Bromma stadsdelsförvaltning Avdelning administration Tjänsteutlåtande Dnr 90-18 Sida 1 (6) 2018-03-27 SDN 2018-04-19 Handläggare Sofia Thole Kling Telefon: 08-508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar på remiss 2018/000069 från stadsledningskontoret Förvaltningens förslag till beslut 1. Bromma stadsdelsnämnd beslutar att överlämna förvaltningens utlåtande till stadsledningskontoret som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Lisa Kinnari Stadsdelsdirektör Peter Dacke Avdelningschef Administration Sammanfattning Stadsledningskontoret har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till riktlinjer för. I tjänsteutlåtandet föreslås kommunfullmäktige besluta om riktlinjerna utifrån ett behov av bland annat nya samrådsprocesser och en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna. Bromma stadsdelsförvaltning Avdelning administration Gustavslundsvägen 151G Box 15017 167 15 Bromma Växel 08-508 06 000 Sofia.thole.kling@stockholm.se www.stockholm.se Förslaget till riktlinjer är en viktig del i arbetet med att stärka medvetenheten om minoritetspolitiken och integrera den i arbetet med mänskliga rättigheter och demokrati. Den föreslagna ansvarsfördelningen innebär bland annat att kommunstyrelsen tydligare får en samordnande roll vad gäller information, samråd och rekrytering vilket är positivt. Ett förtydligande av stadsdelsnämndernas ansvar har också gjorts som underlättar arbetet. Bromma stadsdelsförvaltning noterar att en lagändring inom minoritetsområdet är på gång och föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Innan beslut tas i kommunfullmäktige bör underlaget
Sida 2 (6) kompletteras med en analys om vad detta kan innebära för stadens åtaganden och riktlinjer. Förvaltningen har också några förslag på justeringar avseende syfte och ytterligare förtydliganden av stadsdelsnämndernas ansvar. Bakgrund I Sverige finns sedan 1999 fem erkända nationella minoriteter; judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Sverige har, genom att ratificera den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och Europarådets ramkonvention till skydd för nationella minoriteter, folkrättsligt förbundit sig att skydda de nationella minoriteterna och stödja deras kulturer och språk. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att se över samrådsprocesser med de nationella minoriteterna och att ta fram riktlinjer för stadens arbete för de. År 2010 antog kommunfullmäktige Nationella minoriteter och minoritetsspråk åtgärdsplan för Stockholm stad. Både de nationella minoriteterna och stadens nämnder har framfört behov av nya riktlinjer inklusive nya samrådsprocesser med en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna. De nya riktlinjerna ska bidra till en förstärkning av stadens arbete med de nationella minoriteternas rättigheter. Ärendet Förslaget till riktlinjer består av tre delar. Stadsdelsförvaltningen har valt att fokusera på dels syfte med riktlinjerna och dels riktlinjerna utifrån förvaltningens ansvarsområden förskola, äldreomsorg och kultur. Eftersom ärendets ursprung är i EU: s ramkonvention och dess tilläggskonvention om minoritetsspråk går det att titta närmare på vad syftet med att lyfta fram just nationella minoriteter är. I styrdokumenten konstateras att vissa minoriteters språk riskerar att gå förlorade och att skydd av nationella minoriteter är nödvändigt för att skapa stabilitet och upprätthålla demokrati och säkerhet. Med avseende på det syftet ställer sig förvaltningen frågan om inte det ändrade säkerhetsläget i Sverige tydligt visar på en förändrad bild av såväl demokrati som säkerhet som innebär att vi också behöver titta på hur vi arbetar med andra minoriteter. Om det är tidskravet som ska vara avgörande för att upptas som nationell minoritet kommer ju också den finlandssvenska minoriteten och de
Sida 3 (6) minoriteter som invandrade under och strax efter andra världskriget att bli nationella minoriteter om drygt 100 år, till exempel från Baltikum, Grekland och Jugoslavien. Ändå längre fram finns fler internationella minoriteter i Sverige som skulle bli nationella minoriteter. Om det å andra sidan är etnicitetskravet som är avgörande för att upptas som en nationell minoritet utesluter det den teckenspråkiga minoriteten. Andra tankar kring syfte och definitionen av nationella minoriteter väcks i ett förslag till lagändringar i utredningen SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik som vid tjänsteutlåtandets slutliga utformning passerat lagrådsremissen. I tjänsteutlåtandet till riktlinjerna anges fyra lagar som också fastställer de nationella minoriteternas rättigheter: socialtjänstlagen, skollagen, diskrimineringslagen och språklagen. Skollagen anger hur förskola och skola ska arbeta med nationella minoriteters rättigheter. Det som socialtjänstlagen specifikt anger är äldres rättigheter. 1 I en stadsdelsförvaltning är det förskolebarn och äldre som då prioriteras. Nationella minoriteter lär dock finnas också inom verksamheter som handlar om individ och familj och funktionshinder enligt LSS. Nuläge i stadsdelsförvaltningen I remissvarets beskrivning av nuläget i stadsdelsförvaltningen är de föreslagna riktlinjerna utgångspunkt. Vid ny lagstiftning som följer inriktning i aktuell SOU är det dock viktigt att påpeka att stadens riktlinjer med största sannolikhet kommer att påverkas av ändringar i skollag, socialtjänstlag, patientlag och hälso- och sjukvårdslag. Rätten till förskola på sitt språk Stockholms stad gör varje år en språkkartläggning av barn som ska börja i förskolan via frågor till föräldrarna. Statistiken för 2017 visar följande: Språk Antal barn Antal pedagoger Finska 25 11 Romani chib 3 0 Sydsamiska 1 0 Jiddish 0 0 1 I SFS 2001:453 5 kap 6 stycke 3 står att Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. (1 jan 2010)
