WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa. Men det finns ett undantag: Sverige. 7 april
Författare: Olle Findahl Denna rapport har framtagits inom ramen för ett projekt som drivs av NITA (Nationellt ITanvändarcentrum) vid Uppsala universitet och med stöd av.se, stiftelsen för Internetinfrastruktur. Publiceringsdatum: 7-4-19 Fotrmgivning: Jessica Hammerin Nordin nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM
Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa. Men det finns ett undantag: Sverige. I de flesta europeiska länder har den stora majoriteten av alla människor över 55 år ingen tillgång till Internet. Bland pensionärerna rör det sig bara om några enstaka procent. I Sverige har dock hälften av de yngre pensionärerna Internet och två av tre i åldrarna 55-64 år. Förhållandet ser ut på ett liknande sätt bland de lågutbildade. Ute i Europa är endast tio, tjugo, ibland trettio procent av dessa Internetanvändare. I några länder som Finland och Tyskland närmar sig antalet femtio procent. I Sverige är motsvarande siffra sjuttio procent. Internets utveckling i Sverige är anmärkningsvärd på flera sätt. Inte så mycket när det gäller den tidiga spridningen, som började ungefär samtidigt i de flesta industrialiserade länder. Innovatörerna och de tidiga användarna fanns i många länder. Det anmärkningsvärda rör vad som hände senare. Det handlar om i vilken mån som den komplicerade teknologin når ut till de äldre och till de lågutbildade? Det är här som Sverige skiljer sig från de flesta andra europeiska länder. Internet når inte bara de unga och de välutbildade, utan också de äldre och lågutbildade. De digitala klyftorna mellan t.ex. unga och gamla finns visserligen kvar, men inte alls på samma sätt och i samma utsträckning som i andra europeiska länder, där de äldre och lågutbildade nästan står helt utanför.
Sverige i Europa Vad är det som karakteriserar Internets spridning i Sverige jämfört med hur Internet har spridit sig i andra länder? Vilka är de gemensamma dragen för Internetutvecklingen och vilka är de speciella drag, om det finns några, som utmärker utvecklingen i Sverige? Det är de frågor som är styrande för denna genomgång. Om det finns avgörande skillnader mellan Sverige och andra länder skall jag också försöka diskutera vad det kan tänkas bero på? I den första delen riktar jag in mig på ett europeiskt perspektiv för att i en senare del vidga det till ett globalt. En modell för teknikspridning Den klassiska modellen för hur en ny teknologi sprider sig formulerade Everett Rogers på -talet, och sedan dess har hans bok kommit ut i ett flertal nya upplagor. Den senaste från 1995. i Utmärkande för spridningsprocessen är att den följer formen av en S-kurva. Där finns till en början en startsträcka under vilken ett begränsat fåtal, innovatörerna, gör sig bekanta med den nya teknologin. När de tidiga användarna börjar intressera sig för det nya tar spridningen fart och spridningskurvan böjer uppåt (A). Är den nya teknologin framgångsrik kan det hända att inte bara de tidiga användarna utan en betydligt större grupp, den tidiga majoriteten, också blir intresserade och investerar i den nya teknologin. Då tar utvecklingen verkligen fart och spridningskurvan går brant uppför. När den största entusiasmen börjar lägga sig och den tidiga majoriteten har blivit användare, stannar spridningen av och kurvan går inte längre lika brant uppför (B). Nu är det dags för den sena majoriteten, som inte är lika lätt av att övertala som de tidiga användarna. Kvar finns också traditionalisterna som inte ser några skäl till att engagera sig i en ny teknologi. Spridningen har nått en mättnadspunkt och kurvan har i detta skede en tendens att plana ut (C). % av befolkningen 9 traditionalister B sen majoritet C 5 tidig majoritet 34 % tidiga användare A innovatörerna 14 % Diagram 1. Den allmänna spridningskurvan för en ny teknologi ii Denna Rogers spridningsmodell är som vi ser mycket allmän, och den behöver utvecklas och modifieras, vilket också Rogers har efterfrågat. Framför allt behöver modellen placeras in i ett
