SANERING AV KV. GAMLA RÅDSTUGAN, NORRKÖPING

SANERING AV KV. GAMLA RÅDSTUGAN, NORRKÖPING NORRKÖPING KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1181055000 SLUTRAPPORT 2015-11-17 SWECO ENVIRONMENT AB Karin Axelström Tove Jomer

Innehåll 1 Bakgrund och syfte 3 2 Områdesbeskrivning 3 2.1 Läge 3 2.2 användning 3 2.3 Topografi och geologiska förhållanden 4 2.4 Grundvattenförhållanden 4 2.5 Recipient 4 2.6 Skyddsobjekt 4 3 Föroreningssituation 4 4 Åtgärdsmål 5 4.1 Övergripande åtgärdsmål 5 4.2 Platsspecifika riktvärden och mätbara åtgärdsmål 5 5 Genomförande - miljökontroll 6 5.1 Strategi 6 5.2 Schaktning och provtagning 6 5.3 Klassificering av massor 7 6 Resultat av miljökontroll 7 6.1 Damning och buller 8 6.2 Utförd klassning av rutor 8 6.3 Provtagning av schaktbotten och schaktvägg 8 7 Återfyllnad 9 8 Riskbedömning av kvarvarande föroreningar 10 9 Referenser 11 Bilaga 1 Situationsritning Gamla Rådstugan 1 Bilaga 2 Gamla Rådstugan 1 och Kv. Vårdtornet Bilaga 3 Fraktsedlar Bilaga 4 Analysrapporter från laboratoriet

1 Bakgrund och syfte Inom Gamla Rådstugan 1, ett kommande exploateringsområde, har en arkeologisk slutundersökning utförts. Tidigare har två miljötekniska markundersökningar utförts som visat att det funnits förorenad jord innehållande metaller, alifater, aromater och PAH inom aktuellt område. Inför den arkeologiska slutundersökningen och den planerade exploateringen behövdes dessa massor omhändertas i enlighet med lagstiftningens krav. Syftet med efterbehandlingsarbetet har varit att sanera avgränsade område (Kv. Gamla Rådstugan) så att kvarstående massor uppfyller uppsatta åtgärdsmål alt. att föroreningsgraden är känd och kan på ett enkelt sätt omhändertas vid planerad exploatering enligt detaljplan. Ytterligare ett syfte har varit att enligt miljöbalken 5 kap 2 hushålla med resurser och om möjligt friklassa massor inom området så att om de som uppfyller miljömässiga och geotekniska krav kan användas till återfyllnad på plats alternativt inom andra anläggningsändamål. 2 Områdesbeskrivning 2.1 Läge Undersökningsområdet Gamla rådstugan 1 ligger i Norrköping, norr om Gamla Torget, söder om Skolgatan, öster om Järnbrogatan och väster om Gamla Rådstugugatan (figur 1). Områdets östra del utgörs av en platåliknande höjd som sluttar ned mot Motala ström i väster. Figur 1. Undersökningsområdet Gamla rådstugan 1 ligger i Norrköping, norr om Gamla Torget, söder om Skolgatan, öster om Järnbrogatan och väster om Gamla Rådstugugatan. 2.2 användning Huvuddelen av området har i närtid använts som parkeringsplats med befintliga byggnader i söder och öster. Rådstugan är ett gammalt rådhusområde och det har tidigare funnits ett

