VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

Relevanta dokument
EU-finansiering hur går det till och vad finns?

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Regeringsuppdrag om lokalt åtgärdsarbete och pilotområden. 15 mars 2019

Status spredt bebyggelse i Sverige

5 Stora. försök att minska övergödningen

Välkomna! Årsstämma Kävlingeåns vattenråd

Ministermötet i Köpenhamn

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

WAMBAF. Water Management in Baltic Forests. Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det?

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

EU-program

Ramdirektivet för f r Vatten

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

Faktorer som styr VA-planeringen

Thomas Quist. 20-års Vattenvårdsarbete i Kävlingeån. i sammanfattning

Thomas Quist. Pensionerad företagsledare och egenföretagare Politiker (M) i Sjöbo sedan 1998 Ordförande i kommunfullmäktige sedan 2006

EU-projekten ScorePP och COHIBA

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

1

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

Välkomna! Styrelsemöte Kävlingeåns vattenråd

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012


Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities

Fråga 1 Inskickad av både LFV och NUAC HB Handläggningstid i samband med remisser

METALLTRANSPORTER TILL KALMARSUND OCH EGENTLIGA ÖSTERSJÖN

Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?!

Grisbäckens avrinningsområde

Water Co-Governance for sustainable eco systems

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

Avloppsinventering i Haninge kommun

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Forum Östersjön 23 juni 2012

BALTIC URBAN LAB. Skapar och testar nya integrerade modeller för planering och dialog vid utveckling av tidigare exploaterad mark

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

VATTENDAG 16 NOVEMBER 2017

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Nyhetsbrev EU/Internationella relationer

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

The Kvarken Multimodal link

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering av plattformen för samverkan

REGBIE+, RADAR och Agriforenergy- Tre EU-projekt kring bioenergi och regional utveckling. Hans Gulliksson, Energikontor Sydost

VINNWATER kompetenscentrum för dagvatten

Hur vi jobbar, planerar och finansierar. Christel Strömsholm Trulsson, projektledare Segeå-projektet

Små avloppsanläggningar

Enheten för Miljöanalys. Enhetschef Maria Svanholm

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KDi:

Tillsynsplan enskilda avlopp

Välkomna! Styrelsemöte Kävlingeåns vattenråd

MinBaS Innovation - VINNOVA

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun

Go Eco - erfarenheter av ett EU-projekt

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

GRIP on LIFE IP

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Små avlopp -risker och påverkan - Vad bör politik och myndigheter fokusera på? Peter Ridderstolpe, WRS AB

Bidrag till stödfonden för Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP)

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Karleby och Vartofta i Falköpings kommun

Töm inte i sjön Stenungsund

Södertäljemodellen för avlopp i kretslopp

Transkript:

Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön Linda Parkefelt Skånelandsmöte 2016, 2 mars

Sweden Water Research Representerar 18 kommuner i Skåne: Ägs till lika delar av:

Water emissions and their reduction in village communities villages in Baltic Sea Region as pilots

Finansiering EU-programmet Interreg Baltic Sea Region (IBSR) Syfte: Utveckla samarbetet över nationsgränserna runt Östersjön Uppmuntra till gränsöverskridande utvecklingsarbete https://www.interreg-baltic.eu

Deltagländer Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen 21 partners: - Universitet - Forskningsinstitut - Myndigheter - Kommuner - Organisationer - Teknik-, konsult och utvecklingsföretag

Övergripande: Minska utsläppet av näringsämnen och farliga ämnen till Östersjön samt vattendrag och regioner uppströms Östersjön Projektet: Fokus på enskilda avlopps-problematiken Utreda och skapa möjligheten att hitta - Miljövänliga - Kostnadseffektiva - Långsiktigt hållbara - Användarvänliga avloppsreningstekniker för enskilda avlopp i glesbygd, anpassade till - Rådande förhållanden - Fastighetsägarens behov VillageWaters Syfte

Bakgrund o Eutrofierad Östersjön o Vattendirektiv (WFD 2000/60/EC; EC, 2000) God status o Stort antal enskilda avlopp runt Östersjön som i dagsläget utgör en betydande källa till det överskott av näringsämnen som når Östersjön och vattendragen uppströms Östersjön Sverige 700 000 fastigheter med enskilt avlopp Varav en del av dessa saknar helt rening Utsläpp från enskilda avlopp till sjöar och vattendrag/år: - 160 ton P - 1 100 ton N Källa: Naturvårdsverket

Bakgrund Andel hushåll ej centralt anslutna i Östersjöländerna: Lettland 35 % Polen 34 % Litauen 27 % Estland 18 % Finland 17 % Sverige 13 % Danmark 10 % Tyskland 4 % A) Befintliga och fungerande B) Befintliga, fungerar ej tillfredsställande C) Avloppsreningssystem saknas Källor: Helsinki Commission 2012

Resultat Övergripande: Minska tillflöde av näringsämnen och farliga ämnen till Östersjön samt vattendrag och regioner uppströms Östersjön Projektet: Informationsverktyg - Internetbaserat, användarvänligt, gratis Syfte att hjälpa användaren att hitta det mest passande avloppsreningssystemet för sitt enskilda avlopp utifrån specifika förhållanden och fastighetsägarens behov Användarna: Hushåll i glesbygd, myndigheter, beslutsfattare, kommuner, forskningsinstitut, teknik-, utvecklings- och konsultföretag samt organisationer i Östersjöländerna

En pilotstudie/deltagarland där reningsteknik(er) för enskilda avlopp testas och utvärderas. 1) Kartläggning av marknadens tillgängliga tekniker för enskilda avlopp 2) Val av teknik utifrån aspekterna: miljövänlig, kostnadseffektiv, långsiktigt hållbar, användarvänlig 3) Implementera vald(a) avloppsreningsteknik(er) hos enskilda fastighetsägare 4) Före/efter implementering, bedöma teknikerna utifrån aspekterna: miljömässig, teknisk, ekonomisk, social Informationsverktyget Period: Mars 2016 till 2019 (36 månader) Budget: 34 miljoner kronor Utförande

Svenska piloten 5 partners: Sjöbo kommun Kävlingeåns vattenråd Teknisk vattenresurslära, Lunds Universitet Water Innovation Accelerator (WIN) Sweden Water Research (SWR), koordinator Sve Budget: 4,4 miljoner kronor

Svenska piloten Pilotområde Vombsjöns avrinningsområde Vombsjön Källa: VattenAtlas

Svenska piloten Pilotområde Vombsjöns avrinningsområde Yta: 435 km 2 Större delen av avrinningsområdet utgörs av glesbygd

Svenska piloten Pilotområde Vombsjöns avrinningsområde Tät glesbebyggelse Enskilda avlopp: 2 821 st Hög andel icke godkända

Svenska piloten Pilotområde Vombsjöns avrinningsområde Dialog Torpsbäcken 2014-2015

Tack! Linda.parkefelt@sydvatten.se Hemsida för VillageWaters kommer! https://www.interreg-baltic.eu