kulturellt, socialt, politiskt och ekonomiskt sammanhang. Gäller Rogers spridningskurva för Internet? Och i så fall i vilket sammanhang? En möjlighet att undersöka detta är att studera hur Internet har spridit sig i olika länder och sedan jämföra utseendet på de olika spridningskurvorna för att hitta skillnader och likheter. Låt oss börja med några europeiska jämförelser. Internetutvecklingen startade ungefär samtidigt i alla länder, även om det fanns föregångare särskilt i USA som började på -talet. Men det var först 1994, med införandet av www och fria webbläsare som Internet blev tillgängligt för en bredare allmänhet. Sedan under slutet av 9-talet tog spridningen av Internet fart. Efter år har utvecklingen blivit långsammare och i en del länder har den nästan stannat av. Jämför vi spridningskurvorna för Sverige och Portugal kan vi se att de ser helt olika ut även om de båda antar formen av en S-kurva. I båda fallen finns först en startsträcka fram till (A) då de tidiga användarna träder in. Sedan går utvecklingen brant uppför fram till (B) då utvecklingen börjar plana ut. Skillnaden är att detta sker på helt olika nivåer. Värt att observera är att både i Sverige och Portugal tillkommer hela tiden nya Internetanvändare även tio år efter det att Internet lanserades. % av befolkningen B Sverige Portugal A A B 9 5 Diagram 2. Internets spridning i Sverige jämfört med i Portugal iii Vad är det då som utgör den stora skillnaden mellan Sverige och Portugal? Svaret går antagligen att finna hos den sena majoriteten i respektive land, som till stor del utgörs av de äldre och de lågutbildade. I vilken utsträckning har de intresserat sig för Internet? Låt oss börja med att jämföra Internetspridningen bland de yngsta och de äldsta och utvidga jämförelsen till ett större antal europeiska länder.
Internet bland yngre och äldre År 5 har Internet hunnit sprida sig till en majoritet i den yngre generationen medan det har gått betydligt trögare bland de äldre. I nedanstående diagram kan vi se hur många som använder Internet bland de yngre och äldre i ett antal europeiska länder. % av befolkningen i åldern 16-24 år 9 5 97 91 92 83 81 78 75 67 66 64 64 58 44 41 % av befolkningen i åldern 55-64 samt 65-74 år 5 69 49 42 36 27 25 15 14 14 12 9 8 55-64 år 65-74 år 3 Diagram 3. Internetanvändningen bland yngre och äldre i Europa år 5 iv Jämför vi de europeiska länderna finner vi Sverige längst till vänster i båda diagrammen, vilket visar att Internetutvecklingen hunnit längst i Sverige. Bland de yngre (16-24 år) används Internet av en majoritet i nästan alla länder med undantag för Irland och Grekland. Vi kan hitta fyra grupperingar: Andel av ungdomar (16-24 år) som använder Internet 9 95 % 1. Sverige, Nederländerna, Tyskland 75 85 % 2. England, Estonia, Österrike, Spanien 65 % 3. Ungern, Polen, Tjeckien, Portugal, Italien 45 % 4. Irland, Grekland
Betydligt större skillnader mellan länderna finner vi om vi ser till de äldre. I många europeiska länder står de pensionerade helt utanför, och endast kring % av de i åldrarna 55-64 år använder Internet. Här skiljer Sverige ut sig från alla övriga länder. Två av tre mellan 55 och 64 år använder Internet och en majoritet av de yngre pensionärerna. Även här kan vi hitta fyra grupper, varav en omfattar en majoritet av länderna där nästan ingen över 55 år använder Internet. Andel av de äldre (65 74 år) som använder Internet 5 % 1. Sverige 15 - % 2 Nederländerna, England, Tyskland % 3. Österrike, Estonia 1-5 % 4. Irland, Spanien, Tjeckien, Italien, Polen, Ungern, Portugal, Grekland Efter tio år med Internet finns fortfarande en djup digital klyfta kvar mellan de yngre och äldre i de flesta europeiska länder. Sverige utgör här ett undantag. Internet bland hög- och lågutbildade Utbildning visade sig tidigt spela en viktig roll för Internetspridningen. De bäst utbildade var de som först skaffade sig tillgång till Internet. Hur ser situationen ut efter tio års utveckling? Låt oss jämföra ett antal europeiska länder och först se hur det ser ut bland de högutbildade. % av den högutbildade befolkningen 9 5 94 92 87 84 78 77 76 74 71 69 68 67 59 48 Diagram 4. Internetanvändningen bland högutbildade i Europa år 5 v En majoritet av de högutbildade i nästan alla länder använder idag Internet. I Sverige liksom i Finland är det endast en mycket liten grupp som ej använder Internet. Vi kan gruppera länderna i tre grupper, där 1) 85-95% av de högutbildade använder Internet, 2) 65-75% använder och 3) där omkring 5% av de högutbildade är användare.
