hållbar produktion. Dessutom kan premien användas för detta arbete, exempelvis genom att ställa om till ekologisk produktion, något som ofta görs. Idag är mer än hälften av alla Fairtrade certifierade producenter även ekologiskt certifierade. Fairtrade har även flera grundkriterier som rör miljö, bland annat att skydda den naturliga miljön, att användningen av icke förnyelsebara energikällor ska minimeras och att införliva miljöhänsyn som en del i ledningsarbetet. Fairtrade har även ett miljö- och klimatprogram för producenter, som ett stöd främst till småskaliga odlare, för att stödja dem i anpassningar till klimatförändringarna och i att minska sin miljöpåverkan. Detta arbete rör producenter av kaffe, te, kakao och bananer då dessa produkter är särskilt utsatta för effekterna av klimatförändringarna. En hållbar utveckling är en utveckling där fattigdomsbekämpning och miljö- och klimatarbete går hand i hand. Det börjar med Fairtrade. 21 21 Du kan läsa mer i Fairtrades rapport Det börjar med Fairtrade från 2015 http://fairtrade.se/wpcontent/uploads/2012/09/fairtrade-rapporten_2015_webversionny.pdf 29

Det finns olika mötesplatser eller plattformar för ditt engagemang för Fairtrade. Här beskriver vi några av dem som du kan använda för ditt engagemang som konsument och ambassadör. Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Varje Fairtrade City leds av en lokal styrgrupp. Att vara diplomerad innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör rättvis och etisk upphandling, bedriver ett aktivt informationsarbete samt erbjuder ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butiker och på arbetsplatser. I Sverige är intresset för att bli en Fairtrade City stort och i drygt 60 % av kommunerna har Fairtrade City-frågan lyfts på något sätt och fler än 70 kommuner har diplomerats. Fairtrade City-diplomeringen har funnits sedan 2001 i Storbritannien och det finns det över 1700 Fairtrade City-diplomerade kommuner i Europa, Nord- och Sydamerika, Afrika, Asien och Australien. Som ambassadör är det både roligt och utmanande att engagera sig för eller i en Fairtrade City. Det finns stora möjligheter att på ett konkret sätt vara med och göra skillnad lokalt för odlare i länder med utbredd fattigdom globalt. Sedan hösten 2013 finns Fairtrade för skolan som är en skolsajt där skolor kan registrera sig och få stöd och inspiration för att nå målen i läroplanen om hållbar utveckling. Skolsajten är full av pedagogiska material samt innehåller filmer och tips på hur andra skolor engagerat sig för hållbar utveckling. Vid registrering väljer skolan ett antal utmaningar som berör skolans verksamhet, undervisning och roliga projekt att arbeta med under året. Sveriges Kristna Råd driver projektet Kyrka för Fairtrade tillsammans med Fairtrade Sverige. Kyrka för Fairtrade är en diplomering till församlingar som engagerar sig för Fairtrade och rättvis handel. Kriterierna för utmärkelsen handlar om att församlingen serverar och konsumerar Fairtrade-märkta produkter, driver kampanjer, samarbetar med andra som engagerar sig i frågorna samt informerar om Fairtrade och rättvis handel. Det finns fler än 100 diplomerade församlingar. 30

I dagsläget är det 45 organisationer som är medlemmar i föreningen för Fairtrade Sverige och tillsammans representerar de mer än 13 miljoner medlemskap. Som medlem står organisationen bakom Fairtrade Sveriges plattform och stadgar samt betalar en årlig medlemsavgift. Medlemsorganisationerna är en enorm resurs för Fairtrade och för dig som är engagerad för Fairtrade. Som Fairtrade-ambassadör kan du inte bli medlem i Fairtrade och därför inte heller representera Fairtrade som organisation, istället representerar du Fairtrades budskap och konsumentmakten. Därför uppmanar vi dig som Fairtrade-ambassadör att engagera dig för Fairtrade genom en av våra medlemsorganisationer som kan erbjuda det sociala forum Fairtrade inte har möjlighet att organisera. ABF Afrikagrupperna Akademikerförbundet SSR Byggnads Diakonia Ekobanken Medlemsbank Equmenia Fackförbundet ST Finansförbundet Folkuniversitetet Dalarna GS Facket Handelsanställdas förbund Handelsanställdas förbund avdelning 24 HSB Norra Stor-Stockholm HSB Stockholm Kommunal Konsumentföreningen Stockholm LO Lärarförbundet Oikocredit OK ekonomisk förening Organisationen för Fair Trade Återförsäljarna PMU Interlife PRO Påhlmans gymnasium Röda korsets ungdomsförbund Scouterna SEKO Sigtunastiftelsen Socialdemokrater för tro och solidaritet SOS Barnbyar Studieförbundet vuxenskolan Svenska kyrkan Svenska kyrkan Göteborgs stift Svenska kyrkans unga Svenska Missionsrådet Svenska Röda Korset Sveriges kristna råd Unga Örnars Riksförbund Unionen We Effect Vision Vi-skogen Viskadalens Folkhögskola & kursgård Vårdförbundet Medlemsorganisationerna har massor av kunskap om internationella frågor, rättvis handel och Fairtrade. Många gånger kan de lyfta frågor som är kopplade till Fairtrade som vi själva inte har möjlighet att driva, men där Fairtrade kan bli ett svar. De har också tillgång till en mängd resurser, såsom utbildningar, material, lokaler, kunnig personal osv. Medlemsorganisationerna själva deltar ofta i kampanjer, anordnar ibland ambassadörsutbildningar för sina egna medlemmar, genomför konferenser, träffar, event eller ställer krav vid inköp. 31

