Miljökontoret samverkansprojekt 2012

Sammanfattning Syftet med projektet var att bidra till att de nationella, kommunala och byggoch miljönämndens mål uppfylls. Målet var att granska särskilda kontrollpunkter inom områdena livsmedel, köldmedier och städprodukter. Samtliga livsmedelsanläggningar som blev uttagna till projektet hade ett köldmedieläckage under 2011 på mer än 10 % av totalt installerad köldmediemängd. Resultatet visade att ett objekt inom området köldmedier hade brister, som följdes upp. Inom området livsmedel fick fyra objekt avvikelser, dessa följs upp i den ordinarie tillsynen. Brister förekom på 13 objekt inom området städprodukter, där återkoppling var aktuellt. Värt att nämna var att 11 verksamheter inte hade några avvikelser gällande livsmedelshygien. Resultatet bedöms ha ett samband med att det utförs årliga livsmedelskontroller på dessa verksamheter samt att det i förväg hade informerats om vilka kontrollområden som skulle kontrolleras. Resultatet tyder på att det finns ett tillsynsbehov för verksamhetens kemiska produkter beträffande förvaring och hantering. Behovet att kontrollera köldmedieanläggningar på plats i verksamheterna finns inte, utan kontroll av inrapporterade uppgifter av läckaget bedöms vara tillräckligt.

SYFTE... 4 MÅL... 4 METOD OCH GENOMFÖRANDE... 4 RESULTAT... 5 Livsmedel... 5 Städprodukter... 6 Köldmedier... 6 SLUTSATS OCH DISKUSSION... 6 Slutord... 7

Syfte Syftet med projektet är att bidra till att de nationella, kommunala och byggoch miljönämndens mål uppnås; säkra livsmedel, skyddande ozonskikt, giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan och kontorssamverkan. Genom information till verksamhetsutövare bidrar det också till att kunskapsnivån höjs. Mål Projektets mål är att; - kontrollera temperaturen på känsliga livsmedel i livsmedelsanläggningar - kontrollera läckage från köldmedieaggregat på livsmedelsanläggningar - kontrollera hantering av rengöringsmedel: förvaring, dosering, produktval m.m. Metod och genomförande De livsmedelsanläggningar som valdes ut för projektet hade alla ett köldmedieläckage under 2011 på mer än 10 % av totalt installerad köldmediemängd. Samtliga livsmedelsanläggningar hade ett läckage från ett eller flera köldmedieaggregat för kyl och/eller frys. Det kan röra sig om enstaka läckage eller återkommande läckage under 2011. Ansvarig för köldmedieanläggningarna, operatörerna, var i de flesta fall livsmedelsföretagarna, men det förekom även att fastighetsägarna var operatörer för anläggningarna. Ansvariga för projektet var Malin Johansson, Jimmy Johnsson och Charlotta Paulsson. Vid tillsynsbesöken delades broschyren, Kemikalier i städverksamhet ut och information om säkerhetsdatablad och kemikalieförteckning lämnades. Projektet planerades under tertial 1 och inspektionerna genomfördes under tertial 3. Projektgruppen uppskattar tidsåtgången för projektet till ca: 70 timmar. Kontrollerna genomfördes med gemensam checklista för livsmedel/miljö. Inspektionerna var föranmälda. Gemensam inspektionsrapport skickades ut, med undantag för de gånger då fastighetsägaren var operatör för köldmedieaggregaten.

Resultat Miljökontoret kontrollerade 15 stycken livsmedelsanläggningar. För fem av objekten var inte livsmedelsföretagaren ansvarig för köldmedieaggregaten. Kontrollområden Antal objekt med avvikelser/brister Antal objekt där återkoppling var aktuellt Antal objekt där uppföljning sker vid nästa ordinarie kontroll Köldmedier 1 objekt 1 objekt 0 objekt Livsmedel 4 objekt 0 objekt 4 objekt Städprodukter 13 objekt 13 objekt 0 objekt Tabell 1. Antal avvikelser fördelade på objekt och kontrollområde En livsmedelsanläggning kunde inte redovisa orsaken till köldmedieläckaget vid kontrollen och kompletteringar har ännu inte inkommit. Resultat för livsmedel och städprodukter, se tabell 2 och 3. Livsmedel Typ av avvikelser Mätutrustning inte kalibrerad Bristande rengöring 2 Temperaturövervakning av frys >10m 3 sker inte Antal avvikelser Tabell 2. Avvikelser livsmedelshygien 3 2 Endast två avvikelser noterades avseende bristande rengöring, se tabell 2. Den ena verksamheten hade bristande rengöring av kyldiskar och den andra en bristande rengöring i städutrymmet och på fläkten i kylmonter. Temperaturmätningsutrustning som inte kalibreras var den vanligaste avvikelsen, se tabell 2. Vid kontrollmätning av temperaturerna på känsliga livsmedel uppmättes, trots detta, ingen felaktig förvaringstemperatur. Två av verksamheterna hade ingen kontinuerlig temperaturövervakning av frysutrymme större än 10 m 3, se tabell 2. Den ena av de två verksamheterna hade inte heller en kalibrerad temperaturmätningsutrustning och en bristande rengöring av kylmonter, dvs. en av verksamheterna hade avvikelser inom samtliga kontrollområden.