gammalt rådhus som stod klart 1734 och var i bruk fram till 1904, då byggnaden revs. Innan detta rådhus låg det ett hus, så kallad Gillesstufan, vid Gamla torget som användes till rådhus fram till att det brändes ned 1719. Innan dess fanns det ett ännu äldre rådhus som låg på södra delen av Gamla Rådstugan och brann ned 1655. Kriminalvården har hyrt de befintliga byggnaderna på Gamla Rådstugan av Norrköpings kommun, men deras hyreskontrakt gick ut årsskiftet 2015. På området planeras det att byggas flerbostadshus. 2.3 Topografi och geologiska förhållanden Det efterbehandlade området är ca 1800 m 2 stort. Fyllningen i området har bestått av sand, grus, silt och mulljord samt tegelrester. Inom delar av området under ytlagret har någon eller några meter lera påträffats följt av silt på grövre friktionsmaterial på berg. Bergnivån ligger mellan 5 till 10 meter under befintlig markyta. (WSP 2011) Den totala spridningsförutsättningen för föroreningarna inom området har bedömts som måttliga. 2.4 Grundvattenförhållanden Grundvattenytan inom området sammanfaller troligen med vattenståndet i Motala ström, vars högsta vattenstånd ligger på +0,98 m.ö.h. (Planbeskrivning, SPN-474/2009 214). Under utförda grävarbeten har inget grundvatten observerats. 2.5 Recipient Närmsta ytvattenrecipient är Motala ström som ligger ca 30 m väster om undersökningsområdet. Motala ström är en älv som börjar i Motala och rinner öster ut via sjön Boren och Roxen till Glan. Därifrån rinner strömmen fortsatt österut genom Norrköping och mynnar slutligen ut i Bråviken (Östersjön). Strömmens totala längd är ca 100 km från Vättern till Östersjön. Den rödlistade fisken asp finns i strömmen. Enligt VISS (vatteninformationssystem Sverige) bedöms Motala Ströms ekologiska potential som måttlig, dess kemiska status som ej god om kvicksilver medtages men som god om man bortser från kvicksilver. 2.6 Skyddsobjekt Den nya detaljplanen möjliggör bebyggelse av bland annat bostäder inom aktuellt område vilket innebär att människor kommer vistas på platsen under en längre tid. Skyddsobjekten utgörs därför till största delen av de människor som kommer bo eller vara verksamma på platsen, samt markmiljön och ekosystemet inom området. Även den närliggande Motala ström är ett skyddsobjekt. Människor som vistas inom området kan exponeras av påträffade föroreningar genom intag av jord samt inandning av ångor i byggnader. 3 Föroreningssituation Under en undersökning gjord av WSP 2011 uppvisade ett prov PAH-halter överskridande riktvärde för KM. Samtliga prov uppvisade metallhalter överskridande KM och i ett av dessa förekom också zink i en halt över MKM. (WSP 2011) En kompletterande undersökning gjord av Sweco påvisade bly, kvicksilver, aromater, alifater och PAH-halter över KM, där flertalet av de organiska ämnena även förekom över MKM. (Sweco 2015). Tungmetaller och PAH konstaterades vara styrande för riskbedömningen.

4 Åtgärdsmål 4.1 Övergripande åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål beskriver hur området är tänkt att användas efter en efterbehandling, vilka krav som ställs på miljö och hälsa i omgivningen samt vilka övriga intressen som behöver beaktas. Följande övergripande åtgärdsmål är aktuella för fastigheten Kv. Rådstugan: Området ska kunna nyttjas för bostadsbebyggelse med flerbostadshus. föroreningar ska inte utgöra en hälsorisk för boende inom området. ekosystemets funktioner ska kunna upprätthållas i den omfattning som krävs för den tänkta markanvändningen. Härvid ska etablering av växtlighet däribland även enstaka träd och buskar kunna ske utan restriktioner. Spridning av föroreningar från området ska inte ge upphov till oacceptabel påverkan på recipienten Motala ström. Detta avser både halter i och belastning på ytvattnet. 4.2 Platsspecifika riktvärden och mätbara åtgärdsmål Som stöd vid bedömning av föroreningsgrad och risker för människors hälsa och miljö har Naturvårdsverket generella riktvärden för förorenad jord (NV 2009) använts. Naturvårdsverkets generella riktvärden finns både för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Vid en föroreningsnivå som underskrider KM bedöms marken kunna användas för t.ex. bostadsområden och skolor. Vid en föroreningsnivå som överskrider KM men underskrider MKM begränsas markanvändningen för exempelvis industrier, vägar och kontor. Platsspecifika riktvärden har tagits fram för Gamla Rådstugan 1. Naturvårdsverkets beräkningsmodell för riktvärden avseende jord har då använts (NV 2009). Antaganden för beräkning av riktvärden baseras på de övergripande åtgärdsmålen och identifierade skyddsobjekt samt spridnings- och exponeringsvägar. Då exponeringsvägarna ser olika ut i djupled har en uppdelning av riktvärdena gjorts utifrån djup. Separata riktvärden gäller därför för ytlig jord (0-1,5 meter) och djup jord (>1,5 meter) där djupet avser den framtida markytan. Den innergård som kommer att anläggas kommer att hårdgöras och beläggas med sten. Eftersom ytan inte ska bebyggas och människor endast kommer att exponeras för markföroreningar från detta område i begränsad omfattning (vid schaktningsarbete mm) har riktvärde typ MKM tillämpats i detta område. Detta är ett avsteg från anmälan och har kommunicerats med och godkänts av tillsynsmyndigheten (Carolina Rådmyr, Bygg- och miljökontoret, 2015-07-02). Framtagna platsspecifika riktvärden anges i tabell 1. Mer information om hur de platsspecifika riktvärdena beräknats finns i anmälan, daterad 2015-04-14.