Jag vet att det är viktigt att knyta samman fattigdom och globala rättvisefrågor med miljö och hållbarhet, eftersom vi aldrig kan få en långsiktigt hållbar värld, så länge vi har orättvisor. /Pär Holmgren, föreläsare, författare och meteorolog. Jag tror på etisk kapitalism, där kunniga konsumenter kan göra medvetna val som förändrar världen. Därför är det viktigt med Fairtrade på samma sätt som exempelvis miljömärkningar som Svanen och EcoLabel. /Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson för Folkpartiet. Jag älskar schysst mat på alla plan och aldrig förr har det varit så enkelt att bli en superhjälte och rädda världen. Jag hoppas att alla inser vilken lyx vi har som bara genom att välja rätt varor i matbutiken, faktiskt kan förändra världen. /Mattias Kristiansson, kokboksförfattare, chefredaktör för tidningen VEGO. Eftersom jag sett hela produktionskedjan och mött människorna som förser oss med till exempel kaffe och kakao känns det självklart att välja Fairtrade. /Behrang Miri, musiker, programledare och samhällsdebattör. Det är så lätt att göra skillnad genom att handla Fairtrade-märkt. /Mia Öhrn, konditor, matskribent och kursledare. 32

Fairtrades ambassadörsutbildningar har blivit ett vinnande koncept. Sedan 1999 har över 5000 personer utbildat sig till Fairtrade-ambassadörer. Uppdraget är helt frivilligt och som Fairtradeambassadör bestämmer du själv om och hur aktiv du vill vara och i vilka informationsaktiviteter du engagerar sig. Många Fairtrade-ambassadörer är engagerade för Fairtrade i sin vardag genom samtal med nära och kära, genom att efterfråga Fairtrade-märkta produkter och inte minst genom att välja Fairtrade när de handlar! Ambassadörerna är en oerhört viktig resurs för Fairtrade, utan er hade Fairtrade aldrig varit vad det är idag. Det finns en mängd verktyg att använda sig av i egenskap av att vara Fairtrade-ambassadör. Här följer några exempel där du kan få stöd i ditt arbete: Hemsidan, Fairtrades mest uppdaterade och aktuella informationskanal är www.fairtrade.se. Här hittar du senaste nytt, presentationer, talarmanus, användbara länkar, m.m. Ambassadörshandboken som du läser just nu innehåller många konkreta tips på hur du kan engagera dig. Den uppdateras varje år. Aktivitetsguiden, laddas ner från Fairtrades hemsida och innehåller spännande tips på aktiviteter och förslag på hur du kan motivera andra att engagera sig. Prezi, visas direkt från Fairtrades hemsida och är ett presentationsverktyg med filmer och bilder som du kan använda som stöd när du föreläser. Instruktion och talarmanus till Prezin finns att ladda ner. Power Point om Fairtrade finns att ladda ner med ett 20-tal bilder och tillhörande talarmanus som är ett bra stöd när du berättar för andra om Fairtrade. Även en engelsk version. Fairtrade Sverige på Facebook som kan du följa och gilla. Här pågår också diskussioner och många delar med sig av tips eller ställer frågor. Nyhetsbrev och ambassadörsbrev är två separata nyhetsbrev som förmedlar nyheter om Fairtrade via mail. Nyhetsbrevet kan alla anmäla sig till från hemsidan, ambassadörsbrevet får endast ambassadörer. Fairtrades informationsmaterial beställer du via Fairtrades hemsida. Det mesta av materialet är gratis. Ingen portokostnad tillkommer för ambassadörer om du anger rabattkoden som 33

skickas ut med välkomstmail och ambassadörsbrev. Rabattkoden byts ut regelbundet och information kommer i ambassadörsbreven via mail. Fairtrade Fokus Varje år vecka 41-42 kör Fairtrade igång den årliga kampanjen Fairtrade Fokus med syfte att öka kännedomen om och efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter i Sverige. Kampanjaktiviteterna skiljer sig från år till år, beroende på huvudbudskap och val av huvudsakliga målgrupper. Fairtrades frivilliga t.ex. ambassadörer, lokala ambassadörsnätverk, Fairtrade City styrgrupper och aktiva inom Fairtrades medlemsorganisationer är grundpelare i att kampanjen växer från år till år. Gör skillnad via sociala medier Det finns oändliga möjligheter att sprida kunskap om Fairtrade på nätet, t.ex. genom att twittra, blogga eller använda Facebook eller Instagram. Kanalerna finns där, det enda vi behöver är att få ut budskapet. Var med och gilla, dela och kommentera och visa andra att du tagit ställning. Förutom Facebook-gruppen Fairtrade Sverige har Fairtrade sedan hösten 2014 en egen Facebook-grupp för dig som gillar sociala medier och Fairtrade. @ Fairtrade heter gruppen. Påverka övrig media Det är mycket lättare än vad man kanske tror att få uppmärksamhet i pressen. Lokaltidningar, TV och radio brukar välkomna tips om aktiviteter på orten. Satsa gärna lite extra på att skapa medialt utrymme för Fairtrade under kampanjen Fairtrade Fokus i oktober. Små korta insändare brukar vara lätta att få publicerade i sin lokaltidning. Sprid budskapet En väldigt viktig uppgift är att informera om vad Fairtrade är och står för. Budskapet kan spridas på massor av olika roliga sätt. Prata t.ex. om Fairtrade med dina vänner och familj eller på jobbet eller i din klass. Vill du göra det lilla extra kan du bjuda hem dina vänner, visa en film om Fairtrade och smaka på produkter och diskutera. Involvera gärna din lokala 34