Sida 4 (6) Meänkieli 0 0 Före 2017 hade Bromma stadsdelsförvaltning utifrån kartläggningen endast kännedom om barn med finska som modersmål. Föräldrar har blivit tillfrågade om de vill att deras barn ska få verksamhet på finska och informerade om att det i sådana fall finns vissa förskolor med finsk personal. I många fall föredrar dock föräldrarna att ha barnen på den närmaste förskolan. Rent praktiskt skulle stadsdelen kunna ha en finsktalande avdelning på en förskola men det är osäkert om tillräckligt många föräldrar skulle vilja placera sina barn på en sådan. Nya riktlinjer för staden behöver tydliggöra varifrån initiativet för att starta upp verksamhet på ett minoritetsspråk bör komma. Öppna förskolan i stadsdelen är ett ställe där arrangemang anordnas som är på minoritetsspråk exempelvis sagostunder eller rytmik. Biblioteken är också värdefulla för förskolorna, inte minst med det material på minoritetsspråk som går att låna. Förskolor i stadsdelen har under senare år bland annat fått ta del av teater från en finskspråkig teatergrupp. Rätten till äldreomsorg på sitt språk Äldreomsorgen i Bromma har inte statistik på hur många finskspråkiga som finns i verksamheten men tendensen är tydlig att det blir allt färre äldre finskspråkiga. Det privata Hannahemmet som ligger i Bromma erbjuder finskspråkiga med finskspråkig verksamhet. Alla boende är dock inte finskspråkiga. Om finskspråkig service efterfrågas ordnar stadsdelsförvaltningen det på vård- och omsorgsboenden men det kan vara svårt att hitta personal som både är finskspråkig och som har den kompetens som krävs i tjänsten, inte minst till hemtjänsten. En större språklig utmaning vid rekrytering till äldreomsorgen är att säkerställa att personalen kan det svenska språket. Även om ramavtalet för hemtjänsten har det som ett krav har arbetssökande inte alltid tillräckliga språkkunskaper i svenska. Kultur Anslaget till de stadsdelsnämndskluster som i stor utsträckning organiserar de aktiviteter som omfattas av lagen om förvaltningsområden minskade från 200 tkr till 150 tkr efter beslut av kommunstyrelsen 2017. Stadsdelsförvaltningens erfarenhet är också att det tidigare har varit svårt att hinna använda pengarna. En bidragande orsak kan vara att det var lättare för 20 år sedan att hitta finska föreningar att samarbeta med om finskt förvaltningsområde.
Sida 5 (6) Det fanns också fler finskspråkiga barn i stadsdelen och därmed ett större intresse för finskspråkiga kulturaktiviteter. I klustret Bromma/Hässelby-Vällingby har aktiviteter anordnats med hjälp av dessa medel som ett tillskott till den ordinarie äldreomsorgen. Det är inte något som arrangerats av ordinarie verksamhet. Bland annat anordnas berättarkaféer på finska på Medborgarkontoret och en Pratstuga på Växthuset i Vällingby, båda aktiviteter för äldre. Ärendets beredning Ärendet har beretts av den administrativa avdelningen i samverkan med avdelningarna för förskola samt äldreomsorg. Särskild avstämning har gjort med avdelningen för Socialtjänst och fritid eftersom riktlinjer för arbete med den romska minoritetens rättigheter har gått ut parallellt med denna remiss. Förvaltningens synpunkter och förslag De föreslagna riktlinjerna är inne på rätt spår med ansvarsfördelning avseende information, samråd och rekrytering där kommunstyrelsen har en viktig roll. Det är mycket positivt med nya samrådsformer och att stadsdelarna här får stöd i form av bland annat en tydlig struktur med årliga övergripande samråd. Medvetenheten om minoritetspolitiken behöver också stärkas och bättre integreras med arbetet med mänskliga rättigheter och demokrati. Riktlinjerna är en viktig del i det arbetet. Det vore dock lämpligt om riktlinjerna kompletterades med en analys om vad en eventuell ny minoritetslagstiftning, apropå att en lagändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2019, skulle innebära för stadens åtaganden och riktlinjer. Förvaltningen ser också ett behov av en tydligare syftesbeskrivning, bland annat med tanke på hur arbetet med nationella minoriteter ska särskiljas från arbetet med andra minoriteter som inte kvalificeras som nationella till exempel för att de inte uppfyller tidskravet eller etnicitetskravet. Men också utifrån att fokus på arbetet i stadsdelarna ligger på förskola och äldreomsorg medan målgrupper inom socialtjänst och funktionshinder inte inkluderas. Ansvarsfördelningen skulle för stadsdelarnas del kunna förtydligas ytterligare genom att peka ut vad som menas med berörda
Sida 6 (6) stadsdelsnämnder och vid behov. Eventuella skillnader mellan mötesplatser och träffpunkter bör också vara tydliga. Att aktiviteter genomförts inom ramen för arbetet med just finskt förvaltningsområde har ett samband med tydlig ansvarsfördelning och tilldelade medel. Båda dessa behövs också för arbetet med de andra nationella minoriteterna och i ännu högre utsträckning kompetenshöjande insatser.