Tabell 1. Platsspecifika riktvärden och åtgärdsmål för jord (mg/kg TS) Byggnad Ytlig jord (0-1,5 Byggnad Djup jord Innergård (MKM) Ämne m) (>1,5 meter) PAH- L 3,0 15 15 PAH- M 3,5 10 20 PAH-H 2,5 3,5 10 Kvicksilver 0,40 1,2 2,5 Koppar 80 200 200 Bly 80 80 400 Zink 250 500 500 Kadmium 2,0 5,0 15 5 Genomförande - miljökontroll 5.1 Strategi Vid utgrävningen har schaktning ställvist genomförts till 4 meters djup. För att inte riskera schaktras har släntlutning 1:1 tillämpats samt även ett säkerhetsavstånd på 2 meter mellan släntkrön och gatan. Detta har inneburit att hela fastigheten inte kunnat grävas ut i detta skede. Istället kommer en arkeologisk schaktkontroll sannolikt att utföras i samband med planerad exploatering. Dessa omständigheter har gjort att en slutgiltig bortgrävning av förorenade massor inte har kunnat genomföras, samtidigt som området temporärt har fyllts upp med massor efter att den arkeologiska utgrävningen har avslutats, i väntan på exploateringen. Strategin vid hantering av jordmassorna vid den arkeologiska utgrävningen har därför varit att dokumentera föroreningsgraden i jordmassorna, sortera ut de mest förorenade massorna (>MKM) men i övrigt återfylla med befintliga massor. Återfyllnaden har utförts på ett sådant sätt att inga ditlagda massor kommer att behöva tas bort på grund av förorening. 5.2 Schaktning och provtagning För att underlätta massahanteringen och provtagningen har undersökningsområdet delats upp i ett rutnät på upp till ca 13x18 meter (se bilaga 1) med halvmeters mäktiga skikt och har schaktats ut därefter. I samband med den kompletterande miljötekniska markundersökningen som utfördes av Sweco 2015 klassades majoriteten av rutorna. Uppschaktade massor som har kunnat återanvändas från dessa rutor har transporteras till en tillfällig lagringsplats inom närbelägna fastigheten Vårdtornet (se bilaga 2). Två rutor (ruta D och X), som inte var klassade i samband med den miljötekniska markundersökningen, provtogs vid mellanlagringen. Varje hög utgjorde en jordvolym representerande en ruta med en halvmeters djup, d v s ca upp till ca 100 m 3. Från respektive jordhög uttogs ett samlingsprov bestående av 5-7 delprov som homogeniserades och skickades för analys på ackrediterat laboratorium med avseende på tungmetaller inkl. kvicksilver och PAH-16. Efter att den arkeologiska utgrävningen avslutades provtogs schaktbotten och schaktväggar för att undersöka om vidare schaktning var nödvändig eller om platsen uppfyllde uppsatta åtgärdsmål. Schaktbotten provtogs med samlingsprov som omfattade ett samlingsprov per ruta för att kontrollera om uppmätta halter underskred uppsatta åtgärdsmål. Kvarlämnade schaktväggar provtogs med samlingsprov bestående av ett samlingsprov per rutvägg för att klarlägga om uppsatta åtgärdsmål uppnåtts.