butik som kanske kan stå för några produkter för din provsmakning. Prata om Fairtrade på ett sätt du själv tycker är roligt! Gör skillnad i din butik Det är i butiken våra köpbeslut tas, och därmed en av de viktigaste och mest spännande arenorna för oss att engagera oss på! Det bästa sättet att få butiker att ta in ett större utbud av Fairtrade-märkta produkter är att fråga efter det! Med Fairtrade kan jag handla med gott samvete eftersom jag vet att producenterna av produkterna har haft det bra /Yohanna Mebrahthu, Fairtrade-ambassadör Anordna produktevents Att visa upp utbudet av Fairtrade-märkta produkter genom att anordna produktevents kan vara precis hur roligt som helst! Här har du verkligen möjlighet att använda din kreativitet. Ett produktevent kan ske både på allmänna platser och i butik, och innebär att man sprider information om Fairtrade genom att anordna provsmakningar och visa upp det utbud av Fairtrade-märkta produkter som finns. Fairtrade i plugget På skolor och universitet runt om i Sverige fikas det mängder av kaffe, te och cola. Dessutom har över två miljoner barn och lärare skolan/universitetet som sin arbetsplats en given plattform för informationsspridning. Tipsa pedagoger och skolledning om de pedagogiska materialen som finns för grundskolans årskurs 1-6, 7-9, gymnasieskolan samt för SFI och SVA. De kan alla laddas ner från Fairtrades hemsida. 22 Påverka caféer, restauranger och hotell Arbeta för att ditt favoritställe ska börja servera eller öka antalet Fairtrade-märkta produkter. Många av de produkter som serveras på caféer, restauranger och hotell finns som Fairtrademärkta. Man kan gå längre än att bara byta ut kaffet! Företag som serverar Fairtrade-märkta produkter kan även ladda ner ett diplom från Fairtrades hemsida som visar både medarbetare och gäster att de gjort ett aktivt val. 22 http://fairtrade.se/butik/produkt-kategori/pedagogiskt_material_for_forskola_grundskola_och_gymnasiet/ www.fairtrade.se/skola 35

Fairtrade på jobbet Tänk hur många koppar kaffe som dricks dagligen på arbetsplatser och vilken skillnad det skulle göra om alla dessa var Fairtrade-märkta! Prata med inköpsansvarig och kolla om er kaffeleverantör kan erbjuda Fairtrade-märkt kaffe. Dessutom kan ni välja att servera Fairtrade-märkt te, drickchoklad, juice, honung, socker, cola och nötter. Många arbetsplatser har fruktkorg, efterfråga Fairtrade-märkt frukt, det finns både bananer, mango, ananas, vindruvor och apelsiner som är Fairtrade-märkta. 23 Påverka din förening eller kyrka Nästan varje svensk är med i någon förening. Tillsammans har Föreningen för Fairtrades medlemsorganisationer 13 miljoner medlemmar! Tänk på alla kafferaster, seminarier och fester som anordnas av dessa landet runt där fika och dryck skulle kunna vara Fairtrademärkt! Gör skillnad på din ort Det totala värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till ca 600 miljarder kronor. Av det står kommunerna för 150 miljarder. Mycket av det som upphandlas produceras i länder med utbredd fattigdom, där mänskliga rättigheter ofta kränks under produktionen. Trots att det finns många anledningar att ta ett större socialt ansvar i den offentliga konsumtionen, och trots att det är lagligt att i samband med upphandling ställa etiska krav, är det fortfarande ovanligt att det sker. Var med och förändra detta! Är inte din kommun Fairtrade City jobba för att den blir det! 23 http://fairtrade.se/foretag/fairtrade-pa-jobbet/ 36

Varför valde du att utbilda dig till Fairtrade-ambassadör? - Min dotter Felicia och jag hade under många år intresserat oss för ekologiskt och KRAV-märkt. Sedan fick hon nys om Fairtrade, eller Rättvisemärkt som det hette då, och vi handlade det som gick under den perioden. Tiden gick, namnet byttes till Fairtrade och samtidigt ökade tillgången på schyssta varor. När jag under 2010 engagerade mig i det som skulle bli Fairtrade City Västerås så blev det naturligt att jag gick utbildningen, för att bli bättre på att bemöta frågor och för att lära mig mer om hur det verkligen ligger till längs hela kedjan. Kunskap ger makt och det är enklare att påverka människor när man själv är påläst och förstår helheten. Vilket är det roligaste ambassadörsuppdraget du haft? - Det är svårt att välja, allt är roligt som vi gör. Banandräkten har blivit mitt signum här i Västerås och allt från ledande politiker och tjänstemän till butiksarbetare, grannar och arbetskamrater ser mig ofta i banandräkt, i tid och otid. Jag uppvaktar ofta politikerna i Västerås och det har gått så långt att kommunstyrelsens ordförande ser mitt ansikte när hon ser ett Fairtrade-märke. Då har budskapet nått fram kan jag tycka. Vilket är ditt favorittips på engagemang för Fairtrade? - Ge aldrig upp! Upprepa, upprepa, upprepa! Men framför allt, var glad när du gör det, och prata så det känns att du verkligen menar det och tror på det. Då lyssnar folk och förstår att det är äkta. Det går att påverka så mycket mer än du tror men låt det också ta tid. Människor behöver ta in information, fundera på det, fråga litet till för att sedan sakta förändra sitt konsumentbeteende. Vi använder vår Facebook-sida för att nå ut och ett framgångsrikt sätt är att "rida" på andras berömmelse. Jag söker gärna upp kända personer och lämnar över en av våra snygga Fairtrade City Västerås-tygkassar med blandat innehåll. Jag ser till att vi tar en bild med påsen väl synlig och vi publicerar detta. Jag har träffat bl. a politiker, EU-parlamentariker och olika musiker och tv-personligheter. Även om du inte kommer att vara aktiv efter en ambassadörsutbildning så är den otroligt lärorik och du kommer själv att bli en bättre konsument genom den kunskap du får. 37