Andel av de högutbildade som använder Internet 85-95 % 1. Sverige, Finland, England, Portugal 65 75 % 2. Österrike, Spanien, Tyskland, Italien, Estland, Ungern, Polen 5 - % 3. Irland, Grekland Men hur är situationen efter tio år bland de lågutbildade som i alla länder var sena att skaffa sig tillgång till Internet? I diagrammet nedan återfinns Sverige längst till vänster, liksom i de tidigare diagrammen, vilket visar att Internet har spridit sig långt även bland de lågutbildade i Sverige. % av den lågutbildade befolkningen 5 58 51 42 32 28 28 24 16 16 14 13 13 4 Diagram 5. Internetanvändningen bland lågutbildade i Europa år 5 Bland de lågutbildade skiljer sig situationen väsentligt mellan länderna. Här avviker Sverige markant från de andra länderna. Sju av tio bland de lågutbildade använder Internet medan en av fyra eller ännu färre är Internetanvändare i de flesta andra europeiska länder. Delar vi in länderna i fem grupper får vi följande grupperingar. Andel av de lågutbildade som använder Internet % 1. Sverige - % 2. Finland, Tyskland, Estonia 25 - % 3. Österrike, England, Polen, Tjeckien 15 % 4. Spanien, Irland, Portugal, Italien, Ungern 5 % 5. Grekland
Sammanfattning Som vi har sett är Internets utveckling i Sverige anmärkningsvärd på flera sätt. Inte så mycket när det gäller den tidiga spridningen, som började ungefär samtidigt i de flesta industrialiserade länder. Innovatörerna och de tidiga användarna finns i många länder. Det anmärkningsvärda rör vad som hände senare. I vilken mån som den komplicerade teknologin når ut till de äldre och till de lågutbildade? Det är här som Sverige skiljer sig från de flesta andra europeiska länder. Internet når inte bara de unga och de välutbildade, utan också de äldre och lågutbildade. De digitala klyftorna finns visserligen kvar, men inte alls på samma sätt som i andra europeiska länder, där de äldre och lågutbildade nästan står helt utanför. Varför är det på detta sätt? Vad är det som gör att Internetutvecklingen nått mycket längre i Sverige än i andra länder? Det finns en rad olika försök att förklara detta svenska fenomen. Vi skall senare se närmare på dessa förklaringar, men först skall jag i den andra delen av detta projekt, placera in Sverige i ett globalt perspektiv. Hur skiljer sig Sverige från andra länder i världen när det gäller spridningen av Internet? i Everett Rogers (1995). Diffusion of Innovations. London: The Free Press. (4:e upplagan.) ii Källa: Rogers (1995), s 262. iii Källa: Olle Findahl (3), Svenskarna och Internet. ; 7 (preliminära data); World Internet Project Portugal 3, Centro de Investigação e Estudos de Sociologia; edestaque, 9.11.6. Instituto Nacional de Estatistica Portugal. iv Källa: Statistics in focus. 28/5. Eurostat. Här används en mycket generös definiering av Internetanvändning: Internetanvändare är den som använt Internet någon gång under de tre senaste månaderna. v Källa: Statistics in focus. 28/5. Eurostat.