Uttagna jordprov analyserades på ackrediterat laboratorium med avseende på tungmetaller inkl. kvicksilver och PAH-16. Efter schaktning återfylldes schaktgroparna. De jordlager som av säkerhetsskäl inte kunde utgrävas i detta skede kom att ligga kvar. Schaktväggar med halter över platsspecifikt riktvärde har särskilts från återfyllnadsmassor med materialavskiljande geotextil. Geotextilen ska inte betraktas som tät utan fyller funktionen att visa var gränsen för efterbehandling föreligger. I samband med framtida byggnation av fastigheten kan en fortsatt efterbehandling ske. 5.3 Klassificering av massor Massor från Gamla Rådstugan har klassats enligt tabell 2. Massor som klassats som orangea har endast återanvänts inom planerad stensatt innegård/torg. Mörkgula massor har haft något lägre föroreningsgrad och har använts på ett djup om överstiger 1,5 meter där byggnader planeras. Ljusgula massor och gröna har använts för återfyllnad i de övre jordlagren där byggnader planeras. Då massorna schaktades bort från mellanlagret i Vårdtornet skrapades mellan 5 och 10 cm bort från ursprungliga markytan och nytt lager grus påfördes därefter på Vårdtornet. Tabell 2. Användningsområden för de olika jordklasserna. Halterna faller från orange till grönt i nedanstående ordning. Massor med lägre halt kan användas även inom användningsområden med mindre strängare krav men inte tvärtom. Färgkod Halter Användningsområde PLSPRV övre-mkm Endast inom planerad stensatt PLSPRV undre- PLSPRV övre KM- PLSPRV övre <KM innegård/torg På djup större än 1,5 meter där byggnader planeras eller var som helst inom planerad stensatt innegård/torg Främst övre 1,5 meter där byggnader planeras, men även fritt var som helst Fritt var som helst Byggnadernas framtida läge har överförts till karta i bilaga 1. Av försiktighetsskäl har ett säkerhetsavstånd på en meter tillämpats från byggnadernas gräns till det område där orangea massor kan användas. Koordinaterna för det område där orangea massor kommer att användas för utfyllnad framgår av tabell nedan. Tabell 3. Koordinater för rutan där orangea massor (MKM-massor) har använts. Västra hörnet X6496907 Y131692 Östra hörnet X6496918 Y131735 Södra hörnet X6496884 Y131698 6 Resultat av miljökontroll Saneringsarbetet i samband med den arkeologiska utgrävningen pågick mellan den 2105-05-04 2105-07-10. Totalt schaktades 675 ton jordmassor bort och mellanlagrades på Vårdtornet. Dessutom transporterades ca 390 ton jordmassor bort för extern omhändertagande på grund av föroreningsgrad. Ca 223 ton innehöll föroreningshalter över MKM men under FA och ca 166 ton jord klassades som FA. Samtliga dessa massor kördes till godkänd behandlingsanläggning (se bilaga 3).

Totalt analyserades 5 jordprov för klassning av schaktmassor, och 14 jordprov uttogs från kvarstående schaktväggar och schaktbotten för analys efter arkeologernas utgrävning. Fullständiga analysprotokoll framgår av bilaga 4. 6.1 Damning och buller Ingen dammbekämpning bedömdes nödvändig under schaktningsarbetet. Schaktningsarbetet utförds under dagtid på vardagar för att minimera bullerstörning i omgivningen. 6.2 Utförd klassning av rutor Klassningen av de olika rutornas lager framgår av figur 2. Eftersom klassningen i de flesta rutor utförts med hjälp av resultaten från den tidigare undersökningen, som utfördes med skruvborr, har klassningen utförts till ett större djup än vad som slutligen schaktats. Figur 2. Klassning av de olika rutorna. Svart markering visar schaktbottens läge i förhållande till markytan. Ruta X:s schaktdjup är något otydligt på grund av sluttande ursprunglig markyta. 6.3 Provtagning av schaktbotten och schaktvägg Provtagning av kvarstående schaktväggar har utförts. I rutorna X, C, D och E har inga schaktväggar funnits mot norr eftersom man vid schaktningen nått samma nivå som Rådhusgatan.