produkter, i andra hand Fairtrade-certifierade produkter. Uttrycket certifiering Som Fairtrade-ambassadör representerar du alltid dig själv och konsumentmakten. Tänk på att du inte en officiell representant för Fairtrade. Därför kan det ändå vara en trygghet att känna till Fairtrades grundläggande kommunikation, här är några tips! Huvudbudskap Fairtrade bygger på handel. Om vi konsumenter efterfrågar varor som är producerade med respekt för mänskliga rättigheter så får vi det. Genom att flytta handen några decimeter i butikshyllan och välja en Fairtrade-märkt produkt så kan du bidra till en positiv samhällsutveckling i länder med utbredd fattigdom. Ton Förmedla trovärdighet. När du som konsument väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom kriterier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Budskapet ska vara trovärdigt, lova inte mer än kriteriernas faktiska innebörd. Förmedla positiva associationer! Världen måste givetvis få beskrivas som den ser ut, men tonläget bör aldrig vara fördömande eller enbart fokuserat på problemen. Vi vill så långt det är möjligt fokusera på de positiva värden Fairtrade bidrar till och på konsumentens möjlighet att påverka och förbättra. Vi undviker att kritisera andra märkningar. Målgrupp Vår målsättning är att så många som möjligt ska efterfråga och köpa Fairtrademärkta produkter. Därför undviker vi budskap som förstorar köpbeslutet mer än nödvändigt. Att köpa Fairtrade-märkt ska vara ett enkelt val, och behöver inte vara kopplat till hög moral eller politiskt medveten konsumtion. Tänk på att du som ambassadör framförallt bör rikta dig till ditt lokala område; butiker, caféer, media, politiker, konsumenter i allmänhet och framförallt dina nära och kära. Den lokala anknytningen ger bästa genomslagskraft. Att kommunicera Dessa frågor är bra att ha tänkt till kring: Vad är Fairtrade? Varför ska jag köpa Fairtrade-märkta produkter? Hur vet jag att det funkar? När du informerar om Fairtrade, utgå gärna från dig själv och egna erfarenheter. Fairtrade-ambassadören informerar frivilligt och obetalt, men uppdragsgivaren ska alltid betala ev. reseersättning eller andra utgifter kopplade till aktiviteten. Kommunikation kring namnet Fairtrade 38 Då vi refererar till Fairtrade använder vi i första hand uttrycket Fairtrade-märkta

Som Fairtrade-ambassadör kan det vara bra att ha läst igenom och funderat över vilken kritik som har riktats mot Fairtrade. Nedan ser du några frågeställningar som rör Fairtrade och hur Fairtrade har bemött dessa frågor. Är det inte effektivare att ge bistånd istället för att handla Fairtrademärkt? Det går inte att jämföra rättvis handel med bistånd. Fairtrade skapar förutsättningar för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom att förbättra sina arbetsoch levnadsvillkor, bl. a genom att de ska få en bättre betalning för sin råvara samt utbildning och stöd för investeringar i verksamhet och lokalsamhälle. Högre intäkter skapar inte bara en tryggare ekonomisk situation för den enskilde odlaren och hans/hennes familj, det ger också möjligheter till nyinvesteringar i produktionen, produktutveckling och att t.ex. helt gå över till ekologisk odling. De odlare som är certifierade av Fairtrade har själva valt detta, då de ser de fördelar det innebär att sälja sin råvara som Fairtrade-certifierad. Till skillnad från bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att ge människor möjligheten att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, genom handel och entreprenörskap samt genom priser som inte låser fast människor i fattigdom. Tyvärr är ekonomisk utveckling i sig ingen garanti för att mänskliga rättigheter respekteras. Just därför behövs Fairtrade. Är Fairtrade emot frihandel och marknadsekonomi? Nej, Fairtrade är inte emot frihandel, tvärtom. Fairtrade bejakar frihandel som ett kraftfullt verktyg för att motverka fattigdom. Det är viktigt att kaffe, bananer och andra varor från länder med utbredd fattigdom ska kunna säljas till Europa och andra delar av världen utan handelshinder såsom tullar, avgifter och subventioner. Men frihandel är inte det samma som handel helt utan spelregler. En spelregel måste vara att mänskliga rättigheter respekteras, att handel sker inom ramen för befintliga internationella konventioner (t.ex. att slavarbete och skadligt barnarbete är förbjudet). Men verkligheten ser annorlunda ut och just därför finns Fairtrade, en möjlighet för världens kaffe- och bananodlare att genom handel få större inflytande över sitt liv och sin framtid, samtidigt som de kan producera råvaror av hög kvalitet. Fairtrade är en produktcertifiering, inte ett nytt ekonomiskt system. Grundläggande är att vi konsumenter måste få en möjlighet att betala vad det kostar för att varor och tjänster produceras utan att människor far illa och utnyttjas. Fairtrade erbjuder en sådan möjlighet, helt i enlighet med marknadsekonomiska principer. Låser handeln med Fairtrade-märkta varor fast producenter i ett olönsamt produktionsmönster och leder till en överproduktion gällande t.ex. kaffe? Borde 39