Städprodukter Typ av brister Säkerhetsdatablad 8 Förvaring 10 Produktval 1 Antal brister Tabell 3. Brister städkemikalier Aktuella säkerhetsdatablad ska finnas till hands där kemiska produkter hanteras. Åtta verksamheter saknade säkerhetsdatablad och fick till uppgift att införskaffa sådana. Tio verksamheter hade brister gällande förvaring av kemiska produkter där uppsamlingskärl och/eller invallning saknades. I projektet saknade en verksamhet kunskap om huruvida verksamhetens kemiska produkter kan bytas ut mot mindre farliga kemiska produkter. Verksamheten fick till uppgift att undersöka om det går att byta ut dem. Utöver ovanstående kontrollerades även doseringsutrustning, doseringsanvisningar och/eller rutiner. Detta saknades hos två av verksamheterna. Berörda verksamhetsutövare informerades om att det både är bra för miljön och ekonomin att dosera sparsamt. Köldmedier Av de aggregat som har kontrollerats har i princip alla stämt överens med inrapporterad mängd utom i ett fall där det var en differens på 1 kg, men där har verksamhetsutövaren tagit kontakt med kylserviceföretaget och justering har skett efter miljökontorets kontroll. Slutsats och diskussion Riskklassificeringen av de för projektet aktuella livsmedelsobjekten medför att anläggningarna besöks årligen. Dessa kontinuerliga årliga kontroller på livsmedelsobjekten innebär att uppföljning av avvikelser sker inom rimlig tid trots att projektet avslutas. Uppföljning av åtgärder för avvikelser sker först vid nästa ordinarie kontroll. Det finns ett lagkrav som anger att frysar som är större än 10 m 3 ska ha kontinuerlig temperaturövervakning, En del livsmedelsföretagare har både kyl- och frysrum utrustade med larm. Livsmedelsföretagarna upptäcker ofta ett köldmedieläckage i och med att de registrerar för höga temperaturer i sina kylar, kylrum, frysar eller frysrum och kontaktar då kylserviceföretagen. Kylföretagen gör då ett läckagesök på kylaggregaten och upptäcker då köldmediebrist i systemet. Läckaget kan exempelvis vara

vid ventil som inte tätar ordentligt på kompressorn eller vid förångare, mycket olja på hetgasledningen, löst motorskydd, otäta lister, sönderskavda rör mm. Aggregatet fylls sedan på med köldmedier och en uppföljande läckagekontroll görs. Någon mer fördjupad granskning av orsaker till läckaget har inte gjorts i detta projekt. Köldmedieaggregaten är placerade i separata rum, på tak och ibland i utrymmen som är svåråtkomliga. På vissa livsmedelsanläggningar har samtliga köldmedieaggregat kontrollerats för att se att det stämmer överens med den aggregatförteckning som rapporteras in årligen. Med anledning av att aggregaten är svåråtkomliga på vissa ställen har enbart stickprover gjorts hos en del livsmedelsföretag. Säkerhetsdatabladet informerar om produktens farliga egenskaper, risker och de skyddsåtgärder som ska vidtas. De skyddsåtgärder som finns angivna i säkerhetsdatabladen måste följas. Detta är viktigt framförallt i de utrymmen där golvbrunn förekommer och där kemiska produkter riskerar att spridas till spillvattennätet vid en eventuell olycka. Produktvalsprincipen innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet samt använder eller säljer kemiska produkter som kan vara en fara för hälsa eller miljö ska byta produkten mot en mindre farlig, om sådan finns. Hushållningsprincipen anger att verksamheter ska bedrivas och åtgärder vidtas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt. Samtliga verksamheter saknade kemikalieförteckning, men eftersom verksamheterna i projektet är u-verksamheter, dvs. inte anmälningspliktiga, finns det inga krav på att det ska upprättas en kemikalieförteckning. Slutord Värt att nämna är att 11 verksamheter inte hade några avvikelser gällande livsmedelshygien. Vi bedömer att resultatet har ett samband med att det utförs årliga livsmedelskontroller på dessa verksamheter samt att det i förväg hade informerats om vilka kontrollområden som skulle kontrolleras. Verksamheterna som besöktes, har inte tidigare kontrollerats avseende köldmedier eller för kemiska städprodukter som används i den egna verksamheten. Resultatet tyder på att det finns ett tillsynsbehov för verksamhetens kemiska produkter beträffande förvaring och hantering. Behovet att kontrollera köldmedieanläggningar på plats i verksamheterna finns inte, utan kontroll av inrapporterade uppgifter av läckaget bedöms vara tillräckligt. Projektet uppnådde sitt syfte, bl.a. genom att öka kunskapsnivåerna hos verksamhetsutövarna såväl som hos inspektörerna. Projektet bidrar till att uppfylla miljömålet giftfri miljö, detta genom att informera om och ställa krav på bland annat förvaring av kemiska produkter.

Projektgruppen upplever att företagarna var positiva till arbetsformen, att det i förväg hade informerats om vilka kontrollområden som skulle kontrolleras samt att besöken var föranmälda. Projektgruppen tycker det var intressant att få ta del av kontorets övriga områden.