Tabell 4. Resultat från kvarstående schaktvägg (mg/kg TS) Provpunkt PAH-L PAH-M PAH-H Pb Cd Cu Hg Zn Ruta A SV Väst 0-1,5 Ruta A SV Väst 1,5-2,6 Ruta A SV Norr 0-1,5 Ruta A SV Norr 1,5-2,6 Ruta B SV Väst 0-1,5 Ruta B SV väst 1,5-2,6 Ruta A Schaktbotten 2,6 Ruta B Schaktbotten 2,6 Ruta B SV söder 0-1,5 Ruta B SV söder 1,5-2,6 Ruta B Schaktbotten (Grop) <0,03 0,89 1,8 230 0,35 75 0,58 130 <0,03 <0,05 <0,08 5 <0,2 33 0,019 42 1,3 18 17 170 0,5 30 1 320 <0,03 <0,05 <0,08 5,8 0,2 38 0,022 58 <0,03 <0,05 <0,08 44 0,26 33 0,16 120 <0,03 <0,05 <0,08 34 0,22 53 0,11 83 <0,03 <0,05 <0,08 4,1 <0,2 38 <0,01 50 <0,03 <0,05 <0,08 3,7 <0,2 17 <0,01 41 <0,03 <0,05 <0,08 89 0,24 51 0,14 100 <0,03 <0,05 <0,08 5,8 <0,2 43 0,039 62 <0,03 0,074 0,31 35 0,29 72 0,13 68 Ruta C <0,03 <0,05 <0,08 19 0,34 49 0,20 100 SV söder Ruta D <0,03 <0,05 <0,08 28 0,43 58 0,33 150 SV söder Ruta E <0,03 <0,05 <0,08 31 0,42 80 0,27 140 SV söder KM 3 3 1 50 0,5 80 0,25 250 PLSPRV* 3 3,5 2,5 80 2 80 0,4 250 (ytlig jord (0-1,5)) PLSPRV* 15 10 3,5 80 5 200 1,2 500 (djup jord(>1,5)) MKM 15 20 10 400 15 200 2,5 500 7 Återfyllnad Kvarvarande föroreningar har endast konstaterats i schaktväggar medan schaktbottnar, med ett undantag (se kap 8), har uppvisat halter under riktvärde. I schaktväggar med halter över riktvärde har materialskiljande fiberduk lagt ut. Aktuella rutor där fiberduk lagt ut framgår av figur 3.

Figur 3. Röd markering visar var materialskiljande fiberduk lagts ut mellan kvarstående schaktvägg och påförda massor. Mörkgula massor lades i botten på ruta A och B och de stenar som kunde nyttjas vid återfyllnaden lades i botten på ruta C, D och E. Ca 6 stycken lass orangea massor fick inte plats vid återfyllande utan fick köras till RGS90 för omhändertagande. 8 Riskbedömning av kvarvarande föroreningar Restförorening har kvarlämnats i schaktbotten i ruta C vid återfyllnad (se figur 2). Föroreningsinnehållet i kvarvarande lager noterades i samband med den miljögeotekniska undersökningen (Sweco, 2015) utgöras av PAH. Halterna framgår av tabell 5. Halten för PAH_H överstiger det åtgärdsmål som angetts i anmälan för efterbehandling. Risken som detta kan innebära för människor och miljö bedöms dock vara acceptabla enligt de platsspecifika riktvärden som beräknats för ett lager som ligger på 2,5 meters djup under markytan. Beräkningarna har utförts med utgångspunkten att djup till förorening uppgår till 2,5 meter samt att föroreningens läge innebär att exponeringstiderna för intag av jord kan reduceras från 365 dygn till 50 dygn per år och exporingsvägen hudkontakt kan reduceras från 120 dygn till 50 dygn. Tabell 5. Resthalter i schaktbotten på ruta C, jämfört med olika platsspecifika riktvärden. PAH_L PAH_M PAH_H Halt i prov SW04 (2.5-3) 0,9 3,8 4,4 Platsspecifikt riktvärde nedre lagret 15 10 3,5 Platsspecifikt riktvärde för ett djupare lager* 15 15 10 *Platsspecifikt riktvärde för ett djupare lager skiljer sig åt från Platsspecifikt riktvärde nedre lagret, genom att den förra har ett angivet djup på 2,5 meter och exponeringstider för intag av jord och hudkontakt har angetts vara endast 50 dygn per år. De föroreningar som kvarstår i schaktväggar är PAH M, PAH H, bly, kvicksilver och zink (se tabell 4). Vad som är styrande för respektive ämne framgår av tabell 6. De jordlager som finns kvarlämnade kommer sannolikt till stor del att schaktas bort i samband med exploatering. Skälet till att det inte gjordes i samband med den arkeologiska utgrävningen

var på grund av stabilitet. När slutlig bortschaktning utförts kan föroreningssituationen vara reducerad. I detta område planeras bostadsbyggande i liv med trottoarkant. Risk för exponering av människor via intag av jord ses därför som liten och behovet av markmiljöskydd lågt. Som föroreningssituationen ser ut i dag kan risken för inandning av ånga bli styrande. Dock bör en förnyad provtagning och riskbedömning utföras i samband med slutligt schaktning. Tabell 6. Styrande parameter för respektive ämne som påträffats i schaktväggar i halter över platsspecifika riktvärden. Ämne Styrande 0-1,5 m u my Styrande > 1,5 m u my PAH M Inandning av ånga Inandning av ånga PAH H Skydd av markmiljö, intag av Intag av jord jord Bly Intag av jord Intag av jord Kvicksilver Inandning av ångor Inandning av ångor Zink Skydd av markmiljö Skydd av markmiljö 9 Referenser NV 2009 Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning, Naturvårdsverket rapport 5976, september 2009 Sweco 2015 Miljöteknisk markundersökning, gamla rådstugan 1. Uppdragsnr: 1181055000. Sweco 2015. WSP 2011 Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk undersökning. Uppdragsnr: 10156750. WSP 2011,

BILAGA 1 SITUATIONSRITNING GAMLA RÅDSTUGAN 1

i KV RÅDSTUGAN Efterbehandling av förorenad jord Bilaga 1. Situationsplan Datum: 2015-11-17 Skala (A4): 1:300 0 3 6 9 m C D E A B TECKENFÖRKLARING Lantmäteriet, Geodatasamverkan Rutbeteckning Tillåtna maxhalter Övre 1,5 m platsspecifika riktvärden för övre lager. Undre 1,5 m, platsspecifika riktvärden för undre lager MKM

BILAGA 2 GAMLA RÅDSTUGAN 1 OCH KV VÅRDTORNET

KV RÅDSTUGAN i Efterbehandling av förorenad jord Bilaga 2 Datum: 2015-11-17 Skala (A4): 1:2 000 0 20 40 60 m TECKENFÖRKLARING Områden Vårdtornet, mellanlagring förorenade massor Typ Efterbehandling Mellanlagring Kv Rådstugan Efterbehandling Lantmäteriet, Geodatasamverkan

BILAGA 3 FRAKTSEDLAR

BILAGA 4 ANALYSRAPPORTER FRÅN LABORATORIET

Rapport Nr 15199718

Rapport Nr 15199719

Rapport Nr 15208809

Rapport Nr 15208810

Rapport Nr 15209174

Rapport Nr 15209175

Rapport Nr 15209176

Rapport Nr 15211316

Rapport Nr 15237652

Rapport Nr 15237652 Kopia sänds till

Rapport Nr 15237655

Rapport Nr 15237663

Rapport Nr 15237668

Rapport Nr 15237673

Rapport Nr 15237677

Rapport Nr 15237690

Rapport Nr 15237727