inte producenter i länder med utbredd fattigdom satsa på att odla/tillverka för den inhemska marknaden istället? Nej. Fairtrades kriterier bidrar till att certifierade odlare, som säljer sin råvara som Fairtrade, får förbättrade ekonomiska villkor. Dessutom ställs det krav på långsiktiga handelsavtal vilket gör att odlaren i högre grad kan förutse sin ekonomiska situation på längre sikt och planera för framtiden. Bättre ekonomiska villkor gör det möjligt för odlaren att satsa på ny teknik och modernare odlingssätt. Odlaren får därmed större möjlighet att marknadsanpassa sin produktion. Odlarnas tillgång till den internationella marknaden är ofta avgörande för att få avsättning för sin råvara. Konsumenternas efterfrågan på Fairtrade-märkta varor växer starkt, och allt fler företag vill ha ett verktyg för att säkerställa att deras produkter har producerats på ett etiskt försvarbart sätt. I Sverige ökade försäljningen av Fairtrade-märkta varor med hela 37 procent under 2014 jämfört med föregående år. Fairtrade Internationals impact studies visar att Fairtrade innebär stora konkurrensfördelar för certifierade odlare på en snabbt växande marknad, genom större möjligheter till nyinvesteringar, produktutveckling och en ökad miljöhänsyn. Varför är Fairtrade emot att barn arbetar? Det finns tusentals barn i världen som bidrar till försörjningen i sina familjer. Om vi slutar köpa produkter tillverkade av barn förlorar de sitt arbete och riskerar att hamna i en värre situation. Uppskattningsvis är cirka 150 miljoner av världens barn involverade i arbetsformer som negativt påverkar barnets utbildning, hälsa och säkerhet (ILO, 2013) Fairtrade arbetar med att motverka fattigdom grundorsaken till förekomsten av just barnarbete utifrån kriterier för ekonomisk, social och miljömässig utveckling, genom bland annat certifiering och utbildning. Genom Fairtrade får certifierade producenter förbättrade ekonomiska villkor, en stabilare ekonomi och därmed ökade möjligheter för barn att gå i skolan istället för att arbeta. Fairtrade skiljer i definition av barnarbete på barn som hjälper till i arbetet på familjens egen gård och barn som anställs som arbetskraft. Enligt kriterierna får barn hjälpa till på familjens gård så länge det inte inskränker barnets skolgång, utbildning och sociala utveckling. Däremot får inte barn utföra uppgifter av sådant riskfyllt slag att det kan påverka barnets hälsa och utveckling. Tvångs- eller slavarbete, inklusive trafficking, får inte förekomma - och barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. Hur vet jag att det inte är det svenska företaget som gör den stora vinsten på att sälja Fairtrade-märkt, snarare än producenter i länder med utbredd fattigdom? Når verkligen pengarna fram till odlarna? Odlarkooperativ och plantage som är certifierade av Fairtrade får så lite i vinst i jämförelse med konventionell handel. 40

När du som konsument köper en Fairtrade-märkt vara har odlarna redan fått betalt, direkt av företaget som köper upp råvaran. Som konsument kan du alltid vara säker på att varan du köper är producerad i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier. Världsmarknadspriserna på de produkter som Fairtrade certifierar går ständigt upp och ner. Fairtrades kriterier innebär att priset till producenten ligger på en nivå som ska täcka kostnaderna för en hållbar produktion, ett s.k. minimipris. Då världsmarknadspriset stiger över Fairtrades minimipris, följer minimipriset med upp och garanterar producenten det pris som är högst. Dessutom tillkommer alltid premien och den ekologiska prisdifferentialen (vid ekologisk produktion). Fairtrade äger inga produkter och inga distributionsled, och har heller inget inflytande över slutpriset på en Fairtrade-märkt produkt i butik. Butikspriserna kan skilja sig mellan olika regioner, butikskedjor och enskilda butiker. En Fairtrade-märkt produkt kan bli dyrare eftersom den produceras i mindre volymer. Ytterligare en faktor som avgör slutpriset är att Fairtrade-märkta varor sällan innefattas av lockpriser i butik. Om varan är ekologiskt certifierad blir även ofta konsumentpriset högre. Företag och butiker som säljer Fairtrade-märkta produkter vill få produkterna sålda. Ungefär en procent av priset på en Fairtrade-märkt vara går till att säkerställa att de internationella Fairtrade-kriterierna följs, samt används för informationsspridning till handelsaktörer och konsumenter. Marknadsprincipen om utbud och efterfrågan spelar en avgörande roll, om konsumentpriset för produkten är rimligt ökar chanserna till försäljning. När volymen ökar kommer priset att kunna bli allt lägre. Därför är det viktigt att allt fler konsumenter, liksom kommuner och företag, köper mer Fairtrade-märkta produkter. Det finns så många olika märkningar på marknaden, spelar det verkligen roll vilken av dem jag väljer? Hur förhåller sig Fairtrade gentemot andra märkningar? Och räcker det inte med att välja en produkt som har någon slags miljömärkning? Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor, där producenter i länder med utbredd fattigdom har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid. I denna vision är alla samverkande krafter angelägna och behövda. Fairtrade välkomnar därför alla initiativ som i teori och praktik jobbar för denna vision. Fairtrade är än så länge det enda märkningsinitiativet på marknaden som i sina kriterier garanterar odlaren ett minimipris och en premie. När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du samtidigt till ökad miljöhänsyn och omställning till ekologisk produktion eftersom en Fairtrade-certifierad producentorganisation också måste arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar t.ex.om ansvar för grund- och ytvatten, skydd 41

av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden. Som grund för förbjudna kemikalier och bekämpningsmedel finns t.ex. Fairtrade Internationals Prohibited Materials List. Listan på de förbjudna bekämpningsmedlen hittar man längst ner på Fairtrade Internationals hemsida. http://www.fairtrade.net/our-standards.html Fairtrades ekologiska prisdifferential fungerar som ett incitament för Fairtrade-certifierade producenter att ställa om till ekologisk produktion. Det innebär att producenter som också innehar en ekologisk certifiering (t.ex. KRAV) garanteras ett påslag utöver minimipriset och premien. 2013 var 56 procent av försäljningen av Fairtrade-märkta produkter i Sverige även ekologiskt certifierad, räknat på försäljningsvärde i konsumentled 2014 var det 65 %. Fairtrade arbetar med multinationella företag trots att dessa kan ha en skamfilad meritlista av att kränka mänskliga rättigheter. Hela företagen blir ju inte schyssta för att de säljer en del av sina produkter som Fairtrade. Hur ställer sig Fairtrade till det? Fairtrade är en produktcertifiering, inte en företagscertifiering i konsumentled. Detta innebär att kriterierna är knutna till de certifierade producenterna, den certifierade råvaran och de märkta produkterna, inte till företaget som säljer slutprodukten. Fairtrade strävar efter att så många producenter som möjligt ska kunna få en bättre tillvaro, en bättre betalning för sitt arbete och förbättrade arbets- och levnadsvillkor. I denna strävan är det viktigt att så många företag som möjligt både stora och små väljer att engagera sig för Fairtrade och att sälja Fairtrade-märkta produkter till oss konsumenter. Kontrollorganet Flocert arbetar dessutom utifrån en ISO17065-ackreditering, vilket bl. a. innebär krav på transparens och oberoende. Alla företag ska behandlas lika, utifrån befintliga kriterier och kontrollsystem. Vissa Fairtrade-certifierade produkter, till exempel honung och snittblommor, produceras även i Sverige och i närliggande europeiska länder. Borde vi inte prioritera lokalproducerat, med tanke på klimathotet? Alla produkter som är certifierade av Fairtrade kommer från länder med utbredd fattigdom. Långväga transporter är en av de faktorer som påverkar klimatet, men är långt ifrån den enda. Det finns sällan någon konkurrenssituation mellan närproducerat och Fairtrademärkta varor. T.ex. är den honung och det socker som produceras i Sverige inte tillräcklig för vår egen konsumtion. Fairtrade fokuserar på jordbruksprodukter, till exempel frukt, kaffe, choklad, te och andra grödor, som inte kan produceras i vårt klimat och som, om vi vill konsumera dem, måste dem fraktas långt. Detta gäller förstås även för motsvarande konventionella produkter. 42

När man bedömer en produkts klimatpåverkan är det viktigt att man ser till hela produktionsprocessen, från jord till bord. Produktionsförhållandena bidrar ofta med den största delen av utsläppen. En stor del av de färska livsmedel som vi konsumerar odlas i Europa i växthus som värms upp med fossila bränslen. För att förse oss konsumenter med varor året om kräver produktionen enorma mängder energi för både ljus och uppvärmning. Ur klimatsynpunkt kan det vara bättre att köpa frukt, grönsaker och blommor som produceras i varmare länder där ljus och värme inte behöver framställas på konstgjord väg, trots att transporten blir mycket längre. Handel med de länder varifrån Fairtrade-märkta produkter odlas bidrar till såväl social som ekonomisk utveckling och är en viktig klimatåtgärd. Att helt utesluta produkter som kräver långväga frakt skulle koppla bort många människor som är beroende av internationell handel för sin överlevnad. Många småskaliga odlare har ofta begränsad tillgång till kapital och information om hur man bäst utnyttjar den mark de har tillgång till eller odlar på ett hållbart sätt. Fairtrade spelar en viktig roll för dessa odlare och anställda och deras familjer. Att certifiera sig i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier innebär att de får förbättrade ekonomiska villkor i form av en ökad stabilitet, bättre betalt för sina varor och utbildningsstöd i produktions- och försäljningsprocess. Fairtrade bidrar till att producenter, genom utbildning och ökade ekonomiska resurser, kan minska sin klimat- och miljöpåverkan på olika sätt. Till exempel att tillämpa hållbara jordbruksmetoder, återplantera träd och hantera sitt avfall, att minska användningen av bekämpningsmedel samt energi- och vattenresurser. Fairtrade är opålitligt, jag har hört att vissa producentorganisationer ibland bara säljer 20 procent av sin skörd som Fairtrade-certifierad. Hur blir det då med löner och premier? De internationella Fairtrade-kriterierna måste alltid uppfyllas för att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad. Här gäller bland annat krav på organisationsrätt, demokratiutveckling och kriterier som rör den anställdes hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Dessa kriterier gäller oavsett hur mycket producentorganisationen säljer av sin totala skörd som Fairtrade-certifierad. Men ju högre denna andel av försäljningen är, desto större och tydligare kan den ekonomiska utvecklingen bli inom såväl verksamheten som i lokalsamhället kring produktionen, genom en totalt sett högre betalning för råvaran och mer intäkter i form av Fairtradepremier. Försäljningen styrs av hur mycket eller lite Fairtrade-märkt vi konsumenter i slutänden handlar. Måste odlare gå med i kooperativ för att bli certifierade? Den kooperativa organisationsformen är inte ett krav från Fairtrade, men Fairtrade certifierar inte enskilda odlare. Ofta väljer odlare själva att bilda en förening, 43

kooperativ eller liknande organisationsform för att effektivt kunna samarbeta och uppnå skalfördelar, t.ex. att dela på kostnaderna för en kvarn, en traktor eller annan infrastruktur. Den största delen av världens kaffe kommer från odlare som livnär sig på småskaligt jordbruk och som ofta organiserar sig i kooperativ. Inom banan- och teodling är det vanligare med anställd arbetskraft på privatägda plantager. Fairtrades kriterier omfattar också denna sistnämnda typ av produktion och företagsform. Låser Fairtrade fast människor i föråldrade produktionsmetoder? De odlare som blir certifierade av Fairtrade får förbättrade ekonomiska villkor, och därmed möjligheter de annars inte skulle ha haft att satsa på ny teknik och modernare odlingssätt. Konsumenternas efterfrågan på Fairtrade-märkta varor växer starkt, och allt fler företag vill ha ett verktyg för att säkerställa att deras produkter har producerats på ett etiskt försvarbart sätt. I Sverige ökade försäljningen av Fairtrade-märkta varor med 37 procent under 2014 jämfört med föregående år. Fairtrade Internationals impact studies visar att Fairtrade innebär stora konkurrensfördelar för certifierade odlare på en snabbt växande marknad, genom större möjligheter till nyinvesteringar, produktutveckling och en ökad miljöhänsyn. Har verkligen alla odlare råd att bli Fairtrade-certifierade? Vad kostar det för en odlare att vara Fairtrade-certifierad? Från och med 2004 tar Flocert ut en avgift av producentorganisationen som täcker den administrativa kostnaden för en ansökan av ett certifikat eller förnyelse av ett certifikat, samt kostnad för kontroller. Kostnaden varierar beroende på antalet medlemmar i producentorganisationen samt antalet certifierade råvaror. Genomsnittskooperativet, bestående av drygt 1250 medlemmar, ger en årlig kostnad på cirka 35 kr per odlare (eller familj). Ju fler medlemmar, desto lägre kostnad per odlare, och vice versa. Certifieringsavgiften är för de allra flesta producentorganisationer en mindre investering i relation till de vinster och fördelar som kommer av tillgången till en internationell marknad för Fairtradeprodukter. De flesta producentorganisationer finansierar sin certifiering genom egna medel. Men för dem som har en svårare ekonomisk situation finns det möjlighet att söka medel med upp till 75 procent av certifieringskostnaden från Fairtrade Internationals certifieringsfond, från extern handelspartner eller från ideella organisationer. Vilka länder väljs ut där Fairtrade-märkta produkter odlas? Det finns ju många européer som arbetar under förfärliga förhållanden och som inte har några rättigheter. Valet av länder som kan omfattas av Fairtrade-certifiering av producenter baseras på OECD-DAC:s förteckning över länder som mottar biståndsmedel. Dessa länder är definierade som låg- eller medelinkomstländer, enligt Världsbanken. Fairtrade International 44

gör eventuella revideringar i valet av länder utifrån en femårscykel. Europeiska länder liksom G8- länder är exkluderade. I kommunikationen på den svenska marknaden använder vi begreppet länder med utbredd fattigdom. 24 Hur kan ni diplomera min stad till Fairtrade City? Det förstör trovärdigheten för märkningen när Fairtrade diplomerar orter som gör alldeles för lite jämfört med vad de skulle kunna göra. Fairtrade City syftar till att öka kännedomen och efterfrågan av varor som har blivit producerade med respekt för mänskliga rättigheter. Fairtrade City-diplomeringen fungerar som en språngbräda och ett första steg mot etisk upphandling inom kommunen. Den bidrar också till att höja kunskapen och medvetenheten kring etisk konsumtion bland kommunens invånare. Fairtrade City-diplomeringen bör framförallt ses som en förändringsprocess. Syftet är att diplomeringen ska uppmuntra och motivera en löpande förändring och förbättring. Därför ingår också krav om att kontinuerligt vidareutveckla arbetet. Som exempel kan nämnas att år 2006, då Lund ansökte om att bli en Fairtrade City, var endast 1 procent av kaffekonsumtionen i kommunen Fairtrade-märkt. Sex år senare uppgick motsvarande siffra till hela 87 procent. Arbetet med Fairtrade City lokalt leds av en styrgrupp som ansvarar för att kriterierna efterlevs och för att olika aktörer i kommunen samverkar för en mer rättvis handel. En viktig grund i arbetet är en bred samhällsförankring, det vill säga att organisationer, handeln, politiker och företag samarbetar inom ramen för Fairtrade City. Näringslivet, skolor, kyrkor, universitet, fackförbund och politiker kan bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, genom att i högre grad välja Fairtrademärkta produkter. Samtidigt kan dessa aktörer vara opinionsbildare, informationsspridare och ambassadörer för att öka intresset för en mer rättvis handel. Närmare 700 personer sitter i styrgrupperna för Fairtrade City runt om i landet och mångfalden är mycket stor. Samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna finns representerade i styrgrupperna. Varför är inspektionerna förannonserade? Riskerar inte inspektörerna att bli lurade? Genom samarbete och gemensamma målsättningar som utgångspunkt är de certifierade producentorganisationerna i förväg informerade om de inspektioner som äger rum. En inspektion tar flertalet dagar att genomföra och inspektören måste gå igenom omfattande dokumentation kring verksamheten på plats. Förberedelser är därmed nödvändiga och det går inte att avhålla någon från sitt jobb i flera dagar utan att ha bokat in det i förväg. Undantaget är då en certifierad producentorganisation av någon anledning misstänks bryta mot kriterierna detta leder till oanmälda inspektioner. 24 Här kan du läsa mer: http://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/standards/documents/genericstandards/2014-07-16_geographical_scope_policy_en.pdf 45

46

Fairtrade Sverige, www.fairtrade.se Fairtrade International, www.fairtrade.net Flocert, www.flocert.net Producentnätverket Fairtrade Africa http://www.fairtradeafrica.net Producentnätverket CLAC http://clac-comerciojusto.org/en Producentnätverket NAPP http://www.fairtradenapp.org Fair Trade Center, www.fairtradecenter.se Gapminder rörlig grafik om mänsklig utveckling, www.gapminder.org Globalportalen utveckling och globalisering, www.globalportalen.org ILO, International Labour Organisation (FN-organ), www.ilo.org Levnadslön, www.afrikagrupperna.se/ratt-till-en-levnadslon/ Kommerskollegium, www.kommers.se Nätverket rättvis handel, www.rattvishandel.net Organisationen Fair Trade Återförsäljarna, www.fairtradeorg.se Svenska UNDP, http://www.undp.org/content/sweden/sv/home.html www.milleniemalen.se Swedwatch, www.swedwatch.org WFTO, World Fair Trade Organization, www.wfto.com WFTO Europa, www.wfto-europe.org Coffee and Community, Maya Farmers and Fair-Trade Markets. Sarah Lyon. University Press of Colorado (2011) De fattigs manifest. Lösningarna kommer underifrån. Francisco van der Hoff Boersma. Argument förlag (2014) Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt. Pär Holmgren. Pärspektiv förlag (2014) Engagemang Batman, Putnam och jag. Per Grankvist. Adlibris (2014) Fair Trade and Social Justice. Global Ethnographies. Sarah Lyon, Mark Moberg. New York University Press (2010) From Poverty to Power How Active Citizens and Effective States Can Change the World. Duncan Green (2011) Oxfam Professionals Global respekt: grundkurs i globalisering och mänskliga rättigheter. Anna-Lena Lodenius, Mats Wingborg & Anna Nyquist. Premiss förlag (2006/2013) I krisens skugga. G 20:s blinda fläck, vad bör göras? Kenneth Hermele, Forum Syd (2009) Is Fairtrade Fair? Elisabeth Valiente-Riedl, Palgrave Macmillian (2011) 47

Matsmart. Bo Thunberg, Stefan Edman, Gullers förlag (2008) Rättvis handel - rörelse i rätt riktning? Hans Rignell. Tranan förlag/e-bok (2002/2011) Schyssta bananer, den krokiga vägen till Fairtrade. Harriet Lamb, Libris Förlag(2009) Tjäna pengar och rädda världen: den hållbara ekonomins entreprenörer. Erika Augustinsson & Maja Brisvall. Bookhouse Publishing. (2009) The Fairtrade Revolution. John Bowes, Mary Robinson (2011) Utvecklingens drivkrafter. Stefan de Vylder. Forum Syd (2002/2013) Världens springnota. Stefan de Vylder, Ordfront Förlag AB (2009) Är det värt det? Fairtrade Sverige och Rena Kläder/CCC. (2005/2011) Fairtrade Sverige Youtube. www.youtube.com/fairtradese Fairtrade Sverige Vimeo. https://vimeo.com/fairtrade Fairtrade Foundation: www.youtube.com/user/fairtradefoundation WFTO: www.youtube.com/user/wftofairtrade Organisationen Fair Trade Återförsäljarna: www.youtube.com/user/fairtradeorg Bananas!* (2009). En skandalomsusad film om bananarbetares villkor. Distribution: Fredrik Gertten, WG Film.s Big Boys Gone Bananas!* (2012). Uppföljare till filmen Bananas!* Distribution: Fredrik Gertten, WG Film. Black Gold (2006). En dokumentärfilm om Tadesse Meskela som kämpar för 74 000 kaffeodlare i Etiopien. Beställs på www.blackgoldmovie.com Det dolda priset (2009). Hur ser arbetsvillkoren ut inom IT-industrin? Den här dokumentären visar på svåra arbetsvillkor. Distribution: Fair Trade Center, info@fairtradecenter.se Portraits from Cameroon (2012). En dokumentärfilm av Jan Nimmo om de svåra arbets- och levnadsvillkoren för arbetare på bananplantager i Kamerun. Distribution: Jan Nimmo http://vimeo.com/45189300 Shady Chocolate (2012). Uppföljare till filmen The Dark Side of Chocolate. Uppföljning av vad chokladindustrin gjort de senaste två åren för att tackla problemet med barnarbete. Distribution: miki@eb.dk The Dark Side of Chocolate (2010). Miki Misitrati visar upp en chokladens mörka baksida med barnarbete och trafficking i Elfenbenskusten. Distribution: miki@eb.dk The Price of Sugar (2007). En film om mänskliga rättigheter inom sockerindustrin på Dominikanska Republiken. Distribution: Bill Haney. 48

Why Poverty (2012). En inspirerande serie av korta och längre dokumentärfilmer som belyser problematiken bakom fattigdomen som finns i olika former i världen. Distribution: http://www.whypoverty.net Vägen till Fairtrade-märkt bomull (2013) https://www.youtube.com/watch?v=jkvgjenbjlc Fairtrades ambassadörsbildning finns med olika inriktningar; allmän, fackliga rättigheter, Kyrka för Fairtrade. Organisationen Fair Trade Återförsäljarna erbjuder både självinstruerande materialet om Fair Trade; Fair Trade Start eller kurser om rörelsen, som t.ex. Fair Trade Grund. Information finns på www.fairtradeorg.se Åsa Folkhögskola: Fair Trade om rättvis handel. En grundkurs på distans via internet under ca 6 timmar i veckan under cirka 3 månader som genomförs i samarbete med Åsa Folkhögskola. http://www.asa.fhsk.se/utbildningar-kurser/l%c3%a5nga- kurser/pid/464/ev/1/categoryid/9?categoryname=fair-trade-%e2%80%93-om- r%c3%a4ttvis-handel- Röda korsets folkhögskola. Distansutbildning i rättvis handel, ett år. Producentresa ingår. Kursen är en distanskurs och börjar årligen över internet i januari. Man deltar vid ett antal kurshelger samt studerar på nätet däremellan. Anmälan sker direkt till Röda Korsets Folkhögskola. För info: anna.olsson.rk@folkbildning.net www.rodakorsetsfolkhogskola.com/profilkurser/fair-trade/ Nätverket Rättvis Handel. Info och kortare artiklar samt längre och mer fördjupande rapporter om handelsfrågor. www.rattvishandel.net Fairtrade Sveriges rapporter Gemensamma krafter mot barnarbete (2011) Fattigdomsbekämpning genom Empowerment (2012) Hej då fattigdom (2013) Schyssta bananer 1, Utmaningar och möjligheter i framtidens bananindustri (2014) Schyssta bananer 2, Stor potential på den svenska marknaden (2014) Det börjar med Fairtrade (